CO2-utsläpp i samband med hantering av vatten- och brandskador i de nordiska länderna RAPPORT 2009 FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET - THE SWEDISH INSURANCE FEDERATION
Sammanfattning Varje år uppstår hundratusentals skador på byggnader till följd av brandoch vattenskador inom Norden. Förutom att dessa skador orsakar olägenhet för försäkringstagarna, innebär de höga kostnader för återställande och leder till negativ miljöpåverkan via CO2-utsläpp när material förstörs. I denna rapport görs en uppskattning av dagens CO2- utsläpp inom de fyra nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige i samband med brand- och vattenskador och ett antal förslag på skadeförebyggande åtgärder lämnas. De sammanlagda utsläppen för 2007 i samband med brand- och vattenskador uppskattas till omkring 126 000 ton. Även om det är en relativt låg siffra i ett större sammanhang så visar den att det inte är helt obetydliga utsläpp som uppstår i samband med brand- och vattenskador. Medvetenheten om vikten av ett aktivt miljö- och klimatarbete har stärkts successivt inom försäkringsbranschen. Försäkringsbolagen i Norden arbetar därför numera alltmer aktivt med skadeförebyggande åtgärder som bidrar till att dels reducera själva skadehändelserna, dels konsekvenserna av skadan, vilket bidrar till att minska CO2-utsläppen. Försäkringsbranschen kan dock inte arbeta ensam med skadeförebyggande åtgärder. Det krävs insatser från flera aktörer i samarbete för att utveckla byggnadsmaterial, effektivisera logistiken i samband med skador, se över regelverk m.m. Därigenom kan en win-win situation för alla parter uppnås med lägre CO2- utsläpp, lägre kostnader för försäkringsbolagen och lägre premier och kostnader för deras kunder. 2
Innehåll Förord 4 1 Inledning 5 2 Beräkning av CO2-utsläpp 5 2.1 Statistik 5 2.2 Faktorer som påverkar CO2-utsläpp i samband med skadehantering 6 2.3 Vattenskadehantering 6 2.4 Brandskadehantering 8 3 Analys av resultaten 11 4 Skadeförebyggande åtgärder 11 4.1 Gemensamma CO2 och skadeförebyggande åtgärder för vatten och brand 12 4.2 CO2 och skadeförebyggande åtgärder för vatten 12 4.3 CO2 och skadeförebyggande åtgärder för brand 13 5 Sammanfattande slutsatser 14 3
Förord Denna rapport har tagits fram inför Nordic Climate Conference i Köpenhamn den 17 september 2009. Rapporten är ett led i den nordiska försäkringsbranschens initiativ till att aktivt arbeta för att förebygga klimatförändringar och anpassa samhället till de konsekvenser av klimatförändringarna som vi står inför. Rapporten omfattar uppskattningar av CO2-utsläpp i samband med brand- och vattenskador i Danmark, Finland, Norge och Sverige under 2007. Rapporten innehåller även förslag på ett antal skadeförebyggande åtgärder som kan vidtas för att minska CO2-utsläppen. Arbetet som presenteras i denna rapport bygger dels på en rapport av SP Technical Research Institute of Sweden som har tagits fram på uppdrag av Försäkringsförbundet, dels på de diskussioner som har förts i en arbetsgrupp bestående av representanter från svenska försäkringsbolag under ledning av Försäkringsförbundet 1. I arbetsgruppen har deltagit förbundsjurist Staffan Moberg (Försäkringsförbundet), förbundsekonom Eva Erlandsson (Försäkringsförbundet), Peter Andersson (If), Claes-Göran Bjursten (Folksam), Gunnar Burström (Trygg-Hansa), Kenth Edström (If), Bengt Johansson (Länsförsäkringar AB), Hans Magnusson (Trygg-Hansa) och Ari Partanen (Länsförsäkringar AB). 1 Blomqvist, P. and Simonson McNamee, M., (SP Note 2009:13), Estimation of CO2- emissions from Fires in dwellings, Schools and cars in the Nordic Countries, 4
