Tävlingsinstinkt. Inte bara sport

de facto. JURIDISKA FÖRENINGEN UMEÅ UNIVERSITET NR 4 2013 Tävlingsinstinkt. Inte bara sport

Är du vår nya sommartrainee? Varje sommar erbjuder vi ett 30-tal studenter möjligheten att prova på rollen som affärsjurist vid något av våra kontor i Sverige. Under det sex veckor långa sommartraineeprogrammet får du en värdefull insyn i byrån genom att arbeta med aktuella ärenden och delta i vårt utbildningsprogram. Ett nära samarbete med faddrar och kollegor gör att du får det stöd och den feedback du behöver för att utvecklas i juristrollen. Det finns även möjlighet att delta i föreläsningar, case-övningar och inspirationsföreläsningar av klienter. Därutöver finns en rad sociala aktiviteter som gör att du snabbt lär känna både oss och de andra sommartraineerna. Du som söker ska ha läst minst sex terminer på juristprogrammet och ha ett starkt intresse för affärsjuridik. För oss är din personlighet minst lika viktig som goda formella meriter. ansökan Rekryteringen till programmet påbörjas i början av december och sista ansökningsdag är 25 januari 2014. Ansök gärna i god tid eftersom vi går igenom urvalet löpande. Ansökan görs via vår hemsida, www.mannheimerswartling.se/karriar. Sök till det kontor du helst vill arbeta på. Kan du tänka dig flera kontor ange det i ditt personliga brev. välkommen med din ansökan!

LEDARE & REDAKTION de facto nr 4, 2013 The end of the beginning Du håller ett historiskt nummer av de facto i handen. Det är nämligen första gången som tidskriften distribuerats till medlemmar och sponsorer via utskick. Inte genom utdelning eller prenumerationer. Men varför är det viktigt och något som vi i redaktionen är stolta över? Jag ska förklara. Sedan föregångaren till de facto, Jurplågar n, startades 1986 har tidskriften utvecklats. Från svartvitt tryck till färg, från standardtypsnitt till Garamond, från kopieringspapper till obestruket. För att nämna några lyft. Kvalitén på innehållet har också stegrats i samma takt. Under mitt år som redaktör har jag försökt vidareutveckla de facto i samma anda och för det har jag fått mycket stöd, uppmuntran och goda idéer. Det har varit en förmån att få göra de facto för er. För mig finns ett naturligt steg när kvalitén ökar. Alla medlemmar, och inte endast de fåtal som är med vid utdelningstillfällena, ska kunna ta del av tidskriften. Det är själva definitionen av en medlemstidskrift! Jag tror att utskick kommer leda till att redaktionen gör ett ännu bättre jobb, att tidskriften därmed blir ännu mer läsvärd och att de facto på så sätt fortsätter utvecklas. Med det sagt känns det fantastiskt att avsluta mitt redaktörskap just så; med att de facto till sist är en riktig medlemstidskrift. För mig finns ett naturligt steg när kvalitén ökar Under året har jag intervjuat många intressanta personer, blivit säkrare stilist och lärt mig att man inte ska köpa gamla ekskutor. Det är upplevelser och kunskaper jag kommer ha nytta av under lång tid framöver. Men jag har framförallt lärt mig hur hjälpsamma personer är. Det finns helt enkelt många sköna typer på programmet, i Umeå och inom skrået i allmänhet lustigt nog. Att dessa personer ställer upp är en absolut förutsättning för de facto och för JF i allmänhet så fortsätt på samma spår! Av alla personer förtjänar Theresa, min redaktionschef, och Anders min layoutansvarig, att hyllas lite extra. De två är strålande exempel på det engagemang som för lite större projekt i hamn. För det gör du inte ensam. Carl Matz Chefredaktör de facto. de facto. Chefredaktör och ansvarig utgivare Carl Matz Redaktionschef Theresa Karlström Skribenter Taymaz Tahmasebi Aria Ulrika Byström Annica Edgarsson Maja Edlund Maria Eklund Louice Gustavsson Henrik Johansson Tove Larsson Tahmina Sahibli Ester Sandgren Jeanne Sinclair Oscar Svanholm Erik Wennerholm Fotografer Taymaz Tahmasebi Aria Annica Edgarsson Maja Edlund Carl Matz Korr Jon Sydberg Adress De facto Juridiska föreningen/ juridiska institutionen Umeå Universitet, 901 87 Umeå www.jf-umea.se Repro och tryck Helhet reklam AB Helhetreklam.se Layoutansvarig Anders Liljeberg De facto ges ut två gånger per termin. av Juridiska föreningen vid Umeå Universitet. Bidrag skickas till tidningens adress. Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera och redigerar inlämnat material. För insänt och ej beställt material ansvaras ej. De åsikter som framförs är skribenternas egna och återspeglar inte Juridiska föreningens eller Juridiska institutionens värderingar eller åsikter. 3

Borgenärsskyddet har du järnkoll på. Men vet du vem som dömde finalen i fotbolls-vm 1994? Vi vet redan att du kan lagen och är intresserad av affärer. Det gäller alla i den här branschen. Berätta hellre för oss om det där barndomsintresset som har vuxit till en fascination, hobbyn som lägger beslag på halva din fritid eller din besatthet av områden vi andra knappt kan stava till. Lindahl är en av Sveriges ledande advokatbyråer och vi växer. Vi har tagit oss hit genom att kombinera jobberfarenhet med kunskap hämtad från världen utanför kontoret där affärer görs. Därför söker vi dig som kan och vet saker även utanför affärsjuridiken. Du som i slutänden kan visa oss och våra klienter vad riktig specialistkunskap är. Besök oss på lindahl.se/karriar och facebook.com/lindahlkarriar

