LÄRARNAS RIKSFöRBUND-BOX 3
får ses som preliminära. När det blir aktuel ge de fackliga förtroendemännen ~~terligare i de fackliga förtroendemännen själva hör av si frågor och förslag till fackliga kommentarer Frågor om Lgr 80 besvaras på förbundskansliet Under de olika rubrikerna i det följande ges de föreskrifter och därefter LR-fackliga kom Kommunombud och lokalombud bör observera att skyldiga att vidta MBL-åtgärder (information lingar) före sina beslut under de olika rubri LR:s skyddsombud bevakar införandet av Lgr 80 Stockholm i december 1981 Förbundsordförande Förkortningar: Lgr 80 sf SÖ-FS Läropla skolför skolöve
att klara av undervisningen. Krav måste därför teoretiska och ämnesmetodiska kunskaper hos lä intresse både för läraren själv, hans kolleger 2. Stadieveckotimmar Enligt Lgr 80 (föreskrifter för timplaner l) a sammanlagda antalet veckotimmer för stadiets t ämnesgrupper (stadieveckotimmar). Detta innebä skolan (rektor) a.tt besluta om stadieveckotimm na inom stadiet. I årskurserna 7, 8 och 9 skal eleverna vara 33 eller 34. Engelska, matematik någon omfattning i varje årskurs. linär stadieveckotimmarna i olika ämnen och ämn bör hänsyn tas till den fördelning av veckotim föreskrivs i Lgr 69 11 (Förordning om övergången grundskolan, punkt 2; SQ-FS 1981:30). För de enskilda naturorienterande och samhälls längre bestämda timtal. Undantag har dock gjor kunskap som på timplanen och i dess föreskrift LR-kommentar: Som framgått av det föregående införs något större möjligheter än tidigare at Normalt föreligger dock sannolikt inget behov ämnenas timtal i olika årskurser jämfört med L De enskilda samhällsorienterande och naturorie de stadietimtal som de har enligt Lgr 69. Det riska naturorienterande ämnet teknik får två s terande ämnena i Lgr 80 har därvid förstärkts Lgr 69. 3
mellan lärarna i ett arbetslag och en arbetse na själva. Det är alltså inte nödvändigt att organisation för lärarna i och med att Lgr 80 Arbetsenhetskonferensen skall enligt sf samm min. Det finns därutöver inga föreskrifter om manträdesfrekvens eller om längden på samman avgöras utifrån det verkliga behovet av konfe avgör - inom ramen för sf:s bestämmelser - på med och hur man skall lägga upp sitt arbete. Om inte den enskilde lärarens konferensbörda i princip delta endast i konferenser, som ano han har huvuddelen av sin tjänstgöring förlag "Studieledaren" leder arbetsenhetens verksamh kan åläggas att vara studieledare eller som d (i dess lydelse fr o m 1982-07-01) åläggas at tioner, nämligen: "5. leda elevvårdsarbetet na planering av den pedagogiska verksamheten att åtgärder som har beslutats inom en arbets pågår centralt mellan huvudorganisationerna o vilken ersättning studieledaren skall få för rymmet för studieledarens arbetsinsatser får den ersättning han kan komma att få genom av Enligt bestämmelser i sf 5 kap 36 fastställ få tillfälle att framställa önskemål om schem schema upprättas av studierektor. LR-kommentar: Schemaläggning för ämnesunde ferensplaneringen så att rimliga arbetstider 4
En konferens plan bör ingå i den lokala arbetsp 6. Huvudlärare. institutionsföreståndare. De arvoderade tjänsterna som huvudlärare och i skaffas fr o m den l juli 1982. I sf införs is lärare är skyldig att åta sig vissa specialfun tioner som de nuvarande huvudlärarna och instit samt studieledaruppgifter. LR-kommentar: Särskild information om detta liga förtroendemännen (LR-499-81). Härutöver kan påpekas att det vid utläggningen olika lärare är fullt möjligt att sammanföra f varande huvudlärar- och institutionsförestånda får dessa uppdrag för ett ämne eller en ämnesg Vid kommande MBL-förhandlingar om den nya orga ciaifunktioner) bör de lokala fackliga företräd tills dess att de centrala kollektivavtalsförha specialfunktionerna är avslutade. Detta förfara praktiserats av lokala LR-företrädare. Förbun med information om utgången av förhandlingarna 7. Kontakter hem-skola Enligt Lgr 80 är skolan skyldig att ta kontakt liga elever två gånger varje läsår. Klassföres dessa kontakter. Enligt sf 14 kap 10 är alla i föräldramöten som anordnas i skolans regi. D
