88 B i l a g a J Bilaga J. Beräkning av optimal isoleringstjocklek LCC-beräkningar enligt ENEU -konceptet Anders Nilson, Bengt Dahlgren AB Bakgrund Att utöver anskaffningskostnaden också beakta de framtida driftskostnaderna i samband med systemval och upphandling kan tyckas självklart. Faktum är att det är först sedan i mitten av 1990-talet som detta fått en större spridning inom bygg- och fastighetssektorn. Med en metodik för upphandling, där begrepp såsom helhetssyn, långsiktighet och livscykelkostnad (LCC) är av avgörande betydelse, kan en bättre prioritering av långsiktigt lönsamma insatser på energioch miljöområdet göras. När det gäller upphandling finns idag en metodik som blivit lite av en de facto standard och som går under samlingsnamnet ENEU -konceptet. Den togs ursprungligen fram av Bengt Dahlgren AB redan 1994 på uppdrag av Sveriges Verkstadsindustri (VI) och har sedan dess reviderats av samma företag i ett antal olika omgångar. Den nya versionen går under namnet Kalkylera med LCC energi. Ekonomisk hållbar upphandling av energikrävande utrustning baserat på ENEU -konceptet 1. I denna bilaga redovisas hur ENEU -konceptet kan tillämpas vid val av isolerstandard i samband med upphandling av nya byggnader eller vid renovering/tillläggsisolering av befintliga byggnader. Metodiken har från början oftast använts i samband med upphandling av installationstekniska system och större komponenter men den är lika tillämpbar vid upphandling av större byggnadsdelar med påverkan på en byggnads energianvändning. Under en byggnads livscykel står energianvändningen under bruksskedet för cirka 85 % av den totala miljöbelastningen, ett argument som bl a isolerbranschen sedan länge utnyttjat i diskussioner om isoleringens långsiktiga nettoegenskaper ur energisynpunkt. Energianvändningen i samband med rivning anses normalt vara i storleksordningen 1 %. 1 Kalkylera med LCC energi. Ekonomisk hållbar upphandling av energikrävande utrustning baserat på ENEU - konceptet säljs av Industrilitteratur AB, Box 27204, 102 53 Stockholm, tel: 08 522 253 00. Beställning av licenser kan göras antingen på telefon eller via förlagets hemsida www.industrilitteratur.se.
B i l a g a J 89 Energianvändningen under en byggnads livscykel [Källa: Bengt Dahlgren AB] Följande bild illustrerar hur miljöarbetet idag oftast bedrivs och hur det rimligen istället borde bedrivas. Ett hållbart miljöarbete med livscykelperspektiv [Källa: Bengt Dahlgren AB]
90 B i l a g a J Ett bra exempel på det rätta sättet redovisas nedan. Det är hämtat från ett verkligt fall där valet just stod mellan att välja den billigaste lösningen eller att välja en något dyrare lösning med mycket bättre energieffektivitet men samtidigt också ett arkitektoniskt bättre alternativ. Byggnaderna var i detta fall 9-vånings punkthus från 1950-talet. Totala livscykelkostnaden vid olika fasadutformningar i samband med renovering och tilläggsisolering [Källa: Bengt Dahlgren AB] I dialogprojektet Bygga, Bo och Förvalta för Framtiden skrev totalt 15 utvalda företag och 4 kommuner på en överenskommelse med Miljödepartementet i början av maj månad 2003. En rad frivilliga åtaganden undertecknades också av såväl regeringen som företagen och kommunerna. Ytterligare företag är på väg att ansluta sig till dialogprojektet. Ett centralt tema i detta dialogprojekt är helhetssyn, systemval och livscykeltänkande, begrepp som även är centrala inslag i projektets frivilliga åtaganden. Tankegångarna följer väldigt väl synsättet i tidigare figur. Denna skrift har utarbetats av Anders Nilson, Bengt Dahlgren AB på uppdrag av Swedisol. Författaren har även ansvarat för utvecklingen av hela ENEU - konceptet och varit aktiv ledamot i styrgruppen för Bygga-Bo-Dialogen samt ordförande i arbetsgruppen Systemval och upphandling med livscykelperspektiv och helhetssyn.
