REGISTER till miljö och hälsoskyddsnämndens protokoll vid sammanträde

Miljö och hälsoskyddsnämnden REGISTER till miljö och hälsoskyddsnämndens protokoll vid sammanträde 2003-04-23 Ärenden 69 Vänge XX krav på båspallsmått 70 Anpassning av gällande anvisningar för nedgrävning av döda djur 71 Näs AA bristfällig avloppsanläggning 72 Näs Lingsarve 1:9 - bristfällig avloppsanläggning 73 Näs CC - bristfällig avloppsanläggning 74 Näs DD - bristfällig avloppsanläggning 75 Näs Skolan 1:1 - bristfällig avloppsanläggning 76 Näs EE - bristfällig avloppsanläggning 77 Näs FF - bristfällig avloppsanläggning 78 Näs GG - bristfällig avloppsanläggning 79 Näs HH - bristfällig avloppsanläggning 80 Näs II - bristfällig avloppsanläggning 81 Näs JJ - bristfällig avloppsanläggning 82 Näs KK - bristfällig avloppsanläggning 83 Näs LL - bristfällig avloppsanläggning 84 Näs MM - bristfällig avloppsanläggning 85 Visby Astern 4 slutet system för tvätt och rengöring vid fordonstvätt 86 Visby Rondellen 1 slutet system för tvätt och rengöring vid fordonstvätt 87 Visby Blåklinten 4 slutet system för tvätt och rengöring vid fordonstvätt 88 Visby Pumpen 4 slutet system för tvätt och rengöring vid fordonstvätt 89 Visby Tärnan 26 slutet system för tvätt och rengöring vid fordonstvätt 90 Lummelunda Burge 1:70 anmälan om större avloppsanläggning enligt 9 kap miljöbalken 91 Information om arbetet med kommunalt folkhälsopolitiskt program 92 Ganthem AA anmälan om ändring av avlopp 93 Anga AA yttrande över bygglov för nybyggnation av fritidshus och gäststuga

Miljö och hälsoskyddsnämnden REGISTER, smtr 2003-04-23, forts 94 Västerhejde AA ansökan om enskilt avlopp 95 Västerhejde BB störande trafikbuller 96 Öja Ockes 1:12 anmälan om återvinningscentral / miljöstation 97 Ställföreträdande förvaltningschef miljö och hälsoskyddskontoret 98 Regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2004 2015 99 Yttrande över förslag till kommunalt folkhälsopolitiskt program 100 Yttrande över förslag till barn- och ungdomspolitiskt program 101 Arbetsutskottet 2003-04-09, övriga ärenden 102 Vänge FF yttrande till Stockholms Tingsrätt, miljödomstolen gällande överklagande av beslut om miljösanktionsavgift 103 Roma Romakloster 2:5 yttrande över ansökan om omprövning av tillstånd för Roma avloppsreningsverk 104 Hemse Ringome Lilla 1:27 mfl yttrande över ansökan om omprövning av tillstånd för Hemse avloppsreningsverk 105 Visby Trafiken 21 tillfälligt undantag från beslut om högsta tillåtna ljudnivå 106 Ökat antal anmälningar om misstänkt matförgiftning - rapport 107 Verksamhetsuppföljning mars 2003 108 Delårsrapport 2003:1 109 Rapport från ledamöters deltagande i kurser, konferenser eller samråd 110 Anmälningsärenden 111 Informationspunkter 112 Möte med samverkansgrupp för veterinärer 113 Deltagande i miljödomstolens huvudförhandling i miljömål 114 Information om pågående strejk

Plats och tid: Sammanträdeslokal, Guteväg 19, Visby onsdagen den 23 april 2003, klockan 13.00 16.40 Paragrafer: 69 114 Beslutande: Ersättare Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter mp s s s v c c m m m s s mp Jan Grimlund, ordf Gunnbritt Mathiasson Göte Porselius Sol-Britt Augustsson Bengt Viberg Mats Olofsson Björn Larsson Per Österlund, 69 97, klockan 13.00 15.35 Lars-Erik Benneck, tjg ers 98-114 Håkan Onsjö Marianne Emanuelsson Karin Gardell, tom kl. 15.00 och 91 Ann Enström, tom kl 16.10 och 105 Jan von Wachenfeldt Emilie Vejlens Leif Söderström Mattias Edsbagge m Lars-Erik Benneck, 69-97 Margret Johnson, ej 97 Helena Håkansson Magnus Pettersson, tom 91 Malin Sköld, från 91 Göte Porselius Miljö och hälsoskyddskontoret, tisdag den 29 april 2003, klockan 10.00 Sekreterare...... Wachenfeldt ( 97) Margret Johnson (ej 97) Jan von Ordförande........... Jan Grimlund Justerande........ Göte Porselius BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sammanträdesdat um 2003-04-23

Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift 2003-04-30 Datum för anslags nedtagande 2003-05-22 Miljö- och hälsoskyddskontoret, Tallundsgatan 11, Visby... Carina Persson

MHN 69 Vänge XX krav på båsplatsmått (03-0799) MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag) 1 NN förbjuds med stöd av 26 djurskyddslagen (SFS 1988:534) och med hänvisning till 2 kap 29 statens jordbruksverks författningssamling (SJVFS 1993:129), vid vite av 10.000 kronor, att från och med 2003-10-01 hålla djur som väger över 500 kilo på båspall som är smalare än 120 cm och kortare än 220 cm. 2 Beslutet skall gälla oavsett om det överklagas (djurskyddslagen 39). Information: Hur man överklagar framgår av särskild bilaga. Avgift debiteras för handläggning av detta ärende enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. ÄRENDEBESKRIVNING Vid NN finns 17 mjölkkor med en medelvikt av över 500 kilo. Befintliga långbåsplatser för mjölkkor är 110 cm breda och 220 cm långa. De små måtten på båsplatserna har påpekats både muntligt och skriftligt. Dispens från gällande bestämmelser får sökas hos jordbruksverket. I befintligt stall godtas mindre avvikelser från föreskrivna mått om det är djurskyddsmässigt godtagbart för det enskilda djuret. Det är då den lokala tillsynsmyndigheten som i det enskilda fallet avgör om en avvikelse är att anse som mindre och om det i så fall är godtagbart för det enskilda djuret. BEREDANDE ORGAN Miljö och hälsoskyddsnämndens arbetsutskott hade behandlat ärendet vid sammanträde 2003-04-09, Au 23 och lämnat förslag till beslut. Miljö och hälsoskyddskontoret hade 2003-03-24 yttrat sig i ärendet.