ORDFÖRANDE HAR ORDET de facto nr 4, 2013 de facto. nr 4, 2013 Tack för i år! Ledare Med blicken framåt 3 Ordförande har ordet Lärdomar och svordomar 5 Intervju och porträtt Fru Magdas Glöd 6 Debatt och aktuellt Ja till samtyckesreglering 16 Varför har du hajblick i rättssalen? 18 Om drevets baksidor 22 Reportage Livet på Lindahl 20 På programmet Jurister och ekonomer byter plats 12 Huvudstaden med JF! 14 Bli en del av redaktionen 17 Senhösten i bilder 23 Annica och Maja frågar dig! 24 Program för juristens dag 26 Krönikor Men säg emot då! 10 Med span på ritualen 27 12 6 Ulrika Byström Ordförande Juridiska Föreningen Den nya styrelsen har nu blivit vald, min tid som ordförande går mot sitt slut och det är svårt att tro att det var nästan ett år sedan som de första stapplande stegen togs tillsammans. Resan har gått upp och ner, det har både varit otroligt roligt och samtidigt har jag vissa dagar velat dra täcket över huvudet och stänga av mobilen. Bortsett från de jobbiga men ändå utvecklande delarna av ordförandeskapet har det varit en inspirerande resa, en tid fylld med intressanta möten och fantastiska människor. Jag vill passa på att tacka alla de som jag har fått äran att arbeta med under den gångna perioden, utan er skulle JF inte finnas och juristprogrammet skulle se väldigt annorlunda ut. Det har varit en inspirerande resa Allt har ett slut och även fast det kännas jobbigt att lämna min post och JF så ser jag med glädje tillbaka på det gångna året. Att sitta ett år som ordförande i JF är ett av det bästa beslut som jag har tagit under min studietid på grund av allt jag har lärt mig och hur mycket jag har utvecklats. Om du inte utmanar dig själv kommer du inte utvecklas och det är precis vad JF handlar om. Föreningen innebär en möjlighet att utmana dig själv för att göra JF och juristprogrammet ännu bättre samtidigt som du själv får nya kunskaper och lärdomar som du kommer ha nytta av i framtiden. Här vill jag även slå ett slag för Juristens dag som kommer äga rum den 23 januari. Som JF:s största event är det en utmärkt chans att få träffa framtida arbetsgivare och se att möjligheterna är oändliga för en juriststudent. Avslutningsvis vill jag säga tack till styrelsen och alla ni andra som engagerat er i JF på olika sätt. Ni har gjort ett kanonjobb. Tack även alla fantastiska medlemmar för det här året. Samtidigt vill jag passa på att välkomna de nya som är på väg in i styrelsen, i utskotten eller på andra sätt kommer engagera er. Lycka till och hoppas ni får en lika rolig och utmanande tid som jag haft! 5

de facto nr 4, 2013 6 PORTRÄTT

PORTRÄTT de facto nr 4, 2013 Magdalen Alatalo håller Glöden vid liv Hon är bloggerskan som jagar älg men som också jobbar på en av Umeås största juridiska arbetsplatser. Det är viktigt att man försöker se människan bakom det hela säger Magdalen. Magdalen Alatalo jobbar på Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum. Handslaget är fast och tonen, med norrländsk dialekt, genast trevlig och inbjudande. Magdalen har inte riktigt kommit i ordning på sitt nya kontor. Något hon ursäktar sig för. Bland de mera udda fynden jag gör på rummet är en påse garn som samlar damm i hörnet. Den tidigare innehavaren har lämnat kvar den. - Stickar du? frågar jag. - Ja, jag gjorde det förut, svarar Magdalen. Men nu tar andra saker upp tiden. Vilka saker? Där och då vill jag veta mera. Vem är du och hur kommer det sig att du hamnade här? Magdalen växte upp i Saivomuotka i norra Norrland. Det är tur att Magdalen gav mig stavningen. Mitt uttal av ordet skrattar hon deltagande åt. Samhället ligger några mil söder om Karesuando som i sin tur ligger uppskattningsvis 18 mil nord/nordost om Kiruna. I Kiruna gick hon gymnasiet och det var där hon hittade Glöden. - I mitten av 90-talet rullades det upp en massa sexuella övergrepp på kvinnor och barn i media. Jag var 16 år och fly förbannad. Jag ska förändra världen tänkte jag. Men hur förändrar man världen? Magdalens svar var att bli jurist. Hon pluggade järnet för att ta sig in på utbildningen och flyttade ner till Umeå. Vi börjar prata om studietiden, om skillnader mellan då och nu. Det är sent 90-tal, tidigt 2000-tal. Då fanns inget offentligt tryck på internet och följden var att studenter gömde bland annat propositioner i biblioteket. Något sådant har vad jag vet aldrig hänt under min tid här. Snacka om positiv effekt av teknikutvecklingen. Trots affärsjuridiskt svärmeri i perioder fanns Glöden kvar när hon tog examen. Den förde henne till Brottsoffermyndigheten direkt efter utbildningen. Året var 2002. Myndigheten hade i den vevan precis startats upp i Umeå och var enligt Magdalen lite av Norrlands svar på TV-serien Ally McBeal, bortsett från alla märkliga intriger då. Många unga nyexade jurister anställdes från universitetet, några från hennes egen klass. Vissa är som Magdalen kvar än idag. Hon blev beslutsfattare och fick börja handlägga brottsskadeersättning, myndighetens huvudverksamhet. - Brottsoffer måste ansöka till myndigheten för att få statlig brottsskadeersättning. För att få den måste de krav som brottsskadelagen ställer vara uppfyllda. Det är den kontrollen beslutsfattarna gör. Att man i princip uteslutande ägnar sig åt skadeståndsrätt gör att många av landets bästa skadeståndsrättare sitter på enheten, förklarar Magdalen, inte utan stolthet i rösten. - Hur blir man då en duktig beslutsfattare? undrar jag. Hon sätter sig tillrätta, tror på sitt svar; - I grunden måste man ha ett intresse för juridiken, i synnerhet skadeståndsrätten. Men det är också viktigt att man försöker se människan bakom det hela. Jag tror engagemanget är viktigt. Det är här jag börjar ana vilket förhållande Magdalen har till sitt jobb. Jag ser och upplever hennes engagemang, hennes Glöd. 7

de facto nr 4, 2013 PORTRÄTT Juridiken på enheten var spännande och utmanande, men efter elva år kände hon att hon i princip nått botten på skadeståndsrätten. Det fanns inte mycket mer att hämta tekniskt sett. Dessutom var det en ganska monoton arbetssituation: - Jag handlade ärenden och tog beslut, är hennes egna korta sammanfattning. Sagt och gjort. Hon fick chansen att göra någonting annat inom myndigheten och tog den. Sen augusti jobbar hon på Kunskapscentrum. Här ska hon samla och sprida information: dels om den ersättning som hon tidigare handlade och dels om brottsofferfrågor i allmänhet. Jobbet består bland annat av att åka på mässor och att ta fram olika typer av informationsmaterial. Det senare höll hon på med innan jag kom. Myndigheten vill ha en informationsfilm som ska visas dels på hemsidan men också i en kortversion på SVT:s Anslagstavlan. - Att få jobba med att kommunicera juridiken och inte bara tillämpa den är en spännande utmaning för en jurist. Föga anade jag att juridikstudierna skulle leda mig till ett jobb där jag plötsligt sitter och skriver manus och väljer ut skådespelare till en film! Under de elva år som beslutsfattare hann hon dock med att göra mycket annat. Bland annat att få tre barn, skaffa stor gård med tillhörande fyra dala-pälstackor och börja med egenodling. Hon är dessutom jägare. Jag förstår varför hon inte har tid till att sticka. 8 Magdalens svar var att bli jurist Egenodlingen har blivit alltmer omfattande och Magdalen kan sälja skörden på bondens marknad. Hon bloggar dessutom. Gå in på Fru Magdas blogg om ni vill ha odlings och trädgårdstips! Hennes engagemang har lett till att hon kommer vara med i en trädgårdstävling på SVT. Programmet spelades in i Skåne i somras. Magdalen måste både vara ambitiös och driven tänker jag. Men en karriärsjurist är hon inte, svarar hon när jag frågar. Hon värdesätter livet utanför jobbet alltför mycket. - Med den inställningen är det bra att jobba på myndighet. Jag slipper dessutom oftast ha en klump i magen för att jag ska missa någon tidsfrist. Vi pratar jakt en stund. Eller Magdalen pratar, jag lyssnar. Jag försöker skylla mina bristfälliga, för att inte säga obefintliga jaktkunskaper på att jag är född och uppvuxen på Södermalm i Stockholm. För mig innebär det att jag har hållit i ett luftgevär och säkert trampat på en snigel någon gång. Därför försöker jag försiktigt leda in samtalet på hennes arbete igen. Innan intervjun gjorde jag en slagning i lagboken. Brottsskadeersättning har brottsoffer kunnat få sedan brottsskadelagen trädde i kraft 1978. Personligen

