Sjukfrånvaro under ett arbetsliv November 2016
AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar 4,5 miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte. Vi förvaltar cirka 200 miljarder kronor för att säkerställa framtida utbetalningar till våra försäkrade. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.
Bakgrund Vi lever allt längre och vi förväntas också arbeta allt längre. Därför är ett hållbart arbetsliv en av de största utmaningarna för den svenska arbetsmarknaden. Många gläds åt möjligheten att vara kvar i sitt arbete så länge som möjligt, andra lämnar av olika orsaker arbetslivet långt innan tänkt pensionering. Skillnaderna är stora mellan individer, branscher och yrkesgrupper. Arbetslivet i stort och arbetsmiljön påverkas av en mängd olika faktorer den snabba tekniska utvecklingen, den ökande globaliseringen och den internationella konkurrensen, samhällssystem, attityder och värderingar, osv. Dessa faktorer kan både bidra till, eller motverka, möjligheter att skapa en hållbar arbetslivscykel. I den här rapporten illustrerar vi skillnader i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män och mellan yrkesgrupper genom att skapa en bild av hur en grupp av dagens 16 25-åringar i olika yrkesgrupper kommer att drabbas av sjukfrånvaro under ett arbetsliv. BAKGRUND 3
Innehåll Sammanfattning och slutsatser 5 Om rapporten 9 Sysselsättningen och sjukfrånvaron ökar 11 Sjuk- och aktivitetsersättning i äldre åldersgrupper 14 Sjuk- och aktivitetsersättning under ett arbetsliv 18 Sjuk- och aktivitetsersättning under ett arbetsliv i olika yrkesgrupper 23 Sjukfall under ett arbetsliv i olika yrkesgrupper 27 Litteraturförteckning 31
Sammanfattning och slutsatser Bibehållen hälsa är en förutsättning för ett hållbart och ett långt arbetsliv. Under de senaste åren har det skett en positiv utveckling på arbetsmarknaden och fler äldre arbetar. Det finns ändå fortsatta utmaningar i form av en ökad sjukfrånvaro och att anställda lämnar arbetslivet i förtid på grund av ohälsa. I rapporten illustreras utmaningarna i form av beräkningar av hur många som drabbas av långvarig sjukfrånvaro under ett arbetsliv (16 64 år). Uppgifterna om antalet sjukfall/månadsersättningar under ett arbetsliv bygger på sjukskrivningsfrekvenser i AFA Försäkrings försäkringskollektiv under 2013 och på ett antagande om en statisk utveckling. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 5
67 141 50 82 Inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO drabbas 67 män av 1 000 män och 141 kvinnor av 1 000 kvinnor av en sjuk - s krivning som leder till månadsersättning under ett arbetsliv. Inom avtalsområdet Kommuner och landsting drabbas 50 män av 1 000 män och 82 kvinnor av 1 000 kvinnor av en sjukskrivning som leder till månadsersättning under ett arbetsliv. Kvinnor har i internationella jämförelser ett högt arbetskraftsdeltagande i Sverige, särskilt i de äldsta åldersgrupperna. Sysselsättningen bland kvinnor i gruppen 55 64 år är ändå lägre än för män i samma åldersgrupp. 868 1447 I en grupp på 1 000 män inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO förekommer 868 fall av sjukskrivningar som pågår i 90 dagar eller längre under ett arbetsliv. I en grupp på 1 000 kvinnor inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO förekommer 1 447 fall av sjukskrivningar som pågår i 90 dagar eller längre under ett arbetsliv. 580 1332 I en grupp på 1 000 män inom avtalsområdet Kommuner och landsting förekommer 580 fall av sjukskrivningar som pågår i 90 dagar eller längre under ett arbetsliv. I en grupp på 1 000 kvinnor inom avtalsområdet Kommuner och landsting förekommer 1 332 fall av sjukskrivningar som pågår i 90 dagar eller längre under ett arbetsliv. Den vanligaste diagnosen som leder till månadsersättning är depression, därefter ryggont. 6 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