1. Inledning Försäkringsbolagen inom Norden ersätter varje år hundratusentals skador på byggnader till följd av brand- och vattenskador. Reparationer och återställande av byggnader möjliggörs därigenom via olika försäkringslösningar. Vid sidan av de kostnader detta medför för försäkringsbolagen innebär varje skada och reparation även en påverkan på klimatet i form av CO2-utsläpp. Ett aktivt arbete av försäkringsbolag i samarbete med andra aktörer skulle kunna bidra till att dels minska utsläppen av CO2, dels minska antalet skador och genomföra reparationer mer kostnadseffektivt. Därigenom kan en win-win situation för alla parter skapas med lägre CO2-utsläpp, lägre kostnader för försäkringsbolagen och lägre premier och kostnader för deras kunder. Syftet med denna rapport är att öka medvetenheten hos försäkringsbolag och andra aktörer i skadehanteringsprocessen om möjligheterna att påverka sitt eget arbete ur ett miljö- och klimatperspektiv. I rapporten görs dels en uppskattning av dagens CO2-utsläpp i samband med brandoch vattenskador, dels ges konkreta exempel på olika skadeförebyggande åtgärder som kan bidra till att minska dessa utsläpp. Det kan t.ex. handla om att påverka byggnadsmetoder, entreprenörer och reparatörer att välja miljö- och klimatvänliga alternativ eller att förändra regelverk för att förebygga att skador inträffar och minimera effekterna av dem. Rapporten syftar inte till att göra jämförelser mellan de nordiska länderna vad gäller försäkringsvillkor, CO2-utsläpp etc. utan är inriktad på de totala utsläppen för hela Norden och vad som kan göras åt dem. Den skillnad som finns mellan de nordiska länderna vad gäller befolkningsmängd och antal fastigheter innebär att de uppskattningar som presenteras i de följande avsnitten inte är direkt jämförbara länderna emellan. Ingen viktning av statistiken för de olika länderna har således skett utan det är det faktiska antalet skadehändelser och deras effekter vad gäller CO2- utsläpp som anges. Statistiken omfattar endast de skador som har rapporterats till försäkringsbolagen. Rapporten inleds i avsnitt 2 med en beskrivning av den statistik som har använts och hur CO2-utsläpp kan beräknas. Därefter följer uppskattningar av CO2-utsläppen för vatten- och brandskador för de olika länderna. Avsnitt 3 innehåller en analys av resultaten och avsnitt 4 ger ett axplock av vilka skadeförebyggande åtgärder som kan vidtas för att minska framtida CO2-utsläpp. Rapporten avslutas med sammanfattande slutsatser i avsnitt 5. 2. Beräkning av CO2-utsläpp 2.1 Statistik Det finns ingen exakt statistik över vare sig antalet bränder och vattenskador eller deras omfattning. Denna rapport grundar sig därför till viss del på kvalificerade uppskattningar. Uppgifter om antalet vattenskador 5
har erhållits från försäkringsbranschens statistik och utgörs av till försäkringsbolagen anmälda skador 2. Uppgifter om antalet och omfattningen av brandskador kommer från offentliga sammanställningar i de nordiska länderna 3. Av tradition skiljer sig försäkringarnas omfattning utifrån erfarenhet, risker och andra ekonomiska lösningar inom de nordiska länderna. Alla de brand och vattenskador som inträffar i de nordiska länderna är därför inte försäkrade. Som exempel kan nämnas försäkring för vattenskador i våtutrymmen eller till följd av naturkatastrof som försäkras i vissa länder och andra inte. Då denna rapport inte syftar till att analysera effekterna av olika villkor mellan de nordiska länderna har vi inte fördjupat oss ytterligare i denna fråga. Effekten av det är dock att den statistik som vi har baserat våra uppskattningar på till viss del kan vara misstämmande på så sätt att fler skador sannolikt har inträffat med högre totala CO2-utsläpp som följd. Våra uppskattningar innebär därmed sannolikt en underskattning av det totala CO2-utsläppet. 