Del 0 INLEDNING 0.1 TEKNISK HANDBOK.1 PRAKTISK TILLÄMPNING Allmänt Teknisk handbok för gata, park och VA är anpassad efter de nya medier och tekniska möjligheter som finns idag. Teknisk handbok reglerar utformningen av de handlingar som utförs av kommunen eller av exploatörer. Dessa handlingar ligger till grund för både upphandling och genomförande av entreprenadarbeten. Textavsnitten skall fungera dels som bilagor till upphandlingsunderlag och kontrakt, dels som kravspecifikationer till entreprenörer, dels som instruktioner till kontrollanter. Därför är de strukturerade efter och har hänvisningar till allmänt kända, branschöverenskomna arbetsunderlag. Teknisk handbok kompletterar dessa med uppgifter som är specifika för kommunens behov. Bestämmelser Det finns flera olika regelsamlingar för hur handlingar skall upprättas och arbeten skall utföras: - Lagar, förordningar och föreskrifter - Branschöverenskomna anvisningar och handböcker - Branschledande beställares regler, i tillämpliga delar - Kommunens egna regler, som innefattas i anvisningarna i Tekniska handboken Kommunens anvisningar Kommunens anvisningar meddelas enligt följande: - Genom texterna i Tekniska handboken - Genom hänvisningar till något allmänt verk, som t ex AMA, svenskt Vatten m fl - Genom detaljanvisningar 0:1
Del 0 INLEDNING 0.1 TEKNISK HANDBOK.2 STRUKTUR OCH STATUS s Tekniska handbok består av tre delar: Projektering, Förfrågningsunderlag samt Utförandeskede. Strukturen varierar dem emellan. Hänvisningar till lagar Lagar, krav, publikationer, typblad m m gäller i de fall s Tekniska handbok hänvisar till utgått eller gammalt material. Status på Tekniska handboken Tekniska handboken gäller där den föreskrivs såvida inte annat anges. 0:2
Del 0 INLEDNING 0.1 TEKNISK HANDBOK.3 MILJÖMÅL Övergripande mål - Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. - Värdefulla natur- och kulturmiljöer skall skyddas och vårdas. - Den biologiska mångfalden bevaras. - Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god resurshushållning tryggas. - Återanvändning och återvinning, liksom annan hushållning med material, råvaror och energi, främjas så att ett kretslopp uppnås. (Miljöbalken kapitel 1 1) Dessa övergripande mål redovisas nedbrutna i s miljömål och miljökrav. 0:3
Del 0 INLEDNING 0.1 TEKNISK HANDBOK.4 FASTSTÄLLANDE Undertecknad fastställer härmed s Tekniska handbok att tillämpas från och med 2004- -. Statusen hos Tekniska handbokens dokument är entydig, kommande utgåvor skall vara formellt fastställda för att vara gällande. Täby 2004- - --------------------------------------------------------------------------------------------------- Ordförande Miljö- och byggnämnden Teknisk direktör Markeringar: Reviderade dokument kommer tydligt att märkas med revideringsdatum i sidhuvudet. 0:4
1.1 UTREDNING OCH PROJEKTERING.1 ALLMÄNT Den kommunala planeringen i plan- och bygglovprocessen regleras i plan- och bygglagen. Kommunens planering bedrivs i följande steg: - Översiktsplan - Fördjupade översiktsplaner - Detaljplaner - Bygglovhandlingar I översiktsplanen läggs kommunens framtida markanvändning fast. Befolkningsutveckling, bostäder, arbetsplatser, infrastruktur m m redovisas också. Allt detta också utifrån regionala planer som t ex Regionplanen för Stockholms Län. Den fördjupade översiktsplanen tar ett samlat grepp över ett större område i kommunen för att utreda de kommunala konsekvenserna av olika typer av förändringar av markanvändningen, t ex bostadsutbyggnader. I detta skede utförs utredningar för att klarlägga både kommunalekonomiska och övriga konsekvenser, t ex miljö, teknik, skola, service m m. Nästa steg är detaljplaneprocessen för att i detalj klarlägga markanvändningen m m. I detta skede utförs förprojektering av t ex gator och parker. Noggrannhetsnivån i höjdsättningen är 10 cm. När detaljplanen vunnit laga kraft vidtar framställning av projekteringshandlingar till färdig arbetshandling. I denna process ingår också bygglov för anläggningar i enlighet med PBL och de krav som redovisas i planbestämmelserna. 1:1