MHN 69, forts KOMMUNICERING NN hade beretts tillfälle att komma med synpunkter och erinringar över miljö och hälsoskyddskontorets yttrande men hade inte skriftligt utnyttjat denna möjlighet. BEDÖMNING Jordbruksverkets föreskrifter gällande minimimått för nötkreatur trädde i kraft den första juli 1989. För befintliga stallar gavs en övergångstid på drygt 9 år för anpassning till gällande måttbestämmelser. Enligt jordbruksverkets bestämmelser så skall minsta tillåtna mått på båspall (långbås) vara 120 cm på bredden och 220 cm på längden för djur som väger över 500 kilo, väger djuren över 650 kilo skall minsta mått på båspallen vara 130 cm på bredden och 230 cm på längden. För djur på kortbås och som väger över 500 kilo skall bredden vara minst 120 cm och längden 170 cm, väger djuren över 650 kilo skall bredden vara minst 130 cm och längden 180 cm. vikt på djuret Långbås Kortbås bredd (cm) längd (cm) Bredd (cm) längd (cm) < 400 kg 100 190 100 150 > 400 kg 110 200 110 160 > 500 kg 120 220 120 170 > 650 kg 130 230 130 180 Befintliga båsplatser med en bredd av 110 cm är för små för djur som väger över 500 kilo. Korna bedöms ha en medelvikt som överstiger 500 kilo.

MHN 70 Anpassning av gällande anvisningar för nedgrävning av döda djur (03-0861) MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag) 1 Följande tillägg gällande hästar infogas i gällande anvisningar för nedgrävning av döda djur: För nedgrävning av häst bör minst 300 meters avstånd gälla till närmaste vattentäkt. För häst som avlivats med avlivningsvätska eller licenspreparat kan krav på större avstånd till vattentäkt bli aktuellt. ÄRENDEBESKRIVNING Sedan lång tid tillbaka har kommunala anvisningar funnits för hur döda djur får grävas ned i mark. Senaste revidering skedde 1998-06-09 (Mhn 96/98) då på grund av ändrade EU- regler. Efter denna tidpunkt har ytterligare ändringar gjorts som fått till följd att miljö och hälsoskyddsnämnden bör ändra i sina lokala anvisningar. BEREDANDE ORGAN Miljö och hälsoskyddsnämndens arbetsutskott hade behandlat ärendet vid sammanträde 2003-04-09, Au 24 och lämnat förslag till beslut. Miljö och hälsoskyddskontoret hade 2003-03-25 yttrat sig i ärendet. BEDÖMNING I miljö och hälsoskyddsnämndens anvisningar från juni 1998 om nedgrävning av döda djur, finns inte undantaget för hästar nämnt, då detta undantag tillkommit efter att anvisningarna fastställdes senast. För att anpassa anvisningarna till rådande regelverk bör det i anvisningarna framgå att även häst är undantagen från föreskrifterna om omhändertagande, hantering och bearbetning av djurkadaver och annat animaliskt avfall. Häst får med nu gällande regler grävas ned om en dispens utfärdas av länsstyrelsen i varje enskilt fall. Vidare skall nedgrävningsplatsen på förhand skriftligen vara godkänd av miljö och hälsoskyddskontoret.

MHN 70, forts På grund av hästarnas kroppsstorlek kan det krävas ett betydligt större avstånd till närliggande vattentäkter, än vad som är fallet när det gäller mindre nyfödda djur, exempelvis enstaka smågrisar, höns och dödfödda kalvar, som också får grävas ned. Följande ändring föreslås införas i de kommunala anvisningarna: För nedgrävning av häst bör minst 300 meters avstånd gälla till närmaste vattentäkt. För häst som avlivats med avlivningsvätska eller licenspreparat kan krav på större avstånd till vattentäkt bli aktuellt.

MHN 71 Näs AA bristfällig avloppsanläggning (03-0769) MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag) 1 NN förbjuds med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 2 kap. 3 och 9 kap. 7 miljöbalken samt 12 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, att från och med 2004-06-01 släppa ut spillvatten från avloppsanläggning tillhörande Näs AA Förbudet gäller inte om avloppsanläggningen senast 2004-06-01 förbättrats enligt av miljö och hälsoskyddsnämnden godtaget förslag. Information Hur man överklagar framgår av särskild bilaga. För handläggning av detta tillsynsärende utgår timavgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. ÄRENDEBESKRIVNING Bakgrund Det av kommunstyrelsen beslutade Burgsvikenprojektet genomfördes 1989 med inventeringar och undersökningar samt sammanställning i en rapport till kommunstyrelsen. Målsättningen med projektet var att klargöra vilka faktorer och verksamheter som hade betydelse för miljön i Burgsviken. I rapporten konstaterades att det var i första hand den innersta delen av Burgsviken som belastas tämligen hårt av näringsämnen såsom fosfor och kväveämnen. Sedan kommunen åtgärdat sina avloppsreningsanläggningar i Havdhem och Fidenäs återstår i princip endast avloppsvattenutsläpp från gruppbebyggelsen vid Näs kyrka. Förutom inventeringen 1989 inventerade miljö och hälsoskyddskontoret avloppssituationen åter igen 1995. Tillsynsbeslut med råd om förbättringsåtgärder meddelades berörda fastighetsägare. Lokala möten i bygden med representanter från olika kommunala förvaltningar har därefter hållits för att få till stånd en gemensam uthållig avloppsvattenrening. Rening i dammar (Gotlandsmodellen) har utretts liksom att pumpa avloppsvatten till närmaste kommunala anslutning i Fidenäs. Något konkret resultat av kontakterna har dock inte framkommit.