Hur kan vi göra det möjligt för fler att arbeta längre? Insatser och forskning bör bland annat inriktas på skillnader mellan arbetsuppgifter inom ett yrke under ett arbetsliv och på om det skiljer sig mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrken. Siffrorna pekar på att anställda i den privata sektorn lämnar arbetet i ett tidigare skede än vad anställda i kommuner och landsting gör. Forskning bör inriktas på orsakerna bakom detta, är det på grund av sjukdom eller på grund av att man byter yrke? Forskning bör också inriktas mot effekterna av mäns och kvinnors olika arbetsuppgifter inom samma yrke och belastning. Möjligheter att kunna arbeta vidare med muskuloskeletala och psykiska diagnoser bör kartläggas. Detta bör göras med avseende på yrken och kön. Foto: Serny Pernebjer / Folio Bildbyrå SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 7
15
Om rapporten Vi har studerat 415 423 långa sjukfall som har ersatts av försäkringarna AGS eller AGS-KL under åren 2007 2014. Sjukförsäkringen som är grunden för vår statistik Avtalsgruppsjukförsäkringen finns för privat sektor (AGS) och för Kommuner och landsting (AGS-KL). AGS omfattar arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO och kooperationen. AGS-KL omfattar anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan och Pactaföretag. Försäkringen omfattar däremot inte statligt anställda eller tjänstemän inom det privata avtalsområdet. Försäkringarna ger kompletterande ersättning till sjukpenning eller sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. I rapporten benämns uppgifter från AGS-KL som Kommuner och landsting och uppgifter från AGS, det vill säga arbetare i privat sektor, som Svenskt Näringsliv/LO. I den här rapporten behandlas långa sjukfall. Med ett långt sjukfall menas ett sjukfall som har pågått i mer än 90 dagar och/eller har lett till sjuk- eller aktivitetsersättning. Komplement till sjuk- eller aktivitetsersättning kallas månadsersättning hos AFA Försäkring. Statistiken i rapporten är baserad på det år ett sjukfall påbörjades. Sjukfall kan rapporteras in i efterhand. Det innebär att det finns en eftersläpning i statistiken. Det tar cirka två år innan statistiken över påbörjade sjukfall för ett kalenderår är fullständig. Vid jämförelser av relativa frekvensen över tid, det vill säga antal fall per 1 000 sysselsatta, läses statistiken av vid samma tidpunkt. Långa sjukfall läses av ett år efter att sjukfallet startade och månadsersättningar läses av två år efter att sjukfallet startade. OM RAPPORTEN 9
I denna rapport beräknas antal sjukfall per 1 000 sysselsatta. Uppgift om antal sysselsatta fördelat på kön, åldersgrupp, yrkeskod och sektor kommer från Statistiska centralbyråns, SCB:s, yrkesregister. Yrkesindelningen i rapporten baseras på standard för svensk yrkesklassificering, SSYK, (Statistiska centralbyrån, 2012). Diagnos för sjukfall sätts efter läkarintyg/läkarutlåtande eller motsvarande. Diagnoser kodas enligt ICD-10, (Socialstyrelsen, 2010). I rapporten används även uppgifter från Sveriges officiella sysselsättningsstatistik från Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningar, AKU. Rapporten inleds med en kort beskrivning av hur sysselsättningen har utvecklats med fokus på äldre åldersgrupper. Därefter följer en beskrivning av hur sjukfrånvaron har utvecklats i AFA Försäkrings kollektiv. I avsnittet Sjuk- och aktivitetsersättning under ett arbetsliv i olika yrkesgrupper beräknas hur många som drabbas av sjukfrånvaro som leder till sjuk- eller aktivitetsersättningar under ett arbetsliv med utgångspunkt från antalet fall 2013. Slutligen i avsnittet Sjukfall under ett arbetsliv i olika yrkesgrupper görs motsvarande beräkningar men för sjukfall, det vill säga sjukfall som inte har lett till månadsersättning. 10 OM RAPPORTEN
Sysselsättningen och sjukfrånvaron ökar Under de senaste åren har sysselsättningen ökat i alla åldersgrupper. Både män och kvinnor i äldre åldersgrupper har ökat sitt deltagande på arbetsmarknaden sedan 2010. Diagram 1 Sysselsättningsgrad fördelat på kön och åldersgrupper. 80% 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% 64% 62% 60% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Män 55 64 Kvinnor 55 64 Män 16 64 Kvinnor 16 64 Källa: SCB I diagram 1 visas sysselsättningsgraden fördelat på kön och åldersgrupperna 16 64 och 55 64. Sysselsättningsgraden är lika med andelen sysselsatta av befolkningen. Äldre (55 64) har en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet (16 64). SYSSELSÄTTNINGEN OCH SJUKFRÅNVARON ÖKAR 11