B i l a g a J 91 Beräkning av livscykelkostnader (LCC) En grundläggande förutsättning vid jämförelse och värdering av olika system är att lägga samman investeringskostnaden med livscykelenergikostnaden och, om möjligt, även livscykelkostnaden för underhåll och miljö. I livscykelkostnadsanalyser behandlas i de flesta fall åtminstone investeringskostnaden samt dess livscykelenergikostnad (LCC Energi ). Då underhållskostnaden skiljer mellan olika alternativ tas detta med i LCCkalkylen som en livscykelunderhållskostnad (LCC Underhåll ). Definitionen av den totala livscykelkostnaden kan i förkortad form skrivas som: LCC Total = Investering + LCC Energi + LCC Underhåll + LCC Miljö + I speciella sammanhang kan även andra kostnadsposter tas med. I industriella sammanhang är det inte ovanligt att man även beaktar personalkostnader etc. om dessa skiljer sig åt för olika processval. Eftersom investeringskostnaden, i form av en anbudssumma eller dylikt, föreligger som ett nuvärde vid investeringstidpunkten, är det naturligt att även överföra de årliga energi- och underhållskostnaderna till en nuvärdessumma. Nuvärdesmetoden används därför som kalkylmetod. När det gäller investeringskostnaden skall de delkostnader som är direkt kopplade till valet av system eller komponent beaktas. Detta innebär exempelvis att om byggkostnaden skulle öka vid ett visst val av luftbehandlingssystem (större fläktrum o dyl.) så skall även dessa tas med utöver investeringskostnaden för själva luftbehandlingssystemet. Då energianvändningen utgör den största miljöbelastningen inom bygg- och fastighetssektorn, har man genom att beakta LCC Energi även beaktat den största delen av miljöbelastningskostnaderna. Termen LCC Miljö avser de miljöbelastningar som inte är energirelaterade. Endast i ett fåtal fall har vi idag kunskaper om hur denna post skall beräknas. Framtida FoU kan dock ge oss ökad kunskap om detta. Ett praktiskt exempel på en systemkomponent där även LCC Miljö kan beräknas, är ett luftfilter som måste deponeras.
92 B i l a g a J Riktlinjer för LCC-analyser Allmänt om nuvärdesmetoden För att kunna genomföra en LCC-beräkning krävs förutom ekonomiska data såsom dagens energipris (el respektive värme), kalkylränta, brukstid även en bedömning av den framtida prisökningen för energi respektive underhåll. Utgångspunkten för en sådan analys är naturligtvis alltid en analys och beräkning av energianvändningen (el och värme) under givna förutsättningar. Den ekonomiska kalkylen görs företrädesvis i fast penningvärde, vilket innebär att den ekonomiska kalkylen genomförs i reala termer, dvs. alla ingående ekonomiska data gäller utöver inflationen. Ingående ekonomiska data är således följande: Dagens energipris [kr/kwh] Förväntad årlig real energiprisökning under brukstiden [%] Real kalkylränta [%] Brukstid [år] Det bör påpekas att man alltid måste särskilja mellan olika energislag, vilket är självklart när det gäller dagens energipris men det gäller i högsta grad även avseende den förväntade årliga reala prisökningen för de olika energislagen. Osäkerheter när det gäller de framtida prisökningarna kan hanteras genom att man kompletterar kalkylerna med en känslighetsanalys. Nuvärdesmetoden med hänsyn till framtida energiprisökningar I samband med nuvärdesberäkningar (här LCC-beräkningar) kan den förväntade årliga energiprisökningen få en stor inverkan på den beräknade livscykelkostnaden. Om man exempelvis förväntar sig stora energiprisökningar i framtiden, ger en energibesparande investering en bättre lönsamhet än om energiprisökningen är liten. Genom att korrigera kalkylräntan kan hänsyn tas till de framtida energiprisökningarna vid LCC-beräkningen. Detta är det normala förfarandet vid beräkningar enligt ENEU -konceptet. Felet man då gör är i normalfallet litet, vilket framgår av handledningen till ENEU -konceptet. Med kalkylränta respektive energiprisökning avses fortsättningsvis de reala värdena, dvs. utöver inflationen. Dessa benämns fortsättningsvis rk respektive e pö.
B i l a g a J 93 Nusummefaktorn för rk epö och antal år Ur ovanstående tabell framgår bl a: Ju högre kalkylränta desto mindre blir nusummefaktorn. En längre kalkylperiod ger en högre nusummefaktor, vilket ger högre livscykelkostnad men ofta en lägre årskostnad. Data för LCC-beräkningar Val av kalkylperiod Vid en upphandling med hänsyn till livscykelkostnad kan nedanstående tabell användas som en vägledning vid val av kalkylperiod. Vid tillämpningar inom exempelvis industrin kan dock i vissa fall kortare kalkylperioder vara aktuella på grund av den aktuella processens förväntade livslängd eller brukstid. Detsamma kan gälla mindre ombyggnader, hyresgästanpassningar etc. Vid nybyggnadsprojekt bör dock värden enligt nedanstående tabell följas. Brukstider (kalkylperioder) som normalt bör användas Klimatskärm, nyproduktion Klimatskärm, renovering VVS-tekniska system Eltekniska system 50 år 30 år 20-25 år 15 30 år Livscykelenergikostnaden LCC Energi Ett centralt begrepp vid beräkning av livscykelenergikostnaden är nuvärdet för en årligen förbrukad kwh, som betecknas p 0. Detta begrepp kommer från ENEU -konceptet. Genom att använda p 0 kan beställaren ange de ekonomiska villkoren utan att öppet behöva redovisa sina energipriser eller kalkylräntor. Detta p 0 -värde, som utgörs av nusummefaktorn multiplicerat med energipriset (I(r k e pö ) energipris), är alltså livscykelkostnaden för en årligen förbrukad kwh av ett visst energislag.