2.2 Faktorer som påverkar CO2-utsläpp i samband med skadehantering I samband med reparationer av byggnader är det främst tre faktorer som påverkar utsläppen av CO2: - Rivning av skadat material och nymontering av material - Transporter av material och hantverkare till och från platsen - Elenergi för avfuktning/torkning CO2-utsläpp i samband med dessa åtgärder kan mätas genom olika elektroniska kalkyl- och ärendehanteringssystem för reparationer. Under senare år har det blivit allt vanligare att försäkringsbolagen införskaffar sådana system för att ha kontroll över bl.a. de CO2-utsläpp som uppstår i samband med skadehanteringen. I våra beräkningar har vi använt oss av det s.k. MEPS-kalkylverket 4. 2.2 Vattenskadehantering Enligt MEPS byggkalkylsystem utgörs en vattenskada i genomsnitt av: rivningsmaterial 700 kg nytt material 700 kg persontransporter 20 mil materialtransporter 15 mil elenergi för avfuktning/torkning 1000 kwh 2 3 The Swedish data was extracted from the IDA-data base whereas data from the other Nordic countries were taken from published statistics on the Nordstat-net website, http://www.nordstat.net/ 4 Tidigare Svensk Normtidsdata Ab har tagit fram systemet. I dag ägs och utvecklas det av MEPS Sweden AB. 6
Beräkningarna har gjorts enligt följande förutsättningar: materialpåverkan från tillverkning till deponi enligt IVLs materialdatabas transport med liten lastbil elenergi enligt Sverigemix Genom dataapplikationen Anavitor har MEPs data därefter överförts till miljöpåverkan i kg CO2. Utifrån ovanstående data ger MEPS byggkalkylsystem att en vattenskada och dess hantering och återställande påverkar miljön med i genomsnitt ca 300 kg CO2. I Tabell 1 redovisas hur CO2 utsläppen fördelar sig mellan de olika åtgärderna i samband med reparation av en vattenskada. Tabell 1 CO2-utsläpp vid hantering av en vattenskada Aktivitet Kg CO2 Rivning och nymontering av material 210 Körda mil för person- och materialtransporter 80 Elförbrukning för torkning och avfuktning 10 Totalt 300 Källa: Miljöpåverkan av vattenskador, Länsförsäkringar AB Som framgår av Tabell 1 står rivning och nymontering av material för de största utsläppen. I detta ingår arbetet med att riva ur skadat material, destruera det, tillverkning av nytt material och montering av detta. Transporter innefattar transport av material och transport av personer för att utföra reparationer (hantverkare). Elförbrukning är den miljöpåverkande faktorn som uppstår vid torkning och avfuktning. Denna post ger minst miljöpåverkan av de tre och kan dessutom påverkas genom val av elleverantör beroende på deras huvudsakliga energikälla. I Tabell 2 redovisas antalet vattenskador i Danmark, Finland, Norge och Sverige och beräkningen av CO2-utsläpp fördelat på de olika aktiviteterna. Det blir dock en relativt grov uppskattning då omfattningen av vattenskadorna är okänd. Tabell 2 CO2-utsläpp i ton i samband med vattenskada inom de nordiska länderna 2007 Danmark Finland Norge Sverige Antal vattenskador 32 000 20 000 45 000 67 000 Rivning och nymontering av material 6 720 4 200 9 450 14 070 Körda mil för person- och materialtransporter 2 560 1 600 3 600 5 360 Elförbrukning för torkning och avfuktning 320 200 450 670 Totalt 9 600 6 000 13 500 20 100 De totala CO2-utsläppen i Norden i samband med hantering av vattenskador uppgår därmed till omkring 49 kton per år. 7
2.3 Brandskadehantering Direkta CO2-utsläpp För att uppskatta de utsläpp som sker i samband bränder har Sveriges Försäkringsförbund beställt en rapport avseende CO2-utsläpp vid brand av SP Technical Research Institute of Sweden 5. I rapporten görs beräkningar av de direkta CO2-utsläppen, dvs. utsläppen från själva branden avseende olika försäkringsbara objektkategorier: villa, lägenhet, sommarstuga och skola/förskola. Resultaten av studien redovisas i tabell 3. Tabell 3 Land/Uppskattat CO2-utsläpp (tons) Direkta CO2-utsläpp i ton i samband med brand i villa (inkl. sommarstuga), lägenhet och skola/förskola Danmark Finland Norge Sverige Villor 2 872 6 514 6 138 14 101 Lägenheter 1 257 364 290 1 417 Skolor 3 305 616 1 182 5 947 Totalt