MHN 71, forts Under våren 2002 genomförde miljö och hälsoskyddskontoret en uppföljande inventering. Det kunde konstateras att några förbättringar sedan 1995 inte kunde ses. De flesta fastigheterna har undermåliga slamavskiljare med direktutsläpp till en kanal som mynnar i den inre delen av Burgsviken. På Näs AA finns 3 separata mindre slamavskiljare/trekammarbrunn från 1957 med direktutsläpp till dike. Fastigheten bebos permanent. Wc finns installerat. BEREDANDE ORGAN Miljö och hälsoskyddsnämndens arbetsutskott hade behandlat ärendet vid sammanträde 2003-04-09, Au 25 och lämnat förslag till beslut. Miljö och hälsoskyddskontoret hade 2003-03-19 yttrat sig i ärendet. KOMMUNICERING NN hade beretts tillfälle att komma med synpunkter och erinringar över miljö och hälsoskyddskontorets yttrande men hade inte skriftligt utnyttjat denna möjlighet. BEDÖMNING Enligt 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett utan längre gående rening än bara slamavskiljning. Enligt 9 kap 7 miljöbalken, skall avloppsvatten renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta skall lämpliga avloppsanordningar inrättas. För att få tillstånd av miljö och hälsoskyddsnämnden krävs förutom lämpliga markförutsättningar, typgodkänd slamavskiljare samt efterföljande rening i form av infiltrationsanläggning, markbädd eller annan reningsanläggning med minst motsvarande reningseffekt. Avloppet på Näs AA saknar längre gående rening. Närsalter såsom fosfor och kväveämnen samt bakterier belastar recipientdiket i ej försumbara mängder. Näringsämnena bidrar till övergödningen av våra vattendrag och Östersjön. Därigenom motverkas de nationella miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans.

MHN 71, forts Även Grundvatten av god kvalitet kan äventyras lokalt då vattenförsörjning i detta område på Näs är problematisk då oftast bräckt grundvatten fås ur borrade brunnar och grävda brunnar är ofta bakteriologiskt påverkade och sinar i regel under sommaren. Nuvarande avlopp är inte tillåtligt med hänvisning till miljöbalkens krav på rening. Risk finns för olägenhet för människors hälsa och miljön. Avloppet bör därför förbjudas från och med 2004-06-01. Om avloppet inte förbättras skall detta pluggas igen eller tas bort. Om avloppet avses förbättras skall en ansökan härom inskickas till miljö och hälsoskyddsnämnden. I området råder det normalt ogynnsamma markförutsättningar för komplettering av egna avloppsanläggningar. Därför rekommenderas i första hand deltagande i gemensamhetsanläggning.

MHN 72 Näs Lingsarve 1:9 bristfällig avloppsanläggning (03-0770) Fastighetsägare: Sudrets Frikyrkoförsamling MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag) 1 Sudrets Frikyrkoförsamling förbjuds med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 2 kap. 3 och 9 kap. 7 miljöbalken att från och med 2004-06-01 släppa ut spillvatten från avloppsanläggning tillhörande Näs Lingsarve 1:9. Förbudet gäller inte om avloppsanläggningen senast 2004-06-01 förbättrats enligt av miljö och hälsoskyddsnämnden godtaget förslag. Information Hur man överklagar framgår av särskild bilaga. För handläggning av detta tillsynsärende utgår timavgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. ÄRENDEBESKRIVNING Bakgrund Det av kommunstyrelsen beslutade Burgsvikenprojektet genomfördes 1989 med inventeringar och undersökningar samt sammanställning i en rapport till kommunstyrelsen. Målsättningen med projektet var att klargöra vilka faktorer och verksamheter som har betydelse för miljön i Burgsviken. I rapporten konstaterades att det var i första hand den innersta delen av Burgsviken som belastas tämligen hårt av näringsämnen såsom fosfor och kväveämnen. Sedan kommunen åtgärdat sina avloppsreningsanläggningar i Havdhem och Fidenäs återstår i princip endast avloppsvattenutsläpp från gruppbebyggelsen vid Näs kyrka. Förutom inventeringen 1989 inventerade miljö och hälsoskyddskontoret avloppssituationen åter igen år1995. Tillsynsbeslut med råd om förbättringsåtgärder meddelades berörda fastighetsägare. Lokala möten i bygden med representanter från olika kommunala förvaltningar har därefter hållits för att få till stånd en gemensam uthållig avloppsvattenrening. Rening i dammar (Gotlandsmodellen) har utretts liksom att pumpa avloppsvatten till närmaste kommunala anslutning i Fidenäs. Något konkret resultat av kontakterna har dock inte framkommit.