PORTRÄTT de facto nr 4, 2013 hade jag dock ingen koll på vad brottsskadeersättning var för något innan utbildningen. Vet människor i allmänhet om att de kan begära brottsskadeersättning och under vilka förutsättningar de kan göra det? Magdalen svarar initierat: - Det anmäls runt 250 000 brott mot person per år och vi handlägger 10 000 ansökningar om brottsskadeersättning. Det döms ut i runda slängar 35 000 skadestånd i brottmål och så tillkommer 8000 9000 försäkringsärenden. Du hör själv att det inte hänger ihop, även om det inte är så att offren för dessa 250 000 brott alltid har rätt till ersättning. Men det är klart att det faller bort människor som har rätt till ersättning och det är självklart ett problem. Mitt och myndighetens uppdrag är att se till att inte det sker. Det faller bort människor som har rätt till ersättning På det flesta arbetsplatser finns det problem och hinder. Det kan vara alltifrån krånglande kopieringsmaskiner till trilskande affärspartners eller kanske en paragraf som ofta orsakar problem. Jag är nyfiken. - Finns det någonting som ställer till det på din arbetsplats? Magdalen svarar igen utan betänketid. Det märks att hon kan ämnet. - När du säger paragraf så finns en regel om vårdnadshavares principalansvar i 3 kap. 5 skadeståndslagen som ofta ställer till problem för brottsoffret. Brottsoffers rättigheter är någonting jag brinner för Magdalen berättar att förutsättningen för att brottsoffer ska kunna få brottsskadeersättning är att han eller hon uttömt alla andra möjligheter till ersättning. Förr var de två möjligheterna försäkringar och gärningspersonens betalningsförmåga. Nu är det, om skadevållaren är under arton år, dessutom barnets föräldrars betalningsförmåga. Det händer ofta att de måste besvara en ansökan med att brottsoffret måste stämma föräldern också. - Att regeln har den effekten visar på vikten av att tänka ett steg längre, säger Magdalen eftertänksamt. Jag kan inte annat än hålla med. Jag måste fråga en sista fråga. Kanske den viktigaste. - Har du kul på jobbet? Magdalen tvekar inte. - Ja! Brottsoffers rättigheter är någonting jag brinner för. Min övertygelse, som jag berättade om i början, har jag fortfarande med mig. Jag kommer ihåg varför jag gör det här. Härligt med sådana människor som kan hålla Glöden vid liv, tänker jag när jag lämnar myndigheten för novemberregnet utanför. Det måste ju vara det som är målet. Text & foto: Carl Matz, T5 Det här är brottsoffermyndigheten Ligger i: Umeå Övergripande uppdrag: Främja brottsoffers behov och intressen. Detta förverkligas genom: Brottsskadeenheten, Brottsofferfonden, Regressenheten och Kunskapscentrum Brottsskadeenheten: handlägger och fattar beslut om brottsskadeersättning. Brottsofferfonden: ger ersättning till olika former av brottsofferinriktad verksamhet Regressenheten: kräver gärningspersoner på den brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten, i deras ställe, betalat ut till brottsoffer. Kunskapscentrum: ska sprida och samla information och forskningsresultat för att bidra till ett bättre bemötande och behandling av brottsoffer 9

de facto nr 4, 2013 REDAKTIONSCHEF Vem är jag att ifrågasätta? Theresa Karlström Redaktionschef de facto Diskussioner. På seminarium, vid matbordet, på förfesten eller i Agenda. Formen spelar inte någon större roll. Jag blir löjligt uppspelt när saker ifrågasätts och det rörs om i grytan. Då det skapas en sådan spänning i rummet att du på allvar kan känna den. Efter att ha spenderat över ett år här på juristprogrammet så har jag noterat att jag inte är ensam i mitt intresse. Vissa diskuterar vilt huruvida elitfotboll är en del av underhållningsindustrin medan andra försöker få klarhet i om en författningsdomstol är något för Sverige. Allt kan debatteras och allt kan ifrågasättas, även om den erfarne juriststudenten gärna garderar sig med ett ja, jag är ju inte så insatt i frågan men. Detta oberoende av hur insatta vi de facto är i frågan för det är lite skamfullt att inte vara påläst. Irritationen som följer av hur folk uttalar sig om domslut efter att ha läst ett referat i aftonbladet är uppenbart påtaglig. Det gnager i oss, för de undertecknade har inte hela bilden men drar ändå slutsatser som fördömer och vi vill försvara vår juridik som sådan. Men att andra felaktigt tycker sig ha förståelse för domskäl är enligt min mening inte ett problem i förhållande till det faktum att vi som faktiskt läser domarna väljer att inte uttala oss. Diskussionen dör när gällande rätt är klarlagd, då finns det inget mer att diskutera. Högsta domstolens domar ses som en absolut sanning. På seminarium, när läraren frågar vad vi anser om olika domar är ett vanligt svar att det var väl rätt vilka är vi att ifrågasätta. Det är som om vi har en föreställning om att vi är bättre juriststudenter om vi håller med. För det innebär att vi har förstått. Vi är så ängsliga för att säga något irrelevant, så rädda för att tolka fel. Diskussionen dör när gällande rätt är klarlagd, då finns det inget mer att diskutera Rädda för att inte verka sakliga, att glida ifrån det juridiska och komma in på ett känslomässigt plan. För vad du känner i en specifik fråga hör inte till saken så länge praxis är klar. Men ska vi på allvar nöja oss med att fastställa gällande rätt om vi sedan anser att gällande rätt brister. Nej det ska vi inte göra, det får vi inte göra. För vi har ett allvarligt demokratiskt problem om vi inte kan ifrågasätta högsta instansens domar. Rätten är under ständig omvandling, läget är aldrig absolut. Se bara till utvecklingen för äktenskap de senaste åren. En aktiv och nyanserad rättspolitisk debatt är avgörande för en rättsstat. Ett måste för att lagen ska kunna följa med samhällets värderingar och här spelar vi som studenter en central roll. Om vi vill vara framtidens jurister måste vi också våga vara med och föra den juridiska utvecklingen framåt. Det handlar inte om att vara tvärsemot bara för att. Naturligtvis kan du ha samma åsikt som HD, annat vore inte rimligt med tanke på att deras beslut i regel är välmotiverade. Men det är viktigt att fråga sig själv varför man håller med. Ifrågasätt din slutsats, är den självständig? För vem är egentligen du att ifrågasätta om inte den som verkligen borde. 10

