L A N T M Ä T E R I E T PM OM FINLANDSMODELLEN 2013-05-13 1 (12) Lagar om enskilda vägar. En jämförelse mellan svensk och finsk lagstiftning med anledning av REV:s förslag om ändringar i AL. På uppdrag av FQL har undertecknad med stor hjälp av lantmätare Alexandra Högblom Moisio sammanställt en översikt med enklare beskrivning mellan svensk och finsk lagstiftning rörande tillämpning för enskilda vägar. Sammanfattning Det finns stora likheter i lagstiftningen mellan länderna men det finns också några avgörande olikheter. Avgörande skillnader är bl a. att det finns två myndigheter som kan besluta om olika frågor som rör enskilda vägar lantmäteribyrån resp. kommunal vägnämnd. I förrättningar som sköts av Lantmäteriet kan de flesta frågor som är kopplade till enskilda vägar avgöras, men den kommunala vägnämnden har också relativt stora befogenheter. Begreppet gemensamhetsanläggning och anläggningssamfällighet finns inte i finska lagstiftningen. Vägrätt (servitutsliknande rätt) upplåts för enskild fastighet. Vägrätten följer med fastighetsmedlemmarna in i ett Väglag och därför upplåts inte en kollektiv rätt för väglaget. Väglaget som är den finska motsvarigheten till samfällighetsförening har rätt att själv ändra andelstal och medlem har rätt att begära uppdatering av sin vägenhet (andelstal) om den varit densamma i mer än fem år men även vid faktiska förändringar under mellanperioden. Väglaget bör/skall hålla stämma vart fjärde år då man också kan se över vägenheterna. Vägenheterna beslutas efter medlemsfastighetens specifika användning och förutsättning till skillnad mot i Sverige där schabloner är mer förhärskande. Vägenheterna rapporteras inte in till lantmäteribyrån för registrering utan uppgifterna finns hos resp. väglag. Vid nybildning av fastigheter som behöver använda ett väglags väg får väglaget bestämma om anslutning och anslutningsavgift. Väglaget har också möjlighet att besluta om anslutning av nya vägdelar och brukningsavgifter för icke medlemmar. Det blir allt vanligare att ett Väglags styrelses praktiska arbete sköts av en avlönad syssloman eller vägdisponent. När det gäller frågor om förmånsrätt för obetalda fodringar till Väglaget gäller ungefär samma förutsättningar som i Sverige. För tillfället verkar det inte på departementsnivå vara några arbeten på gång som gäller översyn av den finska enskilda väglagstiftningen. Däremot kan man notera att i Lantmäteriverkets strategi till åren 2010-2015 sägs att man startar en totalreform för att förnya den lagen om enskilda vägar. Reformen kommer att bli färdig före året 2020 (?). Hans Rosén Lantmäteriet Stockholm Box 47700 117 94 Stockholm Besök: Årstaängsvägen 17 Tel. växel: 0771-636363 Tel. direkt: 08-709 5747 Fax: 08-709 5750 E-post: E-post: hans.rosen@lm.se
Lantmäteriet 2013-05-13 2 När det gäller förvaltning av andra gemensamma anläggningar, som t ex i storkvarter så förefaller det som att det inte finns någon speciell form/organisation för det i Finland. Tillgång till anläggningarna upplåts med servitutsrätt och kostnader kan fördelas. Förrättningsmännen tar beslutet i den lantmäteriförrättningen där servitutet begrundats (se FBL 158 ). Det finns ingen förvaltande förening och ändringar i fördelningen av kostnader måste ske via lantmäteriförrättningen. Grundförutsättningar i den finska lagstiftningen I Finland består vägnätet av landsvägar, kommunala gatunät samt enskilda vägar. Hela vägnätet har en längd av 454 000 km varav ca 350 000 är enskilda vägar och skogsbilvägar och ca 26 000 km är kommunala gatunät. (Trafikverket, 2013) Lag om enskilda vägar 15.6.1962/358 (förkortas LEV) gäller alla enskilda vägar, utom de som enbart fastighetsägaren ensam har rätt att använda. (LEV 1 ) I Finland finns två myndigheter som har ansvar för beslut som rör enskilda vägar. Lantmäteriet (Lantmäteribyrån) har ansvar för förrättningsverksamheten och rådgivning/konsulting. Den andra myndigheten består av en Kommunal vägnämnd med en hel del befogenheter som beskrivs nedan. Väghållning omfattar byggande och underhåll av väg. (LEV 6 ) En fastighet kan få rätt att nyttja ett område för vägändamål om det är viktigt för dess ändamålsenliga användande att få vägförbindelse över en annan fastighets område. Detta förutsätter att det inte orsakar någon fastighet betydande olägenhet. En sådan bestående nyttjanderätt till en annan fastighets område kallas vägrätt och fastställs vid en vägförrättning. (LEV 8 1 st.) Det är även möjligt att bilda tidsbegränsade vägrätter, ge näringsidkare vägrätt samt ändra och upphäva vägrätter. (LEV 9, 9 a, 9 b, 10, 11 ) Vid en vägförrättning, som handläggs av lantmäteribyrån, behandlas och avgörs bland annat: beviljande av vägrätt; upphävande eller ändring av vägrätt; bestämning av en befintlig vägs läge och bredd samt om någon har rätt till vägen om detta är oklart; fastställande av vägenheter och bruksavgifter samt dess grunder; när vägen ska vara färdigbyggd om det finns skäl för att sätta ut en tidsgräns; om rättigheter och förbud kopplade till vägen, t.ex. rätt att ta bort träd och buskar, eller förbud att sätt upp en grind eller bom; hur förrättningskostnaderna ska fördelas mellan sakägarna; ersättningar och övriga ärenden som kan behandlas enligt denna lag (LEV 38 ). Frågor som rör nybyggnad av väg kräver alltid en förrättning. Vägförrättningen verkställs av en förrättningsingenjör( termen motsvarar förrättningslantmätare i Sverige) och två gode män som utnämnts av kommunen. Gode män behövs inte om det inte är nödvändigt och ingen sakägare kräver att gode män anlitas.(lev 40 )
Lantmäteriet 2013-05-13 3 Om det fattas beslut om att anlägga en ny väg eller grunda en vägrätt för en befintlig väg vid en vägförrättning, ska det samtidigt förordnas om att grunda ett väglag av vägdelägarna för skötseln av vägangelägenheter, om det kan anses nödvändigt med avseende på vägdelägarnas antal, väghållningen eller annan orsak. Väglag kan grundas för hela vägen, för en viss del, eller olika väglag för olika delar. Däremot kan ett väglag inte förordnas om flertalet av de närvarande delägarna i den förefintliga vägen motsätter sig detta. (LEV 50 1 st.) Var och en som har rätt till väg, eller rätt att använda väg eller vars fastighet ligger inom det område som vägen betjänar, är skyldig att såsom vägdelägare bygga och underhålla vägen i enlighet med sin andel (LEV 22 ) Väghållningsskyldigheten ska fördelas emellan vägdelägarna utifrån vilken nytta de anses ha av vägen. (LEV 23 1 st). För att fördela väghållningsskyldigheten och fördela kostnader som uppkommer på grund av detta emellan vägdelägarna fastställs vägenheter för dem enligt de grunder som anges i första stycket. De avgifter som fastställs med grund i vägenheterna kallas vägavgifter. (LEV 23 2 st.) (motsvarar uttaxering enl SFL, se också i tabell nedan). Vägdelägarna kan besluta att vägavgiften utöver den avgift som fastställts på grundval av vägenheterna skall omfatta en grundavgift som är lika stor för alla vägdelägare och som täcker de direkta kostnaderna för skötseln av väglagets administrativa ärenden (LEV 23 2 st.) T.ex. 20-50 /vägdelägare Vägenheterna bestäms efter den enskilde väglagsmedlemmens verkliga specifika förhållande. Dvs. hänsyn tas till bl a antal personer och bilar i hushållet, till utnyttjandegraden av fritidshus till andra specifika förhållanden på jordbruksfastigheter etc. Om förutsättningarna för fördelningen av vägenheter har förändrats väsentligt ska fördelningen av vägenheter förändras vid yrkande av vägdelägare. (LEV 29 1 st.) Om fördelningen av vägenheter