94 B i l a g a J LCC Energi = I(r k ep ö, n) energipris årlig energianvändning = p 0 årlig energianvändning I(r k e pö, n) : Nusummefaktorn (funktion) korrigerad med hänsyn till energiprisökningen r k : Real kalkylränta (%) e pö : Real energiprisökning (% per år) n : Kalkylperiod (år) För exemplen nedan gäller: Real kalkylränta = 6 % Real energiprisökning = 1 % per år Kalkylperiod enligt tabell 3.2 Livscykelunderhållskostnaden LCC Underhåll På motsvarande sätt som livscykelenergikostnaden beräknades ovan, kan även underhållskostnaden beräknas ur ett livscykelperspektiv med hjälp av sambandet: LCC Underhåll = I(r k e uö, n) årlig underhållskostnad I(r k e uö, n) : Nusummefaktorn korrigerad med hänsyn till prisökningen för underhållsarbete r k : Real kalkylränta (%) e uö : Real prisökning för underhållsarbete (% per år) n : Kalkylperiod (år) De följande exemplen avser val av isolertjocklek. För själva värmeisoleringen är LCC Underhåll alltid 0. Dagens energipris När det gäller dagens energipris, skall aktuella priser för el, fjärrvärme, fjärrkyla etc. användas enligt gällande avtal mellan berörd fastighetsägare och lokal energileverantör. Om möjligt skall hänsyn tas till såväl fasta som rörliga kostnader, där de fasta kostnaderna slås ut per kwh och adderas till den rörliga kostnaden. I de aktuella exemplen har vi använt den rörliga energikostnaden.
B i l a g a J 95 Resultatredovisning Redovisningen av resultaten av en LCC-kalkyl bör åtminstone innehålla: Kalkylförutsättningarna Energipris Real kalkylränta Real energiprisökning Real prisökning för underhåll (där så är aktuellt) Kalkylperiod Dessa kan ersättas med faktorn p 0 enligt tidigare. Resultatet Investeringskostnad Årlig energianvändning för värme och/eller el Vald metod för beräkning av energianvändningen Årlig underhållskostnad (om det föreligger en skillnad mellan de studerade alternativen) Om något av alternativen påverkar byggnadens utformning i övrigt som påverkar investeringskostnaden. Vid val av isolertjocklek, väljer man lämpligen att redovisa LCC Total per m 2. Små differenser mellan olika alternativ kan ge stor skillnad när man tar hänsyn till byggnadens totala areor. Resultatet illustreras lämpligen med ett diagram. Känslighetsanalyser är också lämpliga att genomföra, speciellt med avseende på energiprisets utveckling. Detta illustreras i följande exempel.
96 B i l a g a J Exempel på LCC-analyser Exempel 1. Val av isolertjocklek vid tilläggsisolering
Exempel 2. Val av isolertjocklek vid nyproduktion B i l a g a J 97
98 B i l a g a K Bilaga K. Kvalitetsmärkning och etikettering Kvalitetsmärkning av mineralull Varför CE-märkning? För att underlätta handeln inom Europa har gemensamma standarder tagits fram för en mängd varor för att de utan nationella hinder fritt skall kunna säljas inom hela EU. I standarderna för värmeisolering finner man regler för hur de flesta intressanta produktegenskaper skall redovisas. Hänvisning sker till provningsmetoder och egenskapernas beteckningar och nivåer läggs fast, ibland i form av gränsvärden men oftast i klasser. Det är mycket viktigt att känna till att CE-märkningen inte är något kvalitetsmärke utan endast ett sätt att få produktegenskaperna provade och redovisade på samma sätt inom hela EU. CEmärkningen är alltså ingen generell garanti för att en produkt får användas i svenska byggnader. Svenska regler För byggprodukter som saluförs i Sverige är CE-märkning våren 2006 fortfarande frivillig. I de flesta EU-länder är CE-märkning ett tvingande villkor för att få sälja produkten. Eftersom Swedisols medlemmar Isover, Paroc och Roxull alla exporterar sina produkter så är CE-märkning av dessa ett måste och då naturligt även för den del av produktionen som säljs i Sverige. Kravnivåer för olika egenskaper bestämmer varje nation själv men man måste hålla sig till de standardiserade klasserna. I Sverige fastlägger Boverket de krav som gäller för byggnader. Ambitionen från Boverket är att ange s.k. funktionskrav. Detta innebär att Boverket i princip vill överlåta åt branschen att översätta dessa funktionskrav till faktiska produktegenskaper och konstruktionsutformning. Standarder för värmeisoleringsmaterial Europastandarden SS-EN 13162 gäller för mineralull som är avsedd att användas som värme isolering i byggnader. Den heter "Värmeisoleringsprodukt er för byggnader - Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) Egenskapsredovisning". Standarden tillhandahålls av SIS.