Under åren 2008 2010 sjönk sysselsättningen, både mätt i antal och som sysselsättningsgrad. Det var en följd av den ekonomiska krisen. Sedan 2010 har sysselsättningsgraden ökat för alla åldersgrupper, och skillnaden mellan 16 64-åringarna och 55 64-åringarna har minskat, särskilt för män. Över en tioårsperiod har sysselsättningen ökat i åldersgruppen 55 64 år, både i antal och som andel av befolkningen. Av diagrammet framgår att kvinnor har en lägre sysselsättningsgrad än män och att kvinnor i den äldsta åldersgruppen har den lägsta sysselsättningsgraden. Kvinnors sysselsättningsgrad är ändå bland de högsta i EU. Även sysselsättningsgraden i gruppen 65 74 har ökat under de senaste tio åren. Fler jobbar alltså längre upp i åldrarna. Det märks även som att genomsnittsåldern vid pensionsavgång har ökat med 3,3 år under perioden 2001 2014, (Pensionsmyndigheten, 2016). En förklaring till att fler jobbar idag är att antalet som berättigas sjuk- eller aktivitetsersättning har minskat. Sjuk- eller aktivitetsersättning kallades tidigare för förtidspension. I takt med att sysselsättningen har ökat har även sjukfrånvaron ökat. I diagram 2 och diagram 3 visas antalet långa sjukfall per 1 000 sysselsatta bland AFA Försäkrings försäkrade i respektive sektor. Med ett långt sjukfall menas ett sjukfall som pågått i minst 90 dagar eller har lett till sjuk- eller aktivitetsersättning. Fram till 2009 minskade antalet långa sjukfall av flera orsaker. Bidragande orsaker var att sysselsättningen sjönk och att nya regler infördes i sjukförsäkringen. Efter 2009 ökade de långa sjukfallen och 2014 hade kvinnor i genomsnitt 30 långa sjukfall per 1 000 sysselsatta och män i genomsnitt 19 långa sjukfall per 1 000 sysselsatta. Motsvarande värde under 2009 var 17,0 för kvinnor och 13,6 för män. Att sjukfrånvaron per 1 000 sysselsatta följer ökningar och minskningar i sysselsättningen kan förklaras med att arbetskraftens sammansättning påverkas av upp- och nedgångar i sysselsättningen. I tider med högre arbetslöshet och lägre sysselsättning ändras arbetskraftens sammansättning och personer med hög risk för sjukfrånvaro är arbetslösa i större utsträckning. 12 SYSSELSÄTTNINGEN OCH SJUKFRÅNVARON ÖKAR
Diagram 2 Antal långa sjukfall per 1 000 sysselsatta fördelat på kön och ålder. Kommuner och landsting. Statistiken är avläst den 31 december ett år efter insjuknandeåret. 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 16 55 Kvinnor 56 64 Män 16 55 Män 56 64 Tot Kv Tot män Diagram 3 Antal långa sjukfall per 1 000 sysselsatta fördelat på kön och ålder. Svenskt Näringsliv/LO. Statistiken är avläst den 31 december ett år efter insjuknandeåret. 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Kvinnor 16 55 Kvinnor 56 64 Män 16 55 Män 56 64 Tot Kv Tot Män 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 SYSSELSÄTTNINGEN OCH SJUKFRÅNVARON ÖKAR 13
Sjuk- och aktivitetsersättning i äldre åldersgrupper Om man är berättigad sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan kan man beviljas månadsersättning från AGS och AGS-KL. Sjukersättning är en ersättning för personer mellan 30 och 64 år som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Aktivitetsersättning är en ersättning för personer som är mellan 19 och 29 år och troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning, (Försäkringskassan). Den 31 juli 2008 infördes nya regler i sjukförsäkringen. Det blev svårare att få sjuk- eller aktivitetsersättning och den tidsbegränsade sjukersättningen upphörde. Effekten blev en kraftig minskning av antalet månadsersättningar hos AFA Försäkring. Den största minskningen relaterat till antalet sysselsatta ägde rum i den äldsta åldersgruppen (56 64 år). Effekten var liknande i både den privata och i kommun- och landstingssektorn. Den diagnos som minskade mest var muskuloskeletala diagnoser. År 2007 var en muskuloskeletal diagnos den vanligaste orsaken till månadsersättning. År 2013 och idag är det istället en psykisk diagnos. Det är ändå vanligare med månadsersättningar i den äldsta åldersgruppen liksom sjukskrivning totalt sett. I diagram 4 och i diagram 5 illustreras antal månadsersättningar per 1 000 sysselsatta fördelat på kön och åldersgrupp för respektive sektor. Antalet månadsersättningar per 1 000 sysselsatta var som lägst år 2009, därefter har de nya fallen ökat något men är inte uppe i de nivåer som gällde före 2009. Statistiken i diagrammen är avläst två år efter insjuknandeåret för att möjliggöra jämförelser över tid. I tabell 1 visas antalet månadsersättningar fördelat på sektor och kön avlästa i juni 2016. 14 SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING I ÄLDRE ÅLDERSGRUPPER
