600 nya bostäder i Kiruna

EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB PER SPETT: Jag gav mig förutsättningar GÄSTKRÖNIKÖR SID 17 PROGNOSERNA ÖVER DEFORMATIONER STÄMMER NYHETER SID 4 Nr 2 MAJ 2014 600 nya bostäder i Kiruna Jägarskolan i Kiruna blir platsen för upp till 600 nya bostäder. LKAB Fastigheter som äger marken ska medverka till att det byggs villor, radhus, kedjehus och flerbostadshus på sluttningen från Jägarskoleområdet ner mot Kurravaaravägen. "Utsikten är helt makalös", säger Nina Eliasson, strategisk planerare på LKAB. NYHETER SID 5 KIRUNAAVTALET Medborgarna är vinnare Avtalet mellan Kiruna kommun och LKAB är klart, ett avtal där LKAB garanterar 3,74 miljarder till samhällsbyggande. Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingar på LKAB: Vi har satsat extra för att en så stor del av centrum som möjligt ska etableras snabbt. NYHETER SID 2 3 Avtalet presenterades 14 maj av Frank Hojem, kommunikationsdirektör LKAB, Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingar på LKAB, Ragnhild Nilsson, andre vice ordförande i kommunstyrelsen, Niklas Sirén, vice ordförande i kommunstyrelsen och Kristina Zakrisson, ordförande i kommunstyrelsen. FOTO: G. Rúnar Gudmundsson Sparregruvan i Malmberget aktuell I västra Malmberget pågår prospektering av två gamla dagbrott. Ett arbete som omgärdas av strikta miljöskydd. Miljöarbetet är mycket viktigt, säger Bertil Siivonen, LKAB. NYHETER SID 9 30 miljarder investeras i Malmfälten. NYHETER SID 10-11 Pilgrimsfalkar kläckta hos LKAB LKAB har via sitt samarbete med projekt pilgrimsfalk som Norrbottens ornitologiska förening driver nu börjat se resultat. Tre falkungar har kläckts hos LKAB. NYHETER SID 15

2 LKAB FRAMTID NR 2 2014 LEDARE LKAB och kommunen överens om nya Kiruna Ett avtal om hur stora delar av Kiruna stad ska flyttas och byggas upp på nytt har presenterats. Avtalet gör det möjligt för LKAB att fortsätta bryta järnmalmen som lutar in under den nuvarande staden. Det tryggar jobben i gruvan för många år framåt och ger samtidigt kommunen förutsättningar att bygga en ny stadskärna. Redan i början av juni startar bygget av det nya Kiruna och avtalet som presenterats ger kommunen en ersättning från LKAB på 3,7 miljarder kronor. Nya städer har byggts på många håll i världen, men få städer flyttats. Samhällsomvandlingsprocessen i Kiruna möts med ett stort nationellt och internationellt intresse. Delegationer från hela världen besöker oss för att lära sig mer om detta världsunika projekt. År 2004 fattade kommunfullmäktige i Kiruna ett principbeslut om en ny fördjupad översiktsplan för en ny stadskärna. Det beslutet var en förutsättning för LKAB:s investering på mer än 12 miljarder kronor i en ny huvudnivå, 1 365 meter under jorden i Kirunagruvan. Investeringen tryggar gruvdriften fram till år 2030-2035, men den innebär samtidigt att stora delar av det som i dag är Kirunas centrum måste flyttas, då malmkroppen lutar in under staden. Under de senaste åren har stora investeringar gjorts i grundläggande infrastruktur som ny järnväg, nytt kraftnät och nytt avloppsnät. Den överenskommelse vi presenterat mellan LKAB och Kiruna kommun tar nästa steg. Nu ges inriktningen för hur den nya stadskärnan ska utvecklas och hur den nuvarande ska omvandlas till industriområde. Ett antal signaturbyggnader ersätts och runt torget i den nya staden kommer en ny simhall, ett nytt Folkets Hus och en ny gymnasieskola att byggas. nan grundläggande infrastruktur. Kiruna får ett riktigt stadstorg och anläggandet av det nya stadshuset påbörjas. Samtidigt bygger både LKAB och Kiruna kommun många nya bostäder. Totalt finns ett behov av cirka 4 000 nya bostäder och flera bostadsområden planeras i nära anslutning till den nya stadskärnan. Såväl nya hyresrätter och bostadsrätter som villaområden kommer att byggas. LKAB kommer att ersätta både kommunen och enskilda för de hus och fastigheter som ska flyttas eller ersättas. Avtalet som presenterats omfattar 3,74 miljarder kronor. Pengarna kommer att utbetalas under byggtiden som beräknas till 7 år. LKAB har under ett antal år gjort stora avsättningar för att klara samhällsomvandlingen i både Kiruna och Malmberget. Totalt handlar det hittills om nästan 8 miljarder kronor. Att Kiruna kommun nu får möjlighet att bygga en ny stad är unikt. Det skapar nya möjligheter. Skolorna, stadshuset och de andra viktiga byggnaderna blir moderna, energieffektiva och anpassade efter dagens behov. Det ger möjlighet att sänka driftskostnader och därmed använda pengarna till skolan, vården eller annan kommunal verksamhet i stället för lokalkostnader. Det är Kirunaborna som blir vinnare med sin nya stad. Ett stort visionsarbete har genomförts och många har varit delaktiga i arbetet att forma den nya staden som nu blir verklighet. Under 2013 genomfördes Här finns jobben och framtidstron, säger Lars-Eric Aaro och Kristina Zakrisson. Kirunas berömda kyrka flyttas och får en ny lokalisering. Det görs plats för ett nytt Sameparlament och ett nytt bibliotek. Redan om några veckor påbörjas arbetet med gator, vägar och anen stadsbyggnadstävling och en utvecklingsplan antogs av kommunfullmäktige den 22 april i år. Parallellt med detta har LKAB och Kiruna kommun förhandlat fram det avtal som presenterats. Detta är ett ansvar som LKAB kommer att bära under många år framöver. Utöver samhällsomvandlingen i Kiruna så har också LKAB:s gruvbrytning i Malmberget effekter på det omkringliggande samhället. Människor och företag måste flytta för att järnmalmsproduktionen ska kunna fortsätta. Det är givet att samhällsomvandlingen påverkar företagets framtida konkurrenskraft och förmåga att vara lönsamt. Samtidigt är LKAB beroende av samhället och att det finns attraktiva boenden för de anställda. Att det finns god samhällsservice är avgörande för LKAB:s förmåga att kunna rekrytera över 700 nya medarbetare nu när företaget växer. LKAB har också ett historiskt ansvar för de orter där företaget verkar, ett ansvar som blir än viktigare nu när samhällena står inför