B i l a g a K 99 I det första standardpaketet för byggisolering ingår 11 material, alla med lägre deklarerad värmekonduktivitet, λ D, än 0,06 W/m C. För alla dessa 11 material införs nu gemensamma egenskapsbeteckningar och klassgränser. För tillverkarna införs en miniminivå för interna kontrollrutiner ibland kompletterad med extern tillverkningskontroll av vissa egenskaper. Det finns eller kommer också att finnas standarder för teknisk isolering avsedd för t.ex. rör och ventilationskanaler och det kommer också speciella standarder för lösfyllnadsisolering. Standardpaketet för värmeisoleringsmaterial trädde i kraft den 1 mars 2002. Efter den 1 mars 2003 blir det bindande och alla nationella standarder upphör att gälla. Samtidigt upphör möjligheten att åberopa våra svenska typgodkännanden. Observera dock att en CE-märkning inte är jämförbar med ett typgodkännande. Typgodkännandet var avstämt mot BBR medan CE-märket bara garanterar att de produktegenskaper som redovisas är korrekta. En CE-märkning är alltså inte något bevis för att produkten får användas i svenska byggnader. Swedisols medlemsföretag Isover, Paroc och Roxull har alla infört CEmärkningen, som görs på en standardiserad etikett. Fullständig information om etiketten finns i bilaga F. Principen är att alla egenskaper som redovisas på etiketten skall vara kontrollerade enligt standardens regler, normalt genom producentens egen tillverkningskontroll. Standarderna för värmeisoleringsmaterial föreskriver endast extern övervakande kontroll för redovisad brandklassificering men alltså inte för huvudegenskapen värmekonduktivitet. Mineralullstillverkarna i Sverige och i de flesta andra länder har av tradition varit vana att frivilligt eller tvingande ta på sig att kvalitetsmärka sina produkter. Detta kommer, som framgår nedan, även att vara möjligt i det nya systemet, dock enbart som en frivillig åtgärd. Regler för kvalitetsmärkning med VIM-märke I Sverige infördes redan för över 30 år sedan VIM-märkning av värmeisoleringsmaterial. VIM står för VärmeIsolerMaterial-kontrollen. VIM-kontrollens regler är nu helt anpassade till de nya standarderna och gäller materialets viktigaste egenskap, värmekonduktiviteten. Därför kan VIM-märkning bara förekomma tillsammans med CE-märke om det finns en gällande standard. För isolerprodukter där en EN-standard ännu saknas garanterar VIM-märket konkurrensneutralitet för värmekonduktiviteten med produkter som är CE-märkta. Miniminivån för tillverkarens egenkontroll som föreskrivs i standarderna kompletteras i VIM med en extern övervakande kontroll. Ett VIM-märke ger alltså användaren
100 B i l a g a K en bättre garanti för att produkten värmeisolerar på redovisat sätt jämfört med om den bara är CE-märkt. VIM-kontrollen i Sverige är organisatoriskt ansluten till SP Cert och leds av ett expertråd med representanter för både tillverkare och användare. Självfallet deltar även SP:s kontrollexpertis. där CE-märkning alltså inte är möjlig så garanterar VIM-märket Regler för kvalitetsmärkning med Keymark Keymark är den europeiska standardiseringsorganisationens eget kvalitetsmärke. Keymark-regler är alltid kopplade till en fastlagd europastandard. Ett Keymark på etiketten garanterar alltså att en produkt följer en standard, för mineralull SS-EN 13162, och att produkten uppfyller kraven för ett nationellt kvalitetsmärke, i Sverige normalt VIM-märket. Ofta är Keymark-reglerna mera omfattande än kraven för att få använda det nationella märket. Så är fallet när man jämför VIM och Keymark för värmeisoleringsmaterial. Ett Keymark visar att produkten har extern kontroll för flera produktegenskaper än värmeisoleringsförmåga (som ju krävs för VIM-märket) och brandklass som krävs i själva standarden för CE-märkning. P-märkning Mineralullsetiketten Förpackningar med byggisolering av mineralull har etiketter med information i enlighet med en europastandard som heter SS-EN 13162 Värmeisolering s produkter för byggnader Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) Egenskapsredovisning. Standarden används för CE-märkning av dessa produkter. Standarder för teknisk isolering och speciella standarder för lösfyllnadsisolering är under utarbetande. Standardiseringen innebär bland annat att beteckningar och klasser avseende produktegenskaper betyder samma sak i hela Europa. För tillverkarna innebär det dessutom att interna och externa produktkontroller blir likartade.
