Djurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel

Rapport 2013:10 Djurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel

Omslagsbild: Betande får innanför rovdjursavvisande stängsel i Storsjön, Ludvika kommun. Foto: Jens Montelius Risberg. Rapporten kan beställas från Länsstyrelsen Dalarna, telefon 023 8100. Den kan även laddas ned från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län, ISSN: 1654-7691. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, juni 2013.

Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Författare: Ann-Catrine Alfredéen, Länsstyrelsen Dalarna

2 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Förord Många djur- och växtarter är beroende av betesmarker. Att ha möjlighet att få bidrag till rovdjursavvisande stängsel är en viktig del för att underlätta för lantbrukare att se till att landskapet hålls öppna även i rovdjurstäta områden. Grundprincipen är att skador som orsakas av vilt ska förebyggas genom jakt, men eftersom de stora rovdjuren är fredade ska i första hand andra metoder användas. Rovdjursavvisande stängsel är den mest effektiva metoden men även den dyraste. Därför är det viktigt att tamdjursägare har möjlighet att få ekonomisk hjälp att förebygga skador på sina tamdjur. Länsstyrelsen i Dalarna har sedan 1990-talet gett stöd för att bygga rovdjursavvisande stängsel i länet. Nu finns olika typer av stöd med olika regelverk men huvudprincipen är att stängslen måste byggas på ett visst sätt för att få avsedd effekt. Antalet rovdjursangrepp på tamdjur i Dalarnas län har minskat sedan 2003, trots att rovdjursstammarna som helhet har ökat. Men även om rovdjursangrepp på tamdjur har minskat är skadorna för de som drabbas alltid svåra och påfrestande. Att få möjligheten att sätta upp ett stängsel som är testat att hålla tamdjur och rovdjur åtskilda kan underlätta för tamdjursägarna eftersom det kan minska oron för att sina djur ska drabbas av rovdjursangrepp. Syftet med denna undersökning var bland annat att ta del av hur tamdjursägarna upplever att rovdjursavvisande stängsel fungerar och om stängsel medför att oron för angrepp minskar. Vidare är enkätundersökningen en del i arbetet för att utveckla Länsstyrelsens arbete med rovdjursfrågor. Ett stort tack till alla som bidragit till denna rapport. Länsstyrelsen i Dalarnas län, hösten 2013 Stig-Åke Svenson, chef naturvårdsenheten Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 3

Innehållsförteckning Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 6 Viltskademedel, vad är det?... 6 Varför en enkätundersökning?... 7 Förebyggande åtgärder... 7 Rovdjursförekomst i länet... 8 Urval och svarsfrekvens... 9 Kompletterande fältstudie... 10 Statistiska beräkningar... 10 Svar från enkätundersökningen... 11 Del 1: Rovdjursavvisande stängsel... 11 Del 2 Rovdjursförvaltning... 20 Del 3 Rovdjursförekomst... 26 Del 4 Övriga frågor... 35 Fältstudie av rovdjursavvisande stängsel... 37 Resultat av fältstudien... 37 Diskussion och slutsatser... 50 En genomsnittsbild av rovdjursavvisande stängsel i länet... 50 Underhåll och kontroll av stängsel... 50 Rovdjursavvisande stängslens funktion efter några år... 51 Orsakar stängslen problem för allmänheten?... 51 Länsstyrelsens bemötande och information... 52 Oro för angrepp... 52 Om acceptans och rovdjursstammarnas utveckling... 52 Referenser... 54 Bilagor... 55 Bilaga 1. Tamdjursägarnas svar och kommentarer i urval... 55 4 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är bland annat att ta del av hur tamdjursägarna upplever att rovdjursavvisande stängsel fungerar och om stängslen medför att oron för angrepp på tamdjuren minskat. Vidare är en enkätundersökning en del i arbetet för att Länsstyrelsen ska kunna utveckla sitt arbete. Sedan mitten av 1990-talet har Länsstyrelsen i Dalarnas län delat ut stöd till tamdjursägare för att de ska kunna skydda sina djur mot angrepp av stora rovdjur. Bidragen har främst delats ut till uppsättning av rovdjursavvisande stängsel till fåreller getägare som har sina besättningar i inom rovdjurstäta områden. Antalet rovdjursangrepp på tamdjur i Dalarnas län har minskat sedan 2003, trots att rovdjursstammarna som helhet har ökat. Under de senaste fem åren har det skett mellan tre och nio angrepp årligen. Störst oro har man, enligt undersökningen, för att vargar ska angripa ens besättningar. Även de som har rovdjursavvisande stängsel har denna oro. När det gäller björn eller lodjur är man mer sällan orolig för angrepp. Samma mönster går igen i frågan om man kan acceptera att det finns rovdjur nära sina tamdjur. Majoriteten, runt 60 procent, kan tänka sig eller kan acceptera lodjur och björn i närheten av tamdjuren, men inte varg. Majoriteten av dem som har fått bidrag till rovdjursavvisande stängel har ett gott intryck av Länsstyrelsens handläggare och besiktningspersonal. De tycker också att den information som Länsstyrelsen har gett har varit användbar. Merparten av de som har sökt stängselbidrag skulle även rekommendera andra att göra det. För att ett elstängsel ska hålla en god spänning måste undervegetationen som växer upp mot trådarna röjas regelbundet. Detta innebär ofta mycket jobb. I genomsnitt spenderar tamdjursägarna 24 arbetstimmar per år med att röja gräs under stängslet. Förutom gräsröjning behöver stängslet även annat årligt underhåll och reparationer. För att ta del av hur stängsel som Länsstyrelsen tidigare delat ut bidrag till fungerar efter några år efter uppsättandet gjordes en kompletterande fältstudie. Vidare ville vi också fånga upp ägarnas synpunkter kring skötsel av stängslen. De flesta tycker att det var ansträngande att bygga stängslet men att det är värt arbetet eftersom åtgärden inneburit trygghet för tamdjuren. Många tyckte även att stängslet fungerar bra även om det är mycket arbete med att sköta det. Stängslen visade sig, trots flera års användning, vara i gott skick och höll en god avvisande effekt. Ett välskött stängsel av god kvalité har en livslängd upp till 25 år. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 5