MARIANNE LuNDIuS Expand your career. Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och mest komplexa affärsjuridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta integrerat i gränsöverskridande team. Linklaters stockholmskontor rekryterar löpande biträdande jurister till vårt Junior Associate Program. Inom ramen för programmet får du prova på verksamheten i tre olika arbetsgrupper under det första året. Vi söker dig som är nyutexaminerad från juristutbildningen och som har ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus. Du har även mycket goda akademiska meriter. Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och engagerade kollegor. Läs mer om tjänsterna på vår hemsida där du också kan söka direkt online. Linklaters lämnar juridisk rådgivning till världens ledande företag, finansiella institutioner och statliga organisationer i deras mest komplexa transaktioner och ärenden. Med 29 kontor i de främsta affärs- och finanscentra, levererar Linklaters en unik service till klienter över hela världen. Linklaters är den enda ledande globala advokatbyrån med lokal närvaro i Norden. www.linklaters.com/joinus wwww.facebook.com/linklaterssweden

de facto nr 4, 2013 PROGRAMBYTE FÖR EN DAG En ekonom och en jurist byter värld för en dag Ekonomstudenten: Redaktionen har återigen samlats för planeringen av kommande nummer. Vår chefredaktör, Emelie går som vanligt igenom strukturen och vad för ämnen som skall inkluderas i tidningen. När hon plötsligt nämner att ett utav artiklarna ska skrivas med juristernas motsvarighet till Ekbladet, tidningen de facto, hör jag mig själv frivilligt ropa ja efter att flera i redaktionen instämmande tyckte att artikeln lät som en rolig idé. Några sekunder senare slår det mig vad som egentligen har hänt. Tydligen har jag åtagit mig att agera student på juristprogrammet för en dag. Hur skulle nu detta gå till efter alla år av erfarenheter jag har fått uppleva på Jurister Vs. Ekonomer med bland annat utgångar som knappt ens går att nämna, turneringar och gemensamma sittningar där gliringar och glåpord haglat mellan studenterna i de olika programmen? Förutsättningarna kunde varit godare. Med andra ord var detta uppdrag upplagt för att misslyckas. Innan det allra första mötet med personen som skulle agera ekonom för en dag spred sig fördomarna i huvudet. Bilden jag hade skapat var en person iklädd kostym med bakåtslickat hår, den klassiska bruna Cederqvist-väskan hängande på axeln samt ett iskallt bemötande från juristen som hade tagit på sig samma uppdrag som jag. Denna bild raserades direkt. Framför mig sitter nämligen en avslappnad skåning utan några hämningar överhuvudtaget och på något mirakulöst sätt lyckas vi föra en konversation där vi planerade in våra dagar då vi skulle genomföra utbytet. Jag kliver in på föreläsningen om processrätt, som kort och gott handlar om de regler som styr rättegångar. Jag har blivit förvarnad om att denna föreläsning klassas som viktig framförallt för rättegångsspelet som skulle äga rum kommande dagar. Jag tittar runt omkring mig och noterar en blandad skara av killar och tjejer där klädstilen även här är lättsam och inte alls för ansträngd. Direkt när studenterna tagit plats och suttit ner i hörsalen dyker bärbara datorer upp en efter en. Endast fåtal studenter använder sig av anteckningsblock. Vi använder också oss av detta, men långt ifrån det jag fick åskåda på den föreläsningen. När jag sitter i föreläsningssalen är jag glad att jag redan stiftat bekantskap med juridikens värld. Språkbruket på juristprogrammet är från och till väldigt uråldrigt, vilket kräver att studenterna i början av sin första termin behöver en schemalagd genomgång av sin älskade lagbok för att helt enkelt förstå vad som står i ett av deras viktigaste redskap. Inte undra på att de avvisar människor som försöker prata med dem då det råder allmän förvirring bland juristerna själva, när de knappt förstår sig på sitt eget språk. Årets nollor i juristprogrammet bär en ryggsäck med JF:s emblem. Deras territorium döljer sig djupt in i biblioteket, kallat djurparken. Anledningen till att jag skriver nollor är för att de fortfarande inte har tagit sina första högskolepoäng på universitetet. Juristerna skriver nämligen sin tenta i slutet av varje termin. Så om ni har undrat varför biblioteket kryllar av lagböcker i slutet av terminerna är anledningen att tentan är värd 30 högskolepoäng. Trots att ekonomer och jurister inte tillhör samma institution så har vi en del saker gemensamt. Akademisk kvart gäller här såväl som obligatoriska momenten att läsa varandras kurser. Jag måste också passa på att nämna att vi även har en hel del talanger från båda programmen, både sportmässigt och musikmässigt. Jag låter bli att nämna denna bit alltför mycket. Den som vill ta reda på vad jag menar kan säkert hitta detta på ett eller annat sätt. Jag tänkte avsluta med att säga att det har varit ett riktigt trevligt och roligt utbyte och jag hoppas att dagens fattig bonddräng fått en lite klarare bild av hur det är att vara ekonom i samma veva som jag upplevde hur det är att vara jurist. Taymaz Tahmasebi Arian 12