MHN 72, forts Under våren 2002 genomförde miljö och hälsoskyddskontoret en uppföljande inventering. Det kunde konstateras att några förbättringar sedan 1995 inte kunde ses. De flesta fastigheterna har undermåliga slamavskiljare med direktutsläpp till en kanal som mynnar i den inre delen av Burgsviken. På Näs Lingsarve 1:9 finns ett gammalt BDT - avlopp med direktutsläpp till dike, samt en sluten tank för wc, nedlagd 1976. Fastigheten bebos sommartid. BEREDANDE ORGAN Miljö och hälsoskyddsnämndens arbetsutskott hade behandlat ärendet vid sammanträde 2003-04-09, Au 26 och lämnat förslag till beslut. Miljö och hälsoskyddskontoret hade 2003-03-19 yttrat sig i ärendet. KOMMUNICERING Sudrets Frikyrkoförsamling hade beretts tillfälle att komma med synpunkter och erinringar över miljö och hälsoskyddskontorets yttrande men hade inte skriftligt utnyttjat denna möjlighet. BEDÖMNING Enligt 9 kap 7 miljöbalken, skall avloppsvatten renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta skall lämpliga avloppsanordningar inrättas. För att få tillstånd av miljö och hälsoskyddsnämnden krävs förutom lämpliga markförutsättningar, typgodkänd slamavskiljare samt efterföljande rening i form av infiltrationsanläggning, markbädd eller annan reningsanläggning med minst motsvarande reningseffekt. Avloppet på Näs Lingsarve 1:9 saknar längre gående rening. Närsalter såsom fosfor och kväveämnen samt bakterier belastar recipientdiket i ej försumbara mängder. Näringsämnena bidrar till övergödningen av våra vattendrag och Östersjön. Därigenom motverkas de nationella miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans.

MHN 73 Näs CC bristfällig avloppsanläggning (03-0771) MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag) 1 NN förbjuds med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 2 kap. 3 och 9 kap. 7 miljöbalken samt 12 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att från och med 2004-06-01 släppa ut spillvatten från avloppsanläggning tillhörande Näs Förbudet gäller inte om avloppsanläggningen senast 2004-06-01 förbättrats enligt av miljö och hälsoskyddsnämnden godtaget förslag. Information Hur man överklagar framgår av särskild bilaga. För handläggning av detta tillsynsärende utgår timavgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. ÄRENDEBESKRIVNING Bakgrund Det av kommunstyrelsen beslutade Burgsvikenprojektet genomfördes 1989 med inventeringar och undersökningar samt sammanställning i en rapport till kommunstyrelsen. Målsättningen med projektet var att klargöra vilka faktorer och verksamheter som har betydelse för miljön i Burgsviken. I rapporten konstaterades att det var i första hand den innersta delen av Burgsviken som belastas tämligen hårt av näringsämnen såsom fosfor och kväveämnen. Sedan kommunen åtgärdat sina avloppsreningsanläggningar i Havdhem och Fidenäs återstår i princip endast avloppsvattenutsläpp från gruppbebyggelsen vid Näs kyrka. Förutom inventeringen 1989 inventerade miljö och hälsoskyddskontoret avloppssituationen åter igen år1995. Tillsynsbeslut med råd om förbättringsåtgärder meddelades berörda fastighetsägare. Lokala möten i bygden med representanter från olika kommunala förvaltningar har därefter hållits för att få till stånd en gemensam uthållig avloppsvattenrening. Rening i dammar (Gotlandsmodellen) har utretts liksom att pumpa avloppsvatten till närmaste kommunala anslutning i Fidenäs. Något konkret resultat av kontakterna har dock inte framkommit.

MHN 73, forts Under våren 2002 genomförde miljö och hälsoskyddskontoret en uppföljande inventering. Det kunde konstateras att några förbättringar sedan 1995 inte kunde ses. De flesta fastigheterna har undermåliga slamavskiljare med direktutsläpp till en kanal som mynnar i den inre delen av Burgsviken. På Näs CC finns en slamavskiljare och ett gammalt grusfilter från 1979 med utsläpp till dike. Fastigheten används för deltidsboende. Wc finns installerat. BEREDANDE ORGAN Miljö och hälsoskyddsnämndens arbetsutskott hade behandlat ärendet vid sammanträde 2003-04-09, Au 27 och lämnat förslag till beslut. Miljö och hälsoskyddskontoret hade 2003-03-19 yttrat sig i ärendet. KOMMUNICERING NN hade beretts tillfälle att komma med synpunkter och erinringar över miljö och hälsoskyddskontorets yttrande men hade inte skriftligt utnyttjat denna möjlighet. BEDÖMNING Enligt 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett utan längre gående rening än bara slamavskiljning. Enligt 9 kap 7 miljöbalken, skall avloppsvatten renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta skall lämpliga avloppsanordningar inrättas. För att få tillstånd av miljö och hälsoskyddsnämnden krävs förutom lämpliga markförutsättningar, typgodkänd slamavskiljare samt efterföljande rening i form av infiltrationsanläggning, markbädd eller annan reningsanläggning med minst motsvarande reningseffekt. Avloppet på Näs CC saknar tillfredsställande längre gående rening. Närsalter såsom fosfor och kväveämnen samt bakterier belastar recipientdiket i ej försumbara mängder. Näringsämnena bidrar till övergödningen av våra vattendrag och Östersjön. Därigenom motverkas de nationella miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans.

MHN 74 Näs DD bristfällig avloppsanläggning (03-0772) MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag) 1 NN förbjuds med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 2 kap. 3 och 9 kap. 7 miljöbalken att från och med 2004-06-01 släppa ut spillvatten från avloppsanläggning tillhörande Näs DD. Förbudet gäller inte om avloppsanläggningen senast 2004-06-01 förbättrats enligt av miljö och hälsoskyddsnämnden godtaget förslag. Information Hur man överklagar framgår av särskild bilaga. För handläggning av detta tillsynsärende utgår timavgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. ÄRENDEBESKRIVNING Bakgrund Det av kommunstyrelsen beslutade Burgsvikenprojektet genomfördes 1989 med inventeringar och undersökningar samt sammanställning i en rapport till kommunstyrelsen. Målsättningen med projektet var att klargöra vilka faktorer och verksamheter som har betydelse för miljön i Burgsviken. I rapporten konstaterades att det var i första hand den innersta delen av Burgsviken som belastas tämligen hårt av näringsämnen såsom fosfor och kväveämnen. Sedan kommunen åtgärdat sina avloppsreningsanläggningar i Havdhem och Fidenäs återstår i princip endast avloppsvattenutsläpp från gruppbebyggelsen vid Näs kyrka. Förutom inventeringen 1989 inventerade miljö och hälsoskyddskontoret avloppssituationen åter igen år1995. Tillsynsbeslut med råd om förbättringsåtgärder meddelades berörda fastighetsägare. Lokala möten i bygden med representanter från olika kommunala förvaltningar har därefter hållits för att få till stånd en gemensam uthållig avloppsvattenrening. Rening i dammar (Gotlandsmodellen) har utretts liksom att pumpa avloppsvatten till närmaste kommunala anslutning i Fidenäs. Något konkret resultat av kontakterna har dock inte framkommit.