Bakgrund Sedan mitten av 1990-talet har Länsstyrelsen i Dalarna län delat ut bidrag till rovdjursavvisande stängsel för att fårägare ska kunna skydda sina djur mot angrepp av stora rovdjur. Under de senaste tio åren har Länsstyrelsen Dalarna i snitt delat ut 580 000 kronor årligen i bidrag. Bidrag från sk viltskademedel har främst delats ut till får- eller getägare som har sina besättningar i inom rovdjurstäta områden. Allt eftersom rovdjuren har ökat i antal och deras spridningsområde utökats har Länsstyrelsen valt att dela ut bidrag till stängsel till alla länets får- och getägare som sökt bidrag och även undantagsvis till andra tamdjur. Idag ansöker man om bidrag till rovdjursavvisande stängsel via miljöstöd från Landsbygds-programmet. Ansökan lämnas som tidigare till Länsstyrelsen. Viltskademedel, vad är det? Länsstyrelserna tilldelas varje år särskilda viltskademedel från Naturvårdsverket för att förebygga och ersätta skador av vilt. Ungefär hälften går till att ersätta skador av säl till yrkesfisket. Resten till skador på gröda av trana och grågås samt till bidrag för att förebygga och ersätta skador av tamdjur från stora rovdjur. Medlen har främst delats ut till uppsättning av rovdjursavvisande stängsel, vilket är ett effektivt sätt att skydda tamdjur mot rovdjursangrepp. Förutom till stängsel har bidrag även delats ut till lokaliseringsutrustning (peij) och boskapsvaktande hundar till framför allt tamdjursägare som har tamdjur på fäbod- eller skogsbete. Bidrag till rovdjursavvisande stängsel har främst delats ut till får och getägare eftersom dessa besättningar löper större risk att utsättas för skador än besättningar av större djurslag som nöt och häst. Bidrag har endast undantagsvis delats ut till andra tamdjur än får och getter. Bidrag till rovdjursavvisande stängsel har bland annat delats ut till fårägare i Dalarna. Foto: Clearstock/Mostphotos Spänningen på trådarna ska överstiga 4 500 volt för att vara rovdjursavvisande. Foto: Jens Montelius Risberg, Länsstyrelsen Dalarna. 6 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Sedan våren 2010 lämnar inte Länsstyrelsen längre bidrag till permanenta stängsel mot rovdjur via viltskadeanslaget. Sådana medel ska istället sökas via miljöinvestering och finansieras av särskilda medel av Jordbruksverkets Landsbygdsprogram. Syftet är att betesmarker och vallar i rovdjurstäta områden fortsättningsvis ska betas för att hållas öppna. Bidrag lämnas till dem som har får, getter, kor eller hästar som betar på blocklagd betesmark. Varför en enkätundersökning? Syftet med denna enkätundersökning är att undersöka om bidrag till rovdjursavvisande stängsel påverkar tamdjursägares acceptans av rovdjur, hur tamdjursägarna upplever att dessa stängsel fungerar, om stängslen medfört att oron för angrepp på sina tamdjur minskat samt tamdjursägarnas uppfattning om Länsstyrelsens arbete med att förebygga rovdjursangrepp och om förvaltningen av rovdjur. Vidare kan en enkätundersökning ge stöd för att Länsstyrelsen ska kunna utveckla arbetet för att bli ännu bättre. Förebyggande åtgärder Det vanligaste och kanske mest effektiva sättet att skydda tamdjur mot rovdjursangrepp är att sätta upp ett rovdjursavvisande stängsel. Ett sådant stängsel är antingen ett 5-trådigt elstängsel eller ett fårnät kompletterat med en nedre och en övre eltråd. Andra mindre vanliga sätt kan vara att t ex använda sig av boskapsvaktande hundar. I den här rapporten behandlas dock endast frågor om rovdjursavvisande stängsel. Ett femtrådigt elstängsel med kraftiga trådar är en bra förebyggande åtgärd. Foto: Jens Montelius Risberg, Länsstyrelsen Dalarna. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 7

Det totala antalet rovdjursangrepp på tamdjur i Dalarnas län har inte ökat efter 2003 trots att rovdjursstammarna ökat. Tendensen är att antal vargangrepp på fårbesättningar ökat, men att antalet angrepp av lodjur och björn minskat. Anledningen till att björn- och loangreppen minskat beror bland annat på att antalet fårägare med rovdjursavvisande stängsel blivit fler, och att tamdjursägare blivit mer uppmärksamma på att det finns stora rovdjur i deras närhet och vidtagit förebyggande åtgärder som t.ex. bygga bättre stängsel. Troligen kan ökningen av tamdjursangrepp av varg speglas av att vargpopulationen i länet ökat under samma tidsperiod och att angreppen av varg i stor utsträckning skett på fårbesättningar på skogs- eller fäbodbete. Antalet angrepp varierar från år till år och ibland är det enskilda individer av rovdjur som står bakom stor del av statistiken. Ibland kan det vara nödvändigt att genomföra skyddsjakt för att ta bort enskilda skadegörande individer om inga andra lämpliga åtgärder finns. Figur 1 Antal dokumenterade skadetillfällen på får i Dalarnas län orsakade av stora rovdjur (björn, varg och lo) under perioden 2003-2011. Rovdjursförekomst i länet I Dalarna län finns alla de stora rovdjuren. Under säsongen 2010/11 fanns det 14 lodjursfamiljer som berörde länet, d.v.s. några familjer rörde sig över länsgränserna och endast berörde länet till viss del. Lodjurspopulationen har varit större länet tidigare, men minskat på senare år vilket även kan vara en orsak till att lodjursangrepp på tamdjur minskat. Under inventeringssäsongen 2010/11 berörde länet som mest av 22 vargrevir vilket kan uppskattas till att ca 100 vargar berörde länet. Under 2011 bekräftades 7 föryngringar, varav 3 helt inom länet och 4 delade med grannlän, se figur 2. 8 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Länet har även fast förekomst av björn. Björn inventeras genom spillningsinventering och björnobservationer under den första älgjaktveckan i oktober. Länet uppskattades att ha ca 450 björnar 2011. Björn förekommer i hela länet, men det är främst i den norra delen av länet där det finns större tätheter av björn i det s.k. kärnområdet där den största delen av föryngringen av björn sker i länet. Figur 2 Bilden visar antal revir som berör Dalarnas län helt eller delas med grannlän. Urval och svarsfrekvens Enkäten har sänds ut till de som fått bidrag till rovdjursavvisande stängsel beviljat i länet och som även finns registrerade i Naturvårdsverkets databas Rovdjursforum. Det visade sig vara 127 stycken under perioden mars 2001 april 2010. För att få en referensgrupp, d.v.s. en grupp att jämföra svaren i enkäten med, gjordes ett slumpmässigt urval om 127 tamdjursägare i Dalarna från Jordbruksverkets fåroch getregister. Endast de tamdjursägare som inte sökt detta bidrag ingick i detta urval. Fram till 2010 beviljades bidrag till rovdjursavvisande stängsel främst till får eller getägare, och till nöt- och hästägare endast i undantagsfall. Ett urval från Jordbruksverkets får- och getregister var således den bästa referensgrupp som kunde uppbringas. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 9