stora förändringar och många människor måste flytta. Sverige är i dag en av världens främsta järnmalmsländer och de fyndigheter som LKAB har i Malmfälten är i världsklass. När- En framgångsrik samhällsomvandling är till nytta både för invånarna i Kiruna och för LKAB:s konkurrenskraft FOTO: FREDRIC ALM mare 90 procent av järnmalmen som produceras i EU kommer från gruvorna i Malmfälten. Verksamheten har bedrivits i över 120 år och Kiruna och Malmberget har utvecklats sida vid sida med gruvorna. Hållbar gruvdrift i Sverige är ett viktigt bidrag till den globala välståndsökningen, men gruvorna skapar också samhällsutveckling, jobb och framtidstro här hemma. Inte minst i Malmfälten. Vi har i dag Sveriges lägsta arbetslöshet, hög medelinkomst, flest snabbväxande småföretag i hela landet och en stor efterfrågan på nya bostäder. Det finns ett stort antal exploatörer som vill vara med på vår spännande resa. Men vi behöver fler byggföretag, fler entreprenörer och fler människor. Alla är välkomna till Malmfälten. Här finns jobben och framtidstron. En framgångsrik samhällsomvandling är till nytta både för invånarna i Kiruna och för LKAB:s konkurrenskraft. Det är vårt gemensamma mål. KRISTINA ZAKRISSON (S), KOMMUNALRÅD I KIRUNA LARS-ERIC AARO, VD OCH KONCERNCHEF PÅ LKAB Maila oss! fornamn.efternamn@lkab.com ANSVARIG UTGIVARE Frank Hojem REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Mauritz Magnusson, Fredrik Björkenwall, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg, Ylva Sievertsson TELEFON Växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna KONCERNEN www.lkab.com PRODUKTION Vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA 20 000 exemplar Senaste nytt hittar du på www.lkab.com

LKAB FRAMTID NR 2 2014 3 NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller 0771-76 00 00 En del i det presenterade avtalet är en kickstart för att snabbt få en torgbildning i det nya centreumet. Redan i juni startar byggandet. FOTO: WHITE ARKITEKTER AB & GHILARDI HELLSTEN ARKITEKTER Nu kan byggandet starta KIRUNA. Det nya avtalet mellan Kiruna kommun och LKAB betyder att spaden kan sättas i backen redan i sommar. Kommunmedborgarna är vinnarna i det här avtalet, det är nu vi verkligen börjar bygga det nya centrumet, säger Kirunas kommunalråd Kristina Zakrisson. LKAB behöver Kiruna och Kiruna behöver LKAB. Genom det här avtalet säkrar vi fortsatt gruvdrift och därigenom en framtid även för samhället. Vi är oerhört glada över att ha nått denna överenskommelse tillsammans med kommunen, säger Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef på LKAB. Avtalet slår fast vad LKAB ska betala för infrastruktur som gator, vägar, vatten och avlopp som finns inom området och som måste byggas nytt i det nya centrumet. Kommunen ersätts för skolor, räddningstjänst, bibliotek, busstation och allmän platsmark inom GP2-området (Gruvstadsparken etapp 2) och även några byggnader utanför som Folkets Hus och badhuset. Kirunabostäder ersätts också för kommersiella lokaler. Kommunen får därutöver ersättning för att inleda anläggningen av det nya torget. Ersättningsbeloppet är satt till 3 390 miljoner kronor. LKAB kommer dessutom att avsätta 350 miljoner som en reserv för oförutsedda kostnader. LKAB gör årliga avsättningar för att klara det långsiktiga åtagandet som samhällsomvandlingen innebär. I avtalet ingår en kickstart. Vi har satsat extra för att en så stor del av centrum som möjligt ska etableras snabbt, det är viktigt inte minst för handeln. Utöver avtalet kommer LKAB Fastigheter att bygga en centrumfastighet vid torget, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingar på LKAB. LKAB behöver Kiruna och Kiruna behöver LKAB Redan i sommar börjar arbetena med att lägga grunden för det nya torget och planeringen startar för nytt folkets hus, nytt badhus, nytt gymnasium och den nya affärsgatan. Den nya staden ska byggas för oss som bor här, för människorna. Med ett tätare centrum, moderna byggmetoder och energieffektiva lösningar får vi ett hållbarare samhälle. Då kan vi använda skattepengarna ännu smartare i framtiden och exempelvis få mer över till viktig samhällsservice, säger Kristina Zakrisson. ANDERS LINDBERG Bakgrund samhällsomvandlingen: LKAB invigde 2013 sin nya huvudnivå i Kirunagruvan, 1 365 meter djup. Investeringen på mer än 12 miljarder kronor är en av de största industriinvesteringarna i Sverige i modern tid. Den nya huvudnivån tryggar gruvdriften fram till år 2030-2035, beroende på brytningstakt, men den innebär samtidigt att stora delar av det som idag är Kirunas centrum måste flyttas. År 2004 fattade kommunfullmäktige i Kiruna ett principbeslut om att omlokalisera Kiruna centrum. Beslutet har mötts med ett enormt nationellt och internationellt intresse. Delegationer från hela världen besöker Kiruna för att lära sig mer om detta världsunika projekt. Nya städer har byggs på många håll i världen, men få städer har flyttats. Ett stort visionsarbete har genomförts och många medborgare har varit delaktiga i arbetet att forma visionen om den nya staden som nu blir verklighet. Under 2013 genomfördes en arkitekttävlan för det som ska bli det nya centrumet och en utvecklingsplan antogs av Kiruna kommunfullmäktige den 22 april i år. Parallellt med detta har LKAB och Kiruna kommun förhandlat det avtal som nu presenterats. Avtalet lägger grunden för den nya staden, samtidigt som kommunen omvandlar den nuvarande stadskärnan till industriområde. Avtalet i korthet: Avtalet handlar om hur vi ska bygga framtidens Kiruna tillsammans. I avtalet finns det som är viktigt för nya centrum. Ersättning för vatten, avlopp och annan infrastruktur som exempelvis vägar. Kommunen får ersättning för en mängd byggnader så att de kan ersättas i nya centrum. Kirunabostäder får ersättning för två gallerior. Allt detta gör att nu kan arbetena startas. Fakta Byggnader: Badhus Folkets hus Gymnasieskola Bibliotek Plats finns för kyrkan och nytt sameparlament LKAB bygger ett helt nytt kvarter Läs mer om avtalet på sidorna 4, 5, 6 och 7.

