INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD sid 2 REFERAT sid 2 INLEDNING sid 2 LITTERATURÖVERSIKT sid 2 Havre sid 2 Beteende ättider sid 4 EGEN UNDERSÖKNING sid 4 MATERIAL OCH METODER sid 4 sid 4 Djur sid 4 Material sid 4 Försöksbeskrivning sid 4 RESULTAT sid 6 DISKUSSION sid 7 LITTERATURFÖRTECKNING sid 7 1
Förord Jag vill passa på att tacka alla som stöttat och hjälpt mig att genomföra detta fördjupningsarbete. Ett särskilt stort tack till min handledare Mia Lundberg som alltid ställer upp och ger allt. Ett tack även till Maria Bladh som hjälpte mig att ta tid när mitt försök genomfördes. Referat 1000-Tack Detta arbete behandlar hur lång tid det tar för hästar att äta 1 kg hel- respektive 1 kg krossad havre. I försöket ingick tio hästar i normal träning. Försöket varade totalt i tio dagar. Det tog längre tid för hästar att äta 1 kg hel havre än vad det gjorde att äta 1 kg krossad havre. Det var endast en av de tio hästarna som vände på det hela och tog lite längre tid på sig att äta 1 kg krossad havre. Alla ättider mättes med en vanlig klocka. Det visar sig att om man har en fullt frisk häst utan några tuggbesvär så bör man ge den hel havre. Ättiden blir då längre och det är långa ättider vi strävar efter till våra hästar. Inledning I vilt tillstånd äter hästar 14-18 timmar per dygn dvs. att större delen av hästens tid går till att äta. När vi människor gjort hästen till ett tamdjur har vi gett den en begränsad vistelseyta, mat på vissa tider och inte alls den volym foder hästen av naturen är van att få i sig. Vi tycker att hästar med beteendestörningar är konstiga. Men är det så konstigt egentligen? Genom att vi gjort hästen till ett tamdjur har vi redan förkortat dess ättider. Varför då göra ättiderna ännu kortare genom att krossa havren? Är det inte bättre att se till att hästen får tugga på sin mat så länge som möjligt? En vanlig fråga i hästvärlden är, ska man krossa havre eller inte? Försvinner näringen fortare när man krossar havren? Kan hästen tillgodogöra sig den hela havren lika bra som den krossade havren? Vilket är bäst för hästens tänder att äta? Vad var det som gjorde att man en gång började krossa havre? Det frågas också mycket om vilket som är bäst för hästen att äta. Jag tycker detta var ett intressant ämne att skriva om för att det är något som jag själv undrar. Men hur är det egentligen? Alla dessa frågor behandlas inte i detta arbete utan syftet med detta arbete är att ta reda på vilket som tar längst tid för hästar att äta 1 kg hel havre eller 1 kg krossad havre. Min hypotes är att det tar längre tid för hästar att äta 1 kg hel havre än vad de tar att äta 1 kg krossad havre. Litteraturöversikt Havre Genom väl avvägt förhållande mellan protein, fett och växttråd tillsammans med en god smaklighet har havren blivit det mest dominerande spannmålet för hästar. Dock har havre så låg Ca/P-kvot som 0,17 (0,6/3,5). Om man till största del utfodrar sin häst med havre bör kalcium tillsättas på något vis (Olssson & Planck, 1991). Havre är de lysinrikaste spannmålet, 2