MHN 74, forts Under våren 2002 genomförde miljö och hälsoskyddskontoret en uppföljande inventering. Det kunde konstateras att några förbättringar sedan 1995 inte kunde ses. De flesta fastigheterna har undermåliga slamavskiljare med direktutsläpp till en kanal som mynnar i den inre delen av Burgsviken. På Näs DD finns ett disk och tvättvattenavlopp med slamavskiljare och direktutsläpp till dike. Fastigheten används för deltidsboende. BEREDANDE ORGAN Miljö och hälsoskyddsnämndens arbetsutskott hade behandlat ärendet vid sammanträde 2003-04-09, Au 28 och lämnat förslag till beslut. Miljö och hälsoskyddskontoret hade 2003-03-19 yttrat sig i ärendet. KOMMUNICERING NN hade beretts tillfälle att komma med synpunkter och erinringar över miljö och hälsoskyddskontorets yttrande men hade inte skriftligt utnyttjat denna möjlighet. BEDÖMNING Enligt 9 kap 7 miljöbalken, skall avloppsvatten renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta skall lämpliga avloppsanordningar inrättas. För att få tillstånd av miljö och hälsoskyddsnämnden krävs förutom lämpliga markförutsättningar, typgodkänd slamavskiljare samt efterföljande rening i form av infiltrationsanläggning, markbädd eller annan reningsanläggning med minst motsvarande reningseffekt. Avloppet på Näs DD saknar längre gående rening. Närsalter såsom fosfor och kväveämnen samt bakterier belastar recipientdiket i ej försumbara mängder. Näringsämnena bidrar till övergödningen av våra vattendrag och Östersjön. Därigenom motverkas de nationella miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans.

MHN 75 Näs Skolan 1:1 bristfällig avloppsanläggning (03-0773) Fastighetsägare: Stiftelsen Näs skola MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag) 1 Stiftelsen Näs skola förbjuds med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 2 kap. 3 och 9 kap. 7 miljöbalken samt 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att från och med 2004-06-01 släppa ut spillvatten från avloppsanläggning tillhörande Näs skolan 1:1. Förbudet gäller inte om avloppsanläggningen senast 2004-06-01 förbättrats enligt av miljö och hälsoskyddsnämnden godtaget förslag. Information Hur man överklagar framgår av särskild bilaga. ÄRENDEBESKRIVNING Bakgrund Det av kommunstyrelsen beslutade Burgsvikenprojektet genomfördes 1989 med inventeringar och undersökningar samt sammanställning i en rapport till kommunstyrelsen. Målsättningen med projektet var att klargöra vilka faktorer och verksamheter som har betydelse för miljön i Burgsviken. I rapporten konstaterades att det var i första hand den innersta delen av Burgsviken som belastas tämligen hårt av näringsämnen såsom fosfor och kväveämnen. Sedan kommunen åtgärdat sina avloppsreningsanläggningar i Havdhem och Fidenäs återstår i princip endast avloppsvattenutsläpp från gruppbebyggelsen vid Näs kyrka. Förutom inventeringen 1989 inventerade miljö och hälsoskyddskontoret avloppssituationen åter igen år1995. Tillsynsbeslut med råd om förbättringsåtgärder meddelades berörda fastighetsägare. Lokala möten i bygden med representanter från olika kommunala förvaltningar har därefter hållits för att få till stånd en gemensam uthållig avloppsvattenrening. Rening i dammar (Gotlandsmodellen) har utretts liksom att pumpa avloppsvatten till närmaste kommunala anslutning i Fidenäs. Något konkret resultat av kontakterna har dock inte framkommit.

MHN 75, forts Under våren 2002 genomförde miljö och hälsoskyddskontoret en uppföljande inventering. Det kunde konstateras att några förbättringar sedan 1995 inte kunde ses. De flesta fastigheterna har undermåliga slamavskiljare med direktutsläpp till en kanal som mynnar i den inre delen av Burgsviken. På Näs skolan 1:1 finns en större slamavskiljare från 1990 och med direktutsläpp till dike. Fastigheten används för permanentboende (2 lägenheter) och på fastigheten finns också en samlingslokal. Wc finns installerat. BEREDANDE ORGAN Miljö och hälsoskyddsnämndens arbetsutskott hade behandlat ärendet vid sammanträde 2003-04-09, Au 29 och lämnat förslag till beslut. Miljö och hälsoskyddskontoret hade 2003-03-19 yttrat sig i ärendet. KOMMUNICERING Stiftelsen Näs skola hade beretts tillfälle att komma med synpunkter och erinringar över miljö och hälsoskyddskontorets yttrande men hade inte skriftligt utnyttjat denna möjlighet. BEDÖMNING Enligt 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett utan längre gående rening än bara slamavskiljning. Enligt 9 kap 7 miljöbalken, skall avloppsvatten renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta skall lämpliga avloppsanordningar inrättas. För att få tillstånd av miljö och hälsoskyddsnämnden krävs förutom lämpliga markförutsättningar, en efterföljande rening i form av infiltrationsanläggning, markbädd eller annan reningsanläggning med minst motsvarande reningseffekt. Avloppet på Näs skolan 1:1 saknar längre gående rening. Närsalter såsom fosfor och kväveämnen samt bakterier belastar recipientdiket i ej försumbara mängder. Näringsämnena bidrar till övergödningen av våra vattendrag och Östersjön. Därigenom motverkas de nationella miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans.

