Språk och skrivande, särskilt i kursen Ingenjörsmetodik IF1611. Richard Nordberg Enheten för språk och kommunikation

Språk och skrivande, särskilt i kursen Ingenjörsmetodik IF1611 Richard Nordberg Enheten för språk och kommunikation richard1@kth.se 08-790 96 45

Dagens föreläsning Språk och skrivande i IF1611, i civilingenjörsutbildningen och på KTH Allmänt om språk och skrivande Disposition och textstruktur Plagiering Laborationsrapporten arbetsgång, praktisk information Hänvisningar och referenser 1 september 2009 Språk och skrivande 2

Språkinslag i IF1611 HT 2009 F3 fre 4/9 15 16.45 Allmänt om skrivande, disposition, rapporten Ö5 fre 18/9 15 16.45 Gensvarsläsning av era första rapportutkast/skisser F8 tis 22/9 10 11.45 Mer specifikt om rapporten, innehåll och struktur F14 fre 9/10 13 14.45 Mer om rapporten med många exempel Inlämning 1 via Bilda senast 28/9 kl. 23.59 Inlämning 2 via Bilda senast 23/10 kl. 23.59 1 september 2009 Språk och skrivande 3

Språkinslag i IF1611 HT 2009 Syfte träna studenterna i ingenjörens skrivande förmedla vikten av språk och skrivande i ingenjörsutbildningen och ingenjörsyrket 1 september 2009 Språk och skrivande 4

Kort om laborationsrapporten Ca 1 000 1 500 ord + titelsida, sammanfattning, innehållsförteckning och referenser 23 oktober: inlämning senast 23.59 Mer exakta instruktioner senare i föreläsningen och i Kompendium 2 1 september 2009 Språk och skrivande 5

Språkfokusering i civilingenjörsprogrammet IT och ME Kursen Ingenjörsmetodik åk 1 Kursen Projekt IT åk 2 (ej ME) Kandidatexamensarbetet åk 3 1 september 2009 Språk och skrivande 6

Svenskkurser på KTH (valbara) DS1362 Svenska i tal och skrift (6 hp). Särskilt för studenter med annat modersmål än svenska. DS2305 Professional Writing for Engineers (9 hp). Ingenjörens yrkesskrivande på svenska och engelska. DS1364 Retorik eller konsten att övertyga (7,5 hp). Huvudsakligen muntligt med många anföranden. 1 september 2009 Språk och skrivande 7

Övriga språkkurser på KTH Engelska Tyska Franska Spanska Italienska Japanska Kinesiska Flera nivåer på alla språk Vår webbplats: http://www.language.lib.kth.se 1 september 2009 Språk och skrivande 8

Språket ditt redskap i livet Mitt språks gränser är mitt universums gränser. Ludwig Wittgenstein Om mitt språk inte erbjuder mig ord för att fråga den rätta frågan, hur i all världen skall jag då kunna ge det rätta svaret? Patrick Hassel Zein (http://www.zein.se/patrick/loglosvp.html) 1 september 2009 Språk och skrivande 10

Den skrivande ingenjören Flera studier visar att många yrkesverksamma ingenjörer ägnar mellan 25 och 50 procent av sin arbetstid åt skrivande!! 1 september 2009 Språk och skrivande 11

Goda språkkunskaper efterfrågas av arbetsgivaren Du har en djup teknisk kompetens och en förmåga att med lätthet kunna kommunicera i tal och skrift, både på svenska och engelska. Du rapporterar och dokumenterar på god svenska. Du har lätt att uttrycka dig i både skrift och tal. Förmåga att kommunicera med lätthet i tal och skrift på svenska och engelska. 1 september 2009 Språk och skrivande 12

Skrivande Hantverk, process du tillverkar en produkt Flera försök, ändra, bearbeta, ta bort, lägga till, kvalitetstesta Ingen automatisk färdighet, den måste tränas upp Därför flera gånger under utbildningen, kulmen i examensarbetet 1 september 2009 Språk och skrivande 13