vilket framför allt behövs till växande hästar (Attrell et al, 1995). En bra havre ska vara dammfri, blank, ren och tung (Cuddeford, 1996). Hästhavre ska rensas väl. I kärnorna finns näringen, ju mer kärna och mindre skal havren har desto tyngre blir havren. Gammal hästexpertis säger att havre ska vara tung och gul. Tung havre är välrensad och kärnrik och blir då energirik. Havre anses som ett bra foder till hästar. Runt sekelskiftet var Sveriges havreodling stor. Ca 800000 ha, mot dagens odling på ca. 300000 ha. För att få fram stråstyvare havre med högre avkastning började man vi sekelskiftet korsa olika havresorter (Planck, 1996). Enligt Meyer (1986) bör havre som ges till hästar vara rundkornig och stor. Stora kärnor har hög energihalt och lågt proteininnehåll för att kärnorna fått mogna länge på strå och fått en hög stärkelseinlagring. När havren skördas tidigt har den oftast långa, smala kärnor med högre proteininnehåll. Skillnaden är att kärnorna inte är lika fullmatade och har en större skalandel. Exempel på hur olika behandlingar påverkar havrens vikt: Orensad 0,499 g / l havre Lätt rensad 0,531 g / l havre Välrensad 0,584 g / l havre Färgen på kärnorna kan variera. Det finns vit, gul, brun, grå och svart. Numera har de svenska sorterna vit kärnfärg. De gör det mycket lättare att bedöma den hygieniska kvaliteten. Havre har ett tjockt hårt skal som gör att den lätt kan bli svampangripna. Det finns ännu inte tillräckliga kunskaper om hur svamp- och bakterieangripen havre påverkar hästar. Det ända man vet säkert är att hygieniskt dålig havre kan sätta ner konditionen hos hästarna (Planck, 1996). Det anses att hästar inte har så stort behov av fett. Hästen tål fett rätt väl trots att den saknar gallblåsa. Den tål upp till 0,75 g / kg kroppsvikt och utfodringstillfälle. Det är högre fetthalt i havre än i andra stråsädesslag. Fettet i havre visar sig också ha en väldigt god kvalitet (Planck, 1996). Havrekärnan utgörs till största delen av stärkelse. Under fodersmältningen påverkas stärkelsepartiklarna av enzym. Enzymet amylas spjälkar stärkelsen till olika sockerarter. Sedan tar andra enzymer över och spjälkar i sin tur till glukos, detta resorberas från tunntarmen. Hästen kan inte spjälka stora mängder stärkelser på en gång pga att den har en liten produktion av amylas. Om man ger hästen stora givor av stärkelse, löper det en risk att ospjälkad stärkelse läcker till grovtarmen och kan därmed störa den normala foderomsättningen. Det finns en tumregel för att hästen ska kunna spjälka och utnyttja spannmålens stärkelseinnehåll till max. 0,4 kg kraftfoder / 100kg kroppsvikt och utfodringstillfälle (Planck, 1996). Havre har mindre stärkelsepartiklar än övriga spannmålsslag. Stärkelsen i havre spjälkas mer fullständigt i tunntarmen än vad andra spannmålsslag gör (Planck, 1996). Hel havre. Det är lättare att hålla hel havre på en hygieniskt hög nivå än krossad havre. Med vissa undantag tuggar hästen den hela havren väl. Nedbrytningen kommer snabbt igång genom att saliv blandas med havren. Enzymer, värdefulla fettsyror mm som finns väl skyddade inne i havrekärnorna, kommer hästen till del utan påverkan av luftens nedbrytande syre. Det sägs att vissa hästar kan bli heta av hel havre (Olsson & Planck,1991). Krossad havre. Om den krossade havren ej förbrukas inom loppet av tio dagar har enligt Olsson & Plank (1991), de enzymer som behövs för havrens nerbrytning kraftigt reducerats 3