Tabell 1 Antal påbörjade månadsersättningar per sektor och kön. Kön 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Privat sektor Kvinnor 1 096 494 360 789 718 827 985 555 Män 2 037 1 015 745 1 246 1 010 1 184 1 207 752 Summa: Svenskt Näringsliv/LO 3 133 1 509 1 105 2 035 1 728 2 011 2 192 1 307 Kommuner och landsting Kvinnor 2 916 1 243 839 1 565 1 510 1 585 1 722 943 Män 660 327 219 346 329 329 320 160 Summa: Kommuner och landsting 3 576 1 570 1 058 1 911 1 839 1 914 2 042 1 103 Totalsumma 6 709 3 079 2 163 3 946 3 567 3 925 4 234 2 410 Statistiken är avläst 30 juni 2016. När det gäller statistiken över sjukfall som leder till månadsersättningar finns en längre eftersläpning än för vanliga sjukfall eftersom sjukfallen i regel har pågått i minst ett år innan de kan bli aktuella för månadsersättning. Vi har därför valt att specialstudera år 2013 eftersom det är den senaste årgången som kan betraktas som fullständig. Depression och ryggont vanligaste orsakerna till månadsersättning I kommun- och landstingssektorn var den vanligaste orsaken till månadsersättning i alla åldersgrupper under 2013 en psykisk diagnos, därefter kom muskuloskeletala diagnoser. I den privata sektorn var muskuloskeletala den vanligaste diagnosen vid månadsersättning under 2013 i den äldsta åldersgruppen för båda könen. För kvinnor i åldern 46 55 var också muskuloskeletala diagnoser vanligare än psykiska. Den vanligaste psykiska diagnosen är depressioner och den näst vanligaste är reaktion på svår stress. Den vanligaste muskuloskeletala diagnosen är ryggsjukdomar och därefter kommer sjukdomar i mjukvävnader och ledsjukdomar. Sjukdomar i mjukvävnader är vanligare bland kvinnor och ledsjukdomar är vanligare bland män. SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING I ÄLDRE ÅLDERSGRUPPER 15
Diagram 4 Antal månadsersättningar per 1 000 sysselsatta. Kommuner och landsting. Statistiken är avläst den 31 december två år efter insjuknandeåret. 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Män 16 55 Män 56 64 Kvinnor 16 55 Kvinnor 56 64 Diagram 5 Antal månadsersättningen per 1 000 sysselsatta. Svenskt Näringsliv/LO. Statistiken är avläst den 31 december två år efter insjuknandeåret. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Män 16 55 Män 56 64 Kvinnor 16 55 Kvinnor 56 64 16 SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING I ÄLDRE ÅLDERSGRUPPER
Foto: Per Magnus Persson / Johnér Bildbyrå
Sjuk- och aktivitetsersättning under ett arbetsliv Om en person beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning är risken stor att han eller hon inte kan återvända till arbetslivet på heltid. Under 2013 påbörjades i genomsnitt 1,7 månadsersättningar per 1 000 sysselsatta inom Svenskt näringsliv/lo och 1,9 månadsersättningar per 1 000 sysselsatta i Kommuner och landsting. I tabell 2 visas antal månadsersättningar under 2013 fördelat på ålder, kön och sektor. I tabell 3 visas antalet månadsersättningar per 1 000 sysselsatta fördelat på kön och sektor. Månadsersättning kan beviljas på heltid eller på deltid med ersättning på antingen 75, 50 eller 25 procent. I tabell 3 visas hur många som hade månadsersättning på heltid under 2013 fördelat på kön och sektor. 18 SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING UNDER ETT ARBETSLIV
Tabell 2 Antal påbörjade månadsersättningar per sektor, åldersgrupp och kön, 2013. Ålder Kvinnor Män Totalsumma Svenskt Näringsliv/LO 16 25 år 22 19 41 26 35 år 63 58 121 36 45 år 248 169 417 46 55 år 395 443 838 56 64 år 257 518 775 Summa: Svenskt Näringsliv/LO 985 1 207 2 192 Kommuner och landsting 16 25 år 10 1 11 26 35 år 73 14 87 36 45 år 272 41 313 46 55 år 648 88 736 56 64 år 719 176 895 Summa: Kommuner och landsting 1 722 320 2 042 Totalsumma 2 707 1 527 4 234 Tabell 3 Antal månadsersättningar per 1 000 sysselsatta fördelat på kön och sektor, 2013. Kvinnor Män Total Svenskt Näringsliv/LO 2,4 1,3 1,7 Kommuner och landsting 2,0 1,3 1,9 SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING UNDER ETT ARBETSLIV 19
Tabell 4 Andel som har månadsersättning på heltid per sektor och kön, 2013. Kvinnor Män Total Svenskt Näringsliv/LO 53 % 64 % 59 % Kommuner och landsting 50 % 52 % 50 % Vi har gjort ett tankeexperiment och tänker oss att vi följer 1 000 unga personer i åldersgruppen 16 25 år under ett arbetsliv (16 64 år). Vi ställer oss frågan: vad händer när dagens unga blir äldre? Hur många riskerar att lämna arbetsmarknaden i förtid? Vi utgår från antalet månadsersättningar under 2013 och tänker oss en statisk utveckling. Hur många kommer att drabbas av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som leder till månadsersättning under ett arbetsliv? I beräkningarna har vi utgått från den relativa frekvensen (antal månadsersättning per 1 000 sysselsatta) i varje åldersgrupp. På så sätt har vi en uppgift på hur många i varje åldersgrupp som får månadsersättning per år. Detta har vi sedan multiplicerat med 10 och det ger en skattning på hur många som får månadsersättning under en tioårsperiod i respektive åldersgrupp. 1 Sedan adderas alla tioårsperioder till en totalsumma som representerar antal månadsersättningar under ett helt arbetsliv, under 16 64 år. Man skulle kunna multiplicera den relativa frekvensen per sektor och kön med 49 år vilket exempelvis skulle ge 1,9 x 49 = 93,1 månadsersättningar i Kommuner och landsting under ett arbetsliv, men då tar man inte hänsyn till att den relativa frekvensen skiljer sig mellan åldersgrupper. Antagandet om en statisk utveckling är inte realistisk. Det är inte heller realistiskt att utgå ifrån att allas arbetsliv pågår i 49 år eftersom etableringsåldern på arbetsmarknaden i de flesta fall är högre. I de yrken där det i stort sett inte finns några unga i åldrarna 16 25, som exempelvis läkare, finns det heller inga sjukfall eller månadsersättningar. Beräkningarna tjänar ändå ett syfte av att illustrera skillnader mellan yrkesgrupper och kön. 1 I den äldsta åldersgruppen multicipleras den relativa frekvensen med 9. 20 SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING UNDER ETT ARBETSLIV
Tabell 5 Sammanlagt antal som får månadsersättning under ett arbetsliv 16 64 år. Utgångspunkt 1 000 personer i åldersgruppen 16 25 år. Svenskt Näringsliv/LO. Svenskt Näringsliv/LO Kvinnor Män År 1 10 2 1 År 11 20 6 3 År 21 30 31 8 År 31 40 51 21 År 41 49 51 34 Totalt under ett arbetsliv 141 67 Tabell 6 Sammanlagt antal som får månadsersättning under ett arbetsliv 16 64 år. Utgångspunkt 1 000 personer i åldersgruppen 16 25 år. Kommuner och landsting. Kommuner och landsting Kvinnor Män År 1 10 1 0 År 11 20 5 3 År 21 30 14 7 År 31 40 28 14 År 41 49 34 26 Totalt under ett arbetsliv 82 50 Tabell 5 och tabell 6 visar hur många i varje åldersgrupp som sammanlagt får månadsersättning under en tioårsperiod. Summan Totalt under ett arbetsliv visar summan efter ett helt arbetsliv. Fler kvinnor än män får månadsersättning under ett arbetsliv. Det totala antalet månadsersättningar under ett arbetsliv blir högre inom Svenskt Näringsliv/LO än i Kommuner och landsting. Enligt beräkningarna får sammanlagt 141 kvinnor av 1 000 och 67 män av 1 000 inom Svenskt Näringsliv/LO månadsersättning under ett arbetsliv. För Kommuner och landsting blir siffran 82 för kvinnor och 50 för män. Det faktiska antalet månadsersättningar under 2013, (se tabell 1), var 2 192 inom Svenskt Näringsliv/LO och 2 042 i Kommuner och landsting. SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING UNDER ETT ARBETSLIV 21
Att skillnaderna mellan sektorerna blir större när summan över ett arbetsliv beräknas beror på att fler yngre och färre äldre arbetar i den privata sektorn jämfört med Kommuner och landsting. Detta illustreras i diagram 4. Det får effekter när man beräknar relativa frekvenser i de äldre åldersgrupperna. Även om antalet faktiska fall av månadsersättning är lägre i den äldsta åldersgruppen så blir den relativa frekvensen högre eftersom antalet sysselsatta också är lägre jämfört med andra åldersgrupper. Diagram 6 Sysselsättning fördelat på kön, åldersgrupp och sektor, 2013. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 15% 11% 24% 23% 19% 23% 20% 26% 28% 22% 24% 23% 24% 24% 16% 26% 18% 17% 9% 8% Män Kvinnor Män Kvinnor 56 64 46 55 36 45 26 35 16 25 Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och landsting 22 SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING UNDER ETT ARBETSLIV