PROGRAMBYTE FÖR EN DAG de facto nr 4, 2013 R ättsvetaren: De säger att det finns en inneboende rivalitet mellan jurister och ekonomer, en sorts syskonkärlek som, enligt ryktet, tidigare år varit av tämligen otrevliga tonårsproportioner. Att det finns många fördomar mot ekonomen är ingenting jag kan förneka. Det finns villfarelser om klädsel och karriärmöjligheter. Våra fördomar om vår egen överlägsenhet gentemot ekonomerna, är något vi måste jobba på, eftersom fördomar som bekant sällan stämmer. Jag har haft förmånen att följa förstaårsekonomerna på nära håll vid några tillfällen. En infiltration för att undersöka deras jaktmarker. Första gången var två dagar före deras andra tenta. De hade ett uppsatsseminarium i kursen Företagets ledning och organisation, där de med stöd i beteendevetenskapliga teorier skulle föreslå en lösning på en konflikt som uppstått inom ett företag. Ekonomerna lever och verkar i samma miljö som vi, men likt ett syskon som inte städar sitt rum ligger det väskor och jackor härligt hullerombuller över hela s210 så att man knappt ser borden. Mac samsas med PC, och i hörnet sitter ett gäng som halvt engagerat face-bookar i väntan på att seminariet ska börja. Stämningen är laddad. Opponentgruppen tittar en sista gång igenom det de ska framföra till författarna. Författarna drar lugnande, djupa andetag, och därefter börjar seminariet. Det är en kamratlig ton mellan grupperna, och luften blir snabbt lättare. Konstruktiv kritik framförs och tips på hur problemformuleringar kan bli bättre levereras. Det efterlyses en bättre röd tråd i arbetet, och andra bra saker som vi T1:or borde ta med oss inför den uppsats vi ska skriva nu i höst. Ekonomerna har, vad jag har förstått, redan författat tre. Det andra tillfället då jag fick träffa ekonomerna var strax efter deras tenta när kursen i Redovisningens grunder precis dragit igång. Baktunga efter tentafesten, men hungriga efter kunskap slår sig ekonomerna ner i bänkraderna. Det är skratt och vänskapligt prat. Alla sitter med samma rosa lärobok, Den nya affärsredovisningen, där räkneuppgifter i balans- och resultaträkning hjälper studenterna genom det träsk som är debet och kredit. Sakligt och informativt går läraren igenom hur siffrorna ska trixas runt för att allt ska stämma vid bokslutet. Det är nästan så att jag inbillar mig att jag faktiskt förstår vad som händer. Jurister och ekonomer har så mycket mer gemensamt än vad vi kanske vill erkänna, något som tydligt märks i vardagen. Vi delar samma pub, samma föreläsningssalar, samma mikrovågsugnar, samma passion för vetande. Vi festar med varandra, skrattar med varandra, älskar med varandra, tränar med varandra. Men framför allt är vi som jurister beroende av den ekonomiska utvecklingen eftersom vi i slutändan inte kan komma ifrån att det de facto är så att ekonomin styr det som juridiken har att rätta sig efter. Med ett annat ekonomiskt system hade vi jurister studerat en annan rättsordning. Tanken med den här texten var att skriva ett reportage om ekonomerna där rivaliteten mellan programmen inte skulle överdrivas, men inte heller utelämnas. Men efter att ha varit med på seminarier och föreläsningar med våra syskon, kan jag konstatera att rivaliteten endast existerar från juristernas sida. Ekonomerna hyser inget agg mot oss. Och till skillnad från agget skåningar hyser mot svenskar, är juristernas agg mot ekonomerna oerhört obefogat. Det är dags för småsyskonen att växa upp. Henrik Johansson, T1 13

de facto nr 4, 2013 STOCKHOLMSRESAN 2013 En blandning av sött och salt. S tockholmsresan är en studiersa anordnad av och för Juridiska föreningen. Ett fyrtiotal medlemmar besöker tillsammans potentiella arbetsgivare av olika slag. Tanken är så klart att vi medlemmar ska få inspiration, vägledning och förhoppningsvis ett svar på den ständigt återkommande frågan: Vad ska jag egentligen göra när jag tar examen? Vi som studerar i Umeå har minst sagt ett geografiskt handikapp, framförallt när det kommer till affärsjuridiska byråer. De stora drakarna har inte kontor här uppe och därför erbjuder Stockholmsresan en unik möjlighet. Vi kan tillsammans med vänner, besöka dessa arbetsgivare och förhoppningsvis få vägledning inför framtiden. Men den affärsjuridiska flådigheten lockar ju inte alla, och därför innehåller Stockholmsresan också besök 14 Men den affärsjuridiska flådigheten lockar ju inte alla hos olika humanjuridiska verksamheter men även myndigheter, såsom UD och Ekobrottsmyndigheten. Det ger resan i mina ögon ännu en dimension. Oerhört charmigt är det också att kliva in på Centrum för Rättvisas kontor, beläget i en källare i Gamla Stan och lyssna när VD Clarence Craaford pratar om korvlådor och rättvisa. Lika ocharmigt är det samtidigt att lyssna på när en biträdande jurist på valfri affärsjuridisk byrå för tionde gången försöker intala en att man inte alls behöver jobba sent många kvällar vi vet att du gör det. Men detta speglar också det stora område inom vilket juridiken är verksam och i förlängningen det område inom vilket vi i framtiden kommer att arbeta. Det finns någonting för alla. Det gäller bara att hitta det.

STOCKHOLMSRESAN 2013 de facto nr 4, 2013 http://www.flickr.com/photos/chile-suecia/2964701011/ Clarence Craaford pratar om korvlådor och rättvisa Det är dock inte bara en resa för att knyta kontakter med framtida arbetsgivare. Resan ger studenter ett utmärkt tillfälle att också lära känna människor i andra terminer än sin egen, något som för mig var en minst lika viktig del som att få se hur det juridiska arbetet fungerar i praktiken. Jag, och många andra, kom tillbaka till Umeå med nya vänner i de andra terminerna, vilket öppnar upp för nya utbyten och i förlängningen också stärker gemenskapen inom programmen. Sedan är det så klart oerhört mysigt att dela rum tillsammans med fem andra pratsugna grabbar. programmet. Som förstaårsresenär var Stockholmsresan en oerhört lärorik upplevelse för mig även om jag fortfarande inte vet exakt vad jag vill göra efter det att jag tagit examen. Men jag har kommit till en minst lika viktigt insikt: Jag vet nu vad jag inte vill göra. Avslutningsvis vill jag uppmana samtliga läsare att ta chansen nästa år och delta i denna fantastiskt lärorika resa. Ni kanske inte återvänder från Stockholm med en kristallklar plan inför framtiden, men jag kan garantera er att ni kommer att lära er oerhört mycket under resans gång och komma tillbaka till Umeå med en bättre känsla inför framtiden. Oscar Svanholm, T3 Stockholmsresan ger oss inte svar på alla frågor, men erbjuder en väldigt bra vägledning som jag tror fyller ett stort behov hos många av studenterna på jurist15