B i l a g a K 101 Etikettens utseende Tillverkaren har stor frihet att utforma etiketten. Nedanstående fiktiva exempel visar hur en etikett kan se. Isolering AB Takunderskiva Format, mm Tjocklek, mm Antal, st Yta, m² 1200 x 900 100 6 6,48 Värmekonduktivitet λd 0,037 W/m C Värmemotstånd RD 2,70 m² C/W Euroklass A1 MW SS-EN 13162 T5 DS(TH) CS(10)30 PL(5)300 WS MU1 Tillverkad av Isolering AB, Kiruna, Sweden 2006.02.02, 11:55 0402-CPD-123456 Etiketten beskriver produktens egenskaper Europastandarden SS-EN 13162 kräver att tillverkaren deklarerar ett flertal produkt egenskaper på etiketten eller på förpackningen. För vissa egenskaper kan man dock välja om man vill deklarera dem eller inte. Det är till exempel inte meningsfullt att deklarera tryckhållfasthet för en mjuk mineralullsprodukt som ska placeras mellan reglar i en vägg. Men en tillverkare som vill marknadsföra sin produkt för ett speciellt användningsområde, där en frivillig egenskap är viktig, bör naturligtvis deklarera denna egenskap. I nedanstående sammanställning listas etikettinformationen och de koder som hör till vissa egenskaper. I många fall ska koderna kompletteras med siffervärden, vilket utförligt beskrivs i europastandarden SS-EN 13162.
102 B i l a g a K Obligatorisk etikettinformation Kompletterande frivillig etikett information Produktnamn, tillverkare och annan identifiering Nominell tjocklek, längd och bredd Eventuellt ytskikt Förpackningsinnehåll Värmekonduktivitet λ D Värmemotstånd R D Brandklass Euroklass A1, A2, B, C, D, E eller F Materialbeteckningen MW (= mineral wool) Europastandardens nummer, SS-EN 13162 Tjocklekstolerans T Dimensionsstabilitet vid förhöjd temperatur DS(T+) Dimensionsstabilitet vid förhöjd temperatur och fuktighet DS(TH) Tryckhållfasthet CS Spjälkningshållfasthet TR Punktlast PL Korttidsvattenabsorption WS Långtidsvattenabsorption WL(P) Ångdiffusion MU alternativt Z Dynamisk styvhet SD Kompressibilitet CP Kompressionskrypning CC Praktisk ljudabsorptionsfaktor AP Vägd ljudabsorptionsfaktor AW Luftflödesmotstånd AF
B i l a g a L 103 Bilaga M. Branschaktiviteter Dialogprojektet Bygga, Bo och Förvalta för framtiden Swedisols medlemsföretag Isover, Paroc och Roxull deltar alla aktivt i det s.k. dialogprojektet Bygga, Bo och Förvalta för framtiden. Dialogen är i grunden en överenskommelse mellan staten och byggbranschen om att gemensamt långsiktigt arbeta för en hållbar samhällsutveckling! Både staten och deltagande företag har undertecknat ett stort antal åtaganden som skall främja en sådan utveckling. Bland annat ingår ett viktigt åtagande om att utbilda alla inblandade i byggbranschen för att undvika byggfel och för att införa ett livscykeltänkande i alla led! Det instrument som rekommenderas för att genomföra sådana livscykelanalyser kallas LCC Energi och är baserad på det s.k. ENEU -konceptet. Swedisol har bett mannen bakom ENEU -konceptet, Anders Nilson, Bengt Dahlgren AB, att presentera hur metoden kan tillämpas vid val av isolerstandard för en ny byggnad och vid en renovering. Redovisningen finns i Bilaga J. En utförligare presentation av metoden finns i skriften Kalkylera med LCC Energi. Ekonomisk hållbar upphandling av energikrävande utrustning baserat på ENEU -konceptet, som säljs av Industrilitteratur AB, Stockholm. Dialogen administreras av Boverket och på Boverkets hemsida www.boverket.se eller direkt på www.byggabodialogen.se finns detaljerad information. Kretsloppsrådet Kretsloppsrådet leds av en styrelse med representanter för förvaltare, entreprenörer, konsulter och byggmaterialtillverkare. Man arbetar med att leda och samordna frivilliga miljöåtgärder brett inom hela byggsektorn. Kretsloppsrådet har antagit ett miljöprogram som har många likheter med överenskommelserna inom dialogprojektet Bygga/Bo. Det övergripande syftet med miljöprogrammet är Att initiera, stödja och följa upp utvecklingen av en hållbar byggd miljö för att därigenom fullfölja byggsektorns åtagande. En viktig uppgift inom programmet är att ta fram en för branschen gemensam mall för miljödeklaration av byggmaterial. I takt med att miljöprogrammet genererar resultat så sker en löpande revidering. Dagsaktuell information finner man på www.kretsloppsradet.com.