LR-kommentar: Att eleverna får studie- och mer är främst ett ansvar för skolledningen oc personalen dvs syo-konsulenter eller yrkesval bör ta upp studie- och yrkesorientering i sin naturligt och lämpligt. En lärare är inte skyldig att utföra besök på ser. Det finns naturligtvis ingenting som hin sådana besök om hans övriga undervisning och a hinder i vägen. I sådana fall skall reseersätt En plan för studie- och yrkesorienteringen bö planen. 9. Tillval Utöver de tre-åriga kurserna i tyska och frans eleverna finns det enligt Lgr 80 i varje rekto De lokala tillvalskurserna fastställs av skol på rektors förslag. Rektor skall samråda med b sitt förslag. De lokala tillvalskursernas läng till tre år. sä har behandlat tillvalet i sit studievalet" (sä;s publikation Läroplaner 198 LR-kommentar: Alternativkurserna i B-språken i och med att Lgr 80 införs. De båda ämnena ko kurserna försvinner, att garanteras lika stora veckotimmar som i tidigare system med alternat De lokala tillvalskurserna är enligt bestämme av eller intresseprofilering inom några momen grundskolans obligatoriska timplan. Kurserna b de lokaler och den materiel som finns tillgäng ning inom tillvalsblocket krävs lärarbehörigh 6 1
Enligt Lgr 80 är temastudier intressestyrda för och elever väljer att utföra inom de obligatori för temastudier gäller på högstadiet tolv stadi lat temastudier i sitt kommentarmaterial "Det f likation Läroplaner 1980:5). LR-kommentar: Temastudier är ingen nyhet i sk alltid sysslat med fördjupningsuppgifter inom d Exempel på detta är temadagar och arbetsområden ämnen. Det nya med temastudier i Lgr 80 är i pr del fastställer en rikttid och att denna skall överskridas eller underskridas. Temastudierna b omfattande planeringsarbete mellan olika lärare är lärarna i arbetsenhetskonferenserna som före dier bör läggas ut på skilda ämnen och som avgö gas upp. Temastudierna är en del av ämnesunder tioner i denna undervisning liksom i annan ämn fallet betygsättas enligt gällande bestämmelser Il. Fria aktiviteter Enligt- Lgr 80 skall utöver den obligatoriska un på högstadiet, avsättas tid motsvarande fem sta teter. Enligt sf 14 kap 9a är lärare skyldig om läraren kan anses ha förutsättningar för det härom fattas av rektor efter samråd med läraren LR-kommentar: En lärare är alltså skyldig att samma sätt som han är skyldig att undervisa i ä utbildning. Medverkan i fria aktiviteter inräkn gäller följande bestämmelser om nedsättning av 7 kap, bilaga 6: "Vid tillämpning av denna bestä giften bestämmas. Undervisningstiden minskas (n 7
på stadiet. så är inte fallet. Man bör från fa är pedagogiskt och organisatoriskt lämpligt nä i bud, idrott och musik på låg- och mellansta 13. Musik Undervisningstiden i musik för eleverna på hög två veckotimmar. Lärarveckotimmarna i musik på eftersom man enligt föreskrifter för timplaner ningen på högstadiet skall avdela lärarveckotim bedrivas i grupper om högst femton elever. Enl till Lgr 80 som utfärdats kan musik under de b anordnas även för de elever som haft två vecko Lgr 69 (SÖ-FS 1981:30 punkt 2 och 4). För bety till Lgr 80 gäller särskilda anvisningar från LR-kommentar: Enligt uppgift föreligger det läsåret 1982/83 på högstadiet lägga ut endast na i årskurs 7. Detta skulle medföra en minskn för musiklärarna och därmed leda till uppsägni En reducerad musikundervisning för eleverna mo tjänstgöringsunderlag för musiklärare. Tillfäl från en läroplan till en annan konstituerar in sägning. Enligt gällande bestäw~elser skall mu läggas ut på ett sätt som gör att lärarna får enligt Lgr 80. Det är exempelvis möjligt att lä årskurs 7 och en veckotimme musik i årskurs 8 att lägga ut två veckotimmar musik i årskurs 7 läsåret 1982/83 gäller Lgr 80. Därmed skall. tv för eleverna på högstadiet. 8
kurser. För närvarande diskuteras om betyg skall ges i eller om man skall ge sammanfattningsbetyg i n orienterande ämnen. Något beslut i denna fråga dar att betyg skall ges i de enskilda orienteri 16. Fortbildning Införandet av Lgr 80 medför krav på både ämnes fortbildning från många lärare. LR-kommentar: Information om den nya organis och vidareutbildning som träder i kraft den l från förbundskansliet till de fackliga förtroen Fortbildningsbehoven kommer att variera lokalt lägna fortbildningsbehov (u.tan inbördes rangord fullständighet) kanske kan tjäna som utgångspu dömningar. Lokalt utvecklingsarbete (planering, utvärderin Specialpedagogik Grundläggande språkliga färdigheter i svenska Övergripande kunskapsområden, t ex jämställdhe undervisning Breddning av kompetensen till nya ämnen (bl a N 17. Lokala arbetsplaner Enligt Lgr 80 är det en skyldighet att göra upp torsområdet. Innehållet i arbetsplanen beskriv ut kommentarmaterialet "Lokala arbetsplaner" (S 1980:4). 9
den lokala arbetsplanen - en fråga som angår a LR-kommentar: Lgr 80 har ingen särskilt kon deringen av skolans verksamhet skall gå till. att utifrån fackliga utgångspunkter på nuvaran kommentarer till hur en utvärdering i det ens Det kan dock allmänt sägas att utvärdering utö ning och elever normalt gör av sin verksamhet ställs till förfogande. Sålunda kan exempelvis kan medel ur genomföranderesursen ställas till särskilda kommunala medel anslås. 10
TEL. 08/22 51 40