de facto nr 4, 2013 DEBATT Det är dags att införa samtyckesreglering Sex tonårspojkar fälldes i tingsrätten för en gruppvåldtäkt i Tensta i mars. I Svea Hovrätt, mål B 6426-13, friades ungdomarna. Domen har väckt starka reaktioner. Många tycker att domen var felaktig och en namninsamling som uppgått till tiotusentals namn har krävt att ärendet ska överklagas till HD. Något som inte kommer att ske. Bör något göras åt lagstiftningen? Tove Larsson anser att det är hög tid att införa en samtyckesreglering. En samtyckeslag skulle innebära att det ska krävas att alla inblandade i en sexualakt sagt ja, samtyckt. I dagens lagstiftning krävs att någon genom våld eller hot tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag eller på samma sexuella handlingssätt som ovan otillbörligt utnyttjar en person som varit försatt i en särskilt utsatt situation. Det ska det tydligt framgå att offret sagt nej eller varit i en särskilt utsatt situation för att någon ska kunna dömas till ansvar. Genom ett krav på samtycke flyttas fokus från offrets beteende till hur förövaren uppträtt. Istället för att frågan i rätten blir om offret sagt nej, när det är oklart om samtycke förelagat får den misstänkte en förklaringsbörda: Vilka åtgärder vidtog hen för att försäkra sig om att samtycke förelåg? Att inhämta samtycke till sex låter ganska trivialt kan tyckas. Reaktionerna låter dock inte vänta på sig när någon förespråkar att en samtyckeslagstiftning införs. Den främsta invändningen tycks vara att den nya lagen skulle skapa rättsosäkerhet eftersom den skulle medföra en omvänd bevisbörda där den potentiella gärningsmannen måste bevisa sin oskuld. Detta stämmer inte självfallet är det som alltid åklagaren som ska bevisa huruvida det funnits samtycke eller ej. Dessutom måste det alltid vara ställt utom all rimlig tvivel att den tilltalade begått brottet för att hen ska kunna dömas. Detta gäller i alla typer av mål och skulle naturligtvis också vara fortsatt gällande även vid tillämpning av en samtyckeslag. Andra hävdar att en samtyckeslag inte nödvändigtvis skulle leda till fler fällande domar, ord skulle fortfarande stå mot ord i rättsalen, och därför behövs heller ingen lagändring. Huruvida en lagändring verkligen skulle påverka utgången i målen kan vi bara spekulera i men en viktig aspekt som dessa kritiker tycks missa är att en samtyckeslag framför allt skulle fungera norm-givande i samhället. En förändring av lagen är ofta nödvändig som ett första steg för att förändra människors attityder kring en fråga. Till exempel ansågs kriminalisering av våldtäkt inom äktenskapet tidigare som en högst kontroversiell idé. En samtyckeslag skulle innebära att vi får en klar och tydlig regel som säger att ingen får använda en annans kropp för sex utan att den andra personen är med på det är man inte övertygad ska man låta bli. I juli 2013 genomgick lagen en förändring för att stärka den sexuella integriteten. Enligt den gamla lydelsen kunde offret befinna sig i ett hjälplöst tillstånd när övergreppet skedde och det skulle ändå räknas som våldtäkt. Detta begrepp har utvidgats och ersatts med särskilt utsatt situation. Därmed kan lagen även komma åt de våldtäkter där offret paralyseras av skräck och inte gör motstånd under övergreppet. Händelsen i Tensta ägde rum innan den nya lagändringen trädde i kraft och det kan spekuleras om domen hade blivit fällande om den nya lagen tillämpats. Huruvida den nya lagen verkligen täcker in liknade fall återstår att se men trots att lagen skärpts finns stora luckor. Det är dags att politiker och makthavare tar krafttag mot sexualbrotten och inför en samtyckeslag som lägger skulden där den hör hemma. Tove Larsson, T3 16

ENGAGERA DIG! de facto nr 4, 2013 Ge uttryck för din kreativitet, var med i defactos redaktion Skriv, bolla idéer, fota eller jobba med layout - få ut något konkret av ditt arbete Tack till alla er som kom på JF-mötet och röstade. Jag är väldigt stolt över att få sitta i JF-styrelse tillsammans med de andra invalda och känner mig peppad inför arbetet som väntar. För mig som blivande chefredaktör är det första som måste göras är att hitta folk som vill engagera sig i tidningen. Det kan vara att skriva, bolla idéer, fota eller jobba med layout. Mycket på juristprogrammet handlar om att ta in fakta, lära sig metoder, traggla och traggla. Därför är det fruktansvärt roligt och givande att få jobba med de facto och jag hoppas verkligen att ni vill vara med. Du får ut något konkret av ditt arbete och det ska inte att underskatta! De facto är till för er medlemmar så även om ni känner att jobbet med tidningen inte är något för er men har något speciellt som ni vill läsa om så skriv, hugg tag i mig eller kom på redaktionsmötet och berätta. Och ja ryktet är sant, fikat på redaktionsmötena är helt klart campus trevligaste så jag hoppas vi ses där till våren. Hälsningar Tillträdande chefredaktör Theresa Karlström, T3 17

de facto nr 4, 2013 juridiken och tävlingsintinkten Juristens tävlingsinstinkt Taller, bigger, faster, stronger? Människors perception av jurister förmedlas inte sällan genom tv-rutan där historien ofta centreras kring den drivna och drillade advokaten som går över lik för att vinna målet, tvisten eller klientens gunst. Men hur väl stämmer egentligen bilden av jurister som tävlingsmänniskor? Erik Wennerholm tog en promenad bort till beteendevetarhuset för att prata juridik och jävlar anamma. I nom juridikens många områden existerar flertalet gemensamma nämnare med idrott. I såväl tvistemål som brottmål finns oftast två parter (lag) som inför en rättskipare (domaren) avgör en fråga genom huvudförhandling (matchen) i rättssalen (arenan). Skillnaden består i att anfall och försvar utgörs av välpolerad retorik och att våra tillställningar är klart mer sparsamt besökta. Kan juridikens tävlingsinslag göra oss jurister mer tävlingslystna som personer och attraheras tävlingsmänniskor av juridiken just på grund av dess mäta-krafter -inslag? Det första stämmer, i alla fall om du fråga Stefan Holmström, universitetslektor på institutionen för psykologi och specialist på idrottspsykologi. Situationen och miljön vi befinner oss i har en stark inverkan på oss människor, säger han. Och om den 18 juridiken miljön i en del avseenden är tävlingsorienterade så kommer det också påverka människorna som utövar den, åtminstone kommer det uppfattas mer som en tävling. Tittar du på exempelvis brottmål så har du faktiskt det gemensamt med idrott. Det blir i båda fallen ofta en tydlig vinnare. Holmström menar att juridiken på det sättet skiljer sig en del jämfört med andra läror. Att miljön och tävlingskontexten som kan finnas på vissa moment saknar motsvarighet på andra akademiska områden. Den situationen, med en vinnare och förlorare, liknar en tävlingssituation på ett annat sätt än inom många andra områden här på Umeå Universitet. Du kan jämföra med två läkare: de tävlar ju inte alls mot varandra på samma sätt som två jurister faktiskt kan göra som till exempel företrädare för två parter.