varit i kraft i minst fem år har vägdelägare rätt att kräva en helt ny fördelning, oberoende av första stycket. (LEV 29 2 st.) När ett förordnande om att grunda ett väglag givits, ska vägdelägarna besluta om väglagets verkställande organ ska vara en syssloman eller en styrelse om tre medlemmar samt utse dessa, samt hur vägen ska benämnas. ( LEV 66, 50 2 st.) Lantmäteribyrån Lantmäteribyrån för register över enskilda vägar vad gäller vilka väglag som har grundats för skötseln av vägärenden. I registret förs följande uppgifter: 1) väglagets namn och den kommun inom vilken vägen löper,
Lantmäteriet 2013-05-13 4 2) sysslomannens eller bestyrelseordförandens namn och adress, 3) en rättighet som avses i 12 eller 13 och den fastighet som belastas av rättigheten samt uppgift om huruvida rättigheten tillkommer vägdelägarna gemensamt eller någon av dem, 4) en vägs eller vägdels anslutning till eller avskiljande från väglagets väg samt sammanslagning av två eller flera väglag eller delning eller upplösning av väglaget, samt 5) indragning eller upphörande av väglagets väg eller en del av vägen. (LEV 51 a 1 st) Lantmäteriet ska ge utdrag ur nämnda register på begäran. (LEV 51 a 2 st.) Observera att inga andra uppgifter registreras, till exempel andelstal, eller vilka fastigheter som deltar i väglaget. I Finland registreras en enskild väg i fastighetsregister såsom nyttjandeenheter (käyttöoikeusyksikkö). I fastighetsregistret finns vägens läge (medellinjens koordinater och vägens bredd) samt vägens namn och nummer (se fastighetsregisterutdrag) och vilka enskilda vägar som belastar varje lägenhet (Vägrätt (000-2006-K2120 -Degermoss skogsväg - 12 m bredd). Man kan inte se i fastighetsregistret vilka lägenheter(fastigheter) som är medlemmar i väglagen eller vilka som är vägmedlemmens vägenheter. Fastighetsregistret är helt och hållet digital. Den kommunala vägnämnden Om sakägarna inte har kunnat enas i ett ärende angående en befintlig väg, och det inte ska avgöras vid en vägförrättning, får kommunens vägnämnd besluta. Vägnämnden beslutar i så kallad vägnämndens valförrättning och det gäller följande frågor: 1) beviljande av vägrätt; 1 a) upphävande av vägrätt och befrielse från väghållningsskyldighet på grund av detta; 2) förbud mot grind, bom, och stängsel; 3) ersättningar och kostnader t.ex. bruksavgift, vägavgift, anslutningsavgift mm. 4) fastställande av vägenheter i vissa fall; 5) vägdelning; 6) grundade av väglag; 7) förordnande av syssloman eller medlemmar i styrelse eller suppleanter om väglaget enligt LEV 58 3 st. försummat att välja dessa. 8) eventuellt uttag och grunder för uttag av bruksavgifter för skogstransporter;
Lantmäteriet 2013-05-13 5 9) ärenden som vägdelägare eller andra sakägare vill att vägnämnden ska avgöra enligt LEV 70 dvs. att de anser att väglagsstämmans beslut inte har fattats i laga ordning eller inte är lagenligt eller kränker hans rätt eller vägdelägarnas likställdhet; 10) meningsskiljaktigheter enligt LEV 71 mellan vägdelägarna när de inte har bildat väglag; 10 a) oklarheter eller oenigheter kring om vägen byggts enligt den grundade vägrätten, om vägens skick är som det ska och liknande; 11 ) ärenden som nämns i 10 kap. dvs. tillstånd för annan användning av väg och användning av annan mark tillfälligt såsom väg, förutom LEV 80 5 st. dvs. straff för användning som strider mot LEV 80 då ersättningskrav även ska framställas vid allmän domstol. 12) andra ärenden som enligt denna lag ska avgöras av vägnämnden (LEV 52 1 st.) Om det vid vägnämndens handläggning uppstår oklarhet om det finns en laglig nyttjanderätt till vägen, ska nämnden hänskjuta frågan om rätten till vägen för att behandlas vid en vägförrättning, eller om förutsättningar finns, söka vägrätt till vägen vid vägförrättning. (LEV 52 2 st.) Vägnämndens beslut kan överklagas till jorddomstolen, senast 30 dagar efter att beslutet fattats. (LEV 55 ) Observera att vägnämnden inte består av lantmätare, utan är en kommunal nämnd med politiker. En lantbrukssekreterare kan vara föredragande och i större städer kan det finnas en tjänsteman för uppdraget. Sakkunskapen varierar från ingen alls till fullständig expert. I Jorddomstolen sitter en juristdomare och en jordrättsingenjör (som är lantmätare) samt två nämndemän. Väglaget Väglag kan bara grundas vid en vägförrättning eller genom en vägnämnds beslut. (LEV 58 ) Sysslomannen, styrelsemedlemmar, suppleanter och revisorer (när de behövs) har rätt till skäligt arvode för sitt uppdrag. Utöver detta har de rätt till ersättning för kostnader som uppdraget leder till. (LEV 60 ) Väglaget får ingå förbindelser som är nödvändiga för väghållningen, anskaffa lös egendom samt kära och svara. (LEV 62 ) Om inte annat följer av LEV 52 (vad vägnämnden beslutar om), så beslutar vägdelägarna själva om väghållningen och andra saker som angår väglaget vid väglagets stämma. Vid stämman ska särskilt fattas beslut om bl a :
Lantmäteriet 2013-05-13 6 1) beviljande av vägrätt, rätt för näringsidkare att använda en väg, upphävande av vägrättigheter samt befrielse från väghålllningsskyldighet på grund av detta 2) fastställelsegrunderna för samt fastställelse och ändring av vägenheter och brukningsavgifter. 2a) anslutningsavgift enligt LEV 24 och anläggande av anslutning enligt LEV 32 a om oenighet uppstår om saken 3) fastställande av debiteringslängd för väg- och bruksavgifter 4) förvärvande av vägrätt och rätt enligt LEV 12-13 (att ta väghållningsämne, lagra virke, ha bilplats, brygga eller liknande), söka vägförrättning, söka rågång enligt FBL (fastighetsbestämning) när detta behövs för väghållningen, betala kostnader för alla nämnda åtgärder samt vid behov utfärda anvisningar om väghållningen till sysslomannen eller styrelsen. 5) Om, och i så fall under vilka villkor, en väg som ansluter sig till väglagets väg delvis eller helt ska övertas av väglaget 6 ) om skogvägstransporter ska betalas via bruksavgifter istället för vägavgifter, vilka grunder de ska betalas efter och ändringar i dessa. 7) beviljande av tillstånd för annan användning av väg och användning av annan mark tillfälligt såsom väg enligt LEV 80 1 st. och förbud för viss slags användning enligt LEV 80 3 st. Väglaget ska hålla årsstämma varje år före sista juni, och vid behov även andra stämmor. Väglagets stämma kan besluta att hålla stämman mer sällan, dock minst en gång vart fjärde år. (LEV 65 ) En vägdelägare eller annan sakägare som anser att väglagsstämmans beslut inte har fattats i laga ordning eller inte är lagenligt eller kränker hans rätt eller vägdelägarnas likställdhet, har rätt att få ärendet avgjort i vägnämnden. Ett skriftligt yrkande på detta ska lämnas in till vägnämnden trettio dagar efter att beslutet fattades. (LEV 70 ) För vägdelägare som inte har bildat ett väglag är avtal och överenskommelser angående väghållning bara bindande för de delägare som har ingått avtalet. Om vägdelägarna blir oeniga i frågor som rör väghållningen kan delägare förelägga frågan till vägnämnden för avgörande. (LEV 71 ) Vägdelägare som inte bildar väglag kära och svara gemensamt i ärenden som rör vägen, med vissa undantag (LEV 72 ). Sammanfattningsvis kan sägas att det mesta kan genomföras genom en vägförrättning. Däremot kan väglaget själva genom sin årsstämma besluta om ändring av vägenheter, bruksavgifter, anslutning av en ny fastighet, anslutningsavgift, anslutning av nya vägdelar mm. Om de är oense kan de begära att vägnämnden avgör frågan. De kan även be lantmäteribyrån om ett utlåtande. För ett sådant utlåtande tar lantmäteribyrån en taxa om 80 euro per timme, och då får väglaget själva komma in med all information. Detta