4 NYHETER LKAB FRAMTID NR 2 2014 Fyra mätningar per år: Mätningarna visar att prognosen för miljövillkoret (rött) och det uppmätta utfallet (blått) stämmer väl överens. I mitten på området ser man att deformationerna inte hunnit så långt eftersom brytningen varit vilande där. Tillförlitliga prognoser KIRUNA. LKAB utför mätningar för att kartlägga markdeformationer. De senaste mätningarna bekräftar att prognos och utfall överensstämmer. Mätresultaten stämde väl överrens i den norra och södra delen, säger Jimmy Töyrä, gruppchef på avdelningen för bergmekanik på FoU, LKAB. Det tar lång tid innan markpåverkan kan betraktas med blotta ögat. Därför utförs kontinuerliga mätningar för att i god tid avveckla områden som påverkas av gruvbrytningen. Det ligger i allas intresse att prognoserna är så exakta som möjligt. Efter varje sommarmätning tas beslut om revidering av prognosen är nödvändig, säger Jimmy Töyrä. Britt-Mari Stöckel, forskningsingenjör på LKAB. FOTO: JOSEFINE EJEMALM LKAB utfärdar en prognos över markdeformationer utifrån den kända malmbilden och den planerade brytningstakten. Det är däremot inget exakt värde och därför utförs kontinuerliga mätningar för att avgöra i vilken utsträckning prognosen överensstämmer med verkligheten. Vi mäter alla mätpunkter i juni. I september, december och mars mäter vi strategiskt viktiga punkter, det vill säga punkter som är placerade på var sida om det aktuella läget för den uppmätta miljövillkorslinjen, säger Britt-Mari Stöckel, forskningsingenjör på LKAB. Årsmätningen från föregående år stämde väl överens med utfallet. Det är en kvitto på att prognoserna är tillförlitliga. Vi har väl fungerande rutiner och vi lär oss mer hela tiden. Det är viktigt att ligga steget före och därför har vi flera mätplintar inne i centrala Kiruna. Det är inte för att deformationen hunnit dit utan för att vi måste få ett bra nollvärde, fortsätter Britt-Mari Stöckel som arbetat med mätningarna sedan år 2006. Däremot finns det ett undantag som bekräftar regeln. Den vilande brytningen i block 19, som är återupptagen sedan hösten 2013, har försenat deformationerna. De uppmätta värdena visar att det släpar efter i det området, slutar Jimmy Töyrä. JOSEFINE EJEMALM Fakta Mätplintar Antal mätplintar: 369 stycken. Fler mätplintar tillkommer årligen. Avstånd mellan plintarna: Cirka 50 meter. Maximal tillåten rörelse vertikalt: 10 centimeters rörelse, förutsatt att avståndet mellan mätplintarna uppgår till maximalt 50 meter. Maximal tillåten rörelse horisontellt: 15 centimeters rörelse, förutsatt att avståndet mellan mätplintarna uppgår till maximalt 50 meter. Antal mätningar per år: Fyra mätningar varav samtliga mätpunkter mäts en gång per år. Miljövillkoret för markdeformationer är fastställda av Miljödomstolen. Mätresultat är offentliga handlingar som bland annat finns att ta del av hos LKAB och länsstyrelsen. Frågor och svar om Kirunaavtalet Onsdag 14 maj presenterade Kiruna kommun och LKAB ett nytt avtal för stadsomvandlingen i Kiruna. Här har vi samlat en del av de frågor vi fått för att du ska få veta mer om vad avtalet innebär. Vad handlar avtalet om? Avtalet handlar om hur vi ska bygga framtidens Kiruna tillsammans. I avtalet finns det som är viktigt för nya centrum. Ersättning för vatten, avlopp och annan infrastruktur som exempelvis vägar. Kommunen får ersättning för en mängd byggnader så att de kan ersättas i nya centrum. Det handlar bland annat om Folkets Hus, simhallen och Hjalmar Lundbohmsskolan. Kirunabostäder får ersättning för två gallerior. Allt detta gör att nu kan arbetena startas. Nu vet vi vad som gäller, vi vet vart vi ska och vi vet hur det ska göras. Hur påverkar det här mig som bor i Kiruna? Det viktigaste är att nu drar arbetena igång. Vi sätter spaden i backen. Steg för steg kommer det nya centrumet att växa fram i snabb takt. Vi bygger ett tätare, smartare centrum än det vi har idag. Snart börjar kommunhus, Folkets Hus, simhallen, Hjalmar Lundbohmsskolan växa fram när vatten, avlopp, vägar och annan infrastruktur är på plats. Alla kommuninvånare kommer att gynnas när vi kan bygga energieffektivare och får moderna lokaler anpassade efter våra behov, det kommer att minska våra driftskostnader, pengar som vi istället kan använda till skolan och omsorgen om vi vill. Vad innebär kickstarten? Att vi snabbt kommer igång att bygga det nya centrumet. LKAB gör en extra insats för att det nya torget ska kunna byggas. Dessutom kommer LKAB också att investera i ett nytt kvarter i centrum. Kickstarten lägger grunden för det nya centrumet och gör att vi redan om några veckor kan sätta spaden i backen.

LKAB FRAMTID NR 2 2014 5 LKAB Fastigheter vill vara med i nya centrum, säger Siv Aidanpää Edlert. FOTO: FREDRIC ALM LKAB vill bygga centrumfastighet i nya Kiruna Det nya bostadsområdet kan börja bebyggas redan nästa sommar. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Plats för 600 nybyggda bostäder på Jägarskolan KIRUNA. Utsikten är helt makalös, det är ett jättefint område! Det säger Nina Eliasson som är strategisk planerare på LKAB och arbetar med det planerade bostadsområde på Jägarskolan i Kiruna som har potential för så mycket som 600 nya bostäder. På sluttningen från Jägarskoleområdet ner mot Kurravaaravägen har man verkligen en fantastisk vy med Jukkasjärvi och i framtiden Kirunas nya centrum för ögonen. Det är förstås en stor fördel, att det blir centrumnära. Och Kurravaravägen planeras bli mer av en stadsgata i kommunens utvecklingsplan, säger Nina Eliasson. LKAB tänker också följa principerna om gatustruktur som finns i utvecklingsplanen när det nya bostadsområdet planläggs. Vi vill ha en blandad bebyggelse Nina Eliasson, strategisk planerare på LKAB:s samhällsomvandlingsavdelning. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON med villor, radhus, kedjehus och flerbostadshus. Det kommer att bli ganska låg och trevlig bebyggelse eftersom flyget sätter gränser för hur högt man får bygga. Vi har ritat på 46 villatomter på vardera 700 kvadratmeter, så det är generöst tilltagna ytor. LKAB Fastigheter äger marken och planerar att medverka till att det skapas förutsättningar för upp till 600 bostäder med olika upplåtelseformer. Området ska delas upp i etapper och när den första detaljplanen är klar börjar man iordningställa villatomterna, enligt beräkningar redan nästa sommar. Det här blir ett riktigt bra tillskott för bostadsutbudet i Kiruna, och går hand i hand med utvecklingen av nya centrum, säger Siv Aidanpää Edlert, vd på LKAB Fastigheter. ANDERS LINDBERG Anmäl ditt intresse för villatomter på lkabfastigheter.se KIRUNA. LKAB vill göra en stor satsning i nya centrum, utöver den ersättning som ingår i det nya avtalet med kommunen. Vi vill bygga både bostäder och kommersiella lokaler intill det nya torget, säger Siv Aidanpää Edlert, vd för LKAB Fastigheter. LKAB satsar på en kickstart för den nya torgbildningen och planerar också att ersätta alla sina fastigheter i den befintliga staden. Men tron på framtiden är så stark att LKAB förutom ersättningen också vill höja ribban. Vi ser det som en fantastisk möjlighet att vara med i utvecklingen av den nya smarta, attraktiva stadskärnan, säger Siv Aidanpää Edlert. Centrumfastigheten planeras innehålla både nya bostäder och nya lokaler för handeln och näringslivet. Vi har inte slagit fast den exakta fördelningen eller utseendet, vi vill först ta del av vad våra nutida hyresgäster och nya intressenter har för behov och visioner. Men vi kommer att följa Kiruna kommuns strävan om en tät stadskärna med smarta boendelösningar och energieffektivitet. ANDERS LINDBERG Fakta LKAB Fastigheter: Ursprunget Kiruna Gellivare Fastighetsbolag grundades 1910 Bolaget har idag cirka 2 500 bostäder och 240 lokaler i beståndet Till 2015 ska man bygga 400 nya bostäder i Malmfälten Varför avtalade man inte om hela området som påverkas av huvudnivån KUJ 1365? Hela staden måste inte flytta samtidigt. Vi är överens om att näringsidkare ska erbjudas att flytta så samlat det bara går, men delar av centrum kommer inte att beröras på många år. Därför är det bättre att ta flytten i etapper för att hitta de bästa lösningarna och hinna bygga det nya centrum så bra som möjligt. I avtalet ges utrymme för LKAB att köpa fastigheter även utanför Gruvstadsparksområde 2 (GP2), för Hur och när kommer nuvarande centrum vara avvecklat? Området som nu är avtalat, GP2, ska vara tömt cirka 2023, hela KUJ 1365-området cirka tio år senare. Ska 3,7 miljarder verkligen räcka för att flytta hela staden? Nej, det är bara början, och en bra början! Den summan är för kommunens infrastruktur och vissa kommunala byggnader i en del av centrum, och med de pengarna kan vi starta byggandet av nya centrum. LKAB förhandlar med alla andra fastighetsägare och ersätter dem. Efter Gruvstadsparksområde 2 kommer fler etapper som kommunen och LKAB börjar förhandla om 2015. Varför finns inte bostäderna med i detta avtal? Det här avtalet ger faktiskt grunden för att kunna bygga det nya centrumet. Bostäder är viktigt och både LKAB och kommunen bygger redan nu nya bostäder både på Jägarskolan, Terrassen och Lombolo. Frågan om ersättning för hyreslägenheter är komplex men innehåller också möjligheter. LKAB kommer att återkomma i frågan om ersättningsprinciper för exempelvis bostadsrätter. Kommer de delar av centrum som ligger utanför avtalet att dö? Nej, inte alls. LKAB kommer att kunna köpa fastigheter även utanför GP2-området, och alla delar av befintliga centrum ska underhållas och skötas om så att det fortsätter vara attraktiva områden att bo på. Ett exempel på det är satsningen Ett attraktivare Kiruna.