104 B i l a g a L Energideklaration av byggnader Den första oktober 2006 träder en lag om energideklaration av byggnader i kraft. På sikt kommer det att innebära att nästan samtliga av Sveriges byggnader kommer att förses med en energideklaration som beskriver byggnadens energistatus. Deklarationen skall utföras eller granskas av en oberoende auktoriserad expert. Till deklarationen skall fogas en förteckning över lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Det finns all anledning att tro att det EU-direktiv som den svenska lagen är grundad på kommer att innebära minskad energianvändning i Sveriges byggnadsbestånd. Energiförbrukningen kommer ju nu att bli en uppmärksammad uppgift i samband med ägarbyten, uthyrning av lägenheter etc. Det kommer att bli möjligt att jämföra olika byggnaders energistatus. Detta ligger väl i linje med att Sverige långsiktigt skall minska energiförbrukningen i byggnader med 20% till år 2020 och 50% till år 2050. Allt jämfört med energianvändningen år 1995. Det är ju det mål som regeringen satt upp och som en enig riksdag ställt sig bakom. Boverket har fått ansvaret för utformning av reglerna för energideklarationen. Aktuell information finns på www.boverket.se
B i l a g a M 105 Bilaga M. Vissa förkortningar, beteckningar och begrepp Standardförteckning Det förekommer många förkortningar i denna skrift. Här förklaras de viktigaste. De flesta beteckningar och definitioner eller begrepp förklaras också i BBR och i samband med att de presenteras i denna skrift. Förkortningar BBR Boverkets Byggregler, i denna utgåva av Isolerguiden avses BFS 2006:12. BFS Boverkets författningssamlingar, ett samlande begrepp för de författningar som Boverket utfärdat. SIS Swedish Standards Institute är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. SIS är huvudman för det svenska standardiseringsarbetet. SS Beteckningen SS för en standard visar att den är antagen av SIS CEN Comité Européen de Normalisation är den europeiska standardiseringsorganisationen EN Beteckningen EN på en standard visar att den är antagen av CEN. Sverige har förbundit sig att inte ha motstridande standarder. En EN-standard behöver dock inte nödvändigtvis införas som SS i Sverige. pren Beteckningen visar att standarden är ute på slutomröstning inom CEN. Standarden får åberopas i nationella regelverk.
106 B i l a g a M ISO International Standardisation Organisation är den världsomspännande standardiseringsorganisationen. Beteckningen ISO på en standard anger att den är antagen av ISO. Sverige har inte förbundit sig att införa den som SS. VIM Värmeisolermaterialkontrollen är den svenska organisationen som ansvarar för kvalitetskontroll av värmeisoleringsmaterial. Huvudman är Sveriges Provningsoch Forskningsinstitut, SP. Keymark Keymark är CEN:s kvalitetsmärke som alltid baseras på en EN-standard. Ett Keymark innebär normalt att en tillverkare åtagit sig en större extern kontroll av sina produkter än vad som krävs för ett CE-märke. Beteckningar A om = Omslutande area Beteckningen används i BBR:s formel för att ange kravet för transmissionsförluster genom klimatskärmen. Den omslutande arean definieras som den sammanlagda arean för de omslutande byggnadsdelarnas ytor mot uppvärmd inneluft A f =Fönster och dörrarea Sammanlagd area för fönster, dörrar, portar och dylikt (m 2 ), beräknad med karmyttermått A temp =Golvarean i uppvärmda utrymmen. Arean avser den invändiga golvarea som begränsas av klimatskärmens insida. Utrymmen värmda till mer än 10 C räknas in. Energikravet baseras på denna area. λ (lambda) = Värmekonduktivitet Värmekonduktiviteten är den värmeisolerande egenskapen hos ett material. Den anges i sorten W/mK. Ju lägre λ desto bättre är den värmeisolerande förmågan. Den engelska termen är thermal conductivity