Sjuk- och aktivitetsersättning under ett arbetsliv i olika yrkesgrupper I tabell 7 och tabell 8 visas summan Totalt under ett arbetsliv fördelat på kön och yrkesgrupper i Kommuner och landsting respektive Svenskt Näringsliv/LO. I tabellerna visas också andelen sysselsatta kvinnor i respektive yrkesgrupp. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. I Kommuner och landsting var 77 procent av de sysselsatta kvinnor år 2013, i den privata sektorn var 31 procent av de sysselsatta kvinnor samma år. I Svenskt Näringsliv/LO drabbas, enligt antagandet, 64 män av 1 000 män och 142 kvinnor av 1 000 kvinnor av en sjukskrivning som leder till månadsersättning under ett arbetsliv (16 64 år) I Kommuner och landsting drabbas, enligt antagandet, 50 män av 1 000 män och 82 kvinnor av 1 000 kvinnor av en sjukskrivning som leder till månadsersättning under ett arbetsliv (16 64 år) Undersköterskor, personliga assistenter, vårdbiträden, m.fl. är den största yrkesgruppen i Kommuner och landsting. I vårt tankeexperiment drabbas 111 kvinnor och 74 män per 1 000 unga av respektive kön. Motsvarande för läkare är 27 kvinnliga läkare. För manliga läkare fanns färre än fem fall 2013 och de redovisas därför inte. Minst skillnad mellan könen finns i yrkesgruppen socialt arbete i vilken vår skattning resulterar i 89 kvinnor och 90 män under en tioårsperiod. SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING UNDER ETT ARBETSLIV I OLIKA YRKESGRUPPER 23
De som har drabbats av arbetssjukdomar ingår inte i denna analys, men godkända arbetssjukdomar är vanligast bland män sysselsatta inom metallarbete, betong-, bygg- och anläggningsarbete, övrigt industriellt arbete, elektriskt arbete och isolerings- och VVS-montörer, det vill säga huvudsakligen arbetare i den privata sektorn, (AFA Försäkring, 2016). Samtliga av dessa yrkesgrupper utom övrigt industriellt arbete har en summa som är lägre än genomsnittet för män i Svenskt Näringsliv/LO. De yrkesgrupper som hade lägst summa bland män i Svenskt Näringsliv/LO är elektriskt arbete och isolerings- och VVS-montörer. Den grupp där män inom Svenskt Näringsliv/LO har flest fall av månadsersättningar är den kvinnodominerade yrkesgruppen städare och fönsterputsare, antalet månadsersättningar för män, 236, överstiger antalet för kvinnor som är 228. I den privata sektorn har kvinnor i yrkesgruppen textil-, skinn och läderindustriarbete flest fall, därefter kommer betong-, bygg- och anläggningsarbete, men endast två procent av de sysselsatta är kvinnor. Därefter kommer kvinnor inom övrigt industriellt arbete, i vilken en fjärdedel av de sysselsatta är kvinnor. Bland kvinnor återfinns de med lägst summa i grafiskt arbete, 79, och jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, 90. Gruppen med tredje lägst summa månadsersättningar, försäljare inom detaljhandeln, 98, är en av de största yrkesgrupperna bland kvinnor i Svenskt Näringsliv/LO. Inom gruppen sjunker antalet sysselsatta kvinnor i åldrarna 55 64 jämfört med gruppen 45 54 mer än för andra yrkesgrupper. En delförklaring till ett lägre antal månadsersättningar i vissa yrkesgrupper kan vara att de som jobbar kvar i dessa yrkesgrupper i högre ålder jobbar kvar på grund av att de har en god hälsa och att de med sämre hälsa har bytt jobb eller lämnat arbetsmarknaden, en så kallad healthy worker -effekt. 24 SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING UNDER ETT ARBETSLIV I OLIKA YRKESGRUPPER
Tabell 7 Sammanlagt antal som får månadsersättning under ett arbetsliv 16 64 år efter yrkesgrupp och kön samt andel sysselsatta kvinnor i yrkesgruppen under 2013. Utgångspunkt 1 000 personer i åldersgruppen 16 25 år. Kommun- och landstingssektorn. Kommuner och landsting Kvinnor Män Andel sysselsatta kvinnor Städare och fönsterputsare 125 148 91 % Barnskötare, fritidsledare, m.fl. 108 73 83 % Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, m.fl. 107 70 87 % Restaurang- och storköksarbete 95 124 88 % Socialt arbete 89 90 82 % Kontors- och kundservicearbete 85 87 90 % Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare, m.fl. 82 66 16 % Förskollärare och fritidspedagoger 69 45 92 % Tandvårdsarbete 69 * 90 % Sjuksköterskor och barnmorskor 63 30 90 % Lärare och skolledare 57 44 71 % Läkare 27 * 51 % Chefsyrken 20 8 66 % Tekniker och Ingenjörer 14 55 25 % * Färre än fem fall. SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING UNDER ETT ARBETSLIV I OLIKA YRKESGRUPPER 25