6 NYHETER LKAB FRAMTID NR 2 2014 Så togs Gruvstadsparksområde 2 fram KIRUNA. Gruvstadsparksområde 2 som ingår i det nya avtalet mellan LKAB och Kiruna kommun täcker större delen av citykärnan. Vi har utgått från deformationslinjen för år 2023, lagt till en marginal och sedan anpassat efter fastigheter och kvarter, säger Pia Lindholm, avdelningschef på LKAB för samhällsomvandlingen i Kiruna. Gruvstadsparkområde 2 har tagits fram med deformationslinjen för 2023 som grund. Hela området som påverkas av den nya huvudnivå KUJ 1365 är större, men inte praktiskt att avveckla i en enda etapp. Både LKAB och kommunen måste kunna hantera utveckling och avveckling och därför tar vi det etappvis. GP2-området som vi enats om nu täcker större delen av stadskärnan, så vi kan få en kickstart i det nya centrumet, säger Pia Lindholm. När LKAB gör prognoser för markdeformationer utgår man från var malmen ligger, hur brytningsplanen ser ut, mätningar av tidigare markrörelser och beräkningar av framtida deformationer. Prognoserna utgör sedan underlag när man planerar Pia Lindholm. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON hur stora områden som påverkas. Vi har utgått från 2023 års linje, med marginal, och anpassat så att hela fastigheter och kvarter ingår i området. Vi har strävat efter en logisk gräns. Samtidigt ska de som bor utanför GP2-området men innanför 1365-området veta att det inte är en absolut gräns för var vi köper fastigheter. Om man vill sälja innan nästa etapp planeras kan man kontakta LKAB, säger Pia Lindholm. Liksom Gruvstadspark 1 kommer etapp 2 att underhållas så länge det finns bostäder och näringsfastigheter kvar på området. I ett avvecklingsprojekt ska kommunen och LKAB ta fram detaljerade planer för hur och när avvecklingen ska ske. Ett tydligt mål är att utvecklingen av det nya centrumet ska gå först, så det finns nya områden att flytta till. När kulturhus flyttats och byggnader rivits ska området sedan gröngöras och fyllas med aktiviteter så att gruvstadsparken blir ett positivt tillskott i stadsbilden. Exakt vad som ska ingå i den andra etappen av parken ska vi och kommunen komma fram till tillsammans med kommunmedborgarna, som vi gjorde med den första etappen. En del konstverk och anläggningar ska också kunna flyttas med från etapp till etapp. ANDERS LINDBERG Fakta om GP2: Områdets yta är ca 90 hektar Inom området finns 113 aktiebolag och 45 verksamheter i andra företagsformer LKAB Dagens brytningsnivå K I I R U N A V A A R A Sjömalmen, 800 meter Cirka 1 000 meter NORRMALM Hjalmar Lundbohmsgården Gruvstadsparksområde 1 Malmkroppen på nivå 1365 Folkets hus Stadshuset Ala- Ala- Lombolo Deformationsprognos för huvudnivån 1365 KIRUNA Gruvstadsparksområde 2 Brandstation Kyrka Sjukhus ÖSTERMALM 200 m TT Nyhetsbyrån Gruvstadsparkområde 2 är nästa etapp i samhällsomvandlingen i Kiruna. 2011 avtalade LKAB och Kiruna kommun om första etappen, GP1. GRAFIK: TT NYHETSBYRÅN Fortsättning frågor och svar om Kirunaavtalet Varför finns inte privata fastigheter, butiker och hotell med i avtalet? Kiruna kommun har förhandlat om det som alla kirunabor äger gemensamt. Kommunen kan inte förhandla om det andra äger. Med det nya avtalet skapas förutsättningarna för att skapa ett nytt centrum så det finns något att flytta till för alla. Hur kommer ni ta hand om hyresgästerna som idag har väldigt låga hyror och kanske måste flytta till en ny lägenhet med hög hyra? Vårt mål är att det ska finnas ett urval, så man kan välja om man vill flytta till nybyggt eller till en befintlig fastighet med lägre boendekostnad. Alla behöver inte flytta samtidigt. Vi ser också att många kostnader blir lägre i framtidens Kiruna, till exempel värme och underhåll. Det håller nere boendekostnaderna. Vilka ersättningsprinciper har ni kommit överens om, gäller de för alla? LKAB kommer att precis som hittills skriva avtal fastighet för fastighet och det finns redan underlag för hur sådana förhandlingar ska gå till. LKAB:s mål är att skapa lösningar som fungerar för alla som ska flytta. Vad gör ni om avtalet blir överklagat? Avtalet kommer att börja tillämpas samma stund som kommunfullmäktige och LKAB fattat beslut och avtalet är undertecknat. Vi kommer att påbörja byggnationerna av nya centrum och bostadsområdet vid skjutbanan omgående. Tänk om pengarna inte räcker, kommer det att belasta skattebetalarna? Skattebetalarna kommer inte att drabbas, snarare gynnas. I avtalet satsar LKAB på kickstarten så vi kan börja bygga ny infrastruktur nu, man har tagit höjd för oväntade kostnader och till sist finns en reserv på 350 miljoner att ta till om det skulle behövas. Skattebetalarna kommer att gynnas av lägre energibehov och mer effektiva lokaler.