B i l a g a M 107 λ D = Deklarerad värmekonduktivitet Enligt de europeiska standarderna skall den deklarerade värmekonduktiviteten λ D alltid anges av tillverkaren när så är möjligt. Swedisols medlemsföretag redovisar alltid λ D. Värdet anges i steg om 0.001 W/mK för värmeisoleringsmaterial. På engelska heter det declared thermal conductivity. Δλ w = Korrektionsterm för fuktig miljö För hygroskopiska material måste den deklarerade värmekonduktiviteten ökas för att få ett korrekt beräkningsvärde när materialet används i fuktig miljö. För mineralull är påslaget alltid lika med noll. λ =Beräkningsvärde för värmekonduktivitet Swedisol använder denna beteckning för den korrigerade deklarerade värmekonduktiviteten som skall användas vid beräkningar. För mineralull är alltid λ =λ D. R = Värmemotstånd Värmemotståndet kan avse ett beräknat värde för en konstruktion eller ett redovisat värde för ett visst material. Sorten är m 2 K/W. På engelska heter det thermal resistance. R D = Deklarerat värmemotstånd Enligt de europeiska standarderna skall värmemotståndet alltid anges för ett värmeisoleringsmaterial. Värmemotståndet beror på tjockleken (R D = tjockleken/λ D ) och man kan säga att värdet anger en produkts värmeisolerande förmåga. R D anges i steg om 0.05 m 2 K/W. Även värmemotståndet behöver ibland korrigeras vid en beräkning. På engelska heter det declared thermal resistance. R si, R se = Värmeövergångsmotstånd Värmeövergångsmotståndet avser en effekt vid övergången mellan konstruktionens yta och inneluften. Värden finns angivna i beräkningsstandarderna. si står för surface internal och se för surface external. U= Beräknad värmegenomgångskoefficient Resultatet av en beräkning enligt standarden SS-EN ISO 6946 eller SS 024230 betecknas U. Det är ett grundvärde som normalt skall justeras med olika påslag enligt nedan. U-värdet är definierat som U=1/R T där R T är medelvärdet av ett övre och ett undre gränsvärde för konstruktionens värmemotstånd beräknat enligt standarden.
108 B i l a g a M U c = Korrigerad värmegenomgångskoefficient Beteckningen används för resultatet av en beräkning av värmegenomgångskoefficienten för en byggnadsdel enligt SS-EN 6946, SS 024230, SS-EN ISO 10077-1, SS-EN ISO 10077-2 eller SS-EN 673. I Uc står c för corrected och visar att man korrigerat U-värdet för arbetsutförande (ΔU g ), mekaniska infästningar (ΔU f ) och nederbörd och vind vid omvända tak (ΔU r ). ΔU = Grundvärde för korrektion för springor och spalter Korrektionstermen har införts i SS-EN 6946 och används som utgångsvärde för att beräkna effekten av normala utförandefel vid isoleringsarbetet. Värdet som skall läggas till det beräknade U-värdet betecknas ΔU g och beräknas som ΔU g = ΔU (R 1 /R B ) 2 där R 1 är värmemotståndet för det skikt som kan innehålla utförandefel. Boverket har lagt fast U -värden för svenska konstruktioner. Ψ, Χ = Värmeförlustkoefficienter för köldbryggor Ψ används för linjära och Χ för punktformiga köldbryggor. De senare kan ofta försummas medan de linjära kan ha betydande inverkan på värmeförlusterna. Ψ anges i sorten W/mK och Χ i sorten W/K. Koefficienterna används vid beräkning av den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten U m. q 50 Beteckningen avser ett uppmätt värde på en byggnads otätheter vid +/-50 Pa tryckskillnad över klimatskärmen. Provningsmetoden redovisas i SS-EN ISO 13829 och resultatet redovisas i l/sm 2 klimatskärm, A om. Begrepp Byggnadens energianvändning Den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer(pumpar, fläktar etc.) och övrig fastighetsel. Optimal isolertjocklek Begreppet används för den isolertjocklek i en byggnadskonstruktion som ger den bästa ekonomin sett över byggnadens hela brukstid. Investeringsutgiften för att bygga konstruktionen jämförs med nuvärdet av den reducerade energiförbrukningen som konstruktionen åstadkommer.
B i l a g a M 109 Brukstid Begreppet används när man gör ekonomiska kalkyler för byggnader. Då behöver man ofta göra ett antagande om en ekonomisk livslängd. Den väljs normalt längre vid nyproduktion än vid renovering. Den verkliga brukstiden för byggnaden är ofta avsevärt längre än den man antar i kalkylerna. Elvärme Uppvärmningssätt med elektrisk energi som omvandlas till värme och som tillförs det uppvärmda utrymmet med eller utan mellanliggande värmelagring eller värmebärare. Hushållsel Den elektricitet som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för spis, kyl och frys och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt. Verksamhetsel Den elektricitet som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är belysning, datorer, kopiatorer, TV samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl och frys och andra hushållsmaskiner och dylikt. Normalårskorrigering Korrigering av byggnadens uppmätta energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifierats. Klimatzon norr Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Gävleborgs län, Dalarnas län och Värmlands län. Klimatzon söder Andra län än klimatzon norr.