Skrivprocessen Idéer Faktasamlande Organisation Textproduktion Gensvar Bearbetning Stegen går in i varandra och upprepas flera gånger under processen! 1 september 2009 Språk och skrivande 14

Generellt om disposition Gå från det allmänna till det specifika helheten till detaljerna orsakerna till verkan grundmaterialet till produkten 1 september 2009 Språk och skrivande 16

Textstruktur Texten är hierarkisk, fungerar på flera nivåer (hela texten/rapporten, kapitlen, avsnitten, styckena, meningarna, orden). Nivåerna hänger logiskt samman och måste konstrueras på liknande sätt. Sammanhanget mellan delarna och nivåerna måste visas för läsaren. 1 september 2009 Språk och skrivande 17

Kapitel, avsnitt, avdelningar och stycken i en rapport om framdrift av ett supraledande tåg Sammanfattning Abstract Förord Innehållsförteckning Inledning Mål Tänkbara lösningar Tillverkning av framdrift Resultat Diskussion Referenser Bilagor 18

Kapitel avsnitt avdelning stycke Inledning Supraledare Kända tillämpningar av supraledare Intressanta egenskaper Typ-2- supraledare Mål Tänkbara lösningar Tillverkning av framdrift KTH-modell av ett supraledande tåg Medicinska supraledare Inom forskningen Framtidens tåg Resultat Diskussion 1 september 2009 Språk och skrivande 19

Kapitel avsnitt avdelning stycke Tillverkning av framdrift Programmering av mikroprocessorer Konstruktion av elektromagnetiskt fjärde spår Skiss av framdriften Material och konstruktion av liten elektromagnet Grunder och formeln för fältstyrka Kommentarer till formeln Ogenomförda lösningsförslag Byggandet av en elektromagnetisk perrong Negativt utfall för det fjärde spåret Olika transformatorkärnor 1 september 2009 Språk och skrivande 20

Kapitel avsnitt avdelning stycke Tillverkning av prototyp Modulation av tåget Material och utförande prototyp 1 Lärdomar pr. 1 + pr. 2 Prototyp 3 Tillverkning av framdrift Byggandet av en elektromagnetisk perrong Blockschema på elektromagnetisk perrong Skarp tillverkning av elektromagneter Pres. blockschema Kommentarer blockschema Framtagning av kretskort Komponentlista 1 september 2009 Språk och skrivande 21

Det viktigaste, kärnan, överblicken måste komma först Texten (rapporten) sammanfattning, innehållsförteckning, inledning Stycket huvudmeningen först Meningen det redan kända, temat, kommer först 1 september 2009 Språk och skrivande 22

Sammanfattningen Sammanfattningen skall täcka in och visa strukturen för hela rapporten: Programmet Matlab från MathWorks har använts för att grafiskt analysera bränsleförbrukningen för en hybridbil med körcykeln NEDC. Undersökningen har gjorts på bilen då den körs med endast bensinmotor, med både bensinmotor och elmotor och dessutom då bensinmotorn laddar batteriet samtidigt. Resultatet visar att bränsleförbrukningen minskar med ungefär 0,3 liter per 100 km om man räknar med att bensinmotorn laddar elmotorn. Trots att den bränsleförbrukning som räknades ut var lite låg för att vara rätt i verkligheten visar laborationen ändå hur mycket det skiljer mellan en bil som kör på bensinmotor och en bil som delar mellan en bensinmotor och en elmotor. 23