MHN 76 Näs EE bristfällig avloppsanläggning (03-0774) MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag) 1 NN förbjuds med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 2 kap. 3 och 9 kap. 7 miljöbalken samt 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att från och med 2004-06-01 släppa ut spillvatten från avloppsanläggning tillhörande Näs EE. Förbudet gäller inte om avloppsanläggningen senast 2004-06-01 förbättrats enligt av miljö och hälsoskyddsnämnden godtaget förslag. Information Hur man överklagar framgår av särskild bilaga. För handläggning av detta tillsynsärende utgår timavgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. ÄRENDEBESKRIVNING Bakgrund Det av kommunstyrelsen beslutade Burgsvikenprojektet genomfördes 1989 med inventeringar och undersökningar samt sammanställning i en rapport till kommunstyrelsen. Målsättningen med projektet var att klargöra vilka faktorer och verksamheter som har betydelse för miljön i Burgsviken. I rapporten konstaterades att det var i första hand den innersta delen av Burgsviken som belastas tämligen hårt av näringsämnen såsom fosfor och kväveämnen. Sedan kommunen åtgärdat sina avloppsreningsanläggningar i Havdhem och Fidenäs återstår i princip endast avloppsvattenutsläpp från gruppbebyggelsen vid Näs kyrka. Förutom inventeringen 1989 inventerade miljö och hälsoskyddskontoret avloppssituationen åter igen år1995. Tillsynsbeslut med råd om förbättringsåtgärder meddelades berörda fastighetsägare. Lokala möten i bygden med representanter från olika kommunala förvaltningar har därefter hållits för att få till stånd en gemensam uthållig avloppsvattenrening. Rening i dammar (Gotlandsmodellen) har utretts liksom att pumpa avloppsvatten till närmaste kommunala anslutning i Fidenäs. Något konkret resultat av kontakterna har dock inte framkommit.

MHN 76, forts Under våren 2002 genomförde miljö och hälsoskyddskontoret en uppföljande inventering. Det kunde konstateras att några förbättringar sedan 1995 inte kunde ses. De flesta fastigheterna har undermåliga slamavskiljare med direktutsläpp till en kanal som mynnar i den inre delen av Burgsviken. På Näs EE finns gamla rötbrunnar med direktutsläpp till dike. Fastigheten används för permanentboende. Wc finns installerat. BEREDANDE ORGAN Miljö och hälsoskyddsnämndens arbetsutskott hade behandlat ärendet vid sammanträde 2003-04-09, Au 30 och lämnat förslag till beslut. Miljö och hälsoskyddskontoret hade 2003-03-19 yttrat sig i ärendet. KOMMUNICERING NN hade beretts tillfälle att komma med synpunkter och erinringar över miljö och hälsoskyddskontorets yttrande men hade inte skriftligt utnyttjat denna möjlighet. BEDÖMNING Enligt 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett utan längre gående rening än bara slamavskiljning. Enligt 9 kap 7 miljöbalken, skall avloppsvatten renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta skall lämpliga avloppsanordningar inrättas. För att få tillstånd av miljö och hälsoskyddsnämnden krävs förutom lämpliga markförutsättningar, typgodkänd slamavskiljare samt en efterföljande rening i form av infiltrationsanläggning, markbädd eller annan reningsanläggning med minst motsvarande reningseffekt. Avloppet på Näs EE saknar längre gående rening. Närsalter såsom fosfor och kväveämnen samt bakterier belastar recipientdiket i ej försumbara mängder. Näringsämnena bidrar till övergödningen av våra vattendrag och Östersjön. Därigenom motverkas de nationella miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans.

MHN 76 Näs EE bristfällig avloppsanläggning (03-0774) MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag) 1 NN förbjuds med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 2 kap. 3 och 9 kap. 7 miljöbalken samt 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att från och med 2004-06-01 släppa ut spillvatten från avloppsanläggning tillhörande Näs EE. Förbudet gäller inte om avloppsanläggningen senast 2004-06-01 förbättrats enligt av miljö och hälsoskyddsnämnden godtaget förslag. Information Hur man överklagar framgår av särskild bilaga. För handläggning av detta tillsynsärende utgår timavgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. ÄRENDEBESKRIVNING Bakgrund Det av kommunstyrelsen beslutade Burgsvikenprojektet genomfördes 1989 med inventeringar och undersökningar samt sammanställning i en rapport till kommunstyrelsen. Målsättningen med projektet var att klargöra vilka faktorer och verksamheter som har betydelse för miljön i Burgsviken. I rapporten konstaterades att det var i första hand den innersta delen av Burgsviken som belastas tämligen hårt av näringsämnen såsom fosfor och kväveämnen. Sedan kommunen åtgärdat sina avloppsreningsanläggningar i Havdhem och Fidenäs återstår i princip endast avloppsvattenutsläpp från gruppbebyggelsen vid Näs kyrka. Förutom inventeringen 1989 inventerade miljö och hälsoskyddskontoret avloppssituationen åter igen år1995. Tillsynsbeslut med råd om förbättringsåtgärder meddelades berörda fastighetsägare. Lokala möten i bygden med representanter från olika kommunala förvaltningar har därefter hållits för att få till stånd en gemensam uthållig avloppsvattenrening. Rening i dammar (Gotlandsmodellen) har utretts liksom att pumpa avloppsvatten till närmaste kommunala anslutning i Fidenäs. Något konkret resultat av kontakterna har dock inte framkommit.

