Återvunnen råvara en god affär för klimatet

Återvunnen råvara en god affär för klimatet April 2007

Förord Vad gör duför klimatet?fråganställs allt oftare imedia, idenpolitiska debattenochrunt köksbordet. Väldigt ofta är svaret jagsorterar mina sopor eller jagåtervinner mer. Enochannanexpert har nog skakat på huvudet åt ivernatt sopsortera framklimatförbättringar. Politiker föredrar att fokusera på miljöbilar, byten avbränslen frånfossilt tillförnybart,handeln med utsläppsrätterochförhandlingarna omkyotoprotokolletsfortsättning. Mende somåtervinner tänker rätt!det är väsentligt bättre förklimatet att återvinna änatt förbränna. Ett kilo stålsomåtervinns minskar koldioxidutsläppenmeddrygt ett kilo. Varjekilo papper som återvinns leder till1,5 kilo minskade utsläpp, ett kilo återvunnenplast gertvåkilo mindre utsläpp och ett kilo återvunnet aluminiumminskar koldioxidutsläppen med hela tio kilo. Svenskarna är redanduktiga på att återvinna. Vår svenska återvinning betyder att de globalautsläppen avkoldioxidutsläpp årligenminskar med 6,2 miljoner ton. Detta motsvarar nästantio procent avde totala svenska utsläppenavväxthusgaser! Denna stora klimatnytta negligerasdelvispå grund avett politiskt systemfel. Sverigesklimatmål är nämligenatt reducera utsläppenavväxthusgaser inomlandetsgränser. Menåtervinningensklimatnytta är inte nationell, utanglobal. Återvinner vi mer isverige minskar behovet av jungfrulig råvara någonstans ivärldenochdå minskar också energianvändningenochkoldioxidutsläppen. Ochnär återvunnen råvara används i svensk produktion av papper och plast minskar elanvändningen och därmed utsläppenfrånkolkraftverk ivåra grannländer. Menså länge den svenskaklimatstrateginhelt fokuserar på nationella utsläpp nedprioriterasåtervinningen, meddessstora globala klimatfördelar. Det finns mycket kvar att göra. Drygt hälftenavallt hushållsavfall bränns bara 33 procent materialåtervinnsoch11 procent bearbetas biologiskt. Endast 23procent avalla plastförpackningar återvinns. Sju avtio aluminiumförpackningar hamnar isopförbränningen istället för att återvinnas. Ökad materialåtervinning bör därför vara en självklar ochviktig deliden svenska klimatstrategin. Återvinningenökar inte av sig själv, mengenomenkla åtgärder kanenökad svensk återvinning på kort sikt reducera utsläppenavväxthusgaser med ytterligare drygt 685000ton. Detta motsvarar utsläppen från nästan250 000 bensinbilar. Återvinningsföretagenväxer så det knakar, mednya företagochnya tekniker. Ökadåtervinning skulle lågt räknat ge 10000 nya jobb isverige, indirekt betydligt fler. Ensatsning på återvinning leder till teknikutveckling. Omviexporterar vår kunskapochvår teknik till snabbväxande länder somkina och Indienreducerasklimatpåverkanännu mer, samtidigt somsverige lägger grunden för enny exportindustri. Politiker lyft blicken över nationsgränsen och låt återvinning bli en viktig del av den svenska klimatpolitiken! Annika Helker Lundström, VdÅtervinningsindustrierna Dennarapportär framtagen avjessica Henryson och Mattias Goldmann, Westander Publicitet &Påverkan, på uppdrag av Återvinningsindustrierna. 2

Innehåll 1 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER...4 2 INLEDNING...5 3 ÅTERVINNINGENS KLIMATNYTTA OCH KORTSIKTIGA POTENTIAL...6 3.1 ALUMINIUM ÖKAD ÅTERVINNING KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED 100 000 TON...6 3.2 GLAS ÖKAD ÅTERVINNING KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED 20 000 TON...9 3.3 KOPPARKABEL EN PROCENT ÅTERVINNING KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED 120 000 TON 10 3.4 PAPPER ÖKAD ÅTERVINNING KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED 100 000 TON...10 3.5 PLAST ÖKAD ÅTERVINNING KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED 85 000 TON...11 3.6 STÅL ÖKAD ÅTERVINNING KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED 260 000 TON...13 3.7 SYSTEMET ÖKAD ÅTERVINNING KAN MINSKA UTSLÄPPEN MED 2,2 MILJONER TON...15 4 FORSKNINGEN VISAR PÅ KLIMATNYTTAN...15 4.1 CITEKOLOGIK: MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA...16 4.2 CIT EKOLOGIK: ÅTERVINNING AV PLAST EN ÖVERSIKTLIG ANALYS...17 4.3 FMS/KTH: ROBUSTA OCH FLEXIBLA STRATEGIER FÖR UTNYTTJANDE AV ENERGI UR AVFALL...17 4.4 FMS/KTH: LIFE CYCLE ASSESSMENT OF ENERGY FROM SOLID WASTE...19 4.5 WRAP: ENVIRONMENTAL BENEFITS OF RECYCLING...21 5 HUR NÅR VI ÅTERVINNINGENS KLIMATPOTENTIAL?...25 5.1 ÅTERVINNING ELLER FÖRBRÄNNING?...25 5.2 GENERELLT PRODUCENTANSVAR FÖR VAROR...26 5.3 INSAMLING IMATERIALSLAG I STÄLLETFÖR IFÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR...27 5.4 UTVECKLAD FASTIGHETSNÄRA INSAMLING...27 5.5 ÅTERVINNINGSCERTIFIKAT...27 5.6 RÄTTVISA KONKURRENSVILLKOR...28 5.7 SAMMANSTÄLLNING AV POTENTIAL FÖR KLIMATNYTTA OCH VÄGEN DIT...29 3

1 Sammanfattning och slutsatser Samstämmiga forskningsrapporter visar att materialåtervinning är en mycket viktig klimatåtgärd. Livscykelanalyser visar att materialåtervinning ger betydligt lägreutsläpp av växthusgaser änandra avfallsbehandlingsmetoderochatt undantagenfråndenna regel är mycket få. Redan med dagensåtervinningsnivåer avaluminium, glas, papper, plast ochstålochundviks utsläpp på omkring 6,2 miljoner tonkoldioxid. Det är nästantio procent avdetotala svenska utsläppenavväxthusgaser! Det finns en mycket stor potentialatt ytterligare minska utsläppenav växthusgaser genomen ökad materialåtervinning. Potentialen finns inomistort sett alla materialslag. Ökadåtervinning avaluminium, glas, papper, plast ochstålbedöms lågt räknatochpå kort sikt kunna bidra tillminskade koldioxidutsläpp på drygt 685000ton. Det motsvarar omkring en fjärdedelavdet svenska klimatmålet 2008-2012, somär att minska utsläppenavväxthusgaser med 4procent eller cirka 2,9 miljoner ton från1990 årsnivå. Det motsvarar också utsläppenfrån nästan 250000 vanliga personbilar. Så här skulleklimatnyttankunna uppnås: o o o o o o Omden svenska materialåtervinningenavaluminiumökar med10 procent kandet medföra minskade koldioxidutsläpp på omkring 100 000tonper år. Omhälftenavdet privatimporterade glaset materialåtervinnsochåtervinningenavplanglas ökar, kandet medföra minskadekoldioxidutsläpp på omkring20 000tonper år. Ombara enenda procent avallkoppar somligger oanvänd igamla kablar imarkenskulle återvinnas, kandet medföra minskadekoldioxidutsläpp påomkring 120 000tonper år. Om15 procent avdet pappersomidaggår till förbränning istället materialåtervinns, kandet medföra minskade koldioxidutsläpp på omkring 100 000tonper år. Omden svenska materialåtervinningenavplast ökar till15 procent, ennivå somredan uppnåttsiexempelvisitalien, SpanienochTyskland, kandet medföra minskade koldioxidutsläpp på omkring 85 000tonper år. Omden svenska materialåtervinningenavstålökar med 10 procent, kandet medföra minskade koldioxidutsläpp på omkring 260 000tonper år. Denpotentiella klimatnyttanpå längre sikt är väsentligt störreochbör kartläggasavansvariga myndigheter. Potentialen förökad materialåtervinning gäller både de materialslag/produktersomomfattasav producentansvaret ochövrigt avfall. De materialslag/produkter somomfattasavproducentansvaret utgör bara en mycket begränsad delavdet totalaavfallsflödet. Ett generellt producentansvar för varor, insamling baserad på 4