per land 7 434 7 494 7 610 21 465 Källa: Blomqvist, P. and Simonson McNamee, M., SP Note 2009:13, p. 30 Av tabellen kan utläsas att de totala direkta utsläppen av CO2 uppgår till omkring 44 kton för de fyra nordiska länderna. Den höga siffran för Sverige hänger dels samman med att antalet objekt är betydligt fler än i framför allt Norge och Finland, dels, vad gäller Danmark, att en mycket hög andel av de danska husen är byggda i sten medan husen i Sverige främst byggs i trä. Indirekta CO2-utsläpp Vid sidan av CO2-utsläpp från själva branden i de olika objektskategorierna uppstår även CO2-utsläpp vid den efterföljande hanteringen av en brandskada, dvs. indirekta utsläpp. Vid de uppskattningar som görs i denna del används samma statistik som i ovan nämnda rapport. Syftet med dessa uppskattningar är att få en uppfattning av omfattningen CO2- utsläpp i samband med reparation/återställande efter brand. Det bör vidare påpekas att vid brandskada uppstår många gånger även vattenskador efter släckningsarbete. Även dessa skador ingår därför i uppskattningarna. Länsförsäkringar AB har beräknat CO2 utsläppen vid hantering av medelbrandskada i villa (se tabell 4a) utifrån MEPS systemet. Utifrån dessa uppgifter har vi sedan antagit omfattningen av reparationer för en medelskada vid några andra objektstyper. Då det rör sig om grova antaganden gör vi även tydliga avrundningar avseende utsläppen. Det är dock vår uppfattning att vi har varit försiktiga i våra antaganden och våra uppskattningar bör därför ligga i underkant vad gäller CO2 utsläpp. 5 Blomqvist, P. and Simonson McNamee, M., (SP Note 2009:13), Estimation of CO2-emissions from Fires in dwellings, Schools and cars in the Nordic Countries, 8
Redovisningen av de indirekta CO2-utsläppen är uppdelad på de olika objektskategorierna villa, lägenhet, sommarstuga och skola/förskola. I den första tabellen (a) för respektive kategori redovisas de utsläpp som uppstår i samband med brand i de olika objektkategorierna. I den efterföljande tabellen (b) redovisas de totala utsläppen av CO2 i samband med brand i den aktuella objektkategorin fördelat på de olika nordiska länderna. Tabell 4 Brandskada i villa Tabell 4a CO2-utsläpp vid reparation efter brandskada i villa, kg/co2 Kg/CO2 Rivning och nymontering av material 2 100 Körda mil för person- och materialtransporter 200 Elförbrukning för torkning och avfuktning 10 Totalt 2 310 Tabell 4b CO2-utsläpp i ton från reparation efter villabränder (1) Danmark Finland Norge Sverige Antal brandskador 2 161 987 866 2 723 Rivning och nymontering av material 4 500 2 100 1 800 5 700 Körda mil för person- och materialtransporter 400 200 200 500 Elförbrukning för torkning och avfuktning - - - - Totalt 4 900 2 300 2 000 6 200 (1) Som framgår av tabell 4a har vi använt oss av en uppräkning med faktor 10 avseende rivning och nymontering jämfört med enbart vattenskada. Om den totala siffran för respektive land summeras uppgår de totala indirekta CO2-utsläppen i samband med hanteringen efter en villabrand i de fyra nordiska länderna till omkring 15,4 kton. Tabell 5 Brandskada i lägenhet Tabell 5a CO2-utsläpp vid reparation efter brandskada i lägenhet Kg/CO2 Rivning och nymontering av material 1 000 Körda mil för person- och materialtransporter 100 Totalt 1 100 Tabell 5b CO2-utsläpp i ton för reparation efter lägenhetsbränder (2) Danmark Finland Norge Sverige Antal brandskador 1 817 644 457 2 946 Rivning och nymontering av material 1 800 650 450 2 950 Körda mil för person- och materialtransporter 200 100 50 300 Totalt 2 000 750 500 3250 (2) CO2-utsläppen från rivning/nymontering uppskattas till hälften mot för villa då lägenheter dels är mindre till ytan, dels är avstånden för transporter normalt kortare. 9
Om den totala siffran för respektive land summeras uppgår de totala indirekta CO2-utsläppen i samband med hanteringen efter en lägenhetsbrand i de fyra nordiska länderna till omkring 6,5 kton. Tabell 6 Brandskada i sommarstuga Tabell 6a CO2-utsläpp vid reparation efter brandskada i sommarstuga Kg/CO2 Rivning och nymontering av material 1 500 Körda mil för person- och materialtransporter 200 Totalt 1 700 Tabell 6b (3) CO2-utsläpp i ton för reparation efter sommarstugebränder Danmark Finland Norge Sverige Antal brandskador 224 179 123 317 Rivning och nymontering av material 300 250 200 450 Körda mil för person- och materialtransporter 50 50 50 50 Totalt 350 300 250 500 (3) Totalskada antas för sommarhus då de ofta ligger mer avsides och utryckningstiden därmed blir längre. Även transporterna för material och hantverkare blir längre. Om den totala siffran för respektive land summeras uppgår de totala indirekta CO2-utsläppen i samband med hanteringen efter en sommarstugebrand i de fyra nordiska länderna till omkring 1,4 kton. Tabell 7 Brandskada i skola/förskola Tabell 7a CO2-utsläpp vid reparation efter brandskada i skola/förskola Kg/CO2 Skola 400-600 kvm/material 10 000 Totalt 10 000 Tabell 7b CO2-utsläpp i ton i vid reparation efter bränder i skola/förskola (4) Danmark Finland Norge Sverige Antal brandskador 258 55 98 534 CO2 2 500 550 1 000 5 400 Totalt 2 500 550 1 000 5 400 (4) Skolor på 400-600 kvm motsvarar en villa multiplicerat med faktor 5. Om den totala siffran för respektive land summeras uppgår de totala indirekta CO2-utsläppen i samband med hanteringen efter en brand i skola/förskola i de fyra nordiska länderna till omkring 9,5 kton. 10
De totala indirekta utsläppen av CO2 till följd av reparationsarbete och återställande av skadade villor, lägenheter, sommarhus och skolor/förskolor uppgår till omkring 33 kton CO2 ut i Norden varje år. 3. Analys av resultaten Sammantaget uppgår de totala CO2-utsläppen i samband med bränder, inklusive såväl direkta som indirekta utsläpp i samband med reparation av skadan, till omkring 77 kton för de fyra nordiska länderna. Till detta kan läggas utsläppen i samband med hantering av vattenskador, omkring 49 kton. Sammanlagt ger detta 126 kton CO2-utsläpp till följd av brandoch vattenskador för Norden. För Sverige uppgår utsläppen i samband med brand- och vattenskador till totalt knappt 57 kton. Som en jämförelse kan detta ställas i relation till utsläppen i Sverige från andra källor, vilket även redovisas närmare i rapporten från SP. Där framgår bl.a. att CO2-utsläpp från inhemska järnvägstransporter uppgår till 68 kton och utsläpp från inhemsk vägtransport till 19 369 kton 6. Av det kan slutsatsen dras att CO2- utsläppen i ett större sammanhang är relativt begränsade, men samtidigt inte obetydliga. Synen på vad som kan göras bör dock inte begränsas till den relativa omfattningen av utsläppen. Om ett aktivt arbete av försäkringsbolag i samarbete med andra aktörer skulle kunna bidra till att minska utsläppen av CO2, minska antalet skador och genomföra reparationer mer kostnadseffektivt så anser försäkringsbranschen att det är rimligt att ett sådant arbete bedrivs. I följande avsnitt redovisas ett antal sådana åtgärder som kan vidtas för att minska skadornas CO2-utsläpp. 4. Skadeförebyggande åtgärder Miljö- och klimathänsyn är en allt viktigare ingrediens för försäkringsbolagen. Försäkringsbolagen i Norden arbetar därför numera alltmer aktivt med att kunna reducera dels själva skadehändelsen, dels konsekvenserna av skadan, vilket även leder till att CO2-utsläppen från skadorna minskar. Medvetenheten om vikten av ett aktivt miljö- och klimatarbete stärks successivt, men försäkringsbranschen kan inte arbeta ensam med dessa skadeförebyggande åtgärder. Det krävs insatser från flera aktörer i samarbete. Övriga delar kan vara offentliga regler, byggnadsindustrins utveckling och regelverk, materialutveckling, hantverkare, transportörer m.m. Förutom att ett sådant arbete har positiva effekter på miljön gynnar det kunderna som får lägre premier och lägre kostnader och försäkringsbolagen. Från försäkringsbranschens sida vill vi vara med och påverka att alla aktörer tar sitt ansvar. Nedan redovisar vi en rad olika åtgärder som skulle kunna bidra till att både minska antalet skador och dess omfattning, och se 6 Blomqvist, P. and Simonson McNamee, M., (SP Note 2009:13), Estimation of CO2- emissions from Fires in dwellings, Schools and cars in the Nordic Countries, s. 33. 11