genom luftens inverkan. De fettsyror som finns i havre kan även påverkas negativt. Många erfarna tränare säger att vid utfodring av krossad havre som lagrats för länge finns det ofta ett samband med att hästarna förlorar energi, uthållighet, muskelstyrka och även livlighet. (Olsson & Planck,1991). Smältbarhet. Det är ingen skillnad på upptaget av hel- eller krossad havre enligt smältbarhets försök som gjorts på friska hästar (Lundqvist & Palmgren, 1990). Äldre hästar och hästar med tandproblem har ett ökat upptag av krossad havre (Lundqvist & Palmgren, 1990). Man kan räkna antalet hela kärnor i ett kg träck för att få en uppfattning om hur väl hästen tuggar. Ett kilo havre innehåller ca 25000-30000 kärnor. Upp till 150 hela kärnor / 100 kg träck är acceptabelt (Planck,1996). Beteende - ättider För att hästen ska överleva i sin naturliga miljö är det viktigt att hästen kan äta större delen av dygnet. Betesgräset innehåller upp till 80 % vatten och hästen måste äta stora mängder foder för att fylla näringsbehovet. Ett digivande sto kan behöva äta upp till 60 kg bete för att tillgodose sitt energibehov. Trots att vi gjort hästen till ett tamdjur har den fortfarande kvar sin ursprungliga ätrytm och matsmältningskanal, den är även anpassad till att äta fiberrikt foder. Vi utfodrar hästen med koncentrerat foder som går snabbare att äta upp än vad hästen är mentalt inställd på. Hästen har då fyllt sitt näringsbehov utan att bli mentalt mätt. Den har då en väldigt hög motivation för att äta, men maten är slut. Detta medför att hästen lätt kan utveckla beteendestörningar. Det är viktigt att hästen får bli mentalt mätt. Att vi inte gör hästens ättider för korta. Det är inte bra att bara ge hästen smakligt och lättuggat kraftfoder. Det ökar ätmotivationen och går snabbt att äta. För att hästen ska bli mentalt mätt bör den ha tillgång till grovfoder jämt. En enkel lösning är att ha halm som strömedel. Låt hästen få så långa ättider som möjligt (Attrell et al, 1995). Egen undersökning Syftet med studien var att se om det fanns någon signifikant skillnad på hästars ättider vad gäller hel eller krossad havre. Material och metoder Djur I försöket användes tio halvblodshästar från skolstallet på Flyinge (Tabell 1). Det var fem ston och fem valacker mellan 7 och 16 år. Samtliga ingår i Hippologprogrammet. Material Alla hästarna åt av samma havre för att smaken skulle vara densamma. Havren krossades i en liten kross av märket Holma. Havren var av märket Stork och var odlad på Flyinge ABs mark. Försöksbeskrivning Försöket delades upp i två perioder. Varje period varade i fyra dagar, ena perioden åt hästarna krossad havre och den andra perioden åt de hel havre. Alla hästar åt 1 kg krossad havre respektive 1 kg hel havre. De utfodrades på eftermiddagen ca klockan 16.00. Samtliga hästar hade en invänjningtid på tre dagar på både krossad och hel havre, på den fjärde dagen genomfördes försöket. Alla hästar åt av båda sorterna. Två personer tog tid med hjälp av en vanlig klocka. De tog tid på två hästar var/gång. Hästarna började äta den andra havresorten direkt efter första periodens slut. 4