1.1 UTREDNING OCH PROJEKTERING.2 INVENTERING/KAPACITETSBERÄKNINGAR/IDÉSKISSER I de tidiga utredningsskedena görs normalt en förstudie/program som klarlägger: - målen för projektet klarläggs - inventering och förstudie utförs för att klarlägga förutsättningarna - gestaltningsprogram/idéskisser upprättas för utformning av mark (gata, park, belysning m m) för att klargöra t ex materialval m m - för trafikanläggning utförs kapacitetsberäkningar t ex via CAPCAL - projektets kostnad Samrådsprocessen fortgår i varje steg. Efter denna process sker projektering till färdigt förfrågningsunderlag. 1:2
1.1 UTREDNING OCH PROJEKTERING.3 EFTERSTUDIE När projektet är utbyggt utförs en efterstudie som klarlägger nyttan med projektet. Denna efterstudie skall också ingå som en naturlig del i kommunens erfarenhetsåterföring. Ansvarig projektledare/byggledare ansvarar för detta. 1:3
1.2 PROJEKTERING.1 RUTINER VID PROJEKTERINGSSTART Inför ett nytt mark- och anläggningsprojekt skall man registrera vilka behov som finns, dessutom utse en projektledare. Utredning, projektering Det är projektledarens uppgift att: - leda en utredning om vilken typ av åtgärder och omfattning som skall genomföras - sammanställa ett underlag för beställning av konsultarbete - meddela dem som kommer att bli berörda av projektet Normalt är projektledaren också projektansvarig. Eventuellt kan en särskild projektansvarig person utses. Anlita konsulter Projektledaren är den som upphandlar konsulttjänster och leder konsultarbetet. Det är viktigt att projektledaren ser till att alla handlingar som upprättas på beställning av kommunen blir beställarens egendom. OBS! Detta är ett avtalbart avsteg från bestämmelserna i såväl ABK som i lagarna om upphovsrätt och mönsterskydd. När man projekterar konstbyggnader med eventuella tillhörande tekniska anläggningar ingår det i arbetet att också ta fram underhållsanvisningar. All upphandling av konsulttjänster skall ske enligt LOU, såvida inte ramavtal inom det aktuella området finns tecknat. 1:4
1.2 PROJEKTERING.2 RITNINGAR ansvarar för samordningen om inte annat anges. I dessa avsnitt beskrivs de regler och anvisningar som gäller för produktion av ritningar. De som måste känna till innehållet i dessa avsnitt är: - Ansvariga för respektive projekt - Granskningsansvariga hos respektive ledningsägare - El-ansvarig - Signalansvarig - Teleansvarig - VA-ansvarig - Gatuvärme-ansvarig - Stokab-ansvarig - Arkivansvarig - Konsulter och entreprenörer som är anlitade för respektive projekt 1:5
1.2 PROJEKTERING.3 FÖRESKRIFTER CAD-RITNINGAR Allmänt I ARBETSHANDLINGAR 90, del 2, kapitel 7, 1-7; BST, SS finns ytterligare beskrivningar av hur man framställer och hanterar ritningar. Här beskrivs ritningsframställning med CAD-teknik. CAD-samordningsansvarig person skall utses. CAD-ansvarig skall bl a säkerställa att en för uppdraget lämplig utrustning och version av CAD-program används samt att all ritningsframställning sker enhetligt. Alla projektering skall anslutas till kommunens koordinatsystem ST 74, RH 00. CAD-manual s gällande CAD-manual tillämpas. Framställa kopior Kopior kan framställas med kopiering, tryckning samt uppritning i plotter (vid flerfärg). Preliminära ritningar - När preliminära ritningar skickas, skall namnrutan vara ifylld, men inte datumeller godkännanderutorna. I namnrutans statusruta skall det stå FÖRHANDS- KOPIA. Skriv datumet ovanför ändringstabellen före kopieringen. Vid nästa distribution (som preliminär