materialslag snarare änprodukttypeller införandet av återvinningscertifikat kanbidra till ökadeåtervinningsgrader ochtill att denstora klimatpotentialenrealiseras. Enrätt utformad skatt påförbränningavavfall kan bidra till att öka konkurrenskraften för materialåtervinning i förhållande till förbränning, vilket i sin tur kan möjliggöra fortsatt ökande återvinningsgrader. Insatser för att säkra efterlevnadenav lagenomoffentlig upphandling ochkommunallagensamt rättvisa konkurrensvillkor för avfallshantering, kan bidra tillen fortsatt positivutveckling för återvinningsbranschen. Detta kan i sin tur bidra till innovationer i form av nya produkter, processerochnya sätt attorganisera verksamheten,ochdärigenomtillökad materialåtervinning ochminskadklimatpåverkan. 2 Inledning Återvinningen isverige är framgångsrik. Varje år återvinnsöver fyra miljoner tonplast, papper, metaller ochglas det motsvarar cirkaett halvt tonper person. Återvinningenbetyder att viårligen undviker utsläpp av växthusgaser motsvarande 6,2miljoner tonkoldioxid, jämfört medom tillverkning skett frånmotsvarande jungfrulig råvaraochomavfallet istället hade förbräntseller lagtspådeponi. Det finns fortfarande goda möjligheter att öka återvinningenavsamtliga materialslag. Att materialåtervinning är enviktig klimatåtgärdär det inget tvivelom. Det visar ett stort antal forskningsrapporter somjämför olika sätt att hantera avfall ilivscykelperspektiv. Ändå ställs frågorna ofta: Är återvinning verkligenlönsamt ommantar hänsyntill alla transporterdet ger upphovtill? Är det inte lika braatt bränna avfallet, det ger ju elochvärme somvi behöver? Svaret på denförstafråganär enkelt. Ur klimatsynpunkt är det mycket lönsamt att återvinnaäven när mantar hänsyntilltransporterna. Livscykelanalyser sominkluderar alla utsläpp längshela kedjan frånavfalltillnyprodukt visar att återvinning leder till väsentligt lägre utsläpp. Svaret på denandra fråganär att återvinning ochförbränning är två behandlingsmetoder som kompletterar varandra. Det finnsavfallsominte lämpar sig för återvinning ochdå är förbränning ett bra alternativ. Men när vi bränner upp avfall som skulle kunna återvinnas, då går vi miste om en stormöjlighet att reducera koldioxidutsläppen. Idenna rapport sammanställsresultat frånett antalforskningsrapporterdär återvinning jämförs med tillverkning från jungfruligt materialoch medandra avfallsbehandlingsmetoder.med utgångspunkt idetta, ochmed bedömningar omnuvarandeochframtida återvinningsgrad, beräknas den klimatnytta somåtervinningenredan idag medförochvilkenpotential somfinnsattöka återvinningens bidragtillen minskadklimatpåverkan. Irapportenbeskrivsävenhur denbedömda klimatpotentialenkanrealiserasgenomolika åtgärderochstyrmedel. 5

3 Återvinningens klimatnytta och kortsiktiga potential Idet följande beskrivsklimatnyttanavden materialåtervinning somsker idagochpotentialen för att genomökadeåtervinningsnivåer öka klimatnyttan. De material somstuderashär är aluminium, glas, koppar,papper,plast ochstål. Det finnsävenandra materialsomgenomåtervinning bidrar till storklimatnytta. Det gäller inte minst övriga metaller ochåtervinning avorganiskt material genom rötning, mendessa har inte studeratsnärmare här. Bedömningarnaavseende minskade utsläpp avkoldioxidper tonåtervunnet material baseraspå forskningsstudier sombeskrivs närmare iavsnitt 4. Idefallandra växthusgaser änkoldioxid ingår i beräkningarnahar dessa, istudierna, omräknatstill koldioxidekvivalenter. Bedömningar avseende återvinningsnivåer idag ochpotentialför ökadåtervinning baseraspå tillgängligstatistik ochdiskussioner med forskare ochbranschföreträdare. Det finnsstorabrister i dentillgängliga statistikennär det gäller dagensåtervinning ochpotentialenförökadåtervinning är ofta svårbedömd. Irapportengörsdock ett försöktillenungefärliguppskattning avnivåerna. Medovanståendeutgångspunkt beräknasdagensåtervinning avaluminium, glas, koppar, plast, papper ochstålmedföraatt koldioxidutsläpp på 6,2 miljoner tonper år undviks. Ochdet finns fortfarande engodpotentialatt ökaåtervinningensklimatnytta. Enförsiktig bedömning är att en ökad återvinning på kort sikt,ochmed relativt enkla medel, kan medföra minskade utsläpp av koldioxid med ytterligare minst 685 000tonper år.resultatensammanställs itabell1. Tabell 1 Minskade koldioxidutsläpp till följd av återvinning Koldioxidreduktion genom återvinning (ton) Redan uppnådd klimatnytta (ton) Möjlig klimatnytta på kort sikt (ton) Ökad klimatnytta (ton) Aluminium 1000 000 1100 000 100 000 Glas 115 000 135 000 20 000 Koppar i.u. i.u. 120 000 Papper 2400 000 2500 000 100 000 Plast 100 000 185 000 85 000 Stål 2600 000 2860 000 260 000 Summa 6215 000 6780 000 685 000 3.1 Aluminium ökad återvinning kan minska koldioxidutsläppen med 100 000 ton Den nuvarande återvinningenav aluminium reducerarutsläppenav koldioxidmed 1miljonton och det borde vara möjligt attpå kort sikt ökaåtervinningen och reducerautsläppen med ytterligare minst 100 000ton. Nytillverkning avaluminiumär mycket energikrävande, men vidanvändning avåtervunnenråvara krävs bara cirka femprocent avenergiinsatsen. Livscykelanalyser visar att återvinning av aluminiummedför minskade koldioxidutsläpp medhela10 tonpertonåtervunnenaluminium. Årligenåtervinnsomkring 55 000 65 000tonaluminiumiSverige ochnär omsmältning inom industrinochburkar ipantsystemet inkluderas, så återvinnsuppskattningsvisdrygt 100000ton aluminium. Det leder till minskade koldioxidutsläpp med enmiljonton. 6

Återvinningsgraden för aluminiumkanantasvara hög, men någonsamladstatistik finns inte tillgänglig. De europeiska branschorganen anger att drygt 60 procent avall aluminium i Europa används ibyggnader ochfordonochåtervinningsgradenför detta aluminiumuppskattastill 90 95 procent. Omkring17 procent avaluminiumet användstill förpackningar,ochåtervinningsgraden uppskattasvariera mellan25 och75 procent ide europeiska länderna. 1 ISverige sattesår2005omkring 10 800 tonaluminiumförpackningar somomfattasav producentansvaret, men inte avpantsystemet, på marknaden. Avdettaåtervannsbara omkring 2900ton(27procent). Det ärdärmed långt till det nationella målet att 70 procent av förpackningarna ska återvinnas. De 7900tonsominte återvinnsutgörsblandannat av aluminiumfolie, aluminiumformar ochvärmeljushållare somoftahamnar bland hushållssoporna. De utgörsocksåavtunn foliesomanvänds ilivsmedelsförpackningar ochsomär svår att separerafrån det övriga materialet iförpackningen. Fortsatt teknikutveckling inomområdet krävsför att återvinningenavdessa laminatförpackningar ska blitillräckligt lönsam-ochför att denpotentiella klimatnyttanmotsvarande 79 000tonkoldioxid ska kunna realiseras. När det gäller returburkar avaluminium(för drycker) inompantsystemet är återvinningsgraden i Sverige denhögsta ivärlden. År 2005 återvanns86procent avde cirka 825 miljoner returburkar somsattespå marknaden 2.Återvinningenhar dockgått nedansedan mittenav1990-talet då återvinningen flera år iradlåg på omkring 91-92 procent. Denökade privatimportenavalkoholhar också inneburit att enstor mängd ölburkar sominte omfattasavpantsystemet kommer tillsverige. Jordbruksverket har ienutredning gjort bedömningenatt hälftenavdessa, eller cirka 200 miljoner burkar, hamnar ihushållssoporochförbränns 3.Tillsammans med de14 procent returburkar som inte återvinns, betyder det att 315 miljoner burkar,motsvarande cirka 3800tonaluminium, inte återvinns. Ochdärmed att enklimatnytta motsvarande 38 000 tonkoldioxid inte utnyttjas. Bland hushållen finns många aluminiumföremålsominte omfattasavvare sigproducentansvar eller pantsystemochsomdet inte finnssärskilda insamlingskärlför. Dessa föremål riskerar därför att i storutsträckning hamna bland övrigasopor. Den högatemperaturen idagens förbränningsanläggningar innebär att aluminiumsomförbränns antingenbildar aluminiumoxid ochhamnar iflygaskaneller helt brinner upp. Det är därföriprincip inte möjligt att återvinna något aluminiumefter förbränningen. Det ärsvårt att bedömadentotala potentialenför ökadåtervinning avaluminium. Svårigheterna ligger iatt vetahur mycket aluminiumsomfinnstillgängligt för återvinning, då detillverkade aluminiumprodukterna har mycket varierande livslängd, samtidigt somproduktionenavaluminium ökarkontinuerligt. Ifigur 1nedan illustrerasflödet avaluminiumivärlden2002 4.Av figurenframgår att 27,4 miljoner tonåtervunnenaluminiumoch25,3 miljoner ton ny aluminiumanvändes för produktionav nya 1 Aluminiumrecycling-theroad tohigh qualityproducts, European Aluminium Association (EAA)och Organisation of European Aluminium refinersand Remelters (OEA) 2 Returpack AB 3 Returförpackningsutredningen, Jordbruksverket Rapport 2006:7, mars2006 4 Aluminiumrecycling-theroadtohigh qualityproducts, European AluminiumAssociation (EAA)och Organisation of European Aluminiumrefiners andremelters(oea) 7

aluminiumprodukter. Drygt hälftenavaluminiumet inya produkter är såledesåtervunnet. I tillverknings- ochbearbetningsprocessenuppstår förluster iformavaluminiumskrot ( scrap ) somi storutsträckning går direkt till återvinning. Dentotala mängden produkter ianvändning ökade med 17,5miljoner tontill totalt 496 miljoner ton. Fråndenna totala volym produkter i användning återgick 6,9 miljoner tonuttjäntaproduktertillaluminiumetskretslopp genom återvinning och2,9 miljoner tonladespå deponi. Ytterligare 3miljoner tonuppskattasha tagitsur bruk ochdet pågår enligt rapportenforskning för attöka kunskapenomvart materialet tarvägen för att därmed också kunna öka återvinningsgraden. Figur 1 Aluminiumets kretslopp i världen 2002 (siffror avser miljoner ton) Av siffrorna ifigurenovan framgår att 28,6miljoner tonaluminiumskrot återvinns, medan5,9 miljoner toninteåtervinns. Det innebär att upptill17 procent avden mängd aluminiumsom teoretiskt fannstillgänglig för återvinning, inte utnyttjades. Det börsåledes finnasenbetydande potentialatt öka återvinningen. En liknande situationkanantasgälla isverige ochenökad återvinning med mellan5och10 procent borde vara möjligatt uppnå. Det skulle innebära en ökning med mellan5000och10 000tonaluminiumochenpotentialatt minska koldioxidutsläppen med mellan50 000och100 000ton. Om alla värmeljusformar skulle återvinnas i stället för att slängas bland soporna återvinns 225 ton aluminium och koldioxidutsläppen minskar med 2250 ton vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka 775 bensindrivna personbilar eller från uppvärmning av 400 villor med olja 8

3.2 Glas ökad återvinning kan minska koldioxidutsläppen med 20 000 ton Den nuvarande återvinningenav glasreducerarutsläppenav koldioxidmed 115000 tonoch det borde varamöjligt att påkort sikt ökaåtervinningen ochreducera utsläppen medytterligare minst 20 000ton. Vidtillverkning avglasär energibehovet cirka 20 procent lägre när återvunnet glasanvänds istället för jungfruligråvara. Livscykelanalyser visar att utsläppenav växthusgaser minskar medomkring 0,6 ton koldioxid per ton glas somåtervinns. Den svenska glasåtervinningen på omkring 190 000 tonper år, bidrar därförtillminskade utsläpp avnästan115000tonkoldioxid. År 2005 satte svenska producenter omkring 162700tonglasförpackningar (exklreturflaskor som återanvänds) på marknaden, avvilket 155 000ton(95 procent)samlades inoch materialåtervanns 5. Genomprivatimport tillförsdock ytterligare omkring 50 000tonglastill marknaden. Dessa förpackningar omfattasinte avdet svenska producentansvaret. Hushållenantas ändå istor utsträckning källsortera demtillsammans med svenskproduceradeglasförpackningar. Hur stor andel avde privatimporterade flaskorna somåtervinns finnsdock ingenstatistiköver. Naturvårdsverket anger i sin uppföljning av producentansvaret en total återvinningsgrad på 73 procent när de privatimporterade flaskorna inkluderas, vilket motsvarar att inga privatimporterade glasflaskor återvinns. Det är dock sannolikt att enrelativt storandelav flaskorna faktiskt återvinns. De privatimporteradeglasflaskorna klassassomhushållsavfallochdärmed är det kommunens ansvar attta handomdem. Diskussionpågår mellansvensk Glasåtervinning ochkommunerna om hur privatimportenska hanteras. Ur klimatsynpunkt är det angeläget att glaset återvinns. Om exempelvis hälftenavdet privatimporterade glaset skulle falla utanför återvinningssystemet, innebär det att enklimatnytta motsvarande 15 000tonkoldioxid inte tillvaratas. Sedan2003 driver Swede GlassUnited ett frivilligt initiativ för återvinning avplanglas(fönsterochbilrutorm.m). När verksamheteninleddesåtervanns istort sett inget planglasochswedeglass gjorde bedömningenatt omkring 30 000tonplanglasvarje år hamnar påsoptippen, kanske upp till 50 000ton. Återvinningsnivånökar nu för varjeår och2007 beräknasomkring 7000tonplanglas återvinnas. Inomtre årärmålsättningenatt nivån ska fördubblas, tillomkring 15 000ton. På längre sikt bör det vara möjligt att nå ännu högre återvinningsnivåer. Åtgärder i syfte att öka återvinningen av glas bör kompletteras med styrmedel som ökar efterfrågan på återvunnenråvara, särskilt då det gäller färgat glas. Om varje svenskt hushåll återvinner en glasburk i månaden återvinns 7200 ton glas och koldioxidutsläppen minskar med 4300 ton vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka 1500 bensindrivna personbilar eller från uppvärmning av 800 villor med olja 5 Samlain, återvinn! Uppföljningavproducentansvaret för år 2005. Naturvårdsverket, Rapport 5599. 9

3.3 Kopparkabel en procent återvinning kan minska koldioxidutsläppen med 120 000 ton Det borde varamöjligt att väsentligt reducerautsläppen av koldioxid genom återvinning av kopparkablar. Om en procent återvinnsminskarutsläppenmedminst 120 000ton. Återvinning avkoppar innebär enenergibesparing på omkring 90 procent jämfört medutvinning av nymetall. Klimatnyttan med återvinning är ocksåmycket stor, nästan20tonkoldioxid per ton återvunnenkoppar,enligt livscykelanalyser. Det finns ingensamlad statistik kring dagens återvinning avkoppar eller potentialför framtida återvinning. Det ärdäremot känt att det finns mycket storamängder kopparkabelnedgrävd ijordensominte längre används, ochsomdärmed utgörenpotentialför återvinning. Enkartläggning av mängdenkopparkabel visar attdet finnsomkring 620 000tonkoppar i dvala i el- ochkommunikationsnät 6.Varje år återvinnscirka en sjättedelavvad sombyggs in inäten, vilket betyder att mängdenkabel isamhället fortfarande ökar. Potentialen förökad återvinning avkabel bedöms ikartläggningen vara mycket stor. Störst potential bedöms finnas ikommunikationskablar i transportnätet, eftersomdessa har en mycket hög kopparvikt permeter kabel. Mängdensådankabel uppskattasuppgåtillcirka 200000 tonoch istort sett allkabelär förlagd under mark. Detta försvårar insamlingenoch innebär att nya metodermåsteutvecklas för att återvinningenska bli ekonomisk lönsam. Detta kräver i sin tur en fördjupad kartläggning av hur och var de olika kabelfraktionerna är nedlagda imarken. Ur klimatsynpunkt är återvinningen synnerligen effektiv. Ombara en procent av kopparkabeln i dvala återvanns(6200ton), skulle det medföra enklimatnytta motsvarande minskade utsläpp av mer än120000 tonkoldioxid. Om alla svenska företag med 10 999 anställda återvinner 0,5 kilo koppar i månaden återvinns 200 ton koppar och koldioxidutsläppen minskar med 4000 ton vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka 1400 bensindrivna personbilar eller från uppvärmning av 750 villor med olja 3.4 Papper ökad återvinning kan minska koldioxidutsläppen med 100 000 ton Den nuvarande återvinningenav papperreducerarutsläppen av koldioxid med 2,4miljontonoch det borde vara möjligt attpå kort sikt ökaåtervinningen och reducerautsläppen med ytterligare minst 100 000ton. Återvinning avpapper medför stora energibesparingar jämfört med tillverkning avpapper från jungfruligt material. Hur stor motsvarande klimatnyttaär beror påvilkenproduktionsprocessoch vilka energikällor somanvänds vid tillverkningen. Livscykelanalyser visar att man igenomsnitt kan räkna med minskade utsläpp påomkring1,5 tonkoldioxid pertonåtervunnet papper. Det betyder att dagensåtervinning på omkring1,6 miljoner tonpapper, medför att koldioxidutsläpp på omkring 6 Samhällets kabelförrådoch potential för ökadåtervinning, examensarbeteavjohan Wendell, Institutionen för konstruktions-och produktionsteknik, Linköpings Universitet,2005 10

2,4 miljoner tonundviks. Återvinningsgraden för papper är relativt hög, mendet finns fortfarande utrymme attöka återvinningenochdärmedklimatnyttan. Under 2005 sattesomkring 1,6 miljoner tonpappersprodukter på marknaden, fördelat på förpackningar avpapper, papp ochkartong, wellpapp, returpapperochkontorspapper, enligt tabell 2 7.Totalt återvanns74 procent avdenna mängd, eller cirka 1,2 miljoner ton. Ävenom återvinningsgradenför papper därmedär relativt god, ärdet fortfarande drygt en fjärdedel, eller omkring 438000 ton, sominte återvinns. Tabell 2 Mängd pappersprodukter på marknaden och återvinningsgrad (2005) 8 Satt på marknaden (ton) Materialåtervinning (ton) Materialåtervinning (%) Ej återvunnet material (ton) Förpackningar av papper, papp, 200 000 84 464 42 115 536 kartong Wellpapp 445 000 381 000 86 64 000 Returpapper 584 000 483 000 83 101 000 Kontorspapper 378 000 221 000 64 157 000 Summa 1 607 000 1 169 464 74 437 536 Särskilt noterbart är att bara 42 procent avpappers-, papp-,ochkartongförpackningar återvinns. Denna andel bör vara möjlig att öka genombättreinformationtill hushållenochförbättradservice när det gäller insamling. Att det är möjligt att väsentligt påverkaåtervinningsgradenindikerasavatt återvinningenavpappersförpackningar ilandetskommuner varierade mellan4,8och28,3 kgper personår 2005 9. Sammantaget bör det vara rimligt att materialåtervinna ytterligare 10-15 procent avdet papper som idag förbrännseller hamnar pådeponi. Det skulle innebära enökad återvinning påupp mot 66000 ton, vilket i sin tur skulle medföra minskade koldioxidutsläpp på omkring 100 000ton per år. Om varje svenskt hushåll återvinner ett paket flingor i månaden återvinns 2400 ton papper och koldioxidutsläppen minskar med 3600 ton vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna personbilar eller från uppvärmning av 675 villor med olja 3.5 Plast ökad återvinning kan minska koldioxidutsläppen med 85 000 ton Den nuvarande återvinningenav plast reducerarutsläppenav koldioxid med 100000 tonoch det borde varamöjligt att påkort sikt ökaåtervinningen ochreducera utsläppen medytterligare minst 85 000ton. Livscykelanalyser visar att materialåtervinning av plast igenomsnitt medför minskadeutsläpp av koldioxid med omkring 1,5 2tonpertonåtervunnenplast. Förvissaplastsorter, så kallade konstruktionsplaster ärklimatnyttanväsentligt större. Densvenskaplaståtervinningenpå minst 7 Samlain, återvinn! Uppföljningavproducentansvaret för år 2005. Naturvårdsverket, Rapport 5599. 8 Samlain, återvinn! Uppföljningavproducentansvaret för år 2005. Naturvårdsverket, Rapport 5599. 9 www.miljomal.nu 11

50 000tonper årmedför därmed att koldioxidutsläpp på uppemot 100000tonundviks. Ochdet finnsstor potentialatt öka klimatnyttan ytterligare genomökad återvinning avplast. Det finns ingensamlad statistiköver hur mycket plast somåtervinns isverige, eller hur mycket plast somfinnstillgängligt för återvinning. Det europeiska branschorganet för plastföretag, PlasticsEurope, följer upp produktion och konsumtion av plast i Europa. Enligt organisationen konsumerade den svenska plastindustrin720000tonplastråvara år 2002 10 och900 000tonår 2004 11.Det insamlingsbara plastavfallet uppgick enligt organisationentill493 000tonår 2002 ochavdetta materialåtervanns6,3 procent (31000ton). För 2004anges inte mängden insamlingsbart plastavfall, menomrelationenär densamma som2002 bör denha uppgåtttill knappt 620000ton.Återvinningsgraden, inklusive kemiskåtervinning ( feedstockrecycling ), anges2004 uppgåtill 13,5 procent, vilket skulle motsvara cirka 83 000ton. Branschföreträdare har olika uppfattning omvad denstora skillnaden mellan2002 och2004 beror på. Tillvissdelberor skillnadentroligenpåatt återvinningsgradenfaktiskt har ökat, mendenkanockså bero på att en viss mängd plast somanvändssomreduktionsmedel, det vill säga förbränns, istatistikenhar klassatssomkemisk återvinning. Vidkemisk återvinning utnyttjas inte plastens materialegenskaper 12.Klimatnyttanavkemiskåtervinning är därmed generellt lägre änav mekanisk återvinning. När det gäller plastförpackningar finns något bättre statistik tillgänglig. IVLhar sammanställt data där det framgår attomkring210 000tonplastförpackningar och ytterligare cirka 10 000ton sekundärförpackningar (pallar, backar, etc)sätts på den svenska marknaden årligen. Omkring 50 000ton, motsvarande 23 procent,antasmaterialåtervinnas. 13 Huvuddelenavdenåtervunna plastenkommer från industrin, medanendast 6procent avhushållensplastförpackningar materialåtervinns. Resterande avhushållens förpackningar, 117000ton, gårtill förbränning. Företrädare för plaståtervinningsbranschenmenar att återvinningsmängdenpå 50 000ton förpackningar är överskattad, menatt siffrankanvara enrimlig uppskattning avdentotala återvinningsgraden, det vill säga inklusive plast som inte omfattas av producentansvaret. Oavsett står det klart att det nationella målet att 30 procent avplastförpackningarna ska materialåtervinnas inte nås. Den bristfälliga statistikengördet svårt att bedöma potentialen för att öka återvinningenavplast. När det gäller förpackningar kandocktvå enkla räkneexempelgöras. Omdet totala återvinningsmålet på 30 procent uppnås, skulledet innebära enökadåtervinning på cirka 16 000 ton ochenklimatnytta motsvarande 32 000tonkoldioxid. Omåtervinningsmålet på 30 procent uppnås för hushållens förpackningar skulle det innebära enökad återvinning påcirka 37 000tonochen klimatnytta motsvarande 74 000tonkoldioxid. När det gäller det totala plastflödet kanen jämförelse göras med andra europeiska länder. I exempelvisitalien, SpanienochTyskland materialåtervinns(mekaniskt) omkring15 procent avallt plastavfall. Omsamma andelavdenuppskattademängden insamlingsbart avfallisverige materialåtervanns, skulledet innebära enåtervinningpå omkring 93 000ton, vilket kan jämföras 10 Ananalysis of plastics consumption andrecoveryineurope, PlasticsEurope, 2004 11 Ananalysis of plastics production,demandandrecoveryineurope, PlasticsEurope,2006 12 Underlag för utvärderingavproducentansvaret för förpackningar, IVL SvenskaMiljöinstitutet, 2006 13 ibid 12

med dagensåtervinning på omkring 50 000 ton. Klimatnyttanavdetta motsvarar minskade utsläpp med uppemot 185000tonkoldioxid per år. Att det ärmöjligt att ökaåtervinningenindikerasavatt insamlingsgradenär betydligt högre än återvinningsgradenochatt enstor delavplastengårtillförbränning. Argument somofta angessom skältillatt vissplast inte återvinnsär att denär dåligt rengjord, är svår att sorteratill enhetliga fraktioner eller består avflera olika plastsorter somär svåra att separera. Idagfinnsdock både teknikochkapacitet förtvättningochsortering isvenska anläggningar. Enstor delav plastförpackningarna samlas inte inalls. Dettagällertill exempelmjukplast somallt fler kommuner väljer att samla intillsammans med det övriga hushållsavfallet. Ävenhos företag hamnar enstor del avplastavfallet bland blandat brännbart avfalleftersomdet ofta inte ärekonomiskt att haensärskild container för att sorteraut plasten. Hushållens hårdplast sominte är förpackningar (hinkar, trädgårdsmöbler m.m.) ingår ikommunernas monopolochhamnar ofta blanddet brännbara restavfallet, eftersomdet inte finns insamlingssystemför dessa produkter. Kommunerna har generellt inte heller något incitament att sortera ut plasteninnan förbränning. Renmjukplast från hushåll och industrisamt hushållenshårdplast är dock enhögkvalitativråvara för återvinningsbranschen. Det råder idagett stort underskott påplastråvara för återvinning vilket gör det särskilt angeläget attöka återvinningsgradenavävendessa fraktioner. Flera utredningar pekar på att enskatt på förbränning avplast markant skulle öka materialåtervinningenochävenandra typer avstyrmedelskullekunna bidra tillenökad återvinningsgrad(se vidare avsnitt 5). Att exempelvis informationochväl utformade insamlingssystemkan har entydlig inverkanpå återvinningsgrad illustrerasblandannat avden stora variationeniåtervinning avhushållens förpackningar iolika kommuner. Ide bästa kommunerna återvinns3,4 kgper personochår, medanåtervinningenivissa kommuner är lägre än 0,5 kgper person. Om varje svenskt hushåll återvinner ett glasspaket i månaden återvinns 2400 ton plast och koldioxidutsläppen minskar med 3600 ton vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka 1200 bensindrivna personbilar eller från uppvärmning av 675 villor med olja 3.6 Stål ökad återvinning kan minska koldioxidutsläppen med 260 000 ton Den nuvarande återvinningenav stål reducerarutsläppen av koldioxid med2,6miljoner tonoch det borde vara möjligt attpå kort sikt ökaåtervinningen och reducerautsläppen med ytterligare minst 260 000ton. Återvinning avstålmedför enenergibesparing på omkring70 procent jämfört med tillverkning från jungfruligt material 14. Livscykelanalyser visar att för varje tonstålsomåtervinnsså undviksutsläpp motsvarande 1 1,3tonkoldioxidekvivalenter. ISverige återvinnsvarje år omkringtvå miljoner tonstålskrot,ochklimatnyttanavdenna återvinningmotsvarar således minskadekoldioxidutsläpp med upptill2,6 miljoner ton. Potentialen förökad klimatnyttagenomatt öka återvinningen ytterligare är svår att bedöma. En sådanuppskattning måsteutgåifrån hur mycket stålsomfinnstillgängligt för återvinning vid en 14 Stål en värdefullråvara,jernkontoret 2004 13

giventidpunkt. Jernkontoret driver ett Mistra-finansierat forskningsprojekt, kallat Stålkretsloppet somblandannat studerar ståletskretslopp isamhället. Statistiska underlagär bristfälliga inom området menpreliminära resultat visar att återvinningenhar ökat under senare årochatt det finns ytterligare potential att höja återvinningen. 15 Det insamlade stålskrotet utgör baraomkring 35 procent avdentotala stålproduktionen, vilket beror på att stålkonsumtionen fortfarande växer starkt ochatt stålprodukter har envarierande ochofta lång livslängd. Stålproduktionär därmed inte enrelevant bas för att avgöra hur mycket stålsom finnstillgängligt för återvinning. Däremot kankonstaterasatt andelenåtervinning plus förluster tillsammansbör utgöra100procent av materialflödet.förluster uppkommer ihela kedjan från stålverket till användning ochhanteringavuttjänta produkter, menstorlekenpå dessa förluster är i sintur svårbedömda. Enförlust somkannämnasär dock det somkallas förbränningsskrot,dvs stålskrot somhamnar iförbränningsanläggningar. Dagens förbränningsanläggningar är inte anpassade för återvinning av metaller efter förbränning. Huvuddelenavdet förbränningsskrot som finns i slaggen efter förbränning kan därför antas hamna på deponi. Stålskrotet försämrar dessutom förbränningsanläggningens verkningsgrad. Vissa uppgifter tyder på att mängden förbränningsskrot kanuppgå tillomkring 70 000tonårligen 16. Förlusterna ikonsumentledet kanockså illustrerasavatt 72 procent avde stålförpackningar som omfattasavproducentansvaret materialåtervannsunder 2005 17.Det innebär att cirka 30 800tonav totalt cirka 47 400 tonstålförpackningar materialåtervanns, menockså att cirka 17 000ton stålförpackningar försvann från systemet, exempelvis genomatt hushållens konservburkar hamnar blandövriga soporochgårtill förbränning. Att materialåtervinningenborde kunna öka kraftigt redanpå kort sikt indikerasavatt återvinningenavhushållens förpackningar ilandets kommuner varierade mellan2,6 och7,4 kgper personår 2004. Att det finns möjligheter att öka återvinningen av stål och andra metaller från hushållen tydliggörs ävenavett försöksomgenomfördes iängelholmvåren2005. Iförsöket fickhushållen lämna all metallisamma insamlingskärl, dvs intebara förpackningar. Resultatet visade att det vartre gånger så mycket övriga metallföremålsomförpackningar iinsamlingskärlet. Ävenomresultat avenskilda försök inte nödvändigtvisär generaliserbara, indikerar det tydligt att det finnsenstorpotential för ökad återvinning genomnya modeller för insamling 18. Bedömningenavdentotalaåtervinningspotentialenär alltså svår. Enökad återvinning med mellan 5och10 procent bedömsdockvaramöjlig att uppnå, vilket motsvarar enökning med mellan 100000och200000tonstål. Därmed är det också möjligt att minska koldioxidutsläppen med mellan130000 och260000ton. Om varje svenskt hushåll återvinner en konservburk i veckan återvinns ytterligare 4000 ton papper och koldioxidutsläppen minskar med 5200 ton vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka 1800 bensindrivna personbilar eller från uppvärmning av 950 villor med olja 15 Kommunikationmed Sven Ekerot, forskareinom Stålkretsloppet, Jernkontoret 16 Kommunikationmed Sven Ekerot, forskareinom Stålkretsloppet, Jernkontoret 17 Samlain, återvinn!uppföljningavproducentansvaret för 2005, Naturvårdsverket 2006 18 Framtidaproducentansvar för förpackningar och tidningar, Naturvårdsverket, Rapport 5648, december 2006 14

3.7 Systemet ökad återvinning kan minska utsläppen med 2,2 miljoner ton Beskrivningarna ovan handlar omåtervinning avenskilda materialochvilkenpotentiell klimatnytta somkanuppnåsgenomatt ökaåtervinningsgraden för deolika materialen. Mendet harockså genomförtsforskningsstudier somjämför olikaalternativ för att behandla avfall ur ett bredare systemperspektiv. Två avdessa studier, sombåda genomförtsavforskningsgruppenför miljöstrategiska studier vid KTH ochsombeskrivs närmare iavsnitt 4.3och4.4, visar att det finnsen mycket stor potentialför minskade utsläpp av växthusgaser genomatt prioriterainsatser somleder tillökad materialåtervinning. Idenena avdessa studier 19 tittar manpå vadsomhänder ommålsättningenär att är att minimera växthusgasutsläppenochmaterialåtervinningendärförökar kraftigt somett resultat avanpassade styrmedel. Ienteoretisk beräkning, baserad på uppskattade avfallsvolymer år 2008, innebär det att de totalautsläppenblir 2,2miljoner tonlägre än ireferensscenariot där inga särskilda styrmedel införs. Idenandra studien 20 beskrivsdet hypotetiska fallet att allt hushållsavfall isverige behandlas med enochsammastrategi. Resultatet visar att återvinning leder till minskadeutsläpp med igenomsnitt ett tonkoldioxid per tonavfall, vid jämförelse med förbränning. 4 Forskningen visar på klimatnyttan Idet följande sammanfattasresultat frånett antalforskningsrapporterdär återvinning jämförs med tillverkning från jungfruligt materialoch medandra avfallsbehandlingsmetoder.rapporternahar genomförtsavcit Ekologik (ChalmersIndustriteknik), Forskningsgruppenför miljöstrategiska studier vid KTH samt avdanmarks Tekniska Universitet (DTU)påuppdrag avden brittiska organisationen WRAP (The Waste&ResourcesActionProgramme). Rapporterna innehåller i sin tur resultaten av ett stort antal livscykelanalyser som har genomförts i Sverige ochiandra europeiska länder samt iusaochaustralien. Trotsatt olika antagande görs avseende energikällor,transportavstånd mm, visar rapporterna med påfallande stor samstämmighet att återvinning har en mycket stor potentialatt minska utsläppenav växthusgaser. De rapporterochstudier somsammanfattashär har genomförtsunder perioden2000 2006. Resultaten bedöms fortfarandevararelevantaför deförutsättningar somgäller idag. Någraavstudierna fokuserar på enskilda materialslag medanandra studeraravfallsflödengenerellt. Itabell3nedansammanställsresultat frånde studier sompresenterar kvantitativaresultat för enskilda materialslag. 19 Björklund, Johansson, Nilsson, Eldh, Finnveden, Environmental Assessmentof awasteincineration Tax-Case StudyandEvaluation ofaframework for StrategicEnvironmental Assessment, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier,kth 2003 20 Finnveden, G., Johansson, J., Lind, P. andmoberg, Å. (2000): LifeCycleAssessmentof Energyfrom Solid Waste. FMS report 2000:2 15