LKAB FRAMTID NR 2 2014 7 Dagens värmeverk kan vara Kirunas sista, i framtiden kan all fjärrvärme komma från LKAB. FOTO: TEKNISKA VERKEN Sveriges lägsta fjärrvärmetaxa kan bli verklighet KIRUNA. Kiruna kan få landets lägsta avgifter för fjärrvärme. Det är möjligt tack vare att vi kan planera för ett helt nytt energisystem i nya Kiruna. Vi skulle kunna försörja hela Kiruna med värme från LKAB:s överskottsenergi, säger Jan Fjordell, vd på Tekniska verken i Kiruna AB. Äldre Kirunabor minns rökslingorna som steg från varje hus när värmen kom från ved- eller oljepannor. Yngre Kirunabor har vant sig vid att se värmeverkets rökplym och vetskapen att det är de egna soporna som hjälper till att värma staden. Men i framtiden skulle det alltså kunna räcka med den spillvärme som alstras när LKAB förädlar magnetitmalmen till pellets. Vi har chansen att skapa ett Stefan Savonen, avdelningschef för energi- och klimatsystem på LKAB. FOTO: G. Rúnar Gudmundsson av de mest hållbara samhällena i världen. Det gäller att bredda systemtänkandet på energi och se på hela processen, från hur energin skapas till hur den distribueras och förbrukas. Det nya Kiruna kan bli otroligt energieffektivt, säger Jan Fjordell. Nyckeln är kombinationen av moderna energisnåla hus, fjärrvärmesystem som kan ta tillvara Vi tittar på energikällor som hittills inte har kunnat utnyttjas även låga temperaturer samt LKAB:s överskott av energi. Vi tittar på energikällor som hittills inte har kunnat utnyttjas eftersom de har relativt låga temperaturer. Ett exempel är kondensering av rökgaser från pelletsverken. Vi driver ut mycket fukt ur pelletsen när den bränns, och den energin går att få tillbaka i stället för att bara släppa ut den, säger Stefan Savonen, avdelningschef för energi- och klimatsystem på LKAB. Enkelt uttryckt kan man säga att det idag är möjligt att nyttja energin utan att ha lika hett vatten i fjärقvärmesystemet. Det är helheten som är det viktiga. Vi har i flera års tid gjort tekniska analyser och kartlagt potentialerna. Nu ska vi och LKAB Jan Fjordell, vd på Tekniska verken. FOTO: TEKNISKA VERKEN tillsammans ta fram en modell för hur ett samarbete ser ut. Det är absolut möjligt att Kiruna kan bli en förebild som hållbar stad och locka besökare från andra länder och städer för att se hur vi har gjort. Och dessutom kan vi få rekordlåga priser på fjärrvärmen, säger Jan Fjordell. ANDERS LINDBERG När kommer besked om övriga ersättningsprinciper? Vi har nu fokuserat på att få detta första steg på plats för att snabbt komma igång med bygget av det nya centrumet. Vi kommer att återkomma till frågan om ersättningsprinciper i höst, man måste ha respekt för att detta är oprövad mark och att frågan är mycket komplex. Varför gör LKAB inte som Vattenfall i Tyskland och bygger upp helt nya samhällen på en gång? LKAB har besökt Tyskland och många andra länder för att ta del av kunskap och erfarenheter, och har då konstaterat att förhållandena inte är exakt lika, så lösningarna kan inte kopieras rakt av. Det är stor skillnad på att bygga upp en by i Tyskland och ett helt samhälle som Kiruna, det skulle ta för lång tid att bygga upp hela vår stad på en gång. Varför står det inget i avtalet när de boende måste flytta? Vi måste ta sakerna i rätt ordning. Först infrastruktur, sen de gemensamma lokalerna och därefter de nya bostäderna. Under hösten kommer förhandlingarna att starta med flera fastighetsägare. En avvecklingsplan ska tas fram för att nuvarande centrum ska vara en trygg och bra plats att bo på ända tills det är dags att flytta. Har kommunen resurser, kapacitet och kompetens att bygga det nya centrum? Ja, dels har kommunen kompetens, dels finns ett stort intresse att vara med i stadsomvandlingen från många kvalificerade och dels kan vi komplettera den egna kompetens som vi bygger upp med att köpa tjänster från tekniska konsulter. LKAB ersätter kommunen för fördyrande omständigheter som har med stadsomvandlingen att göra, som arbetstid, materialkostnader, traktamenten, och så vidare. Vad händer nu? Nu startar bygget av nya Kiruna! I juni börjar markarbetena för det nya torget där det ska byggas bostäder, stadshus, Folkets hus, gymnasieskola, bibliotek och så vidare. Kirunabostäder börjar bygga nya bostäder på Skjutbaneområdet och LKAB fortsätter sina bostadsprojekt och öppnar för fler bostäder på Jägarskolan.

8 NYHETER LKAB FRAMTID NR 2 2014 Glaciären är snart redo för visning. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Vi närmar oss ett färdigställande MALMFÄLTENE. Just nu bygger LKAB Fastigheter bostäder på flera håll i Kiruna och ännu fler är nära projektstart. Sommaren 2014 väntas bli händelserik för företaget. Det var i november förra året som LKAB Fastigheter fick bygglov för 30 nya lägenheter på Glaciären i Kiruna. En vecka senare startade bygget med planerad inflyttning hösten 2014, en plan man beräknas hålla. Vi kommer ha visning av dessa lägenheter under sommaren och räknar med inflyttning första september. Hyresnivåerna kommer förhandlas senare under våren, berättar Tomas Lindgren, LKAB Fastigheter. I hyran ingår garage med motorvärmaruttag intill bostäderna. Lägenheterna är till antalet 20 treor och 10 fyror på 80 respektive 94 kvadratmeter. Det var ett vinnande koncept att visa en möblerad lägenhet på Granbacka i Malmberget. Väldigt omtyckt. Det är därför troligt att vi gör samma modell på visning även när det kommer till Glaciären i Kiruna. LKAB Fastigheter hoppas i sommar också på visning av de 46 lägenheter på Jägarskoleområdet i Kiruna som är under byggnation. Intresseanmälningar tas emot via företagets hemsida och Tomas Lindgren räknar med att intresset är starkt även där. Dessa lägenheter blir färdiga för uthyrning under september och oktober i år. Vi har en bostadsbrist i Malmfälten så visst är suget stort. På Granbacka hade vi 130 intresseanmälningar och nu pågår fördelningen. Utöver ovan nämnda projekt har LKAB Fastigheter också ansökt om planbesked hos kommunen för etapp två av Jägarskoleområdet där det, om utfallet blir positivt, kommer byggas ytterligare 200-250 bostäder i framtiden. Tomas Lindgren säger också att de 150 lägenheter som planerats vid Loussavaara i teorin kan börja byggas under sommaren 2015. Det är ett projekt som kommer pågå under några år. Men så fort detaljplanen vunnit laga kraft så startar vi även där. Vi hoppas på att få till även det i sommar, säger Tomas Lindgren. FREDRIK BJÖRKENWALL Anna-Mari Nilsson har förberett inför odlingssäsongen. Här tillsammans med hunden Humlan. Odlarglädje på östra sidan MALMBERGET. I höstas flyttade hon in i sitt första egna hus på Murgatan i Malmberget. Nu ser Anna-Mari Nilsson fram emot att få sätta ringblommorna, lavendeln och smultrona i jorden. FAMILJER SOM FLYTTAR DEL 2: Anna-Mari Nilsson i Malmberget Jag har återvänt till Malmberget gång på gång. Här finns solen, säger hon. Den östra sidan av Murgatan tillhör den del av östra Malmberget som ska vara