till att reparationer/återställande sker på rätt sätt för att på så sätt minska kommande generationers miljö- och klimatbelastning. Det bör tilläggas att det följande är ett axplock av vad som försäkringsbolagen kan vara med och påverka för att erhålla ett mer robust samhälle och därmed även lägre CO2 emissioner. Det finns många fler åtgärder som kan vidtas i samarbete mellan olika aktörer. 4.1 Gemensamma CO2 och skadeförebyggande åtgärder för vatten och brand Nedan redovisade åtgärder skulle kunna bidra till att förebygga CO2 utsläpp vid såväl brand- som vattenskador. - I samband med reparationsarbete på fastighet anlitas normalt flera olika hantverkare med olika specialistkunskap, t.ex. snickare, plattläggare, rörmokare, målare, elektriker. Detta medför många transporter till och från fastigheten. Transporterna skulle kunna reduceras med hantverkare som besitter bredare kompetensområden, dvs. som kan genomföra flera reparationsåtgärder som i dag kräver flera yrkeskategorier. Varför inte utbilda särskilda våtrumsspecialister för att hantera vattenskador? - Transporterna till och från platsen för reparation kan genomföras utifrån en mer effektiv logistik och därigenom bidra till en reducering av antalet transporter. Exempelvis skulle detta kunna ske genom samåkning, flexibla arbetstider och undvika rusningstrafiken, användning av miljövänliga fordon och handla material som är närproducerat. I detta sammanhang kan försäkringsbolagen vara kravställare på uppdragstagare. - Valet av material vid reparation är viktigt. Det bör eftersträvas att i möjligaste mån använda sig av kravmärkt material. Val av rätt material kan även leda fram till bättre möjligheter till delreparationer. Därutöver har ett mer kvalitetsmässigt beständigt material bättre motståndskraft mot skador. - Krav bör ställas på att en plan för avfallshanteringen ska upprättas och efterföljas av anlitade hantverkare. Detta ger förutsättningar för återvinning av material. Försäkringsbolagen bör påverka att detta även görs vid egna reparationsarbeten av försäkringstagaren. - Energisnåla alternativ vid reparationer bör uppmuntras. Exempelvis torkning och avfuktning istället för utbyte av material. - Riskbesiktningar av objekt som ska försäkras bör uppmuntras i syfte att förebygga skador. 4.2 CO2 och skadeförebyggande åtgärder för vatten Omfattningen av vattenskador är mycket stor i våra nordiska länder. De flesta skador sker till följd av läckande kranar och ledningar. Men även regn och stigande vattendrag kan orsaka vattenskador. Vattenskador är 12
den mest frekventa skadan på ett hus. Det finns flera åtgärder som kan vidtas för att minska denna skadetyp: - Installera duschkabiner våtrum istället för att duscha mot kakel och klinkerförsedda ytor. - Ökat användandet av mer beständigt material, dvs. material som bättre tål vatten och fukt och en ökad användning av torkning och avfuktning kan CO2-utsläppen minskas kraftigt. Det sker hela tiden en produktutveckling på området där såväl nya material som metoder utvecklas för att minska vattenskador i fastigheter. Det är dock viktigt att dessa material testas ordentligt innan de tas i bruk. - Ökade möjligheter till delreparationer. Stundom sker reparationer av fastigheter i större omfattning än vad som är nödvändigt. Med nya material - som redan i dag finns att tillgå på marknaden - kan man