Tabell 1. Hästförteckning HÄST ÅLDER KÖN VIKT ARBETE FODER- STAT Gardenia f.89 Sto 670 kg Dressyrhäst ÅkII Landmina f.93 Sto 570 kg Skolhäst High Speed f.96 Sto 566 kg Skolhäst Pinella f.90 Sto 530 kg Skolhäst Dimma f.89 Sto 665 kg Hopphäst I Desmond f.93 Valack 634 kg Skolhäst Ivanhoe f.93 Valack 680 kg Skolhäst Fasett f.88 Valack 604 kg Dressyrhäst I Black Magic f.95 Valack 560 kg Skolhäst Sondeo f.87 Valack 600 kg Dressyrhäst I 3 kg havre 100 g miner 3 kg havre 75 g miner 3 kg havre 100 g miner 30 g salt 3,5 kg Grund 3,5 kg Grund 3 kg havre 100 g miner 8 kg hösilage 3,5 kg havre 100 g miner 3,5 kg havre 75 g miner 3,5 kg Grund 2 kg Grund 2 kg havre 20 g miner BOX/ SPILTA Spilta Spilta Spilta Spilta STRÖ Spån Spån Spån Tabell 2. Försöksupplägg. Tabellen nedan visar hur försöket genomfördes, siffrorna visar vilka dagar hästarna åt de olika havresorterna. Den fetmarkerade siffran är försöksdagen Hel havre Krossad havre Häst Dag Dag Dag Dag Dag Dag Dag Dag Gardenia 1 2 3 4 5 6 7 8 Landmina 5 6 7 8 1 2 3 4 High Speed 2 3 4 5 6 7 8 9 Pinella 6 7 8 9 2 3 4 5 Dimma 3 4 5 6 7 8 9 10 Desmond 1 2 3 4 5 6 7 8 Ivanhoe 5 6 7 8 1 2 3 4 Fasett 2 3 4 5 6 7 8 9 Black 6 7 8 9 2 3 4 5 Magic Sondeo 7 8 9 10 3 4 5 6 En statistisk bearbetning har gjorts på tabellerna med hjälp av ett t-test. 5
Resultat Alla hästar som ingick i försöket åt upp all havre, ingen häst blev sjuk och ingen foderstat blev ändrad. T-testen visade att det var en trestjärnig signifikant (p<0,001) skillnad på ättider mellan hel- och krossad havre på häst (Tabell 3). Tabell 4 och 5 visar hästarnas ättider uppdelat på om de började äta hel havre eller krossad havre. Tabell 3. Ättider i minuter Häst Ättid hel havre i Ättid krossad Skillnad i ättid i minuter havre i minuter minuter Gardenia 7,25 5,00 2,25 Landmina 9,50 4,57 4,93 High Speed 11,50 8,35 3,15 Pinella 12,40 12,30 0,10 Dimma 9,40 7,05 2,35 Desmond 9,50 6,00 3,50 Ivanhoe 6,20 5,10 1,10 Fasett 12,05 12,10-0,05 Black Magic 8,55 5,40 3,15 Sondeo 10,05 5,20 4,85 Medeltal 9,64 7,10 2,53 Tabell 4.Ättider för hästar som började med att äta hel havre. Häst Ättid hel havre i Ättid krossad Skillnad i ättid i minuter havre i minuter minuter Gardenia 7,25 5 2,25 High Speed 11,50 8,35 3,15 Dimma 9,40 7,05 2,35 Desmond 9,50 6 3,5 Fasett 12,05 12,10-0,05 Medeltal 9,94 7,7 2,25 Tabell 5.Ättider för hästar som började med att äta krossad havre. Häst Ättid krossad Ättid hel havre i Skillnad i ättid i havre i minuter minuter minuter Landmina 4,57 9,50 4,93 Pinella 12,30 12,40 0,10 Ivanhoe 5,10 6,20 1,1 Black Magic 5,40 8,55 3,15 Sondeo 5,20 10,05 4,85 Medeltal 6,5 9,34 2,8 6
Diskussion Syftet med mitt arbete var att ta reda på vilket som tar längst tid för hästar- att äta hel havre eller krossad havre? Min hypotes var att de skulle ta längst tid att äta hel havre och det stämde mycket riktigt. Alla hästar som ingick i försöket utom en tog längst tid på sig att äta hel havre. Det finns undersökningar som visar att det inte är någon större skillnad i smältbarheten för friska hästar att äta hel- eller krossad havre (Lundqvist & Palmgren, 1990). Endast äldre hästar och hästar med dåliga tänder mår bättre av att äta krossad havre. Vad ska man då utfodra sin häst med? Jag tycker att man lika väl kan ge sin häst hel havre. Det är nog en smaksak och det blir lätt att man förmänskligar hästarna. Jag kan hålla med om att det ser godare ut med krossad havre än vad det gör med hel havre. Om man använder krossad havre bör den förbrukas inom tio dagar. Hel havre har däremot betydligt längre livslängd. Det blir mer ekonomiskt att använda hel havre. Ska man ha krossad havre bör man ha en egen kross i stallet, vilket är dyrt att köpa in. Vad beror det på att det skiljