Återvinningsstationen

Transkript

1 Återvinningsstationen Till återvinningsstationen beger du dig när du ska lämna dina förpackningar och tidningar för återvinning. Det finns totalt 5800 återvinningsstationer i Sverige och de är placerade på allmänna platser, vanligtvis vid butiker, bensinstationer och i bostadsområden. Producentansvaret har tillkommit för att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle, där det som tidigare betraktades som avfall istället kommer till nytta i som någon form av ny resurs. Med materialåtervinning och energiutvinning ska vi lära oss att utnyttja olika material bättre och effektivare. Alla förpackningar ska vara tömda, rena och torra när de lämnas till återvinning. Sortera alltid ofärgade och färgade glasförpackningar separat. Rengör Skölj ur dina förpackningar om det behövs och låt dem torka. Förpackningarna har en lång väg till återvinningen och det är därför viktigt att det inte finns matrester och liknande som luktar illa och är ohygieniskt. Separera Består förpackningen av mer än ett material ska du, om det är möjligt, skilja dem åt. En glasburk med metallock är enkelt att ta isär, medan sprayburkens pump brukar vara svår att få bort. Låt den då sitta kvar. Om en förpackning består av flera materialslag som inte kan separeras, ska den sorteras efter det viktmässigt dominerande materialet. Platta till Böj in vassa lock på konservburken och platta gärna till. Packa mindre pappersförpackningar i större, så tar det mindre plats både under diskbänken och på återvinningsstationen. Men låt plast- och metallförpackningarna ligga lösa i behållaren, de ska eftersorteras ytterligare innan det är dags för återvinning.

2 Metallförpackningar Konservburkar, sprayburkar, tuber, kapsyler, lock, värmeljushållare, aluminiumfolie och formar, urskrapade målarburkar. Metaller utvinns ur mineraler i vår berggrund, t ex järnmalm som blir stålplåt. All utvinning av metaller är miljöbelastande och kräver stora mängder energi. Metall kan återvinnas hur många gånger som helst. Att återvinna metall sparar väldigt mycket energi. Det gäller särskilt aluminium, där vi sparar 95 procent av den energi som annars behövs för att göra helt nytt aluminium. Återvinning av stål, som används i exempelvis konservburkar, sparar 75 procent av energin jämfört med produktion från järnmalm. Metall brinner inte utan kan bara smälta och metall som hamnar i soporna skapar stora problem i värmeverkets ugnar. Sortera inte som metallförpackning Burkar med färgrester, lim, lösningsmedel ska lämnas som farligt avfall på återvinningscentralen. Metallskrot, stekpannor, cyklar och andra produkter som inte är förpackningar ska lämnas som grovsopor på återvinningscentralen. Dryckesburkar av aluminium ska lämnas mot pant i butikerna. Elektronik och el-artiklar ska lämnas på återvinningscentralen. Insamlade metallförpackningar kan bli till nya förpackningar, bilmotorer, byggnader, armeringsjärn, järnvägsräls och broar. Om vi skulle lämna alla kapsyler till återvinning, skulle man kunna tillverka nya personbilar varje år. Om vi källsorterar alla metallförpackningar av stål blir den energi som sparas så stor att den kan värma upp ca småhus varje år. Om vi återvann alla metallförpackningar under ett år skulle det räcka till 60 mil järnvägsräls. När du återvinner 1 kg stålplåt minskar du koldioxidutsläppen med1 kg! När du återvinner 1 kg aluminium minskar du koldioxidutsläppen med 10 kg!

3 Glasförpackningar - färgat och ofärgat - Burkar, flaskor etc. Glas tillverkas av kalk, soda och sand. Glasets fördel är att det varken ger eller upptar lukt eller smak. Glasets nackdel är att det är tungt och kan gå sönder. Glasflaskor kan återanvändas, dvs tvättas ur och fyllas igen många, många gånger innan glaset blir för repigt och måste återvinnas. Färgat och ofärgat glas skall sorteras var för sig. Ofärgat glas är mer värt än färgat glas. Färgat glas kan aldrig göras om till ofärgat, dvs genomskinligt, glas. Glas är perfekt för både återanvändning och återvinning. Materialet kan smältas och återanvändas hur många gånger som helst utan kvalitetsförsämring. Glas brinner inte utan smälter bara vid höga temperaturer. Glas som hamnar i soporna skapar stora problem i vär meverkets ugnar. Sortera inte som glasförpackning Porslin, keramik och andra produkter som inte är förpackningar ska lämnas till återvinningscentralen. Dricksglas, glasvaser, glasfigurer, fönsterglas, spegelglas och kristall ska lämnas som deponirest på återvinningscentralen. Glödlampor ska lämnas i glödlapsholkarna eller till återvinningscentralen. Återvunnet glas blir till nya glasförpackningar men också till råvara i isoleringsmaterial och betong. Glas har använts i mer än 9000 år. Det var i Egypten som de kom på att göra glas. Vi gör fortfarande glas på ungefär samma sätt. Först blandar man sand med något som kallas soda och kalk. Sen värms allt upp i en ugn så att det blir jättevarmt, rött och börjar flyta. Den flytande glasmassan hälls i en flaskform och får kallna. En ny flaska är klar. Det går åt 20 % mindre energi till att återvinna glas jämfört med nyproduktion.

4 Tidningar Dagstidningar, veckotidningar, tidskrifter, magasin, reklamblad, kataloger, broschyrer, skrivpapper och ritpapper etc. Gamla tidningar blir nya tidningar. När vi återvinner papper sparar vi skog och energi. I Sverige samlar vi in nästan hälften av allt papper vi använder. När man återvinner papper krävs det inte så mycket energi och arbete utan man blötlägger och blandar papperet för få en ny pappersmassa. Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till sju gånger innan den är utsliten och förbränns. En viss del av de insamlade tidningarna återvinns till hushålls- och toalettpapper. För att tillverka papper krävs det att man avverkar skog och ju mer papper vi använder desto mer skog går det åt. En dagstidning kan innehålla upp till 40 % returfiber. Sortera inte som tidningar Kuvert, post-it lappar, vykort ska slängas som hushållsavfall/brännbart. Omslag/present/julklappspapper ska läggas i behållaren för pappersförpackningar. Pappersförpackningar (kartonger och påsar) ska läggas i behållaren för pappersförpackningar. En svensk kontorsarbetare förbrukar i snitt 75 ark/dag. Det går åt ca normalstora träd för att tillverka ett ton papper. Vi svenskar förbrukar ca 230 kg papper per person/år. Energibesparingen vid användning av returfibrer (återvinning) är 70 procent jämfört med användning av ny fiber vid tillverkningen.

5 Pappersförpackningar Pastapaket, cornflakespaket, äggkartong, mjölk- och juiceförpackningar, vällingpaket, vinlåda, sockerpåsar, hundmatsäckar, tablettaskar, festispaket, glasspapper, bärkassar, presentpapper, wellådor till TV, stereo, möbler etc. Papper tillverkas av träd. Ordet papper kommer från ordet papyrus. En pappersfiber kan återanvändas ca 5-7 gånger innan den blir för kort och spröd. Då kan man istället göra förbrukningsmaterial av den t ex toalett- och hushållspapper. När man återvinner papper krävs det inte så mycket energi och arbete utan man blötlägger och blandar papperet för få en ny pappersmassa. När vi återvinner papper sparar vi skog och energi. I Sverige samlar vi in nästan hälften av allt papper vi använder. Pappersförpackningar tillverkas av kraftigare papper t ex kartong. Sortera inte som pappersförpackning Kuvert ska slängas som hushållsavfall. Dags- och veckotidningar, broschyrer, reklamblad och skrivpapper ska läggas i behållaren för tidningar. Post-it lappar ska slängas som hushållsavfall. Insamlade pappersförpackningar blir nya pappersförpackningar, kartonger, ytskikt till gipsskivor m.m. Vi slänger över 1/5 miljon ton papper i soporna under ett år. Det går åt ca normalstora träd för att tillverka ett ton papper. När du återvinner 1 kg papper minskar du koldioxidutsläppen med 1,5 kg!

6 Plastförpackningar - mjuka och hårda - Bärkassar, plastpåsar, plasttuber, ketchupflaskor, shampooflaskor, plastfolie, frigolit, burkar, dunkar, flaskor, små hinkar (t ex för sylt), plastkorkar etc. Plaster tillverkas av olja, en ändlig resurs som en dag kommer att ta slut då nyproduktionen går oändligt långsamt. I Sverige förbrukas ton plastförpackningar/år och av dessa använder hushållen drygt hälften. Totalt består vår soppåse av ca 8 % plast (2/3 är mjuk plast och 1/3 är hård plast). Sortera inte som plastförpackningar Plastleksaker, plastmöbler, tvättkorgar och andra produkter som inte är en förpackning ska lämnas som grov sopor på återvinningscentralen. Plastflaskor med pant lämnas i butikernas pantsystem. Plastfickor och mappar ska läggas bland de vanliga hushållssoporna. Sopsäckar, avfallspåsar och hundbajspåsar är inga förpackningar, de är till för att innehålla avfall och kastas tillsammans med det. Ett ton hårda plastförpackningar kan återvinnas till ca blomkrukor. Mjuka plastförpackningar som återvinns blir till nya sopsäckar, bärkassar, soppåsar och kabelskydd. Hårda plastförpackningar som återvinns blir till blomkrukor, rör, förpackningar, bildetaljer, plank, soptunnor, möbel detaljer, kompostbehållare, lastpallar, parksoffor, plastbackar, bullerplank längs våra vägar m.m. Det kan ta mellan 20 till 30 år innan en hård plastförpackning bryts ned om den får ligga i naturen. När du återvinner 1 kg plast minskar du koldioxidutsläppen med 2 kg!

7 Återvinningsanläggningar Var tar allt du lämnat på återvinningsstationen vägen... Plastförpackningar Plastförpackningar finsorteras på automatiserade sorteringsanläggningar. Sorteringsanläggningarna finns i bl a Lanna i Värnamo kommun och i Premnitz Tyskland. Efter bearbetningen på sorteringsanläggningarna är materialet en ny råvara som de säljer vidare till företag som tillverkar plastprodukter. Pappersförpackningar Hos Fiskeby Board i Norrköping återvinns pappersförpackningarna till ny kartong som säljs vidare till förpackningstillverkare. Metallförpackningar Aluminiumförpackningar återvinns till ny råvara av Stena Aluminium i Älmhult. Alumuniumet formas till tackor (som guldtackor) som levereras vidare som ny råvara till företag som tillverkar produkter av aluminium. Stålförpackningarna återvinns till järnbalkar och armeringsjärn hos Fundia i Smedjebacken. Glasförpackningar Allt glas som samlas in i Sverige hamnar hos Svensk GlasÅtervinning i Hammar, Närke. Där bearbetas materialet till ny råvara som säljs till olika glasbruk och till företaget Isover i Billesholm som tillverkar glasull. Tidningar Tidningarna transporteras till ett av de fem pappersbruk som tar emot svenskt tidningsreturpapper. Där blir returpappret till nytt papper som säljs vidare till tidningstryckerier och tillverkare av hushålls- och toalettpapper. Holmen Paper AB, Stora Enso, SCA Forest Products AB, M-real Sverige AB