Totalt skickades 254 enkäter ut till tamdjursägare i länet under hösten 2010 och 141 svarare vilket resulterar i en svarsfrekvens på 56 % (83 svar från dem som fått bidrag till rovdjursavvisande stängsel, och 58 svar från övriga tamdjursägare). Kompletterande fältstudie För att ta del av hur stängsel, som Länsstyrelsen tidigare delat ut bidrag för, ser ut och fungerar efter några år efter uppsättandet gjordes en kompletterande fältstudie. Ett 20-tal tamdjursägare som fått bidrag för stängsel mot rovdjur valdes slumpvist ut och kontaktades. 22 tamdjursägare intervjuades hur de tyckte stängsel fungerade och deras synpunkter på den praktiska skötseln kring stängslet. Resultatet av denna fältstudie presenteras efter resultatet av enkätundersökningen. Statistiska beräkningar För att jämföra grupperna, de som fått bidrag till stängsel och övriga tamdjursägare användes Chi 2 test. Beräkningarna används för att bestämma om det finns icke-slumpmässiga skillnader mellan dessa grupper. Chi 2 test är helt fritt från antaganden, en fördelning behöver inte vara normalfördelad och förutsätter att inga förväntade frekvenser understiger 5. Fisher's Exact Test användes när antagandet för chi 2 test inte var giltigt. Resultaten redovisas för varje fråga och anges i procent där 0.01 visar 99 % sannolikhet att signifikansen inte åstadkommits av slumpen. Alla värden under 95 % (P 0.05) visar att det inte finns någon skillnad mellan grupperna och anges som NS (Not Significant) i resultatet. Nedan presenteras formlerna som används till beräkning av chi 2 och Fisher s Exact Test. 10 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Svar från enkätundersökningen Nedan följer en redovisning av svaren från enkäterna. Enkätsvar från tamdjursägare som fått bidrag till rovdjursavvisandestängsel förkortas till, Rovdjursstängsel och svar från referensgruppen som inte sökt bidrag förkortas, Övr. tamdjursägare. Antalet inkomna svar anges för varje fråga. Enkäten är indelad i fyra delar (Rovdjursavvisade stängsel, Rovdjursförvaltning, Rovdjursförekomst och Övriga frågor), varav del 1 bara besvarades av dem som fått bidrag till rovdjursavvisande stängsel. Övriga delar besvarades av alla. Del 1: Rovdjursavvisande stängsel Fråga 1 När fick du ditt bidrag från Länsstyrelsen till permanent rovdjursavvisande stängsel? 102 svar, några har sökt bidrag fler än ett år Antal 35 30 25 20 15 10 5 0 Svarade på enkäten Beviljade stängsel 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 För att få bidrag till stängsel mot rovdjur måste tamdjursägaren gå in i ett åtagande. Det innebär att tamdjursägaren under en femårsperiod åtar sig att sköta stängslet så att stängslets funktion bibehålls samt hålla betande djur inom inhägnaden enligt de villkor som gäller för den sökta bidraget. När denna enkät fylldes i ibland de svarande så var ca 62 % av stängslen kvar i åtagande. Efter femårsperiod fortsätter vanligtvis tamdjursägaren att sköta om stängslet även fast åtagandet trätt ur. Ett välskött rovdjursavvisande stängsel har en livslängd på mellan 15-25 år. De blå staplarna visar vilka år som de som svarat på enkäten fått bidrag beviljat till rovdjursavvisande stängsel och de röda staplarna visar bidrag till stängsel som beviljats i Dalarnas län från 1996 och framåt. Innan 1996 beviljades några stängsel via s.k. Nola-bidrag, vilket kan förklara den blå stapeln för 1995. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 11

Fråga 2 Hur många meter permanenta rovdjursavvisande stängsel har du? I hur många hagar är stängslet indelat? 81 resp. 73 svar Av de 81 som svarade har de i genomsnitt 2,4 hagar med permanenta rovdjursavvisande stängsel och genomsnittlängden för ett stängsel är 1706 m, med en variation från 140 till 12 500 meter. De kortaste stängslen används för natthagar eller för vinterhagar. Fråga 3a Hur många av dina hagar har någon naturlig avgränsning? Med naturlig avgränsning menas att ena sidan av fållan utgörs av exempelvis sjö, vattendrag eller berg istället för stängsel. 82 svar 76 % svarade att inget av stängslen har någon naturlig avgränsning, resterande 24 % (20 stycken) svarade att något av deras stängsel har en naturlig avgränsning. Av dem som svarade på enkäten har de tillsammans totalt 36 hagar som har någon sida i stängslet öppen. Fråga 3b Om hagarna har naturlig avgränsning, planerar du att söka bidrag för att stängsla in så att alla sidor av fållan/fållorna blir stängslade? 15 svar 13 tamdjursägare (87 %) som svarat på frågan planerar inte att söka bidrag för att stängsla in hagarna som har någon naturlig avgränsning idag. Två av dem håller på att stängsla in eller planerar att göra det. Varken varg, björn eller lodjur drar sig för att simma. För att elstängsel ska vara effektiva mot rovdjur ska därför samtliga sidor av en betesmark hägnas, även sträckor mot vatten. Vid speciella områden med betade strandängar eller där det av praktiska skäl är omöjligt att sätta elstängsel bör man samråda med Länsstyrelsen om hur stängslingen ska ske. 12 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Femtrådigt rovdjursavvisande stängsel vid Skattlösberg. Foto: Jens Montelius Risberg, Länsstyrelsen Dalarna Fråga 4 Har du djur som betar i hagarna varje år? 83 svar Alla utom en som svarade har betande djur inom stängslet varje år. För att få bidrag ska betande djur hållas i inhänganden under minst fem år. Efter åtagandet kvarstår inte kravet, men vanligtvis så används stängslet för betande tamdjur även fortsättningsvis. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 13

