Tentamen Maj 2016 Med utkast till lösningar
Uppgift 1 (25p) Du har blivit ombedd att göra en uppföljning av senaste årets resultat för ett mindre företag som just gått över från traditionell påläggskalkyl till ABC-kalkyl. Man har valt att fördela de indirekta kostnaderna med med hjälp av fem aktiviteter med följande förkalkylerade aktivitetskostnader. A1 Inköp 0.20 kr Per direktmaterialkrona A2 Kontroll av gods 100 kr Per kontroll A3 Produktionsplanering 450 kr Per produktionsorder A4 Maskin omkostnader 250 kr Per maskintimme A5 - Allmänna omkostnader 0.16 kr Per tillverkningskostnadkrona för sålda varor Företaget tillverkar ett flertal produkter och vid årets slut kunde man konstatera att man hade initierat 1500 produktionsorder, kört maskinerna 9000 timmar och utfört 6500 kvalitetskontroller. Man noterade även följande kalkylmässiga kostnader. Direkta kostnader (tkr) Indirekta kostnader (tkr) Tillverkning Försäljning A1 A2 A3 A4 A5 Lön 1000 500 600 600 100 800 Material 2000 Övrigt 200 150 150 200 200 Kalkylmässiga avskr. och räntor på anläggningstillgångar 50 20 2000 300 Tillverkningskostnaden för det som har levererats till färdigvarulagret är 7500tkr i enlighet med förkalkylerade tillverkningskostnader. Den kalkylmässiga räntan är 8%. a) Bokför företagets kalkylmässiga kostnader i den bifogade kontoplanen vilken innehåller ytterligare information. Avsluta kontona så långt det går under antaganden att utbetalningar görs från kassa/bank. b) Tolka de differenser du har fått i a. c) Vad är bolagets kalkylmässiga och bokföringsmässiga resultat under perioden? d) Företaget funderar på att strukturera upp sina konton enligt BAS-planen och vill att du förklarar skillnaden mellan att använda kontoklass 9 och BAS48-metoden samt redogör för hur dessa kan anpassas till en ABC-kalkyl.
Uppgift 2 (18p) Företaget ToySkoj AB tillverkar och säljer 14 olika produkter och för 2017 beräknas produktionen uppgå till totalt 500000 enheter. Din uppgift är att hjälpa ToySkoj AB att upprätta härledda budgetar för 2017. Närmare bestämt så efterfrågas följande: a) Bokföringsmässig Resultatbudget för helåret 2017 b) Likviditetsbudget kvartalsvis för 2017. En viktig fråga som likviditetsbudgeten ska hjälpa till att besvara är om och i så fall hur checkkrediten ska användas för att utgående kassa bank saldot inte ska understiga 2000 tkr i kvartal 1, 2, och 3,och inte understiga 6000 vid budgetperiodens slut, samtidigt som kreditutnyttjandet under budgetperioden minimeras. Det finns möjlighet att öka eller minska den utnyttjade krediten i början av varje kvartal. Maximalt beviljat kreditbelopp för checkkrediten är 10000 tkr varav inget utnyttjas i dagsläget. Den fasta räntan är 1.5% på det maximalt beviljade kreditbeloppet och betalas vid årets slut, 2017-12-31. Den rörliga räntan på utnyttjad kredit är i dagsläget försumbar! c) Balansbudget per 2017-12-31 För att genomföra uppdraget är följande information tillgänglig. Preliminär balansräkningen per 2016-12-31 för ToySkoj AB: Tillgångar (tkr) Anläggningstillgångar Eget Kapital & Skulder (tkr) Eget kapital Maskiner och Inventarier 13500 Aktiekapital 10000 Tomtmark 9700 Reservfond 1500 Balanserad vinst 2500 Omsättningstillgångar Årets vinst 3800 Lager av färdiga produkter 2500 Kundfordringar 8000 Skulder Kassa Bank 5000 Långfristigt Banklån 16000 Skatteskuld (löner & sociala avgifter) 1700 Summa Tillgångar (tkr) 38700 Skatteskuld bolagsskatt 1900 Övriga kortfristiga skulder 1300 Summa Eget Kapital & Skulder (tkr) 38700 För 2017 budgeteras följande ekonomiska transaktioner och händelser (bortse från moms):