handling) stryker man över datumet (så att det ännu kan läsas) och skriver det nya datumet ovanför. Till varje ritningsleverans skall det finnas en ritningsförteckning. - När ritningen skickas för granskning skriver man GRANSKNINGSKOPIA i statusrutan. Skriv aktuellt datum ovanför ändringstabellen och stryk tidigare datum (se punkt 1). Hur en granskning skall gå till finns beskrivet i avsnitt 1.76. - När alla ritningar som hör till projektet är godkända skall det noteras i namnrutan. Om ritningen skall utgöra underlag vid en entreprenadförfrågan skriver man FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG i statusrutan. Ta bort samtliga datum ovanför ändringstabellen och skriv ett nytt datum, gemensamt för hela förfrågningsunderlaget, i namnrutan. Om ritningen skall komplettera en ARBETSHANDLING skriver man ARBETSHANDLING. - När en entreprenadupphandling är avslutad skall alla ritningar och ritningsförteckningar revideras. Ändra texten i statusrutan till ARBETSHANDLING. Skriv också ARBETSHANDLING i rutan revidering A. Skriv datum i ändringskolumnen och A i avsedd ruta efter ritningsnumret nere till höger i namnrutan. Gör detta på alla ingående handlingar. 1:6
1.2 PROJEKTERING Ändra fastställda ritningar - Till en ändrad ritning skall det alltid bifogas en kopia av den ändrade sidan i ritningsförteckningen och ett ändrings-pm. Ange alltid gällande ändringsbeteckning. - Själva ändringen skall markeras med aktuell bokstav på fyra ställen: - Vid ändringsstället på ritningen görs ett s k moln runt ändringen (pil med spetsen mot ändringen). Radera tidigare moln. - I ändringstabellen på ritningen. Ange antal ändringsställen, innehåll, datum och signatur. - I namnrutan på ritningen, efter ritningsnumret (ersätter tidigare bokstav). - I förekommande fall, i ritningsförteckningen. Notera den nya beteckningen efter ritningsnummer och datum på den aktuella sidan. Skriv också datum i förteckningsbladets huvud. Ändra beskrivningar - Markera ändringar på beskrivningsblad, material- och arbetsbeskrivningar, rumsbeskrivningar, mängdförteckningar eller andra motsvarande beskrivningar med ändringspilar. Ändringspilarna skall ha en svärtad spets som pekar mot den ändrade textraden. Ändringar som avser flera rader i följd skall markeras med en pricklinje i kanten och med en ändringspil som pekar mot pricklinjen. Texta löpnumret på ändringen i ändringspilen. Alla ändringar som görs vid samma tillfälle skall förses med samma nummer. - Skriv numret på det ändrings-pm som hör till ändringen i revideringsrutan i beskrivningsbladets huvud. Skriv också datum och signatur. Notera i ändrings-pm - Om en ritning eller beskrivning ändras, skall ändringen specificeras i ett ändrings- PM. Det utgör underlag för kostnadsregleringar. Alla ändrings-pm skall förses med ett löpnummer och en uppgift om vilken konsult som utfört ändringen. När en ändrad ritning eller beskrivning distribueras skall aktuellt ändrings-pm följa med. - I ett ändrings-pm för en ritning skall ritningens nummer och ändringens beteckning och innehåll finnas med. - I ett ändrings-pm för en beskrivning skall den ändrade sidans nummer, AMA-kod eller motsvarande samt ändringens löpnummer och innehåll finnas med Ändrings-PM skall redovisas på närmast följande byggmöte. 1.2 PROJEKTERING.4 NAMNRUTA Texten i namnrutan Exempel på namnruta. 1:7
Övrig text i anslutning till namnrutan: Förklaringar, föreskrifter och anmärkningar Förklaringar, föreskrifter och anmärkningar skall redovisas då de behövs för att man skall förstå ritningens innehåll, anläggningens funktion och hur man skall sköta dess framtida underhåll. Koordinattabell Koordinattabellen skall placeras så att den skiljer sig från ritningens innehåll i övrigt, helst ovanför konsultens namnruta. Om det behövs kan koordinattabellen redovisas i egen handling. Orienteringsfigur Orienteringsfigurer placeras i anslutning till namnrutan. 1:8
1.2 PROJEKTERING.5 FÄLTMÄTNINGAR, GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Fältmätningar Alla mätnings- och utsättningsarbeten skall ske med utgångspunkt från Täby kommuns höjdfix och polygonnät, ST 74 RH 00. Samtliga avvägningar för gator och gc-vägar skall ske utifrån koordinatberäknade linjer. Tvärsektion och profil skall ske på minst var 20:e meter. Vid bergförekomst skall avvägning ske på minst var 10:e meter. Samtliga befintliga tomtinfarter skall avvägas som komplett tvärsektion. Murar, häckar och staket skall för varje delsträcka dokumenteras på minst två tvärsektioner. Murar och häckars ytterkanter och höjd skall dokumenteras. Befintliga anläggningar som el- och telestolpar, brunnar, VA-betäckningar m m skall dokumenteras i plan, för brunnar och VA-betäckning även höjd. Geotekniska undersökningar Geotekniska undersökningar och utredningar skall genomföras och redovisas enligt Sveriges Geotekniska Förenings beteckningsblad. Resultat av geotekniska undersökningar skall redovisas i plan samt på profil- och tvärsektionsritningar. Om redovisningen kan ske på arbetsritningar eller måste ske på separata georitningar bestäms i samråd med ansvarig projektledare. Som komplement till ritningsredovisningen skall en skriftlig geoteknisk rapport och ett projekteringsunderlag upprättas. Rapporten skall innehålla: - omfattning av utförda utredningar - sammanställning av laboratorieundersökningar (tjälfarlighetsprov, CRS-prov m m) - grundvattentabeller Projekteringsunderlaget skall innehålla: - områdesbeskrivning - jordlagerföljder - grundvattennivåer - dimensioneringsförutsättningar för gator, vägar, torg m m - schaktningsrekommendationer - risker för grundvattensänkning, förorening av grundvatten eller annan påverkan på grundvattensituationen samt förslag till åtgärder - risker för påverkan på grundvattensmagasin samt förslag till motåtgärder 1:9
1.2 PROJEKTERING - risker för vibrationer och buller vid utförande och drift samt förslag till motåtgärder - risker för sättningar, jordrörelser samt förslag till motåtgärder - riskinventering, t ex bebyggelse, anläggningar, förorenad mark (jord) Tjälfarlighetsundersökning Provtagning skall ske till 1,0 m under projekterad terrassbotten. Vid förekomst av torv, dy eller gyttja skall provtagning utökas så att jordlagrets mäktighet och ordningsföljd kan bestämmas. Grundvattenundersökning Inom objektet skall bestämning av grundvattenytornas nivå ske i den omfattning som i samråd med ansvarig projektledare bedöms erforderlig. Berg- och viktsondering Vid projektering av markanläggningar utanför befintliga anläggningar område skall viktsondering utföras i den projekterade anläggningens/vägens mittlinje i den utsträckning som bestäms i samråd med. Bergsondering skall utföras i den projekterade vägens båda ytterkanter på minst var 20:e meter och om berg ej påträffas ovanför terrassbotten/rörgravsbotten. Borrning skall utföras till ett djup av minst 1,0 m under projekterad terrassbotten. Om berg konstateras inom detta djupintervall skall borrningarna förtätas till var 10:e meter. För va bestäms trolig bergkontur på var 10:e meter. Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD Förutsättningarna för LOD skall bedömas och belysas i den geotekniska beskrivningen. 1:10
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.1 FÖRESKRIFTER Det finns flera olika regelsamlingar för hur handlingar skall upprättas och projekteringsarbete skall utföras och redovisas, nämligen: - Lagar och förordningar - Branschöverenskomna regler - Branschledande beställares regler, i tillämpliga delar - Kommunens egna regler, som innefattar anvisningarna i Teknisk handbok Anvisningarna är avsedda att tjäna som underlag vid projekteringsoch beskrivningsarbete. Följande bestämmelser och anvisningar tillämpas: - Svensk Standard SS - AB 92 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader av år 1992, Byggandets Kontraktskommitté. - ABT 94 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggningsoch installationsarbeten av år 1994, Byggandets Kontraktskommitté. - ABK 96 Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 1996, Byggandets Kontraktskommitté. - Bygghandlingar 90, delarna 1, 2 och 3 Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, BST och SS 1990. - Bygghandlingar 90, del 7 Lika ovanstående, avser mark- och anläggningsarbeten. - Anläggnings AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning för markarbeten, Svensk Byggtjänst. - MER Mät- och ersättningsregler, anläggningsarbeten, Svensk Byggtjänst. 1:11
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Kommunens regler Kommunens regler meddelas på fyra sätt: - Genom hänvisning till något allmänt regelverk, t ex Anläggnings AMA, (Vägutformning) VU94 eller ARGUS - Genom texterna i Teknisk handbok - Genom trycksaker med detaljanvisningar - Typritningar - All projektering skall ske i ST74 och RH00 1:12
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.2 PROJEKTERING Projektering kan förekomma i olika steg, skeden och som underlag för upphandling av olika entreprenadutformningar. De vanligaste projekteringsskedena är: - Förstudie - Lokaliseringsplaner - Utredningsplan/Programhandling - Arbetsplan/Detaljplaneunderlag - Bygghandling/Arbetshandling - Upprättande av Relationshandlingar De vanligaste entreprenadformerna är: - Utförandeentreprenad - Totalentreprenad Projekteringsarbetet skall alltid bedrivas så att kraven för beslutat projekteringssteg och entreprenadform tillgodoses. Projekteringsarbetet skall alltid inledas med tillsättande av ansvarig Projektledare hos beställaren. Finns konsult inblandad i uppdraget skall konsulten tillsätta en Ansvarig Projekteringsledare som blir direkt ansvarig mot beställarens Projektledare. Vidare skall projektören (konsulten) till Projektledaren redovisa: - Projektanpassad Tidplan - System för Kvalitetssäkring och Kvalitetsplan - System för Miljösäkring - Organisationsplan och namn på Teknikområdesansvariga - Förslag till mötestider under hela, eller delar av, projekteringstiden - Vid större projekt upprättas en projekthandbok - System för kostnadsuppföljning - System för digital hantering och ev digital leverans 1:13
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.3 PLANRITNINGAR Planritningar Planritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400 eller 1:1000. Även andra skalor kan förekomma. Planritningar ingår alltid i de flesta varianter av projekteringsprocessen. På planritning skall redovisas: - Grundkartan med befintliga vägar - Bebyggelse. - Gränser för fastigheter med registreringsnummer - Allmänna vägar med nummer eller namn - Terrängdetaljer - Nivåkurvor - Teckenförklaring - Koordinatnät - Norrpil - Aktuella höjd- och planfixar - Gränser för gällande kommunala markanvändningsplaner markeras med uppgift om plannummer - Den nya anläggningens geometriska planutformning - Gränser för anläggningens omfattning (Arbetsområdesgräns) Förutom själva objektet skall även redovisas: - Väganordningar - Busshållplatser - Terrängmodelleringar - Bullerskydd - Eventuell tillfällig nyttjanderätt under byggnadstiden För att säkerställa att ritningen blir förståelig och lättläst, även för andra än tekniker, bör ritningsinnehållet struktureras och redovisningen kan/bör uppdelas på olika innehåll. Höjd- och utsättningsritningar Dessa ritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400. Ritningarna ingår alltid i Bygghandlings/Arbetshandlingsfasen men kan även erfordras i andra skeden av projekteringsprocessen. 1:14
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR På ritningen skall redovisas: - Grundkarta - Nivåfixar och polygonpunkter - Teckenförklaring - Koordinatkryss - Norrpil - Höjdsättning för slitlagrets överyta - Nya dagvattenbrunnars inloppshöjd - Slänter med lutningsangivelse skall redovisas i de fall släntlutningen avviker från normalsektionens redovisade släntlutningar - Erforderligt vägområde - Använt höjd- och koordinatsystem Höjdsättningen skall redovisas i brytpunkter i tvärled samt på lämpligt avstånd i längdled. Ett avstånd, i längsled, på ca 10 meter ger god uppfattning om vägöverytans lutning. Vid vägkorsningar, cirkulationsplatser, parkeringsytor etc erfordras en förtätad höjdsättning för att klart redovisa projektörens intentioner om bl a dagvattenhanteringen. Koordinatbestämda punkter och linjer redovisas, i tabellform, på ritningen. Härvid skall säkerställas att samtliga erforderliga punkter redovisas, med uppgift om mellanliggande elements tangeringspunkter. Särskild vikt bör läggas på redovisning av vägskälskurvor, refuger, fartdämpande åtgärder, busshållplatser o dyl. Samtliga tangeringspunkter och mellanliggande element skall tydligt redovisas utmed aktuell linje på ritningen. Beläggningsritningar Då Höjd- och utsättningsritningen kan bli oläslig på grund av att informationsmängden blir för stor kan en separat Beläggningsritning upprättas. Denna ritning redovisar: - Grundkartan - Den nya anläggningen samt nivåerna på den nya anläggningens överyta - Teckenförklaring På Beläggningsritningen redovisas inte de koordinatbestämda punkterna och linjerna som omnämnts i Höjd- och utsättningsritningen. 1:15
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.4 TRAFIKANORDNINGSRITNINGAR Trafikanordningsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400 men kan vid långsträckta objekt, med färre trafikanordningar, även redovisas i skala 1:1000. Dock skall vid större korsningar eller med komplexa trafiksituationer en trafikanordningsritning alltid upprättas i skala 1:400. Trafikanordningsritningar ingår alltid i Bygghandlings/Arbetshandlingsfasen men kan även erfordras i andra skeden av projekteringsprocessen. På ritningen redovisas: - Breddmått för körfält - Vägmarkeringar med linjelittera och linjebredd - Vägmärken med skyltlittera - Teckenförklaring - Stolplägen för trafiksignaler och belysning - Räcken - Annan markutrustning - Fartdämpande åtgärder Till trafikanordningsritningarna upprättas en Vägmärkesförteckning som skall bifogas handlingen. Denna förteckning redovisar varje vägmärke med sitt littera, placering i väglinjens längdmätning samt sidoavstånd från referenslinjen (staklinjen). 1:16
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.5 NORMALSEKTIONER/TYPSEKTIONER Normalsektioner Normalsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:50, i undantagsfall i skala 1:100. Normalsektionsritningar ingår alltid i Bygghandlings-/Arbetshandlingsfasen. På ritningen redovisas: - Sektionsindelning - Terrass - Slänter - Diken - Tvärlutningar - Höjdavvikelser från profilplan - Sidoavstånd från referenslinje (= oftast koordinatberäknad staklinje) till brytpunkter - Räcken - Teckenförklaring - Stolpar och andra fasta frekvent förekommande föremål - Eventuella skyddsåtgärder - Mittremsor - Sidoremsor - Terrängmodelleringar - Överbyggnadslager - Kantstöd - Stödmurar - Släntbeklädnader En dimensioneringstabell skall redovisa respektive lagers tjocklek, material och hänvisning till aktuellt kapitel i AMA eller annan materialmanual. Normalsektioner upprättas för samtliga förekommande överbyggnadstyper och vägbredder i projektet. På normalsektionen redovisas även de dimensioneringsförutsättningar som legat till underlag för vald överbyggnadstyp vilket bl a kan vara: - Konstruktionstyp - Klimatzon Anläggnings AMA - Vägkategori Anläggnings AMA - Jämnhetsklass Anläggnings AMA 1:17
