Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) KN-2015-4071 Sammanfattning Kulturnämnden har på uppdrag av stadskontoret fått remissen Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) för yttrande. Utredningens syfte är att stärka arkitekturens, formens och designens värde och betydelse för individen, livsmiljön och den hållbara samhällsutvecklingen. Utredningen ska också analysera och lämna förslag på hur arkitektur, form och design i högre grad kan präglas av dialog och delaktighet samt bidra till en hållbar samhällsutveckling. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta att anta föreliggande förslag till yttrande och översända det till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Förslag till yttrande KN-2015-40-71 Yttrande angående Gestaltad Livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Beslutsplanering Kulturnämndens arbetsutskott 2016-01-18 Kulturnämnden 2016-01-28 Ärendet År 2014 beslutade regeringen att politiken för området arkitektur, form och design skulle ses över. Utredningen Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (Ku 2014:02) har SIGNERAD
enligt direktivet (dir. 2014:69) fått i uppdrag att göra en översyn av den nuvarande politiken och föreslå en ny politik för området. 2 (2) Syftet med utredningens uppdrag är att stärka arkitekturens, formens och designens värde och betydelse för individen, livsmiljön och den hållbara samhällsutvecklingen. Utgångspunkten är ett holistiskt perspektiv utifrån den enskilda människans behov och möjligheter - en helhetssyn på formandet av människans livsmiljö, där arkitektur, form och design är ett sammanhållet område och där människan är utgångspunkten. Utöver det ursprungliga uppdraget ska utredningen enligt tilläggsdirektivet (dir. 2015:24) också analysera och lämna förslag på hur arkitektur, form och design i högre grad kan präglas av dialog och delaktighet samt bidra till en hållbar samhällsutveckling. Kulturnämnden ställer sig mycket positiv till utredningen i sin helhet. Den är väl genomarbetad och belyser området från många olika perspektiv, med utgångspunkt utifrån den enskilda människans behov och möjligheter. Ansvariga Elisabeth Lundgren Kulturdirektör
Malmö stad Kulturnämnden 1 (5) Datum 2016-01-14 Adress Södergatan 9 Diarienummer KN-2015-4071 Yttrande Till Kommunstyrelsen Yttrande angående Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) STK-2015-1508 Kulturnämnden har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Kulturnämnden ställer sig mycket positiv till utredningen i sin helhet. Den är väl genomarbetad och belyser området arkitektur, form och design från många olika perspektiv. Utredningens uppdrag och tilläggsuppdrag får anses vara väl uppfyllt. Nämnden tror på ett helhetsperspektiv med utgångspunkt utifrån den enskilda människans behov och möjligheter, där perspektivet utgår från att arkitektur, form och design är ett sammanhållet område som i samverkan med andra samhälls- och politikerområden samt näringslivet, formar människans livsmiljö. För att genomföra detta ser kulturnämnden det som logiskt att omforma Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes) till en ny myndighet för gestaltad livsmiljö i enlighet med utredningens förslag. Genom utredningens förslag att stärka de regionala samverkansmöjligheterna, bland annat genom regionala noder, ser kulturnämnden att Form/Design Center i Malmö kan ta en större roll som mötesplats för att bidra till en nationellt hållbar struktur. Nämnden anser att utredningen har en generell slagsida åt arkitektur och stadsutveckling, och en viss avsaknad av designprocessers betydelse i stort för samhällsutvecklingen. Kulturnämnden saknar också perspektivet på arkitektur, form och design som viktiga kulturbärare. För att genomföra en verklig förändring inom området arkitektur, form och design ställer det krav på alla berörda. Framför allt kommer det att krävas tydliga strategier, planer och program för området gestaltad livsmiljö på kommunal nivå, samt ökad kompetens- och kunskapshöjning hos beslutsfattare, tjänstemän och beställare.