110 B i l a g a N Bilaga N. Standardförteckning och referenser Standardförteckning. Gäller läget hösten 2006 Standarder kan beställas från SIS Förlag AB. Tfn 08-555 523 10. E-post: sis.sales@sis.se SS-EN ISO 7345 SS-EN ISO 6946 SS 024230 SS-EN ISO 10456 SS-EN 12524 Värmeisolering Fysikaliska storheter och definitioner Byggkomponenter och byggnadsdelar Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient Beräkningsmetod Värmeisolering Plåtkonstruktioner med köldbryggor Beräkning av värmemotstånd Byggmaterial och byggprodukter Metoder för bestämning av termiska egenskaper för deklarering respektive beräkning Byggmaterial och byggprodukter Fukt- och värmetekniska egenskaper Tabeller med beräkningsvärden SS-EN ISO 10211-1 Köldbryggor i byggnadskonstruktioner Beräkning av värmeflöden och yttemperaturer Del 1: Generella metoder SS-EN ISO 10211-2 Köldbryggor i byggnadskonstruktioner Beräkning av värmeflöden och yttemperaturer Del 2: Linjära köldbryggor SS-EN ISO 14683 Köldbryggor i byggnadskonstruktioner Linjär värmegenomgångskoefficient Förenklade metoder och schablonvärden SS-EN ISO 10077-1 Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier Beräkning av värmegenomgångskoefficient Del 1: Förenklad metod SS-EN ISO 10077-2 Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier Beräkning av värmegenomgångskoefficient Numerisk metod för karm och båge SS-EN 673 SS-EN 832 Byggnadsglas Bestämning av värmegenomgångskoefficient (U-värde) Beräkningsmetod Byggnaders termiska egenskaper Beräkning av energibehov för uppvärmning Bostäder
B i l a g a N 111 SS-EN ISO 13790 SS-EN ISO 13370 Byggnaders termiska egenskaper Beräkning av energianvändning för uppvärmning Byggnaders termiska egenskaper Värmeöverföring via marken Beräkningsmetoder pren ISO 13789 Byggnaders termiska egenskaper Värmeförlustkoefficient Beräkningsmetod SS-EN ISO13786 Byggkomponenters termiska egenskaper - Värmetröghet Beräkningsmetoder SS-EN ISO 13793 SS-EN ISO 13788 SS-EN ISO 12569 SS-EN ISO 13829 SS-EN 12114 Byggnaders termiska egenskaper Värmeisolering av grunder för att undvika tjällyftning Fukt- och värmeteknisk funktion hos byggkomponenter och byggnadsdelar Invändig yttemperatur för att undvika kritisk ytfukt och kondens inuti konstruktionen Beräkningsmetoder Byggnaders termiska egenskaper Bestämning av luftomsättning i byggnader Spårgasmetod Byggnaders termiska egenskaper Bestämning av byggnaders lufttäthet Tryckprovningsmetod Byggnaders termiska egenskaper Luftgenomsläpplighet hos byggkomponenter och byggnadsdelar Laboratorieprovning SS-EN 13162 Värmeisoleringsprodukter för byggnader Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) Egenskapsredovisning SS 021053 Area och volym för husbyggnader - Terminologi och Mätregler
112 B i l a g a M Referenser Boverkets byggregler, BBR. Boverket, Karlskrona 2002. http://www.boverket.se/novo/filelib/forfattningar/bbr/bbr2002/bbr2002fulltext.pdf Termiska beräkningar. Boverkets rapport om termiskt rumsklimat, värmeisolering, transmissionsförluster och omfördelningsberäkning. Boverket, Karlskrona 2003 http://www.boverket.se Isolerguiden. En vägledning till Boverkets nybyggnadsregler. Swedisol, Helsingborg 1989. http://www.swedisol.se DAVID-32. Demoversion finns att hämta på http://gadbyggnadsfysik.se/ Anderlind, Gunnar, A new model for calculating the effects of two- and threedimensional thermal bridges. Proceedings of the 5 th Symposium on Building Physics in the Nordic Countries. Chalmers University of Technology, Göteborg 1999 Nilson, Anders, Kalkylera med LCC Energi. Ekonomisk hållbar upphandling av energikrävande utrustning baserat på ENEU - konceptet. Industrilitteratur AB, Stockholm 2002 www.industrilitteratur.se