Ekonomiska värme- och kylsystem för lågenergihus Beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar



Relevanta dokument
Tekn. Konsult Lars B. Bergman LB-Hus AB Tekn. Chef Esse Ingesson VästkustStugan. Tekn. Expert Svante Wijk

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem


Värmepumpar i ett nytt. Vision Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Klimatkyla i närtid och framtid för bostäder och lokaler (P13) Nästa generations värmepumpssystem i bostäder och lokaler (P14)


Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.

Värmepumpssystem för nära-nollenergihus Nya utmaningar kräver ny lösningar Svein Ruud SP Energiteknik


Sökande SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Energiteknik /

Välkommen till Effsys2!

HP4NZEB Värmepumpsystem för Nära nollenergismåhus och flerfamiljshus

Svensk forskning och innovation om passivhus. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Telefon:

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

ASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

Konsekvensanalys av NNE-krav för befintliga flerbostadshus

Telefon:

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad

Trender Forskning Teknik Debatt

Ett energieffektivt samhälle

P8- Effektivt Uttnyttjande av Energibrunnar

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Protokoll SPF - Projektmöte

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

,

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Att ställa energikrav och följa upp

Konceptutveckling av prefabricerade multiaktiva fasadelement för energirenovering av flerbostadshus PROJEKTÖVERSIKT

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus

Det händer nu. Renovering ned till nära nollenergi. Fördubbling av renoveringstakten Åsa Wahlström CIT Energy Management

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

Effektiva byggnader vägen mot 50/50

Betydelsen av fältmätningar och SPF för tillverkare. Jim Fredin

Administrativa uppgifter

Internationella samarbeten bränsleceller

Asfaltsytor som solfångare

Seminarium om energieffektiva byggnader Norra Latin, Stockholm, 15 oktober 2014

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Om energikrav, tillsynsansvar och konkurrens på lika villkor. Svante Wijk

indata och resultat

Utvärdering av kyl- och värmesystem i livsmedelsbutiker genom fältmätning och modellering

WP1: System för energieffektivitet. Tekn.Lic. Svein Ruud SP Energiteknik

Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus

P06 - VIDAREUTVECKLING AV VÄRMEPUMPSSYSTEM FÖR NNE-HUS

FÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV

Lågenergihus för attraktivt boende

BARBARA RUBINO 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet?

Massivträhusens akilleshäl på väg att botas SP Klas Hagberg

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Riskhantering. med exempel från Siemens

Presentation av Free Energy och HYSS Hybrid Solar System

Effektiv energianvändning med värmepumpar.

Addtechkoncernens. Corporate Social Responsibility

Nio fakta om svensk möbelindustri MÖBELNATIONEN SOM DRIVS AV HÅRDA KRAV

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar för värmepumpar

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar

Vad händer på Passivhusfronten?

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

TOSHIBA POLAR. - värmepumpen som tål kyla! Effektivare Bättre luftrening Smartare funktioner Underhållsvärme 8 C. I samarbete med

Akustisk forskning för hållbar utveckling

LÅGAN och utvecklingen av lågenergibyggnader i Sverige - förr, nu och i framtiden

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare?

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Passivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Österg 39

Värme i en smart stad

Bioenergi Sveriges största energislag!

Kvalitetsstandarder inom statistikproduktionen Lilli Japec, Dr Utvecklingschef SCB

Teknikupphandling av bättre värme- och ventilationssystem för småhus Rev Upprättad av: Anders Nykvist

Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Energianalys/energideklaration per byggnad

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

ENERGIDEKLARATION. Grenvägen 13A, Tyresö Tyresö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1969 Energideklarations-ID:

ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER EFTER NÄRA NOLL?

ENERGIDEKLARATION. Skatbogatan 16, Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1967 Energideklarations-ID:

Bakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Postnummer Ort Länskod Kommunkod Land Västerås Sverige

Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus

Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment

Standardisering. LLLLjgvjlll. Lars Erlandson, SP, TK 226

BBR, NNE, BEN, SVEBY,... - HUR HÄNGER ALLT IHOP?