1) Försäljningsintäkter: 13000 tkr per månad under kvartal 1, 15000 tkr/mån under kvartal 2, 17000 tkr/mån under kvartal 3 och 18000 tkr per månad under kvartal 4. Betalningsvillkor 30 dagar netto. 2) Utgående färdigvarulager per 2017-12-31 beräknas till 7500 tkr. All försäljning sker från lagret enligt en FIFO (First-In-First-Out) princip. 3) Materialinköp görs med 7000 tkr i månaden under kvartal 1 och 2, med 8000 tkr per månad under kvartal 3, samt 9000 tkr per månad under kvartal 4. Betalningsvillkor: 60 dagar netto. 4) De anställdas löner uppgår till 7000 tkr/mån, varav 55 % utgörs av skatt och sociala avgifter. 5) En marknadsföringskampanj beräknas kosta 3000 tkr i kvartal 3. 6) Administrativa kostnader på 100 tkr i mån och betalas i slutet av varje månad. 7) Hyran som idag uppgår till 300 tkr/mån betalas kvartalsvis i förskott första dagen i varje kvartal. En aviserad hyreshöjning med 3% träder i kraft den 1:a april 2017. 8) En ny produktionsutrustning köps in i februari. Priset är 6000 tkr och betalning sker vid leverans. 9) Det långfristiga banklånet amorteras halvårsvis med 2000 tkr (30/6 och 31/12). Räntan betalas i samband med amorteringarna och beräknas utifrån en årlig räntesats på 1.5%. 10) I bokslutet planeras en avsättning till reservfond med 1200 tkr, och en aktieutdelning på 2000 tkr som utbetalas i april 2017. 11) Företaget betalar 30% skatt på eventuell vinst. Under 2017 kommer företaget att betala 75 tkr per månad i preliminär bolagsskatt under februari t.o.m. december. 12) Övriga kortfristiga skulder betalas i April 2017. Alla maskiner och inventarier (nya och gamla) skrivs av på 5 år (enligt kompletteringsregeln). Existerande inventarier anskaffades för 1 år sedan.
Uppgift 3 (7 p) Företaget BudgetMix AB tillverkar och säljer produkten Vislandia. Försäljningen väntas uppgå till 8000 st och budgeterat försäljningspris är 950 kr/st. Vislandia består av två råmaterial A och B som köps in och lagerhålls tills de används. De budgeterade rörliga tillverkningskostnaderna per producerad enhet finns givna i Tabell 1. Tabell 1. Kostnadstyp Kostnad per enhet (kr/st) Direkt Material A 5 kg à 10 kr/kg 50 kr/st Direkt Material B 8 kg à 25 kr/kg 200 kr/st Direkt lön 2 h à 140 kr/h 280 kr/st Pålägg Rörliga TO (TOr) 2 h à 15 kr/h 30 kr/st Totalt 560 kr/st Fasta tillverkningsomkostnader budgeteras till 800 tkr. Försäljnings- och administrationsomkostnader budgeteras till 1700 tkr Baserat på beräknat lager vid årsskiftet (vilket utgör inledningen på den kommande budgetperioden) samt målsättningen avseende utgående färdigvarulager och råvarulager vid budgetperiodens slut, har följande lagerbudgetar fastställts. Färdigvarulagret värderas enligt standardtillverkningskostnad. Lagerbudget färdiga varor Vislandia Antal enheter Vislandia Ingående lager (vid budgetperiodens start) 400 st Utgående lager (vid budgetperiodens slut) 600 st Lagerbudget råmaterial Råmaterial A Råmaterial B Ingående lager 2500 kg 2000 kg Utgående lager 2500 kg 3000 kg BudgetMix vill nu ha er hjälp med att upprätta följande delbudgetar a) Tillverkningsbudget för BudgetMix AB omfattande tillverkningsvolym (st) och tillverkningskostnader b) Material och Inköpsbudget för BudgetMix AB avseende inköpsvolymer (kg) och kostnader
Uppgift 4 (30 p) Du har blivit ombedd att utreda vilken strategi rörande produktionsinvestering som är lämpligast för ett mindre företag. Historiskt har avkastning 1 legat på 12.5%. Man hoppas kunna upprätthålla denna avkastning även fortsättningsvis. De alternativen man utreder kan klassificeras som en arbetskraftsintensiv och en ny kapitalintensiv teknik. De prognostiserade utbetalningarna baserat på dagens prisbild anges i tabellen nedan. Arbetskraftintensiv Kapitalintensiv Grundinvestering (G) 250 1250 Lönekostnad (U) 300 100 Teknisk livslängd 7 år 7 år Restvärde 0 0 Siffrorna är baserade på dagens situation med noll-inflation men man räknar med att inflationen bör återgå till mer normala 2% per år inom kort. Trots noll-inflation de senaste åren har lönekostnaden ökat med ca 1% per år. Med tanke på att tekniken i det kapitalintensiva alternativet är ny tror man på en positiv prisutveckling för denna och att priset har sjunkit med 10% inom en 5-års period. Utred de två alternativen som finns inklusive deras finansiella styrkor och svagheter och ge en rekommendation för hur företaget bör agera framöver. 1 (Rörelseresultat + Ränteintäkter) / Totalt kapital
Kostnadsslag Aktivitet Kostnadsbärare Lön A1 Inköp Tillv/PIA IB 100 120 UB A2 Kontroll av gods Material IB 300 200 UB Inköp 2100 FVL IB 300 200 UB A3 Produktionsplanering KKM avsk räntor SJK sålda varor Övrigt A4 Maskinomkostnader Resultat 9500 Intäkt A5 Allmänna omkostnader
Uppgift 1 Kostnadsslag Aktivitet Kostnadsbärare Lön A1 Materialanskaffning Tillv/PIA K/B 3600 1000 DL Lön 500 400 PIA IB 100 120 UB 500 A1 KKM 20 dm 2000 7500 FVL 600 A2 Övrigt 150 dl 1000 600 A3 270 Diff A1 400 100 A4 670 670 A2 650 800 A5 A3 675 3600 3600 A2 Intern materialhantering A4 2250 Lön 600 650 PIA Övr D 200 Material KKM 50 Diff 345 IB 300 2000 DM Övrigt 150 7620 7620 inköp 2100 A1 Diff 0 150 Diff A2 800 800 FVL A3 IB 300 200 UB A4 A3 Produktionsplanering PIA 7500 7600 SJK A5 Lön 600 675 PIA 200 UB KKM 28,8 7800 7800 diff 0 200 diff Diff 46,2 2400 2400 675 675 SJK sålda varor KKM avsk räntor A4 Maskinomkostnader FVL 7600 8966 K/B 2418,8 20 A1 Lön 100 2250 PIA Övr SK 150 50 A2 KKM 2000 A5 1216,00 28,8 A3 Övrigt 200 8966 8966 2000 A4 50 Diff 320 A5 2300 2300 2418,8 2418,8 A5 Allmänna omkostnader Vinst Övrigt Lön 800 1216 SJK FVL 8966 9500 K/B 900 200 PIA/Tillv KKM 320 Vinst 534 150 SJK Övrigt 200 9500 9500 150 A1 104 Diff 200 A4 1320 1320 200 A5 900 900 KKM Res enligt förkalkylerade kost. Diffar Bruttores FVL 8966 9500 Mater 200 46,2 A3 KKM 151,2 Vinst 534 A1 Ma 270 345 PIA KKM mer 2418,8 9500 9500 A2 150 Vinst 2570 A4 50 2570 2570 KKM Res verklig A5 104 534 382,8 Tot BFM res Diff 382,8 774 774 Brutto 0 2570 Vinst 151,2 BFM avskr x 534 534 BFM ränta y Skatt z Vinst 2570 x y z 2570 2570 Under antagande om att det inte finns någon inventeringsdifferens på FVL-kontot
b) Differenser Materialkonto: Inventering/Prisdiff, ogynnsam d.v.s. köpt in för ett högre pris än vad man bokfört uttag för alt. material försvunnit/tagits ut utan att det bokförts. Aktivitetskonto: Påläggsdiff: ogynnsam/gynsamm d.v.s. verkliga omkostnader har blivit högre/lägre än förväntat alternativt påläggsbasen har blivit lägre/högre än förväntat. Tillv/Pia: Kalkyldifferens, gynnsam d.v.s. verkliga direkta kostnader och/eller påläggsbas/aktivitetsutnyttjande per tillverkad enhet har blivit lägre än förväntat. (Kan även vara inventeringsdifferens då det är ett lagerförande konto) c) Resultat se ovan. d) Bas plan Kontoklass 9 är en separat kontoklass och om man använder den separerar man internredovisningen från extern/affärsredovisningen. I BAS48 metoden integrerar man internredovisningen med extern/affärsredovisningen. Detta görs genom att man inte använder konto-grupp 40-47 och 49-76 utan bokför dessa kostnadsposter inom kontoklass 48 baserat på de kalkylmässiga kostnader. Man justerar även för eventuella differenser och lägger tillbaka kalkylmässiga merkostnader inom kontoklass 48. Kontogrupp 77- innehåller de bokföringsmässiga merkostnader. Man kan anpassa båda metoderna till ABC-kalkylering genom att definiera kontona enligt aktiviteter istället för kostnadsställe.