Innehållsförteckningen 4 Tillverkning av framdrift 12 4.1 Programmering av mikroprocessor 12 4.2 Konstruktion av elektromagnetiskt fjärde spår 13 4.2.1 Skiss av framdriften 13 4.2.2 Material och konstruktion av liten elektromagnet 13 4.2.3 Negativt utfall för det fjärde spåret 15 4.3 Ogenomförda lösningsförslag 15 4.4 Byggandet av en elektromagnetisk perrong 15 4.4.1 Tillverkning av prototyp 15 4.4.2 Modulation av tåget 16 4.4.3 Blockschema på elektromagnetisk perrong 16 4.4.4 Skarp tillverkning av elektromagneter 17 4.4.5 Framtagning av kretskort 17 4.4.6 Komponentlista 18 1 september 2009 Språk och skrivande 24

Inledning Eftersom inledningen är det första i själva texten som möter läsaren, måste den vara extremt klar och tydlig! Följ trattstrukturen! Inledningen skall leda in läsaren Första meningen får inte skapa några frågetecken Rapport: allmänt sammanhang, avgränsning, bakgrund, problem, syfte 1 september 2009 Språk och skrivande 25

Inledning I dagsläget tyder det mesta på att jordens oljereserv börjar sina. Det råder delade meningar om när denna begränsade tillgång kommer att ta slut. Beroende på vem man frågar ligger svaren mellan 5 och 25 år 1 men klart är att slutet närmar sig inom överskådlig tid. Dessutom är klimatkrisen ett högaktuellt ämne. Att minska utsläppen är något som står högt på dagordningen hos politikerna, inte bara nationellt utan även globalt, och bilindustrin har ett stort ansvar där 2. En hybridbil (Hybrid Electric Vehicle HEV) är en bil med både en förbränningsmotor (bensinmotor) och en elektrisk motor som drivs av ström från ett batteri. Vid acceleration går elmotorn in och hjälper bensinmotorn att driva bilen och vid inbromsning går en viss del av rörelseenergin tillbaka till batteriet. Detta innebär att hybridbilen generellt är bensinsnålare än en vanlig bil. I och med att hybridbilen delvis (eller helt i vissa fall) kan drivas på ström och på det sättet minska utsläppen torde den prioriteras i framtiden. 1) Eriksson, Lars (2005) 2) Ångström, Lars (2002) 26

Stycket huvudmeningen först Enligt Vägverket står vägtransportsektorn (bl.a. personbilar, bussar och lastbilar) för ca 30 procent av det totala koldioxidutsläppet, vilket gör att miljöåtgärder inom denna sektor är av hög prioritet [1]. Lyckligtvis har flera år av forskning inom alternativa drivmedel medfört att vi idag har en stor variation av metoder som kan tillämpas i jakten på miljövänligare fordon [2] [3]. Dock har denna forskning främst bedrivits till följd av en annan framtidsprognos, nämligen att världens oljereserver löper mot sitt slut [4]. Följaktligen finns det två mycket viktiga orsaker som gör detta forskningsområde högaktuellt. Dessvärre har man ännu inte lyckats utveckla metoder som helt kan lösa miljöproblemet. Detta tvingar i sin tur många bilfabrikanter att kombinera andra drifttekniker med en förbränningsmotor för att minimera utsläppen, vilket resulterar i så kallade hybridfordon. 1 september 2009 Språk och skrivande 27

Textstycket huvudmeningen först Enligt Vägverket står vägtransportsektorn (bl.a. personbilar, bussar och lastbilar) för ca 30 procent av det totala koldioxidutsläppet, vilket gör att miljöåtgärder inom denna sektor är av hög prioritet [1]. Lyckligtvis har flera år av forskning inom alternativa drivmedel medfört att vi idag har en stor variation av metoder som kan tillämpas i jakten på miljövänligare fordon [2] [3]. Dock har denna forskning främst bedrivits till följd av en annan framtidsprognos, nämligen att världens oljereserver löper mot sitt slut [4]. Följaktligen finns det två mycket viktiga orsaker som gör detta forskningsområde högaktuellt. Dessvärre har man ännu inte lyckats utveckla metoder som helt kan lösa miljöproblemet. Detta tvingar i sin tur många bilfabrikanter att kombinera andra drifttekniker med en förbränningsmotor för att minimera utsläppen, vilket resulterar i så kallade hybridfordon. huvudmening kommentarer till huvudmeningen