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR - Tvärfallsklass Anläggnings AMA - Dimensioneringsperiod Anläggnings AMA - Referenshastighet - Lastbilsandel - Vald trafikklass Anläggnings AMA - Sidoutformningsstandard (vid behov) Typsektioner Typsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:50, i undantagsfall i skala 1:100. Typsektionsritningar ingår normalt i Arbetsplan/Detaljplaneunderlag och redovisar endast: - Vägens sektionsindelning - Terrass - Slänter - Teckenförklaring - Diken - Tvärlutningar - Räcken - Andra fasta föremål - Eventuella skyddsåtgärder 1:18
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.6 PROFILER Profilritningar redovisas vanligtvis i skala 1:100/1:1000 men kan även redovisas i annan skala. Profilritningar, mer eller mindre detaljerade, ingår i de flesta av ovan redovisade projekteringsfaser. På ritningen redovisas: - Befintliga markförhållanden - Ev bergprofil - Profillinje - Teckenförklaring - Utspetsningar - Terrasslinje - Räcken - Trummor - Korsande nya och befintliga ledningar/kablar - Dagvattenbrunnar - Konstbyggnader - Förstärknings- och skyddsåtgärder - Teoretiska masskvantiteter - Överbyggnadstjocklekar - Jordarter - Profil- och plandata - Skevningsdiagram för vänster resp höger väghalva - Markslag - Korsande/anslutande ramper, vägar och gator - Lokalisering av koordinatberäknad referenslinje (staklinje) - Busshållplatser o dyl - Grundvattenytor - Breddökningar - Siktschakter - Aktuellt höjd- och koordinatsystem (All projektering skall ske i ST74 och RH00) 1:19
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.7 TVÄRSEKTIONER Tvärsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:100. Tvärsektionsritningar skall alltid redovisas i Bygghandling/Arbetshandling. I Arbetsplan/Detaljplaneunderlag redovisas tvärsektioner endast i kritiska avsnitt. På ritningen redovisas: - Marklinje - Bergkontur - Vägkropp med terrass - Slänter - Diken - Teckenförklaring - Eventuellt påverkade konstbyggnader - Förstärkningsåtgärder - Skyddsåtgärder - Terrängmodelleringar - Föreslagen dränering - Befintliga fastighetsgränser inom sektionen - Massuppgifter Massuppgifter kan redovisas direkt bredvid varje tvärsektion på ritning, men kan även redovisas på separata datalistor/blanketter. 1:20
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.8 KONSTBYGGNADER/FÖRSLAGSRITNINGAR Förslagsritningar redovisas i varierande skala. Förslagsritning skall ge en överskådlig bild av föreslagen konstbyggnad samt innehålla de uppgifter och hänvisningar som erfordras för upprättande av arbetsritningar. På ritning visas: - Elevation - Plan - Tvärsektioner - Situationsplan - Teckenförklaring - Principlösningar för speciella konstruktionsdetaljer - Markprofiler - Jordarter - Tillåtet grundtryck - Grundläggningssätt - Vattenytor - Grundvattenstånd - Spännvidder - Plan- och profilgeometri - Beläggning - Fixar - Koordinat- och höjdsystem - Belastningsbestämmelser, eventuell belysning etc I förekommande fall hänvisas till Teknisk PM Geoteknik/Byggnadsteknisk Beskrivning samt anges vilka förstärkningsåtgärder som erfordras för tillfartsbankar till bro, vägport etc. Ritningen förses med hänvisningar till andra ritningar och handlingar som är av betydelse. Förslagsritning skall i förekommande fall kunna ligga till grund för vattenrättslig prövning. I Arbetsplan/Detaljplaneunderlag redovisas normalt en förenklad ritning, benämnd Preliminär förslagshandling. På denna redovisas: - Principiell utformning - Uppgifter som erfordras dels för teknisk/ekonomisk bedömning i stort, dels för berörda intressenters bedömning med avseende på läge, fri öppning, utseende etc 1:21