Fråga 5 Vilken sorts djur har du? 131 svar, några har fler är en sorts tamdjur Över häften (52 %) av dem som svarat på enkäten håller får inom rovdjursavvisande stängsel. Detta är inte förvånande eftersom bidrag till rovdjursavvisande stängsel främst har lämnats till får- och getbesättningar, och endast i undantagsfall till nöt- eller hästbesättningar. I snitt har en fårägare 33 får med en variation mellan 2-240 får. Det näst vanligaste tamdjuret är nöt, 22 % tätt följt av häst 17 %. I snitt består en nötbesättning av 31 djur med besättning från 1-118 och man har i snitt 4 hästar med variation mellan 1-25. 14 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Fråga 6 Betar flera olika djurslag tillsammans i de hagar som har rovdjursavvisande stängsel? Vilka djurslag? 83 svar Sambete innebär att man låter flera djurslag eller djur av olika ålder eller ras beta på samma marker. Förr var sambete av rent praktiska skäl vanlig, idag sker sambete mer planerat och ofta i syfte att förbättra produktionen från betet. Vid sambete utnyttjar man djurens olikheter vad gäller betesvanorna. Skillnader i näringsbehov och betesteknik hos t.ex. nöt och får gör att man kan öka den totala beläggningen (alternativt minska arealen) med till och med förbättrad avkastning (Pehrson I. 1991). Sambete mellan får och större tamdjur som nöt och häst kan även ha en avskräckande effekt på rovdjur. 33 % av dem som svarade har sambete mellan flera djurslag i de hagar som har rovdjursavvisande stängsel. Det tamdjur som oftast delar beteshagar är får och häst, 34 % och därefter följt av bete mellan får och nöt, 31 %. 56 (67 %) svarade att de inte har något sambete. Fråga 7a Betar dina djur även på marker som inte är inhägnade med permanenta rovdjursavvisande stängsel? 82 svar 5 % av dem som besvarade frågan har även bete inom stängsel som inte är rovdjursavvisande. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 15

Fråga 7b Om ja, finns det planer på att söka bidrag till rovdjursavvisande stängsel för dessa marker? 82 svar 65 % av dem som svarade ja på förra frågan är intresserade att söka bidrag till rovdjursavvisande stängsel för de betesmarker som saknar denna stängseltyp idag. Fråga 8 Hur många gånger under betessäsongen kontrollerar du elstyrkan i stängslen? 81 svar Begreppet spänning används i dessa sammanhang för att ange den maximala spänningen som elstängselaggregatet kan skickas ut i elstängseltrådarna. En bra spänning är en viktig förutsättning för att ett rovdjursavvisande stängsel upprätthåller sin funktion. Vissa aggregat har en inbyggd voltmätare, men det går även bra att mäta spänningen direkt på tråden med en separat voltmätare, se bild. Att kontrollera ofta innebär en trygghet att veta att stängslet håller spänningen uppe. 70 % uppger att de dagligen eller minst en gång per vecka kontrollerar stängslets elstyrka. 16 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Fråga 9 Hur många gånger under betessäsongen röjer du gräs under stängslen? 80 svar För att ett elstängsel ska hålla en god spänning måste undervegetationen som växer upp mot trådarna röjas undan. Vegetation som växer upp riskerar att minska stängslets förmåga att leverera en strömpuls som framkallar en obehagsupplevelse för djuren vid kontakt med stängseltrådarna. Av de djurägare som svarade röjde de tillsammans totalt 246 gånger per säsong med en total arbetstid på 1885 timmar. Variationen i svaren var stora, men i genomsnitt röjer varje djurägare 3 gånger (3,1) under en betessäsong för varje djurägare med en arbetstid mellan 7-8 timmar (7,7) per gång. Hur många gånger man måste röja per år beror på markens produktivitet och terräng. Uppväxande vegetation som till exempel gräs och buskar som kommer i direkt kontakt med trådarna i elstängslet minskar stängslets förmåga av vara effektivt dvs att vara rovdjursavvisande. Foto: Anki Alfredéen, Länsstyrelsen Dalarna Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 17

Fråga 10 Har de permanenta rovdjursavvisande stängslen medfört några problem med tillgängligheten till markerna för allmänheten? Om stängslen har medfört problem, ange gärna vilka problem du märkt av. 83 svar 64 % av dem som svarat uppger att stängslet inte medfört några problem. 16 % uppger att det finns vissa problem. De vanligaste problemen är tillgängligheten för vandrare, fiskare, skoteråkare, skidåkare eller andra som vill korsa markerna. 18 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Fråga 11 Vad har du gjort för att göra det lättare för allmänheten att vistas i dina marker? 84 svar, två svarat med två alternativ 52 % av dem som svarat säger att de inte gjort några åtgärder för att underlätta allmänheten att vistas på markerna. 35 % har installerat grindar för att enklare kunna korsa betesmarkerna. Andra åtgärder som gjorts är bl.a. uppfört stättor, lämnat en bit mark runt stängslet för att skoterled och gångstig ska kunna gå utanför stängslet och några har även satt upp anslag som förklarar orsaken till att stängslet sitter uppe. Bilden visar ett exempel på en stätta som satts upp för att göra det enklare för allmänhet som behöver korsa hagen. En stätta underlättar passage genom hagen samtidigt som den som passerar slipper öppna och stänga grindar med risk för att djur smiter ur hagen. Foto: Elisabeth Hansson, Länsstyrelsen Dalarna Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 19