Styckeindelning En text består av inledning, avslutning och däremellan ett antal huvudtankar En huvudtanke = ett stycke Markera nytt stycke med blankrad eller indrag: Under den gångna veckan presenterades nya forskningsrön som visar på olika länders fotavtryck på miljön. 1 Transporter är en del av den konsumtion av jordens naturresurser som utgör en stor miljöpåverkan. Hybridbilar är en del av lösning på problemet och har kommit som en direkt utveckling av oljebrist och den påverkan oljedrivna fordon har på miljön. När man utvecklar hybridbilar jämför man dem med bensin- och dieseldrivna man bilar utvecklar för att se hybridbilar hur mycket jämför man man kan dem optimera med hybridbilarna, bensin- och diesel- med av- När drivna seendebilar på bensinförbrukning att se hur mycket och man effektivitet kan optimera på motorn. hybridbilarna, Det här gör med man av-tilseende en början påmed bensinförbrukning modeller där man och med effektivitet datorns påhjälp motorn. simulerar Det här olika gör kör- man till en cykler. början Ett med verktyg modeller för beräkningar där man med och datorns simuleringar hjälp är simulerar datorprogrammet olika körcykler. Matlab Ett som verktyg använts för i beräkningar den här laborationen. och simuleringar Matlab är särskilt datorprogrammet bra vid Matlab matrisberäkningar som använts och i den grafisk här laborationen. presentation. 2 Matlab är särskilt bra vid matrisberäkningar och grafisk presentation. 2 1 september 2009 Språk och skrivande 29

Meningen det redan kända först Som indata användes ett textdokument med körcykeln NEDC. Detta textdokument lades i Matlabs arbetsmapp för att sedan läsas in. NEDC innehöll körcykeln i intervaller med olika tidslängd i ena kolumnen och hastighet i den andra. Tidsintervallen gjordes om till en sekund. På så sätt fick jag hastigheten för varje sekund, vilket senare skulle innebära ett enklare tankesätt och ett mer precist resultat. Även hastigheten gjordes om till m/s (ursprungligen km/h) genom att delas med 3,6. Som indata Detta textdokument NEDC Tidsintervallen På så sätt vilket senare Även hastigheten användes ett textdokument med körcykeln NEDC. lades i Matlabs arbetsmapp för att sedan läsas in. innehöll körcykeln i intervaller med olika tidslängd i ena kolumnen och hastighet i den andra. gjordes om till en sekund. fick jag hastigheten för varje sekund, skulle innebära ett enklare tankesätt och ett mer precist resultat. gjordes om till m/s (ursprungligen km/h) genom att dela med 3,6.

Ordval Precist och exakt Speciella rapportuttryck Sambandssignaler visar sambanden mellan olika delar 1 september 2009 Språk och skrivande 31

Sambandssignaler Ord som visar hur olika delar i texten hänger samman Exempel: vidare, däremot, orsaken till detta är, mot bakgrund av, för det första, sammanfattningsvis 1 september 2009 Språk och skrivande 32

Plagiering Definition: att man kopierar hela eller delar av någon annans arbete, artikel eller dylikt utan att ange källa, så att prestationen ser ut som ens egen. Det finns flera skäl till att man inte ska plagiera: 1) Plagiering är ohederligt eftersom det innebär att ta åt sig äran för något som en annan gjort. 2) Plagiering vid prov, eller när en studieprestation annars skall bedömas, innebär att man vilseleder den som ska bedöma studieprestationen, och därför är det att betrakta som fusk. Lärare är skyldiga att anmäla grundad misstanke om fusk till KTHs rektor och disciplinnämnd. Fusk kan leda till att man blir varnad, eller till och med avstängd från studier och examination. 3) Plagiering är dock inte bara moraliskt och rättsligt fel, det är också att motverka sin egen utveckling. Det är viktigt att själv göra arbetet uppgifterna är ju till för att man ska lära sig. 34

Plagiering är pedagogiskt förrädiskt och juridiskt allvarligt! Det är naturligt och viktigt att använda sig av och bygga vidare på andras arbete, tankar och idéer. Det är också en viktig del av den akademiska traditionen. Redovisa källorna tydligt och använd citat på korrekt sätt! Brister i hanteringen av källor och citat kan leda till att ditt arbete blir underkänt, även när förseelsen inte är att betrakta som fusk. Skriv alltid med egna ord snarare än att klippa och klistra från referenser! 1 september 2009 Språk och skrivande 35

Tips för att undvika plagiatfällan Läs igenom originaltexten flera gånger tills du förstår huvudinnehållet perfekt. Lägg ifrån dig texten. Skriv en sammanfattning utifrån det du nu har i huvudet. Skriv med dina egna ord. Läs igenom originaltexten igen och kontrollera att du uppfattat allt rätt. Öva på http://nile.lub.lu.se/lodownload/50/antiplagiatgui den.htm och http://www.pluggad.net/kolla/kollalinks/main/pla giat.html Språk och skrivande 36

Laborationsrapporten Under labbkursen skall en laborationsrapport skrivas i tre steg, varav de två sista skall lämnas in: 1. Ett utkast/en skiss som skall läsas och diskuteras av några andra studenter. Detta görs vid Ö5, fredag 18 september. 2. Version 1 där du tar hänsyn till de kommentarer som diskuterats. Texten granskas av en lärare och lämnas sedan tillbaka. Den första versionen skall lämnas in via Bilda senast måndag 28 september kl. 23.59. 3. Version 2 (= slutversion) som tar hänsyn till kommentarerna från steg 1 och 2. Version 2 skall lämnas in via Bilda senast fredag 23 oktober kl. 23.59. 1 september 2009 Språk och skrivande 38

Laborationsrapporten Rapporten skall skrivas på svenska individuellt, även om uppgiften utförts i grupp. Rapporten skall lämnas in i pdfformat. Innan du skickar uppgiften måste du alltså skapa ett pdf-dokument för inlämning, t.ex. med Adobe Acrobat. Endast pdf-format kan hanteras, annars blir filerna ofta för stora. Inlämningsfunktionen i Bilda kommer också att vara inställd så att bara pdf-filer accepteras. Målgrupp för texten är inte bara läraren, utan texten skall skrivas med målet att en student som skall gå kursen nästa år skall kunna läsa den, förstå ämnet och även känna sig lite lockad av att läsa en kurs som handlar om detta. 1 september 2009 Språk och skrivande 39

Laborationsrapporten Observera att laborationsrapporten kommer att skrivas i tre steg. Alla dessa steg måste genomföras för att rapporten skall kunna godkännas. Se mer detaljerad information om detta under rubrikerna Laborationsrapport i tre steg och Bedömning. 1 september 2009 Språk och skrivande 40

Laborationsrapporten Läses av kurskamrater (steg 1), läses och bedöms av Richard eller en annan lärare från språkenheten (steg 2 och 3) och läses och bedöms av Gunnar (steg 3). Se kompendium 2 för detaljer och bedömningskriterier. 1 september 2009 Språk och skrivande 41

Inlämning i Bilda www.bilda.kth.se Språk och skrivande 42

1 september 2009 Språk och skrivande 43

Språk och skrivande 44

Källhantering För att laborationsrapporten skall bli fyllig, trovärdig och insatt i ett större sammanhang behöver du framför allt i Inledning och Bakgrund använda källor och referenser. Du hämtar lämpligen bakgrundsmaterial från olika tidskrifter. Välj bland tidskrifterna i listan nedan. Samtliga dessa, utom Ny Teknik, är tillgängliga via KTHBs, alltså KTHs biblioteks, webbplats. Artiklar ur Ny Teknik kan vara användbara för att hitta de rätta svenska uttrycken då resten av materialet är på engelska. Även Elektroniktidningen och Elektronik i Norden kan ge användbart bakgrundsmaterial. 1 september 2009 Språk och skrivande 48

Hänvisningar och referenser För att läsaren ska kunna se vad i laborationsrapporten som är ditt eget och vad du har hämtat från dina källor måste du dels i den löpande texten ange vad som är hämtat från vilken källa, dels upprätta en referenslista i slutet av rapporten. 1 september 2009 Språk och skrivande 54

Hänvisningar i texten skall göras på de ställen i texten där du använt referenserna skall visa vad som är ditt eget och vad som är andras kan göras på olika sätt; se detaljer i Kompendium 2. 1 september 2009 Språk och skrivande 55

Hänvisningar i texten Genom att använda minsta kvadratmetoden (Zhang Shi-Li, 2006, sid. 200) i delintervallet 135 145 får vi fram värdet I 0, där kurvan skär x-axeln. Se även bild 26 och 27 samt bilder från föreläsning 8 och 14! 1 september 2009 Språk och skrivande 56

Referenslistan skall visa vilken litteratur du använt för bakgrundsinformationen och för att utföra laborationen och skriva rapporten skall följa bestämda regler. 1 september 2009 Språk och skrivande 57

Referenser Etter, D. M, Kuncicky, David C & Moore, Holly, 2004, Introduction to Matlab 7, Prentice Hall, 0131474928. Zhang, Shi-Li, 2006, 2B1116 Ingenjörsmetodik, KTH Kista. Efternamn, förnamn(sinitial), år, titel, förlag, ISB-nummer 1 september 2009 Språk och skrivande 58

Referenser Bloomquist, Leif, Law, Jim & Arnoldi, Charles (2004). The evolution of advanced guidance techniques for autonomous underground vehicles. CIM Bulletin, 97 (2004), 1076 (January), 67 70. Duff, Elliot, Roberts, Jonathan & Corke, Peter (2003). Automation of an Underground Mining Vehicle using Reactive Navigation and Opportunistic Localization. Proceedings of the 2003 IEEE/RSJ International Conference on Intelligent Robots and Systems, Las Vegas, Nevada, USA, October 2003, p. 3775 3780. Eriksson, Lars (2001). Malmen körs från skrivbordet. Ny Teknik, 2001-01- 17. Hämtat från <http://www.nyteknik.se/art/13465> 7 april 2006. Mäkelä, Hannu (2001a). Outdook navigation of mobile robots. Diss. Helsinki University of Technology. Acta polytechnica Scandinavica, Me 155. ISBN 951-666-587-X. Också tillgänglig (13 april 2006) som elektroniskt dokument på <http://lib.hut.fi/diss/2001/isbn9512259117/> ISBN 951-22- 5911-7. Mäkelä, Hannu (2001b). Overview of LHD navigation without artifical beacons. Robotics and Autonomous Systems, 36 (2001), 21 35. 1 september 2009 Språk och skrivande 59

Ange inte söksträngen som källa! Materials for solar cells. av MA GREEN från universitet av New South Wales, Australia (http www.sciencedirect.com.focus.lib.kth.se_sc ience ob=mimg&_imagekey=b6v51-4p301wk- 1- W&_cdi=5773&_user=4478132&_orig=search&_c overdate=10%2f15%2f2007&_sk=999089982&vi ew=c&wchp=dglbvtbzskzs&md5=55dcf8f65464763935999df0bcf1206 7&ie=_sdarticle) 1 september 2009 Språk och skrivande 60

LYCKA TILL MED SKRIVANDET! VI SES DEN 18 SEPTEMBER! 1 september 2009 Språk och skrivande 61