Tabell 3 Koldioxidbesparing vid återvinning, enligt livscykelanalyser 21 Koldioxidbesparing vid återvinning (tonco2ekv/ton avfall) Miljöfördelar med återvunnet material som råvara 22,23 Återvinning av plast en översiktlig analys 24 Environmental benefits of recycling 25 Life Cycle Assessment of Energy from Solid Waste 26 Stål 1,3-0,94 - Koppar 13 19,7 - - - Aluminium 4,6-12,4-10 - Polyeten (HDPE) 1,7 1,9 1,5-1,8 2 - Polykarbonat(kontruktionsplast) 4,3 4,5 - - - PET - - - 4,7 Papper, kartong - - 1,7 1,3 Glas - - 0,6 - Blandat hushållsavfall - - - 1,2 4.1 CIT Ekologik: Miljöfördelar med återvunnet material som råvara CIT Ekologik (ChalmersIndustriteknik) genomförde 2002 enanalysavmiljödata för sexolika material 27.Istudien jämförsenergianvändning ochutsläpp av växthusgaser vidtillverkning från återvunnen råvara med tillverkning från jungfrulig råvara. I tabell 4 nedan sammanställs resultatet, delsnär utsläppen fråndenelsomanvänds vid tillverkningen inte tasmed iberäkningenochdels när ävendessa utsläpp omfattas. Somframgår avtabellenär det väsentliga besparingar somuppnås vid användning avåtervunnenråvara. Tabell 4 Koldioxidutsläpp vid tillverkning från återvunnen respektive jungfrulig råvara Koldioxid Exklusive elproduktion Inklusive elproduktion (tonco2/ton) Jungfrulig Återvinning Differens Jungfrulig Återvinning Differens produktion produktion Aluminium 5,1 0,47 4,63 13 0,6 12,4 Polyeten (HDPE) 1,9 0 1,9 2,1 0,44 1,66 Koppar 13 0,021 13 20 0,35 19,65 Polykarbonat 4,5 0 4,5 4,7 0,44 4,26 Stål 1,3 0 1,3 1,5 0,21 1,29 Den systemgränssomanvänds för de livscykler somavser tillverkning från jungfrulig råvaraär från framtagning avråvara till tillverkning av materialet, inklusive transporter. För de livscykler som avser tillverkning frånåtervunnet materialomfattasendast processen hosåtervinnaren. Idescenario där utsläpp frånelproduktionomfattas,antasdenna vara europeisk genomsnittlig el. 21 Idefall andraväxthusgaser än koldioxidomfattas har dessairapporternaräknats omtill koldioxidekvivalenter 22 Miljöfördelar medåtervunnet material sområvara, CITEkologik och Håkan Nordin,Miljökompassen, påuppdragav Återvinningsindustrierna, Återvinningsindustriernashöstrapport 2002:1 23 Intervalletberor påom utsläppfrån elproduktion beaktas vid beräkningen (setabell 4) 24 Återvinningavplast en översiktliganalys, CIT Ekologikpå uppdragavåtervinningsindustrierna, 2004 25 Environmentalbenefits ofrecycling, An internationalreview of lifecyclecomparisons for keymaterialsin theuk recyclingsector, The Waste &Resources Action Programme(WRAP), September 2006 26 Finnveden, G., Johansson, J., Lind, P. andmoberg, Å. (2000): LifeCycleAssessmentof Energyfrom Solid Waste. FMS report 2000:2 27 Miljöfördelar medåtervunnet material sområvara, CITEkologik och Håkan Nordin,Miljökompassen, påuppdragav Återvinningsindustrierna, Återvinningsindustriernashöstrapport 2002:1 16

4.2 CIT Ekologik: Återvinning av plast en översiktlig analys CIT Ekologik (Chalmers Industriteknik) genomförde 2004 enanalysavmiljödata avseende återvinning avplast (HDPE) 28.Istudien jämförsenergianvändning ochutsläpp av växthusgaser vid direkt förbränning avplastförpackningar medett scenario där förpackningenförst återvinnsengång ochsedangårtillförbränning. Resultatet visar att utsläppenavväxthusgaser blir cirka 1,5-1,8tonlägre per tonplast ifallet där plasten återvinns en gång innandet går till förbränning. Den lägre siffran motsvarar en verkningsgrad för återvinningenpå 53 procent ochdenhögre enverkningsgradpå 75 procent. För tillverkning från jungfrulig råvara omfattassamtliga processerochtransporter, frånuttagav råolja tilltillverkning avenförpackning. Förtillverkning frånåtervunnet materialomfattas transportarbeteför insamling av förpackningar, alla processer hosåtervinnarensamt tillverkningav nyförpackning. Utsläpp frånelproduktionhar tagits med iberäkningenochbaseraspå genomsnittlig svensk el. 4.3 FMS/KTH: Robusta och flexibla strategier för utnyttjande av energi ur avfall Forskningsgruppenför miljöstrategiska studier (FMS) vid KTH presenterade 2005 rapporten Robustaochflexibla strategier för utnyttjande av energiur avfall 29.Irapportensammanfattas resultatenfrånett flerårigt projekt somfinansieratsav Energimyndighetendär energiutnyttjande ur avfallstuderats. Rapportenssamlade slutsatsär attenökad materialåtervinning avexempelvisplast, papper, metaller ochglas leder tillväsentligt minskade utsläpp avväxthusgaser. Två avde studier somdiskuteras irapportenochsomhar särskild bäring påklimatfrågan beskrivs närmare idet följande. FMS/KTH: Environmental Assessment of awaste Incineration Tax 30 Irapportenredovisasberäknade avfallsflödenoch relationen mellanolika behandlingsformer 2008 för fyra olika styrmedelsscenarier. Noll-scenariot innebär att endast redanbeslutade styrmedel (2003) införs, alternativ1innebär att enförbränningskatt på400kronor pertoninförsochalternativ 2a och 2b innebär att styrmedel införs i syfte att maximera energiutnyttjande respektive minimera växthusgasutsläpp. Skillnaden mellanscenario 2a och2bär att behandlingenavorganiskt hushållsavfall idet förstnämnda scenariot förbränns ochidet sistnämnda rötas.förbränning av avfall antas i samtliga fall konkurrera med biobränsle. Resultatensammanställs itabell5. Materialåtervinningenantasvara dubbelt så stor(5 miljoner ton) ide två scenarier sominnebär maximerat energiutnyttjanderespektive minimerade växthusgaser, än inoll-alternativet. I mellanalternativet med förbränningskatt på 400kronor pertonuppgår återvinningentill3miljoner tonperår. 28 Återvinningavplast en översiktliganalys, CIT Ekologikpå uppdragavåtervinningsindustrierna, 2004 29 Finnveden, Björklund, Reich,Eriksson, Sörbom, Robusta och flexibla strategier för utnyttjandeavenergiur avfall, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, KTH, 2005 30 Björklund, Johansson, Nilsson, Eldh, Finnveden, Environmental Assessment of awasteincineration Tax -Case StudyandEvaluation ofaframework for StrategicEnvironmental Assessment, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier,kth 2003 17