Del 2 Rovdjursförvaltning Fråga 12 Om du har varit i kontakt med Länsstyrelsen, hur har du blivit mött av Länsstyrelsens handläggare? Svar: rovdjursstängsel 82, övr. tamdjurägare 56 (X 2 =41.1 df=4 P<0.01) Bidrag till stängsel Övriga tamdjursägare Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej Majoriteten av gruppen som fått bidrag till rovdjursavvisande stängel har ett gott intryck av Länsstyrelsens handläggare. 52 % av dem har blivit bemötta mycket bra och 23 % ganska bra. De flesta av de tamdjurägare som inte sökt bidrag till rovdjursavvisande stängel har inte heller haft någon kontakt med handläggare på Länsstyrelsen (svarat vet ej), men av dem som varit i kontakt har även de en positiv bild av bemötandet. 20 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Fråga 13 Om du har varit i kontakt med Länsstyrelsens besiktningspersonal, hur har du blivit bemött av dem? Svar: rovdjursstängsel 81, övr. tamdjursägare 57 (X 2 =75.1 df=4 P<0.01) Bidrag till stängsel Övriga tamdjursägare Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej Av gruppen som fått bidrag till rovdjursavvisandestängen anser de flesta (69 %) att de blivit bemötta mycket bra vid kontakt med Länsstyrelsen besiktningspersonal. Precis som i fråga 12 har majoriteten bland gruppen övriga tamdjursägarna inte haft någon kontakt med besiktningspersonal på Länsstyrelsen, men även här har de som varit i kontakt ett gott intryck av bemötandet. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 21

Fråga 14 Har den information som du fått av Länsstyrelsens personal varit användbar? Svar: rovdjursstängsel 79, övr. tamdjursägare 54 (X 2 =48.6 df=4 P<0.01) Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare 80 70 60 50 Procent 40 30 20 10 0 Ja, absolut Ja med vissa förbehåll Nej, troligen inte Nej, absolut inte Vet ej Länsstyrelsen ger information och råd vid ex uppsättning av stängel, om rovdjursförekomst, hur man söker bidrag, ersättningsfrågor m.m. De flesta (57 %) av dem som fått stängselbidrag tycker att informationen från Länsstyrelsen har varit användbar och 24 % anser att informationen varit användbar med vissa förbehåll. Majoriteten av gruppen övriga tamdjursägarna har inte varit i kontakt med Länsstyrelsen (vet ej). 22 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Fråga 15 Skulle du rekommendera andra tamdjursägare att sätta upp permanenta rovdjursstängsel? Svar: rovdjursstängsel 83, övr. tamdjursägare 57 (X 2 =57.2 df=4 P<0.01) Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare 80 70 60 50 Procent 40 30 20 10 0 Ja, absolut Ja med vissa förbehåll Nej, troligen inte Nej, absolut inte Vet ej De flesta av dem som själva sökt stängselbidrag skulle rekommendera andra att söka bidrag till rovdjursavvisande stängsel. 57 % skulle absolut rekommendera andra att söka bidrag och 37 % med vissa förbehåll. Endast 5 % skulle inte eller troligen inte rekommendera andra att söka bidrag till rovdjursavvisande stängsel. Majoriteten (49 %) av dem som inte har sökt detta bidrag har ej heller tagit ställning i denna fråga (vet ej). Dock kan 31 % av den gruppen tänka sig att rekommendera andra att söka. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 23

Fråga 16 Upplever du att myndigheter tar problem som kan uppstå på grund av rovdjur på allvar? Svar: rovdjursstängsel 83, övr. tamdjursägare 58 (X 2 =2.89 df=4 NS) Stängsel bidrag Övriga tamdjursägare 80 70 60 50 Procent 40 30 20 10 0 Ja, absolut Ja med vissa förbehåll Nej, troligen inte Nej, absolut inte Vet ej Oavsett om man fått bidrag till rovdjursavvisande stängsel eller inte så har man ungefär samma uppfattning i frågan, även om det kan finnas en tendens att stängselgruppen upplever att myndigheter tar frågan mer på allvar än referensgruppens uppfattning. Denna skillnad är dock inte statistisk säkerställd. Resultatet visar att även om man inte varit i kontakt med Länsstyrelsen som de tidigare frågorna antyder finns ändå en spridd uppfattning i denna fråga vilket kan bero på flera saker som inte denna enkät kan fånga upp fullt ut. Av kommentarerna i enkäten kan man dock uttyda att man ofta hänvisar till den information som media lyfter fram kring rovdjurspolitiken, samt att det verkar som man oftast associerar Naturvårdsverket och Länsstyrelsen som de myndigheter som är ansvariga för förvaltningen av rovdjur. I bilaga 1 finns några kommentarer från de som svarat på enkäten. Det är många myndigheter som delar på ansvaret för förvaltningen av rovdjuren. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för att Sveriges viltförvaltningspolitik genomförs. Rådet för rovdjursfrågor har till uppgift att ge Naturvårdsverket råd i principiella frågor och öka förståelsen mellan myndigheter och olika intressegrupper. I rådet ingår representanter för olika näringar samt miljö- och naturvårdsorganisationer. Naturvårdsverket stämmer av större principiella beslut med rådet. Länsstyrelserna har det regionala ansvaret. Det finns en särskild 24 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

viltförvaltningsdelegation i varje län som fattar övergripande beslut om viltförvaltningen i länet. I Samverkansråden för de tre rovdjursförvaltningsområdena samarbetar Länsstyrelserna i de län som har mer likartade förutsättningar vad gäller rovdjur. Indelningen speglar vilka arter som finns i olika delar av landet och målet är en likartad förvaltning. Viltskadecenter (VSC) arbetar på Naturvårdsverkets uppdrag med att utveckla och utvärdera förebyggande åtgärder mot skador orsakade av vilt, till exempel rovdjur, tranor, sångsvan och gäss. Sametinget fördelar ersättning för rovdjursförekomst inom renskötselområdet till samebyarna. Jordbruksverket fördelar medel till länsstyrelserna för förebyggande åtgärder till stängsel mot rovdjur. Detta skydd för tamdjur ingår nu som en del av miljöstödet. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 25