Tabell 8 Sammanlagt antal som får månadsersättning under ett arbetsliv 16 64 år efter yrkesgrupp och kön samt andel sysselsatta kvinnor i yrkesgruppen under 2013. Utgångspunkt 1 000 personer i åldersgruppen 16 25 år. Svenskt Näringsliv/LO. Svenskt Näringsliv/LO Kvinnor Män Andel sysselsatta kvinnor Textil-, skinn och läderindustriarbete 317 92 53 % Betong-, bygg- och anläggningsarbete 251 57 2 % Övrigt industriellt arbete 247 130 26 % Städare och fönsterputsare 228 236 71 % Metallarbete 159 56 13 % Träindustriarbete 159 74 13 % Livsmedelsarbete 157 98 32 % Godshanterings- och lagerarbete, m.m. 150 68 20 % Brevbärare och tidningsdistributörer, m.fl. 141 106 25 % Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare, m.fl. 134 102 14 % Yrkesförare 121 54 8 % Väktare, ordningsvakter 105 37 26 % Restaurang- och storköksarbete 104 88 54 % Försäljare inom handel, m.m. 98 40 64 % Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 90 55 24 % Grafiskt arbete 79 46 26 % Byggnadsmålare * 84 6 % Byggnadsträarbetare * 59 1 % Elektriskt arbete * 25 3 % Isolerings- och VVS-montörer * 21 1 % Pappers- och pappersmassearbetare * 44 17 % * Färre än fem fall under 2013. 26 SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING UNDER ETT ARBETSLIV I OLIKA YRKESGRUPPER
Sjukfall under ett arbetsliv i olika yrkesgrupper Slutligen gör vi samma tankeexperiment för sjukfall. Under de senaste åren har det totala antalet långa sjukfall ökat, det vill säga både månadsersättningar och sjukfall längre än tre månader. I diagram 4 och i diagram 5 på sidan 16 visas den relativa frekvensen, antalet långa sjukfall per 1 000 sysselsatta, fördelat på åldersgrupper för båda sektorerna. Den relativa frekvensen ökar med åldern. Den vanligaste diagnosen vid ett långt sjukfall under 2013 var en muskuloskeletal diagnos i den privata sektorn och en psykisk diagnos i Kommuner och landsting. Om vi gör samma experiment och summerar det totala antalet sjukfall under ett arbetsliv blir siffrorna högre. Summorna i tabell 9 och tabell 10 beskriver det totala antalet sjukfall som varat tre månader eller längre, ej månadsersättning, i en grupp på 1 000 personer. Vi har utgått från sjukfrekvensen år 2013. En individ kan ha flera sjukfall. I tabell 9 och i tabell 10 visas antalet sjukfall per åldersgrupp och summan totalt under ett arbetsliv för Svenskt Näringsliv/LO och Kommuner och landsting fördelat på kön. I tabell 11 och tabell 12 visas summan under ett arbetsliv för de båda sektorerna fördelat på kön och yrkesgrupp. Det framgår tydligt att kvinnor har fler sjukfall än män. Siffror över 1 000 tolkas som att samma individ har haft fler än ett sjukfall. I Kommuner och landsting blir siffran över 1 000 för de allra flesta yrkesgrupperna för kvinnor. Undantagen är kvinnliga läkare som samman lagt har 787 sjukfall under ett arbetsliv samt kvinnliga byggnadsträarbetare och kvinnor inom godshanterings- och lagerarbete. De två senare yrkesgrupperna tillhör de mindre yrkesgrupperna i Kommuner och landsting. I de stora yrkesgrupperna för kvinnor är den lägsta summan 1 076 för lärare och skolledare och den högsta summan 1 669 för undersköterskor, personliga assistenter, vårdbiträden, m.fl. SJUKFALL UNDER ETT ARBETSLIV I OLIKA YRKESGRUPPER 27
Bland män i Kommuner och landsting har godshanterings- och lagerarbete och läkare de lägsta summorna. Några yrkesgrupper får värden över 1 000, restaurang och storköksarbete, jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete samt byggnadsträarbetare. De flesta yrkesgrupperna för kvinnor i Svenskt Näringsliv/LO får också värden över 1 000. De stora yrkesgrupperna bland kvinnor i Svenskt Näringsliv/LO, försäljare inom handeln och restaurang- och storköksarbete, får värden under genomsnittet för Svenskt Näringsliv/ LO (1 447, se tabell 9). Något som kan tolkas som en healthy worker -effekt. Bland män i Svenskt Näringsliv/LO har livsmedelsarbete och