MHN 76, forts Under våren 2002 genomförde miljö och hälsoskyddskontoret en uppföljande inventering. Det kunde konstateras att några förbättringar sedan 1995 inte kunde ses. De flesta fastigheterna har undermåliga slamavskiljare med direktutsläpp till en kanal som mynnar i den inre delen av Burgsviken. På Näs EE finns gamla rötbrunnar med direktutsläpp till dike. Fastigheten används för permanentboende. Wc finns installerat. BEREDANDE ORGAN Miljö och hälsoskyddsnämndens arbetsutskott hade behandlat ärendet vid sammanträde 2003-04-09, Au 30 och lämnat förslag till beslut. Miljö och hälsoskyddskontoret hade 2003-03-19 yttrat sig i ärendet. KOMMUNICERING NN hade beretts tillfälle att komma med synpunkter och erinringar över miljö och hälsoskyddskontorets yttrande men hade inte skriftligt utnyttjat denna möjlighet. BEDÖMNING Enligt 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett utan längre gående rening än bara slamavskiljning. Enligt 9 kap 7 miljöbalken, skall avloppsvatten renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta skall lämpliga avloppsanordningar inrättas. För att få tillstånd av miljö och hälsoskyddsnämnden krävs förutom lämpliga markförutsättningar, typgodkänd slamavskiljare samt en efterföljande rening i form av infiltrationsanläggning, markbädd eller annan reningsanläggning med minst motsvarande reningseffekt. Avloppet på Näs EE saknar längre gående rening. Närsalter såsom fosfor och kväveämnen samt bakterier belastar recipientdiket i ej försumbara mängder. Näringsämnena bidrar till övergödningen av våra vattendrag och Östersjön. Därigenom motverkas de nationella miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans.

MHN 77 Näs FF bristfällig avloppsanläggning (03-0775) MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag) 1 NN förbjuds med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 2 kap. 3 och 9 kap. 7 miljöbalken samt 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att från och med 2004-06-01 släppa ut spillvatten från avloppsanläggning tillhörande Näs FF Förbudet gäller inte om avloppsanläggningen senast 2004-06-01 förbättrats enligt av miljö och hälsoskyddsnämnden godtaget förslag. Information Hur man överklagar framgår av särskild bilaga. För handläggning av detta tillsynsärende utgår timavgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. ÄRENDEBESKRIVNING Bakgrund Det av kommunstyrelsen beslutade Burgsvikenprojektet genomfördes 1989 med inventeringar och undersökningar samt sammanställning i en rapport till kommunstyrelsen. Målsättningen med projektet var att klargöra vilka faktorer och verksamheter som har betydelse för miljön i Burgsviken. I rapporten konstaterades att det var i första hand den innersta delen av Burgsviken som belastas tämligen hårt av näringsämnen såsom fosfor och kväveämnen. Sedan kommunen åtgärdat sina avloppsreningsanläggningar i Havdhem och Fidenäs återstår i princip endast avloppsvattenutsläpp från gruppbebyggelsen vid Näs kyrka. Förutom inventeringen 1989 inventerade miljö och hälsoskyddskontoret avloppssituationen åter igen år1995. Tillsynsbeslut med råd om förbättringsåtgärder meddelades berörda fastighetsägare. Lokala möten i bygden med representanter från olika kommunala förvaltningar har därefter hållits för att få till stånd en gemensam uthållig avloppsvattenrening. Rening i dammar (Gotlandsmodellen) har utretts liksom att pumpa avloppsvatten till närmaste kommunala anslutning i Fidenäs. Något konkret resultat av kontakterna har dock inte framkommit.

MHN 77, forts Under våren 2002 genomförde miljö och hälsoskyddskontoret en uppföljande inventering. Det kunde konstateras att några förbättringar sedan 1995 inte kunde ses. De flesta fastigheterna har undermåliga slamavskiljare med direktutsläpp till en kanal som mynnar i den inre delen av Burgsviken. På Näs FF finns slamavskiljare med direktutsläpp till dike. Fastigheten används för permanentboende. Wc finns installerat. BEREDANDE ORGAN Miljö och hälsoskyddsnämndens arbetsutskott hade behandlat ärendet vid sammanträde 2003-04-09, Au 31 och lämnat förslag till beslut. Miljö och hälsoskyddskontoret hade 2003-03-19 yttrat sig i ärendet. KOMMUNICERING NN hade beretts tillfälle att komma med synpunkter och erinringar över miljö och hälsoskyddskontorets yttrande men hade inte skriftligt utnyttjat denna möjlighet. BEDÖMNING Enligt 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett utan längre gående rening än bara slamavskiljning. Enligt 9 kap 7 miljöbalken, skall avloppsvatten renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta skall lämpliga avloppsanordningar inrättas. För att få tillstånd av miljö och hälsoskyddsnämnden krävs förutom lämpliga markförutsättningar, typgodkänd slamavskiljare samt en efterföljande rening i form av infiltrationsanläggning, markbädd eller annan reningsanläggning med minst motsvarande reningseffekt. Avloppet på Näs FF saknar längre gående rening. Närsalter såsom fosfor och kväveämnen samt bakterier belastar recipientdiket i ej försumbara mängder. Näringsämnena bidrar till övergödningen av våra vattendrag och Östersjön. Därigenom motverkas de nationella miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans.