Del 3 Rovdjursförekomst Fråga 17 Hur ofta känner du oro för att dina betande djur ska bli angripna av något av följande djurslag? Lodjur Svar: rovdjursstängsel 83, övr. tamdjursägare 57 (X 2 =2.89 df= 4 NS) Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare 70 60 Procent 50 40 30 20 10 0 Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej De flesta av båda grupperna känner aldrig eller sällan oro för lodjursangrepp. En stor andel från båda grupperna känner emellertid alltid eller ofta oro. Det kan tolkas som att oberoende av vilken studiegrupp man tillhör så är troligen orsaken till graden av oro man känner, beroende av var de har bete någonstans. Det kan antas att i områden med lägre tätheter av lodjur känner man även mindre oro att angrepp kan ske. 26 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Varg Svar: rovdjursstängsel 82, övr. tamdjursägare 57 (X 2 =6.49 df= 4 NS) Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej Trots att man har rovdjursavvisande stängsel verkar det som en stor andel är oroliga att sina tamdjur ska angripas av varg. Bland tamdjursägare utan rovdjursavvisande stängsel svarade den största andelen (39 %) att de sällan är oroliga. En sannolik orsak kan vara att dessa tamdjursägare har sina tamdjur utanför vargrevir eller närmare större orter. Björn Svar: rovdjursstängsel 83, övr. tamdjursägare 56 (X 2 =10 df= 4 P=0.040) 70 60 Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare Procent 50 40 30 20 10 0 Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej Den största andelen i båda grupperna känner sällan oro för angrepp av björn, dock finns en skillnad i att 46 % av dem som fått bidrag till stängsel ändå alltid eller ofta känner oro för björnangrepp på sina tamdjur trots att de har stängsel. Att större delen av gruppen övriga tamdjurägare sällan eller aldrig känner oro beror troligen på att de har sina tamdjur i områden med lägre täthet av björn. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 27

Generellt för denna fråga är att vargen är det rovdjur som man känner störst oro för angrepp av, även om man har rovdjursavvisande stängsel. Om det beror på att djuren betar i ett område där tätheten av rovdjur är större, om djuren även betar i hägn utan rovdjursavvisande stängsel eller om det är andra faktorer som spelar in, går inte att utläsa i denna enkät. Vad gäller oro för björn eller lodjur så är man mer sällan orolig för angrepp från dessa rovdjur. Ett femtrådigt stängsel. Foto Jens Montelius Risberg, Länsstyrelsen Dalarna 28 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Fråga 18 Vilket eller vilka av de stora rovdjuren finns i närheten av dina betande djur? Lodjur Svar: rovdjursstängsel 82, övr. tamdjursägare 56 (X 2 =0.69 df= 3 NS) 70 60 Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare Procent 50 40 30 20 10 0 Fast förekomst Förekommer Finns ej Vet ej Varg Svar: rovdjursstängsel 82, övr. tamdjursägare 58 (X 2 =6.17 df= 3 NS) Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare 70 60 Procent 50 40 30 20 10 0 Fast förekomst Förekommer Finns ej Vet ej Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 29

Björn Svar: rovdjursstängsel 82, övr. tamdjursägare 57 (X 2 =9.39 df= 3 P=0.024) Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare 70 60 Procent 50 40 30 20 10 0 Fast förekomst Förekommer Finns ej Vet ej Trots om man har sin besättning i områden med fasta rovdjurstammar har många tamdjursägare valt att inte söka bidrag till rovdjursavvisande stängsel. Alla dessa tre rovdjur finns i stort sett hela länet. Inventeringarna visar att vargstammen har ökat de senaste åren medan lodjuren minskat. Björnstammen uppskattas att ha ökat den med, men färsk inventeringsdata saknas. En spillningsinventering av björn har genomförts under hösten 2012 och därifrån kommer man göra en ny populationsuppskattning för björnstammen. 30 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Fråga 19 Hur vill du att rovdjursstammen utvecklas i din kommun när det gäller följande djur? Lodjur Svar: rovdjursstängsel 81, övr. tamdjursägare 58 (X 2 =6.9 df=6 NS) 50 Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare 40 Procent 30 20 10 0 Försvinner Minskar betydligt Minskar något Förblir Ökar något Ökar betydligt Vet ej För båda grupperna anser största andelen att lodjursstammens storlek bör förbli som den är idag. Stora andelar av båda grupperna skulle även vilja se en minskning eller att arten försvann. 14 % av de som fått bidrag till stängsel skulle vilja se en ökning av lodjuren lokalt i jämförelse med övriga tamdjursägarna där endast 3 % vill det. Varg Svar: rovdjursstängsel 81, övr. tamdjursägare 58 (X 2 =9.3 df=6 NS) Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare 50 40 Procent 30 20 10 0 Försvinner Minskar betydligt Minskar något Förblir Ökar något Ökar betydligt Vet ej Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 31

Vargen verkar vara den art som man som tamdjursägare har svårast att acceptera. En klar majoritet från båda grupperna anser att vargstammens bör försvinna eller minska betydligt. 14 % av dem som fått bidrag och 29 % av övriga tamdjursägare skulle vilja att vargstammens numerär förblev som den är idag. Björn Svar: rovdjursstängsel 81, övr. tamdjursägare 57 (X 2 =2.9 df=6 NS) Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare 50 40 Procent 30 20 10 0 Försvinner Minskar betydligt Minskar något Förblir Ökar något Ökar betydligt Vet ej De flesta tamdjursägarna oavsett grupp anser att björnstammen bör minska. 46 % av dem som fått bidrag till stängsel och 44 % av övriga tamdjursägare skulle vilja att stammen minskade betydlig eller försvann. 31 % av dem som fått bidrag till stängsel och 26 % av övriga tamdjursägare tycker att stammens storlek är lagom. Tamdjursägarnas åsikter om hur de vill att rovdjursstammarna ska utvecklas i den kommun man bor varierar stort. Vargen är det rovdjur som man helst skulle vilja att den försvann, även om en trededel av gruppen övriga tamdjursägare skulle vilja att stammens storlek förblev. Lodjuret är det rovdjur som man har en mer positivt inställning till vad gäller dess numerär, medan björnen trots en ganska stor årlig jakt ändå skulle vilja se en minskning av. 32 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Fråga 20 Kan du acceptera att det finns eller kommer finnas rovdjur i närheten av dina djur? Lodjur Svar: rovdjursstängsel 80, övr. tamdjursägare 58 (F= 0.691 df=4 NS) Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare 50 40 Procent 30 20 10 0 Ja, absolut Ja, kanske Nej, det är svårt Nej, absolut inte Vet ej De flesta kan acceptera att det finns eller kommer att finnas lodjur i närheten av tamdjuren. 60 % av dem som fått bidrag till stängsel och 62 % av övriga tamdjursägarna kan acceptera eller kanske acceptera detta. Varg Svar: rovdjursstängsel 80, övr. tamdjursägare 58 (X 2 =2.6 df=4 NS) Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare 50 40 Procent 30 20 10 0 Ja, absolut Ja, kanske Nej, det är svårt Nej, absolut inte Vet ej Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 33