städare och fönsterputsare flest antal sjukfall, 1 234 stycken respektive 1 299 stycken. Lägst antal fall finns bland isolerings- och VVS-montörer och inom elektriskt arbete. Tabell 9 Sammanlagt antal långa sjukskrivningar (exklusive månadsersättningar) under ett arbetsliv, 16 64 år. Utgångspunkt 1 000 personer i åldersgruppen 16 25 år. Kommuner och landsting. Kommuner och landsting Kvinnor Män År 1 10 66 21 År 11 20 229 62 År 21 30 314 110 År 31 40 355 170 År 41 49 367 217 Totalt under ett arbetsliv 1 332 580 Tabell 10 Sammanlagt antal långa sjukskrivningar (exklusive månadsersättningar) under ett arbetsliv, 16 64 år. Utgångspunkt 1 000 personer i åldersgruppen 16 25 år. Svenskt Näringsliv/LO. Svenskt Näringsliv/LO Kvinnor Män År 1 10 88 75 År 11 20 222 98 År 21 30 337 165 År 31 40 411 220 År 41 49 389 310 Totalt under ett arbetsliv 1 447 868 28 SJUKFALL UNDER ETT ARBETSLIV I OLIKA YRKESGRUPPER
Tabell 11 Sammanlagt antal långa sjukskrivningar (exklusive månadsersättningar) under ett arbetsliv, 16 64 år, efter yrkesgrupp och kön samt andel sysselsatta kvinnor i yrkesgruppen under 2013. Utgångspunkt 1 000 personer i åldersgruppen 16 25 år. Kommuner och landsting. Kommuner och landsting Kvinnor Män Andel sysselsatta kvinnor Yrkesförare 3 069 794 17% Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 1 892 1 103 26% Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, m.fl. 1 669 802 87% Socialt arbete 1 574 783 82% Städare och fönsterputsare 1 448 860 91% Förskollärare och fritidspedagoger 1 368 705 92% Restaurang- och storköksarbete 1 367 1 093 88% Barnskötare, fritidsledare, m.fl. 1 362 545 83% Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare, m.fl. 1 360 738 16% Sjuksköterskor och barnmorskor 1 308 764 90% Tandvårdsarbete 1 255 577 90% Tekniker och ingenjörer 1 216 628 25% Kontors- och kundservicearbete 1 165 675 90% Lärare och skolledare 1 076 538 71% Chefer 1 056 404 66% Läkare 787 309 51% Godshanterings- och lagerarbete, m.m. 734 241 17% Byggnadsträarbetare 600 1 428 7% Betong-, bygg- och anläggningsarbete * 299 15% Brandpersonal * 687 4% Elektriskt arbete * 717 3% * Färre än 10 sjukfall under 2013. SJUKFALL UNDER ETT ARBETSLIV I OLIKA YRKESGRUPPER 29
Tabell 12 Sammanlagt antal långa sjukskrivningar (exklusive månadsersättningar) under ett arbetsliv, 16 64 år, efter yrkesgrupp och kön samt andel sysselsatta kvinnor i yrkesgruppen under 2013. Utgångspunkt 1 000 personer i åldersgruppen 16 25 år. Svenskt Näringsliv/LO. Svenskt Näringsliv/LO Kvinnor Män Andel sysselsatta kvinnor Livsmedelsarbete 2 476 1 234 32% Träindustriarbete 2 332 1 098 13% Byggnadsträarbetare 2 279 1 076 1% Städare och fönsterputsare 2 040 1 299 3% Yrkesförare 1 839 885 8% Övrigt industriellt arbete 1 821 1 200 26% Betong-, bygg- och anläggningsarbete 1 798 944 2% Godshanterings- och lagerarbete, m.m. 1 743 935 20% Brevbärare och tidningsdistributörer, m.fl. 1 711 913 25% Metallarbete 1 692 846 13% Textil-, skinn och läderindustriarbete 1 624 1 161 53% Byggnadsmålare 1 607 1 119 6% Väktare, ordningsvakter 1 587 767 26% Elektriskt arbete 1 335 550 3% Pappers- och pappersmassearbetare 1 235 675 17% Försäljare inom handel, m.m. 1 217 427 64% Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare, m.fl. 1 167 999 14% Restaurang- och storköksarbete 982 583 54% Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 888 455 24% Grafiskt arbete 740 625 26% Gruv- och bergarbete, stenhuggare * 815 7% Isolerings- och VVS-montörer * 761 1% * Färre än 10 fall under 2013. 30 SJUKFALL UNDER ETT ARBETSLIV I OLIKA YRKESGRUPPER
Litteraturförteckning AFA Försäkring (2016) Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2016. Stockholm: AFA Försäkring. Socialstyrelsen (2010) Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem. Stockholm: Socialstyrelsen. Pensionsmyndigheten (2016) Registerbaserad in- och utträdesålder från arbetsmarknaden. Pensionsmyndigheten. Statistiska centralbyrån (2012) Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK 2012. Statistiska centralbyrån. LITTERATURFÖRTECKNING 31
POSTADRESS AFA Försäkring 106 27 Stockholm BESÖKSADRESS Klara Södra Kyrkogata 18 KUNDCENTER 0771-88 00 99 VX 08-696 40 00 FAX 08-696 45 45 INTERNET www.afaforsakring.se F6345 16.11 Omslagsfoto: Fancy / Johnér Bildbyrå