kvar och också göras attraktiv genom att utvecklas. När Anna-Mari var i husköpartankar tittade hon på flera alternativ. Valet föll slutligen på enplanshuset i Malmberget som behöver renoveras. Men det ser hon fram emot. Det är roligt att få renovera! Huset har fjärrvärme, varmvattnet tar aldrig slut. Jag trivs och det är jobb med alla kåkar, säger hon. Här bor Anna-Mari Nilsson med sambo, fyra hundar och en katt. Hon har ännu inte sett sin trädgård men på fönsterbrädor- na står sålådor med späda plantor som väntar på att planteras. Anna-Mari är född och uppvuxen i Malmberget. Sprängningar och skalv bekymrar henne inte. Jag är van vid sprängningarna och sover mig igenom alla skalv. Mina hundar reagerar inte heller. Det ska sprängas vid midnatt då är allt i sin ordning. Jag tror att LKAB har koll på vad som händer i gruvan och jag väljer att lita på Jag är van vid sprängning arna och sover mig igenom alla skalv FOTO: MARITHA MOSSBERG att LKAB sköter sitt jobb, säger hon. Huset där familjen Nilsson bor kommer inte att beröras av gruvans påverkan. Området ska tvärtom utvecklas och bli attraktivt som bostadsområde. Om inte platsen ses som attraktiv ska det vara möjligt att från 2022 sälja sitt hus till LKAB. Det innebär att alla på östra området i Malmberget enligt avtalet mellan Gällivare kommun och LKAB har en given köpare av sitt hus om åtta år. Men jag ska göra så fint jag kan och odla i mina rabatter. Här är nära till skidspåret, det finns fina promenadstigar asfalterade och upplysta. Jag trivs här, säger Anna-Mari Nilsson. MARITHA MOSSBERG Marcus Hellner får ännu bättre träningsmöjligheter på "sin" stadion. FOTO: FREDRIC ALM Utbyggnad för miljoner GÄLLIVARE. Hellnerstadion i Gällivare byggs ut för 20 miljoner kronor. Arbetet påbörjas under sommaren och planeras vara klart under säsongen 2015/2016. LKAB lägger fem miljoner till utbyggnaden och Gällivare kommun 15 miljoner kronor. Det känns oerhört värdefullt att vara med och bidra till att stärka Gällivares position bland Sveriges ledande längdskidåkningsorter, säger Frank Hojem, LKAB:s kommunikationsdirektör. Det blir en 650 kvadratmeter stor multifunktionsbyggnad med en testanläggning med skidband som bland annat kan simulera VM-banorna. Under flera år har Gällivare med Hellnerstadion varit värd för världscupen i längdskidåkning. En sådan här satsning är helt i linje med LKAB:s ambition att vara med och skapa attraktiva samhällen där vi har vår gruvverksamhet, säger Frank Hojem. MARITHA MOSSBERG

LKAB FRAMTID NR 2 2014 9 Renlig prospektering vid Sparregruvan MALMBERGET. I västra Malmberget finns två gamla dagbrott för gruvbrytning som tillhör LKAB:s område. Där pågick gruvbrytning i början av 1900-talet i mindre skala. Området är åter högintressant för LKAB:s geologer. Under prospekteringen finns alltid ett extra öga på miljön. Mitt jobb är daglig tillsyn och kontroll så att alla miljöregler följs vid prospekteringen. Miljöarbetet är mycket viktigt, säger Bertil Siivonen, samordnare och kontrollant på fältet vid LKAB:s prospekteringar i Malmberget. En av uppgifterna är att kontrollera så att inget oljespill förekommer. Borrslammet, det så kallade borrkaxet, samlas upp och tas omhand. Till sist skall spåren efter diamantborrningen vara så få och så små som möjligt efter prospekteringen. Oljespill ska inte förekomma. Det är en fråga om renlighet, och jag gör dagliga kontroller. Inget borrkax har uppstått vid Sparreområdet. Borrkax är ju en finmalen sand från det berg vi borrar igenom. Det verkar som om denna sand fyller igen naturliga sprickor och som därför stannar i berget. Här är det bara klart vatten som tränger upp, säger Bertil Siivonen. Den mesta prospekteringen har skett under vinterhalvåret då marken är snötäckt. Körvägarna efter skotrar och bandfordon är spår i snön, som far med smältvattnet. Kvar finns bara en 10 centimeter kort rörstump som sticker upp från lingon- och blåbärsris. Den förses med en hatt. Håldiametern är fem centimeter. Röret från hålet är svårt att upptäcka för den som inte känner till det. En silverfärgad hatt på röret skvallrar dock. LKAB:s riktlinjer för prospektering skärptes 2013. Vi tar ett stort miljöansvar, kontrollerar och följer upp våra arbeten. Dessutom är vi noga med samråd där Christoffer Sandqvist, entreprenör på Drillcon, hämtar skarvrör till borraggregatet. 10 000 borrmeter provkärnor tas upp vid Sparregruvan och Bergmästaregruvan i Malmberget. Oljespill ska inte förekomma. Det är en fråga om renlighet Mer information: www.lkab.com klicka på Framtid / Prospektering det finns olika intressen representerade, säger Per-Olov Fjällborg, chef för LKAB:s prospektering. Men ingen organisation är felfri och trots att vi förbättrar rutiner och ökar kontrollen kan saker gå fel. Vi tar ansvar för att rätta till de fel som kan uppkomma, säger Per-Olov Fjällborg. Vid Sparregruvan anses fynden mycket lovande. Borrkärnorna analyseras nu mer ingående av LKAB:s geologer. Därefter byggs en 3D-modell i datorn för att få en bättre bild av fyndigheten. Det sista steget är att göra en utvärdering av kvalitet och sammanlagd storlek samt en ekonomisk beräkning av fyndigheten. Det är lönsamheten som avgör om fyndigheten är brytvärd eller inte, säger Emma Falksund, LKAB, geolog i Malmberget. MAURITZ MAGNUSSON Fakta FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Emma Falksund, LKAB, geolog i Malmberget. SPARREGRUVAN, BERGMÄSTAREGRUVAN Plats: Västra Malmberget. Antal riggar: 2 borriggar. Typ: Banddrivna fordon. Antal hål: Cirka 40 borrhål. Djup: 150 350 meter. Längd: Cirka 10 000 borrmeter. Mineral: Magnetit, hematit. Järnhalt: Analyseras. Mängd: Analyseras. Mertainen. FOTO: FREDRIC ALM Miljödom för Mertainen väntas i juni KIRUNA. Mark- och miljööverdomstolen höll ny huvudförhandling för LKAB:s planerade dagbrottsgruva i Mertainen 22-25 april i Kiruna. Dom väntar 18 juni. LKAB:s ansökan för Mertainen har sedan tidigare godkänts av mark- och miljödomstolen i en deldom. Deldomen kom att överklagas av bland andra Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen och Havsoch vattenmyndigheten. Överklagan gjorde att vårt projekt försenades med minst ett år. Det är naturligtvis tråkigt då vår dagbrottsgruva i Mertainen är ett viktigt projekt för LKAB, säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknikoch affärsutveckling. Nu har ärendet prövats på nytt av mark- och miljööverdomstolen i en ny huvudförhandling. Vi utgår ifrån att markoch miljööverdomstolen kommer fram till samma beslut som i den prövning som gjordes i mark- och miljödomstolen. Det vill säga att vår ansökan ska bli godkänd, säger Per-Erik Lindvall. Om beslutet blir positivt kommer förberedande arbeten i Mertainen att starta under sommaren 2014 för att produktionen sedan ska komma igång under andra halvåret 2015. JOHANNA FOGMAN Per-Olov Fjällborg. FOTO: JOHANNA FOGMAN Ingen gruva aktuell i Tuolluvaara KIRUNA. LKAB har utfört prospekteringsborrningar i Tuolluvaara för att kartlägga järnmalmsfyndigheter. Nu vill man komplettera resultatet med ytterligare borrhål. Trots att det i dagsläget inte är aktuellt att bryta malmen i Tuolluvaara är det viktigt att borrprogrammet kompletteras med ett antal borrhål. Vi borrar för våra barn och barnbarn, säger Per-Olov Fjällborg, avdelningschef för prospekteringsavdelningen på LKAB. Utifrån prospekteringsresultaten av den så kalllade Vietnammalmen har man bland annat kunnat konstatera att järnmalmsförekomsten består av varierande halter av magnetit och hematit. LKAB planerar inte för en brytning i dagsläget. Med det vi vet idag är det inte intressant att öppna en ny gruva men det ska vara någorlunda väl undersökt för kommande generationer, säger Per-Olov Fjällborg. Ett tiotal borrhål i fyndighetens södra del kommer att genomföras för att fördjupa kunskapen om Vietnammalmen. Boende i närområdet kommer att få information i god tid före planerad prospekteringsstart. JOSEFINE EJEMALM

10 LKAB FRAMTID NR 2 2014 97 procent av invånarna i Kiruna och Gällivare att LKAB har ett stort värde för kommunen, enligt LKAB:s SIFO-undersökning 2013. Vi förväntar oss att LKAB agerar som en förebild för gruvbolag inom hållbart företagande. Hållbarhetsfrågan ska ständigt vara på agendan. PETER NORMAN, FINANSMARKNADSMINISTER, I LKAB:S ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013. Avtalet har vunnit laga kraft MALMBERGET. Högsta förvaltningsdomstolen ger inte prövningstillstånd för samarbetsavtalet mellan LKAB och Gällivare kommun. Kammarrättens tidigare avgörande innebär att avtalet vinner laga kraft. LKAB investerar stort för bostäder, miljö och ökad produktion Det här är mycket glädjande för oss. Att samarbetsavtalet vunnit laga kraft betyder att vi kan betala ut 430 miljoner kronor till Gällivare kommun. Nu ska vi gå igenom avtalet och se över vilka åtgärder som behöver göras, säger Stefan Hämäläinen, LKAB:s direktör för samhällsomvandlingar. Beslutet i Högsta förvaltningsdomstolen, som meddelades den 5 maj, innebär att alla villkor för avtalets giltighet är uppfyllda. Förvaltningsrätten och kammarrätten har tidigare beslutat att samarbetsavtalet mellan Gällivare kommun och LKAB ska vara gällande. Nu står detta fast genom Högsta förvaltningsrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd till Rupert Stenström som överklagat avtalet. Avtalet går ut på att västra Malmberget ska avvecklas i fyra olika etapper under de kommande åren fram till 2032. Östra Malmberget ska vara kvar som bostadsområde och kommer att utvecklas till ett attraktivt område. LKAB har förbundit sig att betala de kostnader som uppstår i samband med samhällsomvandlingen. Förutom de pengar som nu kommer att betalas ut tillkommer ersättning för nybyggnationer av allmänna anläggningar som gymnasieskola, sporthall, med mera. MARITHA MOSSBERG LKAB. LKAB fortsätter vara en av Sveriges största investerare. De närmaste åren beräknar LKAB genomföra nya investeringar på i storleksordningen 30 miljarder kronor till år 2020. LKAB har investerat 44 miljarder kronor i Malmfälten åren 2004-2013. Årstakten har legat på i snitt 4,4 miljarder kronor. De kommande fem åren beräknas investeringstakten ligga på 5-7 miljarder kronor per år. Det betyder nya investeringar på 30 miljarder till. Vår prognos är att investeringarna ligger på den här nivån fram till 2017 och fortsätter i samma takt ett par år därefter, säger Per- Erik Lindvall, direktör för teknik och affärsutveckling på LKAB. Det mesta hamnar i Malmfälten samt i Narvik och Luleå. Tillväxtprojektet LKAB 37 dominerar. Det viktigaste just nu är tillväxtinvesteringarna i LKAB 37. Där ingår både kapacitetsökningar i förädling och logistik och tre nya gruvor. Malmtillgångarna finns, investeringsplanerna är färdiga, upphandlingar gjorda och vi har gjort alla miljöansökningar. I Svappavaara handlar det om 500 nya jobb. Men vi väntar fortfarande på de miljötillstånd som fordras innan vi kan komma igång. Tyvärr har handläggningen dragit ut på tiden, vilket redan försenat byggstarten vid den nya gruvan i Mertainen, säger Per-Erik Lindvall. Han betonar att LKAB kunnat Per-Erik Lindvall, LKAB, signalerar för en ny massiv investeringsvåg i Malmfälten på 30 miljarder kronor fram till år 2020. FOTO: FREDRIC ALM genomföra en stor investeringsvolym under de senaste goda åren. Men just nu råder prispress på järnmalmsmarknaden. Konkurrensen ökar. Malmpriserna påverkar LKAB:s lönsamhet. Pressen på LKAB gör det allt viktigare att välja rätt investeringsobjekt. Vi måste pröva varje investering utifrån lönsamhet och prioritera så att investeringarna verkligen bidrar till att stärka LKAB:s konkurrenskraft, säger Per-Erik Lindvall. I avsättningarna ingår kostnader för samhällsomvandlingen. Hittills har sju miljarder kronor avsatts sedan 2004. Nu ökar takten i samhällsomvandlingen, och LKAB räknar med att lika mycket till avsätts de kommande åren. Vår prognos är att investeringarna ligger på den här nivån fram till 2017 Bostadsbyggandet kommer att öka under perioden. Närmare 5 000 nya bostäder behövs i Malmfältskommunerna Kiruna och Gällivare. LKAB tar ett stort miljöansvar. Det visar sig också i investeringsplanen. Flera stora projekt syftar till att minska energiförbrukningen och utsläppen av koldioxid samtidigt som produktionen ökas. I höst börjar LKAB använda naturgas som energikälla i provdrift i ett av pelletsverken, MK 3 i Malmberget. I Svappavaara planerar vi för bioenergi via bränslepellets. Båda projekten tillhör LKAB:s miljöinvesteringar, säger Jan Lund - gren, projektchef på LKAB. MAURITZ MAGNUSSON Byggandet av nya Nikkaluoktavägen i Kiruna har startat KIRUNA. Trafikverket och LKAB har tecknat ett genomförandeavtal för väg 870, Nikkaluoktavägen. Avtalet innebär att LKAB finansierar den nya vägen till den nivå som motsvarar både den befintliga vägens funktioner och dagens krav på säkerhet och standard. Vägen beräknas vara klar till hösten 2015. Det blir Trafikverket som ansvarar för planering, projektering och byggnation av den nya vägen och arbetet är i full gång. Trafikverket började i månadsskiftet februari/mars bygga den nya sträckningen som kommer att gå från E10 vid Tuolluvaara cirkulationsplats i norr och öster om Lombolo, för att anslutas mot bron över nya järnvägen vid Råtsi i söder. Arbetet med den nya vägen påbörjas vid LKAB:s södra infart men under våren kommer arbeten att bedrivas längs med hela vägsträckan i varierande omfattning. Vägen ska vara färdig hösten 2015. Väg 870 är enda förbindelsen till Nikkaluokta från Kiruna och utgör även en viktig infart för den tunga trafiken till LKAB:s industriområde, säger Pia Lindholm, avdelningschef på LKAB för samhällsomvandlingen i Kiruna. Nuvarande väg 870 kommer inom några år påverkas av LKAB:s gruvbrytning i sådana omfattning att den då inte längre kan användas. Fram till att den nya vägen står klar kommer Trafikverket att fortsätta att underhålla och besikta befintlig väg.