Uppgift 2 Resultatbudget 2016 Försäljningsintäkter (3*(13000+15000+17000+18000)) 189000 Lagerförändring (7500 2500) 5000 Insatsmaterial (3*(7000+7000+8000+9000)) 93000 Löner (12x7000) 84000 Marknadsföring (3000) 3000 Administration (12x100) 1200 Hyra (3*300+9*309) 3681 Avskrivningar (13500/4+6000/5) 4575 Rörelseresultat före finansiella poster 4544 Räntekostnader (16000*0.075+14000*0.0075) + 0.015*10000 375 Resultat för skatt 4169 Skatt 1250,7 Årets vinst efter skatt 2918,3 Likviditetsbudget 2016 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Utg balans Ingående saldo 5000 3900 2000 2000 Inbetalningar Försäljning kunder 26000 43000 49000 53000 18000 189000 Kundfordringar 8000 18000 26000 Ökning av banklån 0 Checkkredit 3972 1548 707 3131 Tillgängliga medel 39000 50872 49452 55707 195031 0 Utbetalningar 0 Varuinköp 7000 21000 22000 25000 18000 93000 Leverantörsskuld 0 0 Anställdas löner 9450 9450 9450 9450 37800 Källskatt och soc avg 7700 11550 11550 11550 3850 46200 Skuld Källskatt & soc. avg 1700 Marknadsföring 3000 3000 Administration 300 300 300 300 1200 Hyra 900 927 927 927 3681 Inköp ny maskin 6000 6000 Amortering 2000 2000 4000 Räntor 120 255 375 Aktieutdelning 2000 2000 Preliminär bolagsskatt 150 225 225 225 825 Skatteskuld bolagsskatt 1900 1900 Övriga kortfristiga skulder 1300 1300 Utbetalningar 35100 48872 47452 49707 181131 Utgående saldo Kassa Bank 3900 2000 2000 6000 13900 Checkkrediten behöver utnyttjas i början av kvartal 4 till ett belopp om 4080 tkr
Balansbudget per 2016 12 31 Tillgångar Eget Kapital och Skulder Anläggningstillgångar Eget Kapital Maskiner och inventarier (13500+6000 (13500/4+6000/5)) 14925 Aktiekapital 10000 Tomtmark 9700 Reservfond (1500+1200) 2700 Balanserad vinst (2500+(3800 1200) 2000) 3100 Omsättningstillgångar Årets vinst 2918,3 Färdigvarulager 7500 Kundfordringar 18000 Skulder Kassa bank 6000 Långfristigt Banklån (16000 4000) 12000 Checkkredit 3131 Summa Tillgångar 56125 Leverantörsskulder (2*9000) 18000 Personalens källskatt & soc avg (0.55*7000) 3850 Bolagsskatt (1250.7 11*75) 425,7 Summa Skulder & Eget kapital 56125
Uppgift 3 a) Tillverkningsbudget (i) Tillverkningsvolym Antal Vislandia Budgeterad försäljning 8000 st Lagerförändring (600 400) 200 st Budgeterad tillverkningsvolym 8200 st (ii) Tillverkningskostnad Kostnadsslag kr/st Totalt för budgetperioden Direkt material A 50 (50*8200) 410 kkr Direkt Material B 200 (200*8200) 1640 kkr Direkt Lön 280 (280*8200) 2296 kkr Rörliga tillverkningsomkostnader (TOr) 30 (30*8200) 246 kkr Summa rörliga (sär)kostnader 4592 kkr Fasta tillverkningsomkostnader (Tof) 800 kkr Summa tillverkningskostnader 5392 kkr b) Material & Inköpsbudget Material A (kg) Material B (kg) Material A (kkr) Material B (kkr) Summa Inköp (kkr) Tillverkning 41000 65600 410 1640 Lagerförändring (Utg RVL Ing RVL) 0 1000 0 25 Totalt 41000 66600 410 1665 2075
Uppgift 4 Från given data framgår att genomsnittlig historisk avkastning har varit 12.5% historisk. Denna siffra är i nominala termer (avkastning och kapital i verkliga kr) före skatt för en genomsnitt risk investering i bolaget. Under antagande att dessa investeringar har samma risk som genomsnittsinvesteringen så gäller, 12.5% vid historisk inflation. Värdet på denna saknas men rimligt antagande är att den är nära den normala d.v.s. 2% vilket ger, 1.125 10.3% 1.02 om man bortser från skatteeffekter. Bedömer vi de två alternativen utan hänsyn till skatt eller prisändringar (Statisk kalkyl) med hjälp av kapitalvärdet för respektive så får vi 250 300 1 1.103 250 300 4,8216 1696.49 alt. Statisk kalkyl r 10,29% År 0 1 2 3 4 5 6 7 Arbetsintensive G 250 U 300 300 300 300 300 300 300 betalningar 250 300 300 300 300 300 300 300 NV 250 272 246,613 223,596 202,727 183,806 166,651 151,097 och alt. KV 1696,49 1250 100 1 1.103 1250 100 4,8216 1732.16 Statisk kalkyl r 10,29% År 0 1 2 3 4 5 6 7 Arbetsintensive G 1250 U 100 100 100 100 100 100 100 betalningar 1250 100 100 100 100 100 100 100 NV 1250 90,6667 82,2044 74,532 67,5757 61,2686 55,5502 50,3655 KV 1732,16
Prisförändringar som noterats är en ökning av lönekostnaderna med 1% p.a. när inflationen är noll. Denna prisändring är alltså real Δö 1% och den nominal prisändring för lön under samma antagande som ovan är alltså Δö 1.01 1.02 1 3.02% Bedömer vi de två alternativen utan hänsyn till skatt men med förväntat prisändringar för lönen med hjälp av kapitalvärdet för respektive så får vi alt. 250 300 1.01 1.103 250 300 1 1.092 250 300 4.9990 1749.70 Dynamisk kalkyl r 10,29% År 0 1 2 3 4 5 6 7 Arbetsintensive G 250 U R 303 306,03 309,09 312,181 315,303 318,456 321,641 betalningar 250 303 306,03 309,09 312,181 315,303 318,456 321,641 NV 250 274,72 251,57 230,371 210,959 193,182 176,903 161,996 KV 1749,7 och 1250 100 1.01 1.103 1250 100 1 1.092 1250 100 4.9990 1749.90 alt. Dynamisk kalkyl r 10,29% År 0 1 2 3 4 5 6 7 Arbetsintensive G 1250 U R 101 102,01 103,03 104,06 105,101 106,152 107,214 betalningar 1250 101 102,01 103,03 104,06 105,101 106,152 107,214 NV 1250 91,5733 83,8568 76,7904 70,3196 64,394 58,9677 53,9987 KV 1749,9
Båda investeringar är nyinvesteringar men betalningsflödena skiljer sig avsevärt där de löpande kostnaderna är höga men investeringen och därmed avskrivningarna är låga för det ena alternativet och tvärtom för det andra. Data rörande skatt saknas men låt oss anta att den är 20% och att vi gör avskrivningar om 20% av Grundinvesteringen per år.,. 1 12.5% 0.8 10% Bedömer vi de två alternativen med hänsyn till skatt men med förväntat prisändringar för lönen med hjälp av kapitalvärdet för respektive så får vi alt. 250 0.2 250 5 1 1.10 0.8 300 1.0302 1.10 250 10 3.7908 240 5.4318 1515.71 Dynamisk med skatt r 10,00% År 0 1 2 3 4 5 6 7 Arbetsintensive G 250 U N 309,06 318,394 328,009 337,915 348,12 358,633 369,464 skatteeffekt N 71,812 73,67872 75,60182 77,58299 79,624 71,72665 73,89279 betalningar N 250 237,248 244,715 252,407 260,332 268,496 286,907 295,571 NV 250 215,68 202,244 189,637 177,81 166,715 161,951 151,675 KV 1515,71 och 1250 0.2 1250 5 1 1.10 0.8 100 1.0302 1.10 250 50 3.7908 80 5.4318 1495,00 alt. Dynamisk med skatt r 10,00% År 0 1 2 3 4 5 6 7 Arbetsintensive G 1250 U N 103,02 106,131 109,336 112,638 116,04 119,544 123,155 skatteeffekt N 70,604 71,22624 71,86727 72,52766 73,208 23,90888 24,63093 betalningar N 1250 32,416 34,905 37,4691 40,1107 42,832 95,6355 98,5237 NV 1250 29,4691 28,8471 28,1511 27,3961 26,5953 53,9838 50,5582 KV 1495,00
Enligt kapitalvärdeskalkylen är det fördelaktigast att investera i det kapitalintensiva alternativet. Dock förväntas kostnaden för denna minska vilket gör det möjligt att det är än bättre att vänta med investeringen några år och först investera i det arbetskraftsintensiva alternativet. För att kunna bestämma detta så måste vi räkna ut annuiteten för det kapitalintensiva alternativet. Den data vi har är att man förväntar sig att priset har sjunkit med 10% inom en 5 års period. Om vi antar att denna prissänkning är uttryckt i relativa termer gäller 1 Δ 1 10% Δ 2.085% och Δ 0.9715 1.02 1 0.13% Vi kan då räkna ut annuiteten för Grundinvestering genom att utnyttja 1250 0.2 1250 5 1060.46 4.846 1 1.10 1 0.0013 1.10 218.83 1 1.1014 För den arbetskraftsintensiva investeringen gäller Arbetsintensiva G 250 U N 309,06 318,394 328,009 337,915 348,12 358,633 369,464 skatteeffekt N 71,812 73,67872 75,60182 77,58299 79,624 71,72665 73,89279 betalningar N 250 237,248 244,715 252,407 260,332 268,496 286,907 295,571 NV 250 215,68 202,244 189,637 177,81 166,715 161,951 151,675 och för den kapitalintensiva med ett ekvivalent flöde (annuiteter) Kapitalintensiva g med hänsyn till skatt 218,55 218,273 217,996 217,719 217,443 217,167 216,892 U N 103,02 106,131 109,336 112,638 116,04 119,544 123,155 skatteeffekt utöver G 20,604 21,22624 21,86727 22,52766 23,208 23,90888 24,63093 betalningar N 300,966 303,178 305,465 307,83 310,275 312,803 315,415 NV 273,605 250,56 229,5 210,252 192,656 176,569 161,858 Baserat på detta kan man räkna ut kapitalvärdet år 0 till 7 givet att man byter till det kapitalintensiva alternativet efter År 7: 250 215.68 151.68 1515.71 År 6: 1515.71 151.675 161.951 1525.90 År 1: 1638.76 202.244 250.56 1687.08 Direkt: 1687.08 215.68 273.605 250 1495.00
Med hänsyn till skatt och prisändringar är det därför mest förmånligt att investera i den kapitalintensiva tekniken direkt enligt kapitalvärdesmetoden. Slutsatsen är baserat på de antagande som gjorts och skall kompletteras med en känslighetsanalys. T.ex. hur mycket får lönerna öka för att detta alternativ skall ge högst kapitalvärde d.v.s. 1250 0.2 1250 5 1 1.10 0.8 100 1 1.10 250 0.2 1250 5 1 1.10 0.8 300 1 1.10 löser vi ut x så skall den uppfylla 2.36% vilket motsvarar en reallöneökning på ca 0.35% per år. Man bör även diskutera kapitalbehov och andra alternativ t.ex. kapitalvärdeskvoten.