juridiken och tävlingsintinkten de facto nr 4, 2013 Att tävlingsliknande situationer kan påverka människor är belagt enligt vedertagna psykologiska teorier. Och juridiken utgör alltså inget undantag. Det är helt enkelt svårt att som människa förbli opåverkad av den miljö man vistas i. Miljön lockar så att säga fram vinnarskallen i dig. Du kan till och med skapa olika situationer där du triggar fram den här instinkten hos människan, säger Holmström. Vi har ibland liknande övningar på psykologprogrammet. Det är märkbart hur tävlingsinriktade vissa människor, som i vanliga fall inte alls har dessa personlighetsdrag, kan bli under vissa förutsättningar. Allt handlar om situationen man försätts i. Medan juridiken till sin natur må ha klara tävlingsinslag är det inte lika självklart att jurister från barnsben har gillat att mäta sina krafter. Frågar du ett antal jurister om varför man just sökt sig just dit tror lektorn att risken är stor att du kommer få lika många svar som personer du frågar. Det är svårt att säga om människor som söker in till juristlinjen överlag skulle vara mer tävlingsinriktade. Du kan ju tävla på så oerhört många sätt, långt ifrån bara inom idrott eller juridik. Anledningen kan vara allt från att du gillar skatterätt, mänskliga rättigheter eller brottmål. Men också att det är ett statusyrke, press hemifrån osv. Vad är drivkraften just för dig? Istället är det troligare att man under sin studieperiod utvecklar de personlighetsdragen i samband med tävlingsorienterade övningsmoment såsom rättegångsspel och liknande, menar han. Utöver de tävlingsinslag som finns inom juridiken lyfter Holmström fram en annan aspekt som skulle kunna leda till att vissa jurister har en extra tävlingsträng på lyran utformningen av betygen: Här på psykologprogrammet, liksom på de allra flesta institutioner, använder vi bara U och G. Inom juridiken ser det helt annorlunda ut. Era betyg är sedan viktiga för att få sitta ting etc. Det här en sådan sak som gör att du nästan tvingas utveckla tävlingsinstinkten för att klara studierna. Ännu en gång: miljön och omgivningen påverkar människan! I förlängningen skulle tävlingsmomenten och betygssystemet leda till att människor som definitivt inte är lagt åt det hållet prövar lyckan inom andra yrkesområden. En sorts av utgallring: Man måste nog vara stark för att överleva i en sådan miljö, annars kan det bli jobbigt. Speciellt om man inte har bra stöd från en miljö utanför skolan. Ni har väl haft en del som hoppat av i din klass kan jag tänka mig. Det är inte alls omöjligt att det i vissa fall är av just den här anledningen. Samtidigt fungerar en miljön som katalysator för tävlingsinstinkten - man skolas långsamt in i tävlingstänket. Det blir till ett sätt att under tid utveckla den här instinkten hos dig som person. Den väcks till liv så att säga. Långt ifrån alla som inte är lagda åt tävlingshållet avbryter såklart sina juridikstudier. Istället kan graden av tävlingsmoment inom respektive juridisk gren fungera som en vattendelare till vilken typ av människor som senare kommer jobba inom dem. Holmström tror att de människor som saknar den naturliga tävlingsinstinkten istället kommer söka sig åt andra, icke-tävlingsorienterade områden av juridiken. Jag har inga empiriska underlag när det gäller just juridik men det låter rimligt att det är så, säger han. Jag har till exempel en kompis som är verksam jurist och som inte alls uppskattade betygshetsen under sin studieperiod. Hon är som person inte tävlingsinriktad och har kanske just sökt sig till en annan del juridiken på grund av det. Som jag sade, alla har en personlig drivkraft som gör att man sökt sig till juridiken. Tror du att juriststudenter utvecklar sin tävlingsnerv mer under studieåren och yrkeslivet än innan? Om jag skulle gissa så ja, snarare under studieåren. Tävlingsinstinkten behöver inte finnas där från tidig ålder men kan även vara ett resultat att man på olika sätt blivit belönad som barn genom tävling. Det finns egentligen få gemensamma nämnare när det gäller tävlingsmänniskor. Men det är svårt att sia om hur tävlingsinriktade jurister är innan påbörjade studier. Det vore faktiskt ett intressant ämne att skriva en uppsats om! Så, vad tror ni? Är vi jurister tävlingsmänniskor från tidig ålder, blir vi det allt eftersom eller är vi kanske bara precis som genomsnittet? Vem tar på sig att skriva uppsatsen? Erik Wennerholm, T5 19

de facto nr 4, 2013 LIVET PÅ LINDAHL Juridik, taxibåt och vildsvinshuvuden Ester Sandgren har läst fram till halva termin 7 på juristprogrammet i Umeå. I nuläget har hon lite norrlandspaus och gör ett gästspel på Stockholms universitet där hon läser sina specialkurser. I somras lyckades hon lägga beslag på en av de åtta åtråvärda platserna på Lindahls sommarnotarieprogram. Här berättar Ester om livet på Lindahl. I somras var jag sommarnotarie på Lindahl advokatbyrå i sex intensiva veckor. Jag hade varit intresserad av att testa byråvärlden sedan jag började utbildningen och att vara sommarnotarie kändes som en utmärkt prova-på möjlighet. Lindahl är Sveriges tredje största affärsjuridiska byrå och finns representerade på sex kontor runt om i Sverige. På stockholmskontoret, där jag gjorde min notarietjänst, jobbar lite drygt 100 jurister. Lindahl är en så kallad fullservice byrå vilket innebär att de jobbar inom alla affärsjuridiska områden. På kontoren är man indelade i olika verksamhetsgrupper, t ex fastighet, corporate finance eller tvistelösning, processgruppen och så vidare. Som sommarnotarie placeras man i någon av dessa verksamhetsgrupper. Jag var i bank och finansgruppen. Bank och finanssidan jobbar både med finansiering och obestånd. På finansieringssidan handlar det till exempel om att upprätta låneavtal och vad gäller obestånd handlägger man bland annat konkurser. Hur var det då att arbeta som sommarnotarie i bank och finansgruppen? Först var jag nervös för att det skulle vara supersvårt och att jag inte skulle fatta någonting. Men det mesta gick bra även om jag fick hets-googla några gånger för att förstå vad jag höll på med. Alla på kontoret var dock väldigt förstående för det faktum att man inte kunde vissa saker och var noga med att förklara hur saker och ting hängde ihop. Varje sommarnotarie tilldelas en senior handledare och en nyanställd biträdande jurist som fadder. Deras uppgift är att ta hand om sin sommarnotarie och sätta den i arbete. Det innebar att man alltid hade någon att vända sig till med sina problem eller om något var oklart med arbetsuppgifterna. Både min handledare och fadder var måna om att jag skulle få prova på så många olika arbetsuppgifter som möjligt för att få en uppfattning om vad arbetet handlar om. Att jobba med affärsjuridik är väldigt brett och arbetsuppgifterna varierar utifrån vilka klienter man har. För min del medförde det att jag ena dagen åkte taxibåt till Sandhamn för att inhämta en avtalsparts signatur för att nästa dag sitta på edgångsförfarande i tingsrätten. Eller också upprättade jag aktiebrev eller sålde egendom i ett konkursbo i form av uppstoppade vildsvinshuvuden, väldigt blandat med andra ord. Jag, som många andra, har hört ryktena om hur mycket du jobbar på byrå. Därför ställde jag in mig på en low-life sommar där jag inte skulle hinna med socialt liv, träning eller grillsessions. Turligt nog stäm- 20