LKAB FRAMTID NR 2 2014 11 62 nya lägenheter blir inflyttningsbara på Terassen i Kiruna i november 2014. Det måste byggas industri som skapar välstånd, pengarna kommer tyvärr inte från en bankomat. PER-ERIK LINDVALL, DIREKTÖR OCH CHEF FÖR TEKNIKUTVECKLING PÅ LKAB, I SVT. Narvik INVESTERINGAR 2014-2017 Logistik med ökad kapacitet. Ny kaj. Ny skeppslastare. Inbyggnad av lager. Miljöinvesteringar. INVESTERINGAR 2014-2017 Nya gruvor: Mertainen - miljöprövning pågår. Leveäniemi - miljöprövning pågår. Gruvberget - i drift. Terminaler: Ökad kapacitet i förädling. Miljöinvesteringar. Bioenergi i pelletsverk. INVESTERINGAR 2014-2017 Utbyggd terminal. Nytt järnvägsspår på bangården. Ökad förädlingskapacitet. Naturgas i pelletsverk MK3, provdrift. Huvudnivå M1250 - etapp 2. INVESTERINGAR 2014-2017 Ökat djup, utbyggd kaj, utreds. Lagerkapacitet utreds. Ny bentonitanläggning. MALMBANAN Ofotenbanen: Nya mötesplatser, delfinansiering. Bjørnefjell. Rombak. INVESTERINGAR 2014-2017 Ökad kapacitet i förädling. Ökad pelletskapacitet. Kiruna Svappavaara Malmberget Malmbanan Luleå Joakim Björnström och Susanne Roslin arbetar med samhällsomvandlingen. Förlängt boende på Ullspiran FOTO: JOSEFINE EJEMALM KIRUNA. Mätresultaten av markdeformationer från gruvbrytningen möjliggör för förlängt boende på Ullspiran. Vi har ett jättestort behov av lägenheter i Kiruna så det här är positivt, säger Joakim Björnström, sektionschef på samhällsomvandlingen. Det en välkommen nyhet för boende på gård två och fyra på Ullspiran. Enligt plan skulle avvecklingen påbörjas redan till sommaren men mätningarna talar sitt tydliga språk. Med stöd av prognoserna över Ullspiran kan vi se att vi inte behöver avveckla i förtid, säger Joakim Björnström. Det innebär att boende på Ullspiran kommer att förlängas till och med det fjärde kvartalet år 2014. Det är ett positivt inslag på bostadsmarknaden. Flera boende på gård två och fyra har sedan tidigare korttidskontrakt vilket möjliggjort nyttjande av lägenheterna i så lång utsträckning som möjligt. De som är beroende av boende har varit jättepositiva till lösningen, säger Joakim Björnström. GENOMFÖRDA INVESTERINGAR 2004-2013: Nytt pelletsverk i Malmberget MK3 2005. Nytt anriknings- och pelletsverk i Kiruna KK4 2008. Ny huvudnivå i Malmberget 1 250 meter under jord M1250. Ny huvudnivå i Kiruna KUJ 1365. Ny logistik med nya vagnar, nya lok och nyinvesteringar i hamnar i Narvik och Luleå. Samhällsomvandling i Malmberget/Gällivare, Kiruna samt Svappavaara. Miljöinvesteringar i rökgasrening i Malmberget och Svappavaara. Summa: 44 miljarder kr Mätningarna av markpåverkan görs kontinuerligt men det är svårt att sia om exakt när ett område påverkas av gruvbrytningen. Därför har prognoser utifrån den kända malmbilden och brytningsplanen fastslagits. I realiteten kan dock prognosen och det faktiska utfallet skilja sig något. Vad gäller prognosen och utfallet över Ullspiran har den vilande brytningen i block 19 fördröjt deformationen. Vi får kontinuerligt nya kunskaper med det är svårt att veta något exakt innan mätningar utförs. Det vi gör nu är en justering, säger Joakim Björnström. JOSEFINE EJEMALM Gamla gruvvägsbron i Kiruna snart ett minne blott KIRUNA. Sedan 60-talet har gruvvägsbron i Kiruna trafikerats av LKAB-anställda på väg till och från arbetet. Nu har den gamla bron gjort sitt. En ny infart till LKAB har anlagts och gruvvägsbron ska därmed rivas. I oktober 2013 togs LKAB:s nya infart i drift. I samband med det stängdes den gamla gruvvägsbron av för all trafik. Nu ska bron rivas. Framåt sommaren/hösten 2014 planeras arbetet starta. Innan dess ska forskare från Luleå tekniska universitet utföra en så kallad provbelastning av bron. De ska se hur mycket tryck bron tål genom att belasta den till dess att skador uppstår, säger Joakim Björnström, sektionschef på LKAB:s avdelning för samhällsomvandling. Försöken görs i syfte att bedöma vilka axeltryck som är möjliga för exempelvis broar längs Malmbanan. Resultatet är ett viktigt steg i att effektivisera LKAB:s logistikkedja. Provbelastningsförsöken kommer inte att medföra någon påverkan på trafiken längs E10 eller intilliggande gång- och cykelväg. Däremot kommer trafikomläggningar att behöva genomföras i samband med att rivningsarbetet av bron startar. Vi kommer inom kort att gå ut med en förfrågan om rivningsentreprenad. I samband med rivningen ska materialen omhändertas och återanvändas, säger Joakim Björnström. Till hösten är det tänkt att arbetet ska vara utfört och klart. JOHANNA FOGMAN