t.o.m. utföra delreparationer i våtutrymmen. Från försäkringsbranschens sida har drivits krav på att skilja på våtrum och våtzon, där det senare är den yta som är direkt utsatt för vatten och fukt, t.ex. duschutrymme. - Omkring 75-80 procent av översvämningsskador till följd av stigande vattendrag är s.k. baktrycksskador där vatten strömmar in via golvbrunnar. Ökad användning av backventiler i VA-anslutningen till fastigheten minskar dessa skador. Ökad dimensionering av kommuners VA-system och bättre underhåll i form av rensning minskar risken. - Planering av avrinningsytor alternativt magasinering av regnvatten från skyfall över statsbebyggd mark. - Enkel av- och påställning av vatten genom t.ex. vattenlås för tillförsel av vatten till fastighet. - Användning av testat byggnadsmaterial som är beständigt gentemot vatten. - Användning av byggnadsmetoder som förhindrar vattengenomträngning i väggar och golv. T.ex. utprova att yt- och tätskikt verkar på ett ändamålsenligt sätt tillsammans. - Användning av fuktbeständiga miljöklassade material som kan repareras i våtutrymmen. 4.3 CO2 och skadeförebyggande åtgärder för brand Det förebyggande arbetet av brandskador har nått väldigt långt i våra Nordiska länder. Det hänger sannolikt samman med risken för förlust av liv i samband med en brand. Förutom att förhindra och varna för brand bör vi dock även fundera över brandförebyggande lösningar för att minska klimatpåverkan. 13
- Installation av sprinklersystem som lägger vattendimma bör användas i ökad omfattning. Systemen är minst lika effektiva som nuvarande system, men orsakar mindre omfattande vattenskador som följd av hanteringen av brandskador. - Tillåta kameraövervakning vid skolor. Många skolbränder skulle förhindras och kunna begränsas om kameror sattes upp. - Införa obligatorium för brandvarnare i villor och fritidshus. - Certifiering av utrustning för fastbränsle eldning. - Installation av åskskydd bör genomföras i områden med mycket åskskador. - Grundläggande brandutredningar. Alltför många brandorsaker förblir okända. För ett effektivt förebyggande arbete krävs att grundläggande brandutredningar görs i högre grad än i dag. 5. Sammanfattande slutsatser I denna rapport har gjorts en uppskattning av de CO2-utsläpp som uppstår vid de brand- och vattenskador som ersätts av försäkringsbolagen. De sammanlagda CO2-utsläppen för de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige uppgår till omkring 126 000 ton. Denna siffra är sannolikt en underskattning då relativt grova antaganden har måst göras vad gäller omfattningen av inträffade skador och dessa antaganden har gjorts med försiktighet. Det finns i dag en medvetenhet om vikten av ett aktivt miljö- och klimatarbete inom försäkringsbranschen. Syftet med denna rapport har varit att bidra till att ytterligare öka denna medvetenhet genom att dels visa på hur stora utsläppen som har samband med brand- och vattenskador är, dels visa på vilka skadeförebyggande åtgärder som kan vidtas. Vissa av dessa åtgärder kan branschen vidta på egen hand exempelvis genom att kräva att transporter till och från platsen för reparation genomförs utifrån en mer effektiv logistik, eller genom att ställa krav på avfallshanteringen. I andra delar kan branschen inte arbeta ensam utan det krävs insatser från flera aktörer i samarbete. Exempel på sådana åtgärder är att utbilda hantverkare med bredare kompetensområden, t.ex. inom såväl snickeri och plattsättning, varmed många transporter kan minskas. Vidare är valet av material är viktigt. Genom att utveckla och använda mer beständigt material som bättre tål vatten och fukt och en ökad användning av torkning och avfuktning kan CO2-utsläppen minskas kraftigt. Likaså kan ändrade definitioner, varmed en särskillnad mellan våtrum och våtzon görs, möjliggöra att delreparationer kan utföras i högre utsträckning. 14