Majoriteten kan inte acceptera att det finns eller kommer att finnas varg i närheten av deras tamdjur. 66 % av dem som fått bidrag till stängsel och 60 % av övriga tamdjursägarna kan inte acceptera eller har svårt att acceptera detta. Björn Svar: rovdjursstängsel 81, övr. tamdjursägare 56 (X2=2.07 df=4 NS) Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare 50 40 Procent 30 20 10 0 Ja, absolut Ja, kanske Nej, det är svårt Nej, absolut inte Vet ej De flesta kan acceptera att det finns eller kommer att finnas björn i närheten av tamdjuren. 56 % av dem som fått bidrag till stängsel och 61 % av övriga tamdjursägarna kan acceptera eller kanske acceptera detta. Majoriteten av båda grupperna kan tänka sig eller kan acceptera att det finns lodjur och björn i närheten av tamdjuren. När man tittar på acceptansen på varg är resultatet det motsatta. Båda grupperna har svårt eller kan inte acceptera att det finns varg nära tamdjuren. Varför det är så går inte att utläsa i denna enkät, men troligen hänger det samman med att vargen har en lägre acceptansgrad än övriga rovdjur vilket bl.a. har visat sig i andra enkäter. Det kan även vara så att man fått stängselbidrag men att man även har sina tamdjur på fritt bete också. 34 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Del 4 Övriga frågor Fråga 21 I ungefär hur många år har du haft betande djur? Svar: rovdjursstängsel 82, övr. tamdjursägare 58 (F= 0.172 df=5 NS) Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare 0 0-10 11-20 21-30 31-40 41-50 51-60 Antal år I snitt har de som sökt bidrag till rovdjursavvisande stängsel haft beteande djur i 18 år, och övriga tamdjursägare i 20 år. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 35

Fråga 22 Vilken är din ålder? Svar: rovdjursstängsel 81, övr. tamdjursägare 57 (X 2 =5.3 df=5 NS) 40 35 30 25 Bidrag stängsel Övriga tamdjursägare Procent 20 15 10 5 0 < 20 21-30 31-40 41-50 51-60 61-70 >71 Ålderklass 36 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Fältstudie av rovdjursavvisande stängsel Resultat av fältstudien Syftet med en kompletterande fältstudie till enkätundersökningen var att ta del av djurägares erfarenhet och synpunkter på bl.a. praktisk skötsel av rovdjursstängsel samt kontrollera om stängslets funktion bibehållits efter några år. Vidare kan en fältstudie fånga upp problem eller andra saker som är svårt att få fram i en enkätundersökning. Undersökningen baseras på 23 slumpvis utvalda tamdjurägare som fått bidrag för stängsel mot rovdjur. Djurägarna i undersökningen beviljades bidrag till rovdjursavvisande stängsel under åren 1999-2009. Fråga 1 Vilken typ av stängsel? Svar: 23 Det finns två olika typer av permanenta rovdjursavvisande stängsel som man kan få bidrag för. Antingen ett femtrådigt elstängsel av typ high-tensil eller ett fårnät som kompletteras med två eltrådar, en högt och en lågt sittandes. Majoriteten av de tillfrågade använder sig av femtrådigt rovdjursavvisande stängsel. De som hade femtrådigt stängsel hade alla mellanstolpar av insultimber/ impregnerat och två av de tillfrågade hade en kombination av insultimber/ impregnerat och glasfiber respektive plast. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 37

Fråga 2 Vilken typ av aggregat? Svar: 23, några har fler än en lösning. Vanligast är att man kan användas sig av det fasta elnätet för att få ström på stängslet. I det fall det inte går kan ett solcellsaggregat vara en lösning. 76 % av de tillfrågade använde sig av aggregat kopplat till elnätet. De resterande använde sig av solceller eller solceller kombinerat med elnät. 38 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Fråga 3 Vilket år blev stängslet godkänt? Svar: 23 Besökta tamdjursägare Beviljade stängsel 35 30 25 20 15 10 5 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 De blå staplarna visar de år de besökta tamdjuraägarnas stängsel blev godkända. De flesta av stängslen var vid besöket minst åtta år gamla. Ett stängsel var 12 år gammalt. De röda staplarna visar antal beviljade stängsel per år som en jämföresle mot de besökta stängslen. Fråga 4 Har djur betat varje år i inhägnaden? Svar: 23 Alla besökta rovdjursavvisande stängel har haft bete under alla år. När man får bidrag till rovdjursavvisande stängsel beviljat ingår man ett åttagande som innebär bland annat att hålla betande djur i inhägnaden under minst fem år. Oftast används stängslen mycket längre än så. Ett väl underhållet stängsel av god kvalité har en livstid upp till 25 år. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 39

Fråga 5 Vilka djurslag? Svar: 23, flera tamdjursägare har fler än ett djurslag. Får är det djurslag som var vanligast hos de tamdjursägare som besöktes. 51 % av djurägarna hade får. Bidrag till rovdjursavvisande stängsel har lämnats främst till får-, getbesättningar och endast i undantagsfall till nöt- eller hästbesättningar. För de tamdjursägare som besöktes förekom även sambete mellan flera djurslag, främst mellan får och nöt. 40 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Fråga 6 Har någon av hagen/hagarna någon naturlig avgränsning? Svar: 23 21 av djurägarna svarade nej på frågan, medan två uppgav att de hade öppet mot sjö. Av dessa två med naturlig avgränsning hade den ena helt öppet mot sjö och den andra en avsmalnande strut mot vattnet. De stora rovdjuren är goda simmare. För att elstängsel ska vara effektiva mot rovdjur ska därför samtliga sidor av en betesmark hägnas, även sträckor mot vatten. Rådgör med gärna Länsstyrelsen i de fall där det kan vara svårt att sätta elstängsel. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 41