MHN 78 Näs GG bristfällig avloppsanläggning (03-0776) MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag) 1 NN förbjuds med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 2 kap. 3 och 9 kap. 7 miljöbalken samt 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att från och med 2004-06-01 släppa ut spillvatten från avloppsanläggning tillhörande Näs GG Förbudet gäller inte om avloppsanläggningen senast 2004-06-01 förbättrats enligt av miljö och hälsoskyddsnämnden godtaget förslag. Information Hur man överklagar framgår av särskild bilaga. För handläggning av detta tillsynsärende utgår timavgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. ÄRENDEBESKRIVNING Bakgrund Det av kommunstyrelsen beslutade Burgsvikenprojektet genomfördes 1989 med inventeringar och undersökningar samt sammanställning i en rapport till kommunstyrelsen. Målsättningen med projektet var att klargöra vilka faktorer och verksamheter som har betydelse för miljön i Burgsviken. I rapporten konstaterades att det var i första hand den innersta delen av Burgsviken som belastas tämligen hårt av näringsämnen såsom fosfor och kväveämnen. Sedan kommunen åtgärdat sina avloppsreningsanläggningar i Havdhem och Fidenäs återstår i princip endast avloppsvattenutsläpp från gruppbebyggelsen vid Näs kyrka. Förutom inventeringen 1989 inventerade miljö och hälsoskyddskontoret avloppssituationen åter igen år1995. Tillsynsbeslut med råd om förbättringsåtgärder meddelades berörda fastighetsägare. Lokala möten i bygden med representanter från olika kommunala förvaltningar har därefter hållits för att få till stånd en gemensam uthållig avloppsvattenrening. Rening i dammar (Gotlandsmodellen) har utretts liksom att pumpa avloppsvatten till närmaste kommunala anslutning i Fidenäs. Något konkret resultat av kontakterna har dock inte framkommit.

MHN 78, forts Under våren 2002 genomförde miljö och hälsoskyddskontoret en uppföljande inventering. Det kunde konstateras att några förbättringar sedan 1995 inte kunde ses. De flesta fastigheterna har undermåliga slamavskiljare med direktutsläpp till en kanal som mynnar i den inre delen av Burgsviken. På Näs GG finns slamavskiljare med direktutsläpp till dike. Fastigheten används för permanent boende.wc finns installerat. BEREDANDE ORGAN Miljö och hälsoskyddsnämndens arbetsutskott hade behandlat ärendet vid sammanträde 2003-04-09, Au 32 och lämnat förslag till beslut. Miljö och hälsoskyddskontoret hade 2003-03-19 yttrat sig i ärendet. KOMMUNICERING NN hade beretts tillfälle att komma med synpunkter och erinringar över miljö och hälsoskyddskontorets yttrande men hade inte skriftligt utnyttjat denna möjlighet. BEDÖMNING Enligt 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett utan längre gående rening än bara slamavskiljning. Enligt 9 kap 7 miljöbalken, skall avloppsvatten renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta skall lämpliga avloppsanordningar inrättas. För att få tillstånd av miljö och hälsoskyddsnämnden krävs förutom lämpliga markförutsättningar, typgodkänd slamavskiljare samt en efterföljande rening i form av infiltrationsanläggning, markbädd eller annan reningsanläggning med minst motsvarande reningseffekt. Avloppet på Näs GG saknar längre gående rening. Närsalter såsom fosfor och kväveämnen samt bakterier belastar recipientdiket i ej försumbara mängder. Näringsämnena bidrar till övergödningen av våra vattendrag och Östersjön. Därigenom motverkas de nationella miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans.

MHN 78, forts Även Grundvatten av god kvalitet kan äventyras lokalt då vattenförsörjning i detta område på Näs är problematisk då oftast bräckt grundvatten fås ur borrade brunnar och grävda brunnar är ofta bakteriologiskt påverkade och sinar i regel under sommaren Nuvarande avlopp är inte tillåtligt med hänvisning till miljöbalkens krav på rening. Risk finns för olägenhet för människors hälsa och miljön. Avloppet bör därför förbjudas från och med 2004-06-01. Om avloppet inte förbättras skall detta pluggas igen eller tas bort. Om avloppet avses förbättras skall en ansökan härom inskickas till miljö och hälsoskyddsnämnden. I området råder det normalt ogynnsamma markförutsättningar för komplettering av egna avloppsanläggningar. Därför rekommenderas i första hand deltagande i gemensamhetsanläggning.

MHN 79 Näs HH bristfällig avloppsanläggning (03-0777) MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDENS BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag) 1 NN förbjuds med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 2 kap. 3 och 9 kap. 7 miljöbalken samt 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att från och med 2004-06-01 släppa ut spillvatten från avloppsanläggning tillhörande Näs HH. Förbudet gäller inte om avloppsanläggningen senast 2004-06-01 förbättrats enligt av miljö och hälsoskyddsnämnden godtaget förslag. Information Hur man överklagar framgår av särskild bilaga. För handläggning av detta tillsynsärende utgår timavgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. ÄRENDEBESKRIVNING Bakgrund Det av kommunstyrelsen beslutade Burgsvikenprojektet genomfördes 1989 med inventeringar och undersökningar samt sammanställning i en rapport till kommunstyrelsen. Målsättningen med projektet var att klargöra vilka faktorer och verksamheter som har betydelse för miljön i Burgsviken. I rapporten konstaterades att det var i första hand den innersta delen av Burgsviken som belastas tämligen hårt av näringsämnen såsom fosfor och kväveämnen. Sedan kommunen åtgärdat sina avloppsreningsanläggningar i Havdhem och Fidenäs återstår i princip endast avloppsvattenutsläpp från gruppbebyggelsen vid Näs kyrka. Förutom inventeringen 1989 inventerade miljö och hälsoskyddskontoret avloppssituationen åter igen år1995. Tillsynsbeslut med råd om förbättringsåtgärder meddelades berörda fastighetsägare. Lokala möten i bygden med representanter från olika kommunala förvaltningar har därefter hållits för att få till stånd en gemensam uthållig avloppsvattenrening. Rening i dammar (Gotlandsmodellen) har utretts liksom att pumpa avloppsvatten till närmaste kommunala anslutning i Fidenäs. Något konkret resultat av kontakterna har dock inte framkommit.