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

ENERGIDEKLARATION. Jungmansgatan 4, Skillinge Simrishamns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1978 Energideklarations-ID:

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Transkript:

Ekonomiska värme- och kylsystem för lågenergihus Beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar Forskarutförare och projektledare (SP Energiteknik) Tekn. Lic. Svein H. Ruud Projektledare, Beräkningar Tekn. Dr. Monica Axell Bitr. projektledare, värmepumpsteknik Projektets mål Ökad kunskap om utformning integrerade värmepumpsystem för lågenergihus Industriparters FoU-chef Adam Fjestad Tekn. Chef Urban Kronström Export R&D Mats Fehrm Tekn. Konsult Lars B. Bergman Tekn. Chef Esse Ingesson VD Göran Åkesson Tekn. Expert Svante Wijk Thermia Värme AB IVT Industrier AB NIBE Villavärme LB-Hus AB VästkustStugan Sätila Bygg AB NCC Teknik

Bakgrund Värmepumpar har en stark ställning på den Svenska marknaden Sverige är den ledande marknaden för värmepumpar i Europa Den framtida potentialen ligger utanför Sverige Nybyggda svenska standardhus ligger i en europeisk jämförelse väl till när det gäller termisk komfort och energianvändning Inte tillräckligt energieffektiva för att kunna kallas lågenergihus Värmepumpar förekommer inte i Svenska lågenergihus idag Inte anpassade till energibehovet i lågenergihus Kommande svenska byggregler (BBR) ställer troligen skärpta krav på nya småhus med värmepumpar Lagen om energideklarationer ökar fokus på energiprestanda Ökat kylbehov i moderna bostäder

Trend Värme- och kylbehov i framtidens bostäder Tappvarmvatten Kyla Tappvarmvatten Värme Värme Kyla

State of the shelf Dagens värmepumpar är inte utvecklade och anpassade för lågenergihus - för stora för det lilla värmebehovet i ett lågenergihus - för låg eleffektiviteten hos pumpar och fläktar - för hög prisnivå i förhållande till avgiven effekt/vinst Låg COP vid låga energibehov behov av produktutveckling

Målet för det svenska projektet Övergripande mål: Ökad kunskap om utformning integrerade värmepumpsystem för lågenergihus Delmål Bevaka den internationella utvecklingen genom deltagande i IEA HPP Annex 32 Bidra till att svenska tillverkare ligger i framkanten av denna utveckling och kan erbjuda systemlösningar; - anpassade för de nya svenska byggreglerna - som är konkurrenskraftiga på den europeiska marknaden Att i samarbete skapa konceptlösningar för; - nord- och sydeuropeisk förhållanden - nyproducerade hus och konvertering av äldre hus - småhus, radhus och flerbostadshus

Metodik Inventering av möjliga systemlösningar Att utföra beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar för lågenergihus, och för olika platser i världen Fältundersökningar av integrerade värmepumpsystem i lågenergihus Design guidelines för av integrerade värmepumpsystem i lågenergihus

Översikt av arbetet inom IEA HPP Annex 32

Collaborative Project Proposal Part 1: Extended theoretical study Different heat pump solutions in different countries; Different climates and different energy prices Energy consumption and costs (annual and LCC) Part 2: Product development Smaller systems with less electrical power consumption In cooperation with the manufacturers Part 3: Implementation and testing in practice The according to part 1 above most beneficial solutions for each participating country is implemented Evaluation of energy consumption and costs

Internationell projektgrupp (IEA HPP Annex 32) Dr. Ing. Carsten Wehmhöner Dr. Ing. Thomas Afjei Tekn. Lic. Svein H. Ruud Ing. PhD. Vasile Minea Mr. Arun Vohra Dr. Ing. Marek Miara IEB, Schweiz, Operating agent IEB, Schweiz, National team leader SP, Sverige, National team leader LTE, Canada, National team leader DOE, USA, National team leader Fraunhofer ISE, Tyskland, National team leader Prof. Dr. Ing. Katsunori Nagano Hokkaido University, Japan, National team leader Hr. Onno Kleefkens Dr. Ing. Jörn Stene Hr. Heinrich Huber SenterNovem, Nederländerna, National team leader SINTEF, Norge, National team leader Arsenal Research, Österrike, National team leader