Lantmäteriet 2013-05-13 7 utlåtande är dock inte bindande, utan kan ändras och det slutliga förslaget fastställs på väglagets årsstämma. Det är bara lantmäteribyråerna eller vägnämnden som grundar ett väglag. För att skapa rättigheten till nybyggnation av väg för fastigheter krävs lantmäteriförrättning. Vägnämnden och väglaget kan skapa vägrätt för fastigheter för att använda befintliga vägar. Vägförrättningar som Lantmäteriverket har gjort (alla nya vägar-se ovan) registreras i fastighetsregister och alla förrättningshandlingarna är i digital form. Alla enskilda vägar som har grundats i vägförrättningen (Lantmäteriverkets eller vägnämndens förrättning) registreras också i register över enskilda vägar men det här registret är inte nåbara digitalt (men det kommer inom några år att vara). I registret över enskilda vägar finns bara information om vilka vägar som ingår, och kontaktuppgifter till syssloman eller ordförande i väglaget. Information om syssloman eller ordförande är oftast inte uppdaterad, även om skyldighet att uppdatera den föreligger. Om frågor uppkommer kring vem som deltar i väglaget eller vilka vägenheter varje fastighet har är det enbart väglaget själva som har den informationen. Om dokumentationen förkommit eller brustit får en omprövning göras (även om det inte kallas så) och antingen kan väglaget göra den själva, be vägnämnden besluta, eller be lantmäteribyrån om råd. Omfattande oklarheter angående vägrätter, t.ex. angående väglagets omfattning kan lösas genom en lokal vägförrättning (LEV 38 c ). Grundläggande skillnader Konstruktionen gemensamhetsanläggning finns inte i Finland. Där upplåts vägrätt för varje fastighet för sig, och väglaget är bara en förvaltande organisation. I Sverige upplåts rätten till väg till anläggningssamfälligheten (för gemensamhetsanläggningen), i vilken de ingående fastigheterna har del. Inom detaljplanelagt område är kommunen genomgående ansvarig (huvudman) för gator och vägar, så systemet med väglag gäller främst vägar utanför detaljplanelagt område. Dessutom är väglagen mindre till sin omfattning än i Sverige. 10-30 fastigheter är ett vanligt antal, och de är sällan belånade. Väglaget har rätt att själv bestämma över storleken (omfattningen) av medlemmarnas vägenheter. Vägenheternas storlek bestämmes inte via schablontal utan skall följa medlemsfastighetens specifika användning/förutsättning. Dvs hänsyn skall tas t ex till antal personer i hushållet, antal bilar, frekvensen av nyttjandet av en fritidsbostad etc. För beräkningen av vägenheterna finns ett detaljerat sofistikerat regelverk, se HANDBOK OM FÖRDELNING AV VÄGHÅLLNING FÖR ENSKILDA VÄGAR, LANTMÄTERIVERKETS PUBLIKATIONER NR 92 UTVECKLINGSCENTRALEN 2011.
Lantmäteriet 2013-05-13 8 Fler och fler väglag förvaltas med hjälp av en syssloman, en vägdisponent som är utbildad av vägföreningen (motsvarar REV). I Sverige finns allt dokumenterat i register, medan i Finland finns bara vägrätterna som lantmäteriet har bildat i registret, eftersom väglagen själva kan upplåta vägrätt för befintliga vägar. Jämförelsetablå Begrepp och frågeställningar Lagstiftning Ansvarig myndighet Sverige Anläggningslagen (AL), Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, Fastighetsbildningslagen (FBL) mfl. Lantmäteriet (+ kommunala lantmäterimyndigheter) Finland Lagen om enskilda vägar (LEV), Fastighetsbildningslagen (FBLf) mfl. Lantmäteriverket, även kommunala vägnämnder Förrättningsmyndighe: Förrättningslantmätare + ev. två gode män Förrättningstyp Anläggningsförrättning Vägförrättning Rätt till väg upplåts med Utrymmesservitut för anläggningssamfälligheten Marken upplåts med Antingen en servitutsliknande officialrättighet eller inlösen till äganderätt (marken blir då samfälld för de fastigheter den har blivit inlöst för) Förrättningsingenjör + ev. två gode män. Observera att även den kommunala vägnämnden samt väglagets stämma kan fatta liknande beslut som i förrättningen. Vägrätt för varje enskild fastighet till markområdet (bestående nyttjanderätt, i princip servitut) (LEV 8 ) Se ovan. Gemensamhetsanläggning /vägsamfällighet Förvaltningsorganisation Gemensamhetsanläggning Begreppet finns ej i Finland Samfällighetsförening Väglag (där bestyrelse = styrelse)
Lantmäteriet 2013-05-13 9 Andelstal Avgifter /vägavgifter Förmånsrätt för uttag av årskostnaden Andelstal (AL 15 ), enligt schabloner. Utgör grunden för uttaxering av kostnaderna för utförande och drift. för drift enligt användning (AL 15 2 st.). Möjligt med särskilda beslut kostnader för "de åtgärder som krävs för att vägen ska kunna användas vintertid". (AL 48 ) Ja, legal förmånsrätt Vägenhet (LEV 23 2 st.) Baseras på verkliga förhållandet t.ex. hur många bilar varje fastighetsägare etc. (se "Handbok om fördelning av väghållning för enskilda vägar") Vägavgifter (LEV 23 2 st), enligt nytta (LEV 23 1 st), särskilda vägenheter möjliga för byggande av väg som bara kommer vissa till del.(lev 23 2 st.) Förmånsrätt finns i någon form Möjlighet att fördela kostnader för gemensam administration? Möjlighet att ta ut avgifter för extra slitage från medlemmar? Det förekommer att det i anläggningsbeskrivning/beslut ges en sådan möjlighet. Om det inte står så kan inte föreningen fördela dessa kostnader särskilt. Uttalat lagstöd saknas Ja (AL 48 a ): Ja (LEV 23 2 st.) Ja (LEV 23 3 st.) Möjlighet att ta ut brukningsavgifter från icke medlemmar? Registrering av andelstal, vem och var? Samfällighetsförening bör kunna avtala om det men det finns inget direkt uttalat lagstöd för det Av Lantmäterimyndigheten i fastighetsregistret. (AL 15, FBL 19:6) Ja (LEV 10, 23 5 st.) Av väglagen i egna system. (Ingen skyldighet för Lantmäteribyrån att föra register över det enligt LEV 51 a ) Hur omprövas andelstal? Ny förrättning (AL 35 ). Sedan år 1998 även: "Lantmäterimyndigheten kan i anläggningsbeslutet bestämma att styrelsen för en samfällighetsförening får besluta om ändring av andelstal på grund av att en fastighets Väglagets stämma (LEV 64 ), eller kommunens vägnämnd (LEV 52 ). Kan be att få råd från LM, men dessa behöver inte följas. Medlem har rätt att begära omprövning av sin vägenhet om man är missnöjd eller den varit densamma i mer
Lantmäteriet 2013-05-13 10 användningssätt ändras stadigvarande. (AL 24 a ). Ändring kan också ske med stöd av AL 43. än 5 år. Väglaget bör/skall hålla stämma vart 4:e år och då kan vägenheterna också ses över Vem kan vara medlem? Fastigheter, inskriven tomträtt, gruva, fastighetstillbehör såsom byggnad eller annan anläggning, naturreservat (AL 1, 2 ). Fastighet, outbrutet område, samfälld skog enligt lagen om samfällda skogar (109/2003), gruva och sådan byggnad eller inrättning på annans mark som är avsedd att vara bestående (LEV 2 1 st.).) Kommunal vägnämnds roll Överklagande av förrättningsbeslut Finns inte Mark- och miljödomstolen (AL 30, FBL 15:1) Bilda väglag, besluta i frågor som väglaget inte kunnat enas om, t.ex. beviljande och upphävande av vägrätt, ersättningar och kostnader såsom bruksavgift, vägavgift, anslutningsavgift mm, fastställande av vägavgifter i vissa fall mm. (LEV 52 1.st) Jorddomstolen Överklagandetid Normalt 30 dagar Normalt 30 dagar Vilken är nästa instans? Mark- och miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs. Högsta domstolen (bara med prövningstillstånd) Vilken är nästa instans? Överklagande av beslut tagna av samfällighetsföreningens/ väglagets stämma Högsta domstolen (enbart i vissa fall och med prövningstillstånd) Väcka talan mot föreningen hos mark- och miljödomstolen. Inom fyra veckor från beslutsdag. (Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 53 ). Var: Den kommunala vägnämnden. När: senast trettio dagar efter att beslutet fattats. (LEV 70 ) Vilken är nästa instans? Mark- och miljööverdomstolen. (Sedan ev. högsta domstol) Var: Jorddomstolen, senast trettio dagar efter att beslutet fattats. (LEV 55 ) (Sedan ev. högsta domstol)
Lantmäteriet 2013-05-13 11 Syssloman och vägdisponent Generell storlek på enskilda väghållningsorg. Finns de i tätorter i Finland? Skyldighet att rapportera styrelseändringar och till vem? Syssloman finns bara som möjlighet om styrelse saknas och syssloman utses av länsstyrelsen Mycket stor variation Den statliga lantmäterimyndigheten ska föra ett samfällighetsföreningsregister. Om ändring sker vad gäller styrelseledamöternas (eller om särskild firmatecknare har utsetts) fullständiga namn, bostads- och postadress och telefon, skall detta genom styrelsens försorg genast anmälas för registrering. (Lagen om förvaltning av samfälligheter 25, 39 ) Väglagen kan skötas av en syssloman istället för en styrelse. Denna syssloman kan t.ex. vara en vägdisponent som är utbildad av Finska Vägföreningen (motsvarar Riksförbundet för enskilda vägar i Sverige). Vägdisponenten håller stämmor och ser till att föreningen sköts lagenligt. De är ibland egenföretagare som enbart arbetar med detta, eller bland annat med detta, och de blir allt vanligare. Ca 10-30 fastigheter normalt. Inom detaljplanelagt område är kommunen generellt sett ansvarig för vägnätet. I kvartersmark kan vägrätten grundas som servitut (se FBL 154 11 punkt). Man kan inte bilda nya samfällda områden inom kvartersmark (se FBL 132 3 mom). Gatorna, parkerna, och dylika andra områdena är allmänna områdena som kommunen eller staten äger och som införts som allmänt område i fastighetsregistret (se FBL 2 4 punkt) Lantmäteribyrån för register över enskilda vägar i fråga om vilka väglag som har grundats. Dit är sysslomannen eller styrelsen skyldig att rapportera in förändringar angående sysslomannens eller styrelseordförandens namn och adress. Detsamma gäller för vägnämnden om den har fattat beslut i dessa frågor. (LEV 51a, 67 )
Lantmäteriet 2013-05-13 12 Möjlighet till statsbidrag? Ja Ja (LEV 93, 93 b, 96, 97 ) Möjlighet att låna pengar? Vem ansvarar för anslutning av ny fastighet Vem bestämmer anslutningsavgiften? Hur bestäms anslutningsavgiften? Hur kan man lägga till/komplettera med nya (befintliga) vägar? Förvaltningsformer för andra former av gemensamma anläggningar ( t ex i storkvarter) Ja Lantmäteriet (AL 42 a, Jfr även 41,42,43 ) Lantmäteriet (AL 42 a ) Samtidigt som lantmäterimyndigheten beslutar om anslutning till en gemensamhetsanläggning ska myndigheten också bestämma andelstal för fastigheten och pröva frågan om ersättning enligt 37 (AL 42 a ). Ny förrättning för att ompröva ga:n (AL 35 ). Ja, samfällighetsförening Ja men det förefaller vara ganska ovanligt Lantmäteriet (LEV 8 ) eller Vägnämnden (LEV 52 ) eller Väglagets stämma (LEV 64 ) och fastighetsägaren (LEV 9 3 st.) Lantmäteriet, vägnämnden eller väglagets stämma beslutar. Samma som beviljar vägrätten enligt ovan. (LEV 24 3 st.). Väglaget har laglig rätt att ta ut en avgift som baseras på reparationer etc. som skett de senaste 15 åren. Ersättningsfrågan avgörs i samband med att rätten till vägen beviljas. (LEV 24 3 st.) Väglagets årsstämma (LEV 64 ) eller vägförrättning eller beslut av Vägnämnden. Finns normalt inte. I stranddetaljplanområden kan man grunda strandlaget i en fastighetsförrättning eller i vägnämndens vägförrättning. Strandlaget kan förvalta gemensamma anläggningar inom stranddetaljplanområden (se markanvändnings- och bygglagen 75 ). Hans Rosén