Tabell 5 Avfallsflöden för 2008 i ett noll-alternativ, ett skattealternativ och två miljöoptimerade alternativ (miljoner ton). Alt 0 Ingen skatt Alt 1 Förbränningsskatt 400 kr/ton Alt 2a Maximera energiutnyttjande Alt 2b Minimera växthusgaser Förbränning 4,0 3,8 3,3 2,6 Deponering 2,6 2,1 1,2 1,2 Rötning 0,4 0,6 0 0,7 Återvinning 2,4 3,0 5,0 5,0 Rapportenbeskiver inte idetalj hur scenario 2a och2bskauppnås, menkonstaterar att införandet avenförbränningsskatt somjämställer beskattningenavde fossila delarna iavfallet med andra fossila bränslenkraftigt skulle öka materialåtervinningenav fossilt avfall. För plast angesatt förbränningsskattenskulle behöva uppgå till1950 kronorpertonför att kunna jämställas med koldioxidskatten(2003) påfossila bränslen(anm. meddagenskoldioxidskatt skulle skattenbehöva motsvara upptill3000 kronor/tonplast, vilket kan jämföras medden förbränningsskatt som infördes2006 ochsommotsvarar 94 444kronor pertonberoendepå anläggningens elverkningsgrad 31 ).Omen sådanskatt ävenkombinerades med enviktbaserad förbränningsskatt antasdessutomåtervinningenavpapper och icke brännbart materialöka, liksombiologisk behandling avbiologiskt avfall. Irapportenredovisasävenberäkningar för hur stora utsläppenavväxthusgaser blir ideolika scenarierna, se tabell6. Inoll-alternativet, där huvuddelenavavfallsflödet går tillförbränning, beräknasnettoutsläppenav växthusgaser uppgå till 1,65miljoner ton. Iscenario 2b, där huvuddelen avavfallsflödet återvinnsskapas istället enklimatnytta genomatt nettoutsläppen minskar med 507000ton. Differensenmellande två alternativenär således hela2,16 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Tabell 6 Nettoeffekt avseende utsläpp av växthusgaser för olika styrmedelsscenarier (ton koldioxidekvivalenter) Alt 0 Ingen skatt Alt 1 Förbränningsskatt 400 kr/ton Alt 2a Maximera energiutnyttjande Alt 2b Minimera växthusgaser Ton CO 2ekv 1650 000 1480 000-303 000-507 000 FMS/KTH: Recycling revisited life cycle comparisonsof global warming impact and total energy use of waste management strategies 32 Irapportenredovisasresultat avengenomgång avolika livscykelanalyser avseende materialåtervinning somgenomförtsisverige ochiandra länder. Syftet äratt tareda påomolika livscykelanalyser ger likartade resultat och omman kunde identifiera några nyckelaspekterav betydelse för resultaten. Rapportenbaseraspå tio artiklar sompublicerats iinternationella vetenskapliga tidskrifter ochsomtillsammansomfattar 40 livscykelanalyser avpapper, glas, stål, aluminiumochplaster. 31 Avfall Sverige, http://www.rvf.se/m4n?oid=1269&_locale=1 32 Björklund och Finnveden, Recyclingrevisited life cyclecomparisons ofglobal warmingimpactandtotal energy use of wastemanagement strategies, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, KTH2005, publicerad i Resources, Conservation andrecycling, 44, 309-317 18

Resultatet är entydigt återvinning medför lägreenergianvändning och lägre utsläpp av växthusgaser änförbränning ochdeponering ide allra flesta fallen. Undantagenkanenligt rapporten sammanfattasenligt följande: Återvinning avplast leder till lägre energianvändningoch lägreutsläpp avväxthusgaser än förbränning ochdeponering utomnär återvunnenplast ersätter impregnerat trä istället för jungfrulig plast. Närplastenåtervinnskemiskt,istället för mekaniskt, visar olika studier olika resultat avseende dentotala klimatnyttan. Återvinning avpapper leder generellt till lägre energianvändning ochlägreutsläpp av växthusgaser än förbränning omavfallet antasersättaförnybara bränslen. Omavfallet antas ersätta fossila bränslen vid förbränning leder dockförbränning till lägreutsläpp avväxthusgaser änåtervinning. Irapporten Robustaochflexibla strategier för utnyttjande avenergiur avfall (seovan) utvecklas resonemanget avsamma författare. När det gäller användning avåtervunnenplast konstaterasatt denihuvudsakersätter jungfrulig plast,ochinte impregnerat trä. Närdet gäller vilka bränslensom avfallersätter iförbränningsanläggningar dras slutsatsenatt avfallet påmedellång sikt iförsta hand kan antas konkurrera med biobränslen i fjärrvärmesystemet och att detsamma troligen gäller även på längresikt. Dettagynnar iså fall materialåtervinning avsamtliga materialslag. 4.4 FMS/KTH: Life Cycle Assessment of Energy from Solid Waste Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier vid KTH publicerade år 2000 rapporten Life Cycle Assessment of EnergyfromSolid Waste 33.Slutsatser frånrapportenhar under 2005 publicerats i två granskade artiklar iden vetenskapliga tidskriften Journal ofcleaner Production. Istudiengörsberäkningar på hushållsavfall somär brännbart ochåtervinningsbart eller komposterbart, vilket omfattar matavfall, kartong, well, tidningspapper ocholika plastfraktioner (PE, PP, PS, PVCochPET). Debehandlingsmetoder somjämförsär materialåtervinning kombinerat med rötningav matavfall, förbränning med värmeutvinning samt deponering med gasutvinning. Resultatengäller för det hypotetiskafallet att allt avfallisverige behandlas med en ochsamma strategi. Istudiendefinieras ett basscenario, där biobränsle antasvara ersättningsbränslet tillavfallvid förbränning ochdenelsomanvändspå marginalenantaskomma från importerad kolkraft. Basscenariot varieras för att identifiera vilka faktorer som signifikant kanpåverka slutresultaten,till exempel förändringar itransportertill insamlingsplatser ochbehandlingsanläggningar eller förändringar idet bränsle somkonkurrerar med avfallet. Resultatenavseende utsläpp av växthusgaser visar att detotalautsläppen blir väsentligt lägre vid återvinning avplast ochpapper (nettoreduktionavutsläpp) änvid förbränning eller deponering. Resultatenanges vara robustaochtillämpligapå alla pappers- ochplastmaterial somingår istudien. Ifigur 2nedanredovisasresultaten ibasscenriot förtidningspapper, PET, matavfallochför hela 33 Finnveden, G., Johansson, J.,Lind, P. andmoberg, Å. (2000): LifeCycleAssessment ofenergyfrom Solid Waste. FMS report 2000:2. 19

systemet. Av figurenframgår att återvinning istället förförbränning avpapper medför minskade utsläpp motsvarande cirka 1,3tonkoldioxidper tonpapper. FörPET motsvarar besparingencirka 4,7tonkoldioxid per tonpetochför systemet somhelhet cirka 1,2tonkoldioxid per tonavfall. 3000 Figur2.Växthusgasutsläppvidolikabehandlingsformer (kgco2ekv/tonavfall) 2000 1000 0-1000 Återvinning ochrötning Förbränning Deponering -2000-3000 Tidningspapper PET Matavfall Helasystemet Ifigur 3nedanvisas hur resultatet blir för hela systemet iolika scenarier. Iscenariot ökade transporter antasavstånd fråninsamlingsplatstill omlastningspunkt öka från9kmtill100 kmoch avståndet frånomlastningspunkt tillbehandlingsanläggning antasökafrån50 750 kmtill200 1000 km(intervall beror påmaterialslag). Somframgår avfigurenär effektenavdetta begränsad. Större genomslagpå resultatet fås när hushållenantaskörabilenkilometertillåtervinningsstation, i enbart dettaärende. Iett scenario antasavfall somförbrännsersätta naturgas. Dettagerbetydligt störreklimatnytta för förbränningsalternativet än ibasscenariot där avfallet antasersättabiobränslen (så somär fallet idag 34 ).Fortfarande leder dock återvinning tilllägst växthusgasutsläpp. Iett scenario antaskonkurrensenombiobränsle vara hård. Denmassaved somsparas genomåtervinning avpapper kandå användassombränsle där denersätternaturgasför värmeproduktion. Iett scenario (ejredovisat ifiguren) antasåtervunnenplast ersätta impregnerat trä,till exempelibullerplank, vilket reducerar klimatnyttan. De redovisade resultatenavser utsläpp avväxthusgaser för systemet somhelhet ochför hela avfallsflödet, vilket idet studerade fallet uppgårtillcirka1,2 miljoner ton.ibasscenariot beräknas återvinning leda till ennettoreduktionavväxthusgaser motsvarande cirka 650 000ton, medan förbränning beräknas leda tillutsläpp på cirka 560000ton. Sammantaget innebär det att återvinning istället för förbränning leder tillminskade utsläpp på omkring 1,2 miljoner ton, eller ett ton koldioxid per tonåtervunnet avfall. 34 Finnveden, Björklund, Reich,Eriksson, Sörbom, Robusta och flexibla strategier för utnyttjandeavenergiur avfall, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, KTH, 2005 20