Yttrande Bakgrund År 2014 beslutade regeringen att politiken för området arkitektur, form och design skulle ses över. Utredningen Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (Ku 2014:02) har enligt direktivet (dir. 2014:69) fått i uppdrag att göra en översyn av den nuvarande politiken och föreslå en ny politik för området. Syftet med utredningens uppdrag är att stärka arkitekturens, formens och designens värde och betydelse för individen, livsmiljön och den hållbara samhällsutvecklingen. Utgångspunkt är ett holistiskt perspektiv utifrån den enskilda människans behov och möjligheter, en helhetssyn på formandet av människans livsmiljö, där arkitektur, form och design är ett sammanhållet område och där människan är utgångspunkten. Utöver det ursprungliga uppdraget ska utredningen enligt tilläggsdirektivet (dir. 2015:24) också analysera och lämna förslag på hur arkitektur, form och design i högre grad kan präglas av dialog och delaktighet samt bidra till en hållbar samhällsutveckling. Utredningen har tagits fram tillsammans med experter, referensgrupper, konferensdeltagare och med utredningens sekreterare i en involverande process, en designprocess. 2 (5) Utlåtande Utredningen är väl genomarbetad och belyser området arkitektur, form och design från många olika perspektiv. Utredningens uppdrag och tilläggsuppdrag får anses vara väl uppfyllt. Kulturnämnden anser att utredningen har en generell slagsida åt arkitektur och stadsutveckling, och att där finns en viss avsaknad av fördjupning gällande designprocessers betydelse i stort för samhällsutvecklingen. Kulturnämnden saknar också perspektivet på arkitektur, form och design som viktiga kulturbärare. En förutsättning för att åstadkomma en verklig förändring inom området arkitektur, form och design är att den nya politiken får arbeta långsiktigt och kontinuerligt, att den kommuniceras till många och implementeras strategiskt på alla nivåer. 4.1 Kulturnämnden vill trycka på vikten av utredningens perspektiv att det krävs en bred förankring med ett holistiskt synsätt för att kunna leda in utvecklingen mot ett demokratiskt och hållbart samhälle. (sid 65) 4.2 Kulturnämnden ställer sig bakom utredningens mening att perspektivet gestaltad livsmiljö ska växa med samhällsutvecklingen och att politiken för området bör ha en processkaraktär. (sid 67)
4.3 Att arbeta med design och designprocesser som verktyg för förändring ger nya möjligheter för den offentliga sektorn, näringslivet och den enskilda medborgaren att medverka till förändring. Att på så sätt ge invånarna möjlighet att delta i gestaltandet av sin livsmiljö bidrar till rättvisa och jämlika förhållanden och en hållbar samhällsutveckling, och ligger helt i linje med Malmö stads förvaltningsöverskridande arbete med design som profilområde Design Malmö. (sid 69) 3 (5) Digital tjänstedesign och tjänstedesign generellt har stora möjligheter att positivt påverka samhällsutvecklingen inom bland annat vård och omsorg, förskola och skola, trafik och logistik. Kulturnämnden instämmer i utredningens uppfattning om vikten av gemensamma mötesplatser, gestaltning av offentliga rum samt konstnärlig kompetens. (sid 75) Kulturnämnden vill lyfta fram betydelsen av att stadsplanering måste utveckla staden i samarbete mellan olika kompetenser, men även mellan stadens olika förvaltningar och samarbetsparter. Kulturnämnden vill påpeka att förändrade markpriser, oavsett om de minskar eller ökar, påverkar utvecklingen. (sid 77) Betydelsen av lokal produktion inom form och design för destinationsutveckling och tillväxt kan inte nog understrykas. Här finns en stor utvecklingspotential som Malmö stad tillsammans med Region Skåne har identifierat och arbetar med. (sid 78) 6.4 Kulturnämnden ställer sig helt och fullt bakom utredningens förslag till nya nationella mål för arkitektur-, form- och designpolitiken. Målen är väl definierade och konkreta. (sid 124) Det övergripande nationella målet för arkitektur, form och design ligger väl i linje med Malmö stads arbete med design. Kulturnämnden konstaterar att detta inom kommunen kräver tydliga planer och strategier för området gestaltad livsmiljö med utgångspunkt i de nationella målen. Detta kräver även hög kompetens hos kommunens tjänstemän och beslutsfattare, nya processer, stor delaktighet samt att nödvändiga beslut fattas för att nå målen. (sid 125) 7 Kulturnämnden vill lyfta fram utredningens ställningstagande att perspektivet gestaltad livsmiljö ska genomsyra all verksamhet inom den nya myndigheten och att områdena arkitektur, form och design ska behandlas som ett sammanhållet område. (sid 130) 7.3 Kulturnämnden ställer sig bakom utredningens förslag till ombildningen av ArkDes till Myndigheten för Gestaltad livsmiljö. (sid 132)
Kulturnämnden ser positivt på en stark regional närvaro och en aktiv och långsiktig samverkansstruktur inom den nya myndigheten. (sid 134) 4 (5) Kulturnämnden ser att olika former av samarbeten med den nya myndigheten, exempelvis utställningar och seminarier, kan berika och stärka området gestaltad livsmiljö i hela landet, såval lokalt, regionalt som nationellt. (sid 136) Kulturnämnden ser den nya myndighetens uppdrag som nationell möteplats som central. Förutsättningen är ett aktivt nätverksarbete över hela landet genom att stärka befintliga eller skapa nya samverkansstrukturer. Det är positivt att utredningen har identifierat ett antal befintliga regionala aktörer med spridning över hela landet. Form/Design Center i Malmö är en viktig arena för designområdet i Skåne. Genom utredningens förslag att stärka de regionala samverkansmöjligheterna, bland annat genom regionala noder, ser kulturnämnden att Form/Design Center kan ta en större roll som mötesplats för att bidra till en nationellt hållbar struktur. Malmö stad, Region Skåne och lokala aktörer har redan ett väl inarbetet arbetssätt att samverka och samarbeta lokalt, regionallt, nationellt och internationellt. Exempel på detta är: Southern Sweden designing life (Hong Kong Business of Design Week 2014), Den Nya Kartan (Form/Design Center, Nationalmuseum, Vandalorum 2015-2016). Kulturnämnden vill tillföra en nationell aktör som viktig i sammanhanget: Mötesplatsen för Social innovation i Malmö. (sid 136-138) Kulturnämnden ser positivt på ett utvecklat pedagogiskt arbete, särskilt riktat till barn och unga. Här förutsätts att den nya myndigheten har nära samverkan med berörda myndigheter, förvaltningar och andra aktörer. (sid 139) 8.5.10 och 8.5.11 För att genomföra en verklig förändring inom området arkitektur, form och design ställer det krav på alla berörda. Framför allt kommer det att krävas tydliga strategier, planer och program för området gestaltad livsmiljö på kommunal nivå, involvera förvaltningar och andra aktörer i tidigt skede samt en ökad kompetens- och kunskapshöjning hos beslutsfattare, tjänstemän och beställare. Kommunfullmäktige i Malmö stad beslutade 2014 att anta en kommunövergripande kulturstrategi, som gäller samtliga förvaltningar och kommunala bolag 2014-2020. Kulturstrategin har tagits fram i nära dialog med kulturaktörer, medborgare och andra berörda. Malmö stad arbetar sedan 2013 strategiskt och förvaltningsöverskridande med det utvidgade designområdet (Design Malmö) och ser många möjligheter för staden att fördjupa detta arbete ytterligare i och med den nya politiken. (sid 166-168)
5 (5) 9 Kulturnämnden kan konstatera att det idag finns brister inom offentlig upphandling och välkomnar utredningens förslag till höjd kompetensnivå och en ökad föredömlighet inom offentlig upphandling. (sid 173 ff) 10.3 Kulturnämnden menar att det finns stora skillnader i förutsättningar mellan skolor och kommuner, vilket påverkar elevernas möjligheter att få den kunskap om arkitektur, form och design som utredningen beskriver. Det är angeläget att alla barn och unga under hela skoltiden får möjlighet att utveckla sin egen keativitet och få kunskap om olika konstnärliga och estetiska uttryck. Kulturnämnden föreslår därför att den nya myndigheten, och Skolverket tillsammans, arbetar för att stärka de estetiska och hantverksrelaterade ämnena i förskola, grundskola och gymnasiets samtliga program, och föra in kreativa moment i fler ämnen. (sid 207-208, 210) 10.5 och 10.9.1 Utifrån Malmös utgångsläge med en växande befolkning - 177 nationaliteter, 150 språk och nästan hälften av befolkningen under 35 år - samt en kraftigt ökad invandring på kort tid, vill kulturnämnden understryka vikten av ett aktivt arbete för en breddad rekrytering. (sid 212-213, 221) 10.6 Kulturnämnden vill lyfta fram vikten av att utveckla materialforskning inom området getaltad livsmiljö. Här kan samverkan med de nya forskningsanläggningarna i Skåne utgöra en viktig resurs. (sid 214) 10.8 Vikten av en god beställarkompetens kan inte nog understrykas. Detta kräver ett förändrat synsätt på beställarrollen och ett förändrat arbetssätt inom kommunal verksamhet. (sid 220) Ordförande Sylvia Björk Kulturdirektör Elisabeth Lundgren