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR I känsliga miljöer är det ofta framför allt vid större konstarbeten lämpligt att komplettera preliminär förslagsritning med perspektivritningar eller fotomontage. Om preliminär förslagsritning har redovisats i Arbetsplan/Detaljplaneunderlag, måste i ett första skede av projekteringsarbetet för Bygghandling/Arbetshandling förslagsritning upprättas och erforderlig komplettering av geoteknisk utredning göras. Förslagshandling skall vara granskad och godkänd innan Bygghandling/ Arbetshandling färdigställs. I Utredningsskedet/Programhandlingsskedet redovisas normalt ytterligare en förenklad ritning, benämnd Förslagsskiss. På denna redovisas: - Principiell utformning för konstbyggnaden 1:22
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.9 DIMENSIONERING AV ÖVERBYGGNADER Konstruktiv utformning av överbyggnad följer Vägverkets publikation ATB Väg, gällande utgåva. Ett flertal dimensioneringskriterier skall först bestämmas: - Ekvivalent antal standardaxlar (Nekv) under dimensioneringsperioden. - Trafiklast (ÅDT/k) beräknas utifrån prognos av trafik under avsedd livslängd för körfält eller vägrens bundna lager. - Tunga fordon (A) Andelen tunga fordon/körfält bestäms i procent. - Ekvivalent antal standardaxlar per tungt fordon (B) Värdet 1,3 kan användas om uppgift saknas. - Trafikförändring (k) Antagen trafikförändring per år bestäms. - Avsedd teknisk livslängd (n) bestäms. Utifrån ovan givna kriterier kan Nekv beräknas ur formeln: Nekv = ÅDTk*3,65*A*B*(1+100/k)((1+k/100) n -1) (Om trafikförändring förutsätts) Nekv = ÅDTk*3,65*A*B*n (Om trafikförändring förutsätts utebli) Då Nekv bestämts enligt någon av ovanstående formler visar nedanstående tabell vilken trafikklass aktuellt körfält tillhör. Tillåtet antal standardaxlar (*10 6 ) Trafikklass <0,5 1 <1,0 2 <2,5 3 <5,0 4 <9,0 5 <19,0 6 >19,0 7 1:23
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR 1:24
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Gällande ATB Väg redovisar överbyggnadstjocklekar för grusbitumenöverbyggnad (GBÖ) med krossat material. Gällande ATB Väg redovisar överbyggnadstjocklekar för bergbitumenöverbyggnad (BBÖ). För gäller klimatzon 2. Erhållet värde på den totala överbyggnadstjockleken skall jämföras med värden i tabell: Dimensionering med hänsyn till tjällyftning. Största överbyggnadstjockleken väljs. 1:25
1.3 PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR.10 PARKERINGSYTOR INKLUSIVE PARKERINGSNORM Allmänt På allmän plats skall p-ruta ha en storlek av 5,0 x 2,5 m. Kommunikationsytan mellan parkeringsskepp skall vid vinkelrät parkering ha en minsta bredd av 6,5 m. Parkeringsplats för rörelsehindrade skall ha en minsta bredd av 4,6 m (1,3+2,0+1,3) och ett djup av minst 5,0 m. Parkeringsplats för MC, EU-moped skall vara 1,0 x 2,0 m och med en minsta fri yta bakom med 3,0-meters bredd. Antal p-platser Enfamiljshus Radhus/kedjehus Flerfamiljshus Daghem/förskola 2,0 platser/fastighet 1,5 plats/lägenhet 1,5 plats/lägenhet inkl. besökande 4,0 platser/avdelning, mer än 3 avdelningar 3,0 platser/avdelning Kommersiella lokaler Kontor 35 platser/1.000m 2 BTA Industri 20 platser/1.000m 2 BTA Handel 60 platser/1.000m 2 BTA Ovanstående norm gäller som planeringsförutsättning om ej annat angetts i exploateringsavtal eller fastställd detaljplan. Parkering för rörelsehindrade Kontor/industri minst 1 plats/1.000m 2 BTA Handel minst 2 platser/1.000m 2 BTA Flerfamiljshus minst 2 platser/50 lägenheter Daghem/förskola minst 1 plats Parkering MC och EU-moped Vid lokaler för handel och service skall minst 5 platser anläggas i den del av parkeringen som ligger närmast entrén. 1:26