Fråga 7 Används stängslet vintertid? Svar: 23 På vintern, fungerar ett elstängsel ofta dåligt beroende på att snön isolerar eller för att marken är tjälad och medför att jordningen inte fungerar. Detta resulterar i att det inte blir en elkrets och därmed får djuret ingen stöt när det vidrör stängslet. Det finns dock sätt att kringgå detta genom att bygga stängsel som klarar av att hålla effekten uppe trots tjäle och snö. 48 % av de tamdjursägare som besöktes använde hagarna även vintertid. Flera av djurägarna ansåg att det var svårt att hålla strömstyrkan i stängslen under vintern. Några använde därför en mindre del av stängslet på vintern. 42 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Fråga 8 Hur många timmar uppskattar du att arbetsinsatsen är för att behålla stängslets funktion? Svar: 23 Foto: Anki Alfredéen, Länsstyrelsen Dalarna Tamdjurägarna uppgav att deras arbetsinsats i genomsnitt är 46,5 timmar per år på underhåll av stängslen för att behålla dess funktion. Detta motsvarar nästan 6 arbetsdagar. Underhåll kan till exempel innebära gräsröjning, mätning av strömstyrkan, kontroll av stängsel och stolpar med mera. Genomsnittlig längd på stängslen hos de tillfrågade var 1292 meter. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 43

Fråga 9 Synpunkter om praktisk skötsel av ett rovdjursavvisande stängsel. Svar: 23 Ingen olägenhet att sköta, om man har för regel att titta till dem regelbundet. Mest arbete inför betessläpp. Fungerar bra om de är ordentligt uppsatta. Solcellsaggregatet fungerar utmärkt utom vid mulet väder i över en vecka. Känner sig trygg, säker men instängd, kan inte röra sig fritt ut från gården. Mer att röja, det har även växt upp sly vid sidan av stängslet, inte bara gräs, mossan är svår. Funderar på om barkflis kan läggas under tråden för att minska röjningsarbetet. Önskvärt att få hjälp med att sätta upp stängsel och att underhålla dem. Mycket bra och positivt med denna uppföljning. Jag tror att det går åt lite mera arbete med fårstängsel och eltrådar genom att fårstängslet lättare viker sig mot eltråden, kräver lite mer underhåll. Man gör små grejer många gånger i samband med tillsyn av djuren. Av och till behövs justeringar, som t ex att älgar river ner stängslet vintertid. Viss svårighet att få till bra jordning när det är torrt. Önskan att få bidrag till att kunna köpa hela tjänsten med material och uppsättning. Bra att kunna få ekonomiskt stöd. Helt ok, men tidskrävande jobb med all gräsröjning. Svårt med växande vegetation under tråden, har fått sätta en extra tråd längst ned på mitt 5-trådiga stängsel för lammen smet ut. Isolatorer och grindar är förbrukningsvara och måste hela tiden gås igenom och bytas ut. Mer arbete än ett vanligt stängsel, vi har grävt ned ett badkar för att få bättre jordning. Det blir mycket gräsröjning och ständiga byten av isolatorer. Mycket mera jobb än vanligt stängsel, tog tid att sätta upp. Ett nödvändigt moment som är synnerligen ansträngande. Slå under nedersta tråden. Kontroll av spänning och felsökning när spänningen blivit för låg. Funkar väldigt bra, spänner fjädrarna ca vartannat år, slår ner de mindre stolparna varje vår. Vi grävde ner grova stolpar i hörnen med grävmaskin, det är att rekommendera. När strömmen inte är påslagen vintertid springer älgar igenom hagen, vindfällen kan också vara ett problem. Gräsröjning, kontroll av stolpar och stängsel. När man sätter upp stängslet tjänar man på att göra hörn och sänkor ordentligt. Tänk på att utsidan ska vara lätt att komma åt och lätt att sköta, att köpa bra mellanstolpar där hållarna inte börjar röra sig efter 4-5 år. Hellre fårnät än 5- trådigt. Skönt att veta att djuren är säkra. Fungerar bra om man sköter röjning och underhåll. Röj under understa tråden. Byt ut trasigt och skadat material. Gräsröjning, byte av isolatorer. Mycket jobb när djuren skall släppas ut, bra stängsel när det väl är uppe. Mycket arbete med att slå under stängslet, svaga aggregat ökar mängden 10-falt. 44 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Man måste vara villig att lägga ner underhållsarbete. Handtagen till grindar är ofta av dålig kvalitet. Inga problem, ska dock skötas, fruktansvärt mycket jobb att sätta upp. Tog tid att sätt upp, kräver sedan inte så mycket underhåll. Ett jättejobb att sätta upp, när det väl är uppe är det värt besväret. Helt ok, men tidskrävande att hålla undan gräs och kvistar. Fråga 10 Skulle du rekommendera andra att söka rovdjursavvisande stängsel? Svar: 23 22 av tamdjurägarna svarade ja på frågan. Några kommentarer: Även om det är mycket arbete är det skönt att veta att djuren är säkra. Ja, verkligen. Fast det tar mycket tid att sätta upp alla stolpar och dra trådarna när man sätter upp stängslet. Bra att kunna få ekonomisk hjälp, samt att det kan vara ett skydd mot rovdjur. Ja, absolut. En djurägaren svarade nej på frågan med kommentaren: Nej, inte om man inte får ersättning för det merarbete stängslet medför. Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 45

Fråga 11a Generellt intryck av stängslets uppsättning och funktion Svar: 23 En bedömning av stängslet gjordes vid fältbesöket. Syftet med den var att se att stängslet var i bra kondition och höll avsedd effekt. 12 (52 %) bedömdes ha en bra uppsättning och funktionalitet, utan nödvändiga justeringar. 10 (44 %) krävde däremot vissa justeringar. De justeringar som ansågs nödvändiga för att bibehålla stängslens funktion var framför allt gräsröjning under nedersta tråden samt sträckning av tråd. I det fallet då större justeringar krävdes hade stängslet körts sönder av grävmaskin vid nedläggning av kabel för bredband vilket påverkade stängslets effekt tillfälligt. I alla dessa fall där någon justering behövdes planerade man att åtgärda stängslen. 46 Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013

Fråga 11b Är hörn- och grindstolpar stadiga? Svar: 23 Stabila grova stolpar behövs för att trådarna ska kunna spännas upp ordentligt. Om någon punkt på stängslet ger efter innebär det att tråden slaknar på hela stängslet. En slak tråd kan lätt glida undan om ett djur försöker ta sig in. 21 av stängslen hade stadiga hörn- och grindstolpar. I två hagar var stabiliteten sämre, varav ett av de stängslen var uppsatt 1999. Ett stadigt parallellhörn är en förutsättning för att kunna spänna det femtrådiga stängslet ordentligt. Foto: Anki Alfredéen, Länsstyrelsen Dalarna Tamdjurägares erfarenheter av rovdjursavvisande stängsel Länsstyrelsen Dalarna 2013 47