LIVET PÅ LINDAHL de facto nr 4, 2013 de inte ryktena, eller i vart fall inte för oss sommarnotarier. På sommaren är det generellt lite lugnare i den affärsjuridiska världen vilket gjorde att jag inte behövde dygna i Lindahls konferensrum. Jag jobbade i snitt mellan 8.45 till 17.30-snåret, men arbetstiderna varierade åt båda håll. Man fick helt enkelt vara lite flexibel och hugga i när det krävdes. Det väldigt varierande arbetsuppgifterna innebar stor skillnad mot hur det är att gå i skolan. Där läser vi som bekant en kurs som behandlar uppgifter som faller inom kursbeskrivningen. I somras svängde mina uppgifter över ett stort spann av områden. Den största skillnaden mellan att jobba på byrå och gå i skolan var dock tidspressen. Ofta skulle saker vara klara snabbt och ändå vara bra. I skolan kan man ju sitta och knata på sitt PM i sju år och hamnar man i tidsbrist är det ju ofta en följd av ens egna (bristande) planering. Även om det var stressigt ibland blev ens inlärningskurva tre gånger så brant som i skolan och jag gillade utmaningarna. När jag fick schemat inför sommaren kändes det inte som att jag skulle jobba utan mer åka på sommarkollo. Några av de aktiviteter vi hade schemalagda var ponnyridning, brännbollsturnering, massor av AW:s och middagar. Jag har aldrig haft en arbetsgivare som har engagerat sig så mycket för att man ska trivas och ha en bra tid under anställningen. Ofta skulle saker vara klara snabbt och ändå vara bra Man hade alltid någon att vända sig till med sina problem Rent generellt tyckte jag att de på Lindahl var måna om att hålla bra stämning och gemenskap. Något som bidrog till det var Lindahls egna restaurang. Där samlades många av de anställda för lunch, fredagsfika (som för övrigt var det bästa som har hänt mig, en sockerbuffé som fick vilket bageriutbud som helst att blekna), eller sommarfest. Restaurangen var ett superbra ställe att mingla runt och lära känna folk från andra verksamhetsgrupper och träffa sina sommarnotariekompisar. Vi var totalt åtta sommarnotarier. En helg fanns det alltså många man kunde hänga med. Vidare var det bra att kunna fråga en annan notarie alla sina dumma frågor (till exempel hur man nu sparade ett dokument igen) och därmed slippa fråga sin fadder. Lindahl hade tagit in sommarnotarier från alla lärosäten och det var en jämn mix av tjejer och killar, vilket jag upplevde som positivt. Jag hade verkligen en toppensommar på Lindahl (det vore ju i och för sig konstigt annars, jag menar vi hade ju ponnyridning på schemat) och jag kan verkligen tänka mig att jobba på byrå efter examen. Ester Sandgren, T7 Esters intervju- & jobbsökartips För att ta sig in på ett sommarnotarieprogram kan det krävas en smart ansökan. Här kommer Esters bästa jobbsökaroch intervjutips: 1. Börja söka jobb i tid, många byråer rekryterar löpande så skicka in ditt CV innan alltför många platser gått åt till andra. 2. Be någon med skarp hjärna läs igenom din ansökan och komma med synpunkter. 3. Sök alla jobb du kan tänka dig, det ökar ju chanserna att man får ett, och får man fler så är ju valmöjligheter trevligt. 4. Öva lite intervju med någon, fundera ut bra svar till varför man har sökt tjänsten, vad man kan bidra med och varför de ska anställa dig osv. 5. Skriv upp lite relevanta frågor och ta med till intervjun, intresse brukar uppskattas. 21

de facto nr 4, 2013 SAMHÄLLE & JURIDIK Reaktioner på våldtäktsdomar - Mediedrevets baksida Ingen som konsumerar nyheter i någon form kan ha undgått den sista tidens kontroversiella hovrättsavgöranden, bland annat den friande våldtäktsdomen från Svea hovrätt, mål 6426-13. I samband med en fest hade en 15-årig flicka sex med flera jämnåriga pojkar, och av utredningen framgick att i alla fall några av samlagen var ofrivilliga. Såsom våldtäktsparagrafen var utformad vid tiden för gärningarna blev den centrala frågan om flickan befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Hovrätten gjorde en mer restriktiv tolkning av begreppet hjälplöst tillstånd än tingsrätten och friade pojkarna från våldtäktsanklagelserna. Den mediala stormen kring våldtäktsdomen och den senare s.k. smygfilmingsdomen från Göta hovrätt har tagit upp spaltmeter efter spaltmeter på såväl tidningarnas ledarsidor som bloggar. Den överväldigande majoriteten av inlägg i debatten har varit kritiska mot hovrätterna, och bland annat krävt att våldtäktsmålet ska tas upp av HD. Riksåklagaren valde dock att inte överklaga domen, då lagstiftningen redan har ändrats och målet inte längre kan ge vägledning i rättstillämpningen. Det senare smygfilmingsmålet är emellertid överklagat och det ska bli spännande att se om HD bekräftar hovrättens bild av rättsläget. Just uppropet på Facebook som krävde att våldtäktsmålet prövas av HD aktualiserar en intressan frågeställning. Vilken bild har allmänheten av domstolens upp-gifter, och vilka friheter ska allmänheten kunna ta sig, i förhållande till lagstiftaren, för att säkerställa att rättvisa skipas? I målet säger domstolen bland annat att flickan befann sig i en särskilt utsatt situation (vilket är den nya formuleringen av våldtäktsparagrafen). Eftersom den gamla lagstiftningen gällde var dock domstolen hindrad att döma pojkarna. Att döma efter gällande rätt är domstolens uppgift. Men när kraven från allmänheten inte längre är att döma efter gällande rätt, utan att skipa rättvisa, skapas Vilken bild har allmänheten av domstolens uppgifter, och vilka friheter ska den kunna ta sig, i förhållande till lagstiftare, för att säkerställa att rättvisa skipas? en konflikt. Det är väldigt lätt att kasta undan rättssäkerhetens krav på förutsägbarhet när ett stötande fall tas upp i media. Fall som verkar gå emot det allmänna rättsmedvetandet. De flesta skulle nog hålla med om att pojkarnas agerande var vidrigt, men domstolen har ingen möjlighet att beakta en sådan personlig aspekt i sin dömande verksamhet. Om förutsägbarhetsprincipen kan åsidosättas för att åtgärda en orättvisa i ett enskilt fall, har den upphört att existera. Många av de jurister som uttalar sig, exempelvis Madeleine Leijonhufvud, vill istället reformera lagstiftningen och införa ett samtyckeskrav (läs Tove Larssons inlägg i den debatten på sidan 14). Kanske finns hos den här kategorin debattörer en större förståelse för det förhållningssätt domstolen måste ha i förhållande till rätten. Om jag ska försöka sammanfatta min poäng, landar jag vid en som jag knappast är först med att framföra, men som tål att repeteras. Anklaga inte domstolen för att döma fel, när det som egentligen åsyftas är att det är fel på reglerna. Inlägg som går till attack mot domstolen riskerar att urholka förtroendet för rättsväsendet, samtidigt som lagstiftaren kommer undan den kritik som i många fall är befogad. Slutligen vill jag också tillägga att jag inte på något sätt menar att det ska vara förbjudet att kritisera domstolen. Men ska det göras ska den kritiseras för felaktigt tillämpad juridik, inte på grund av ett utfall som inte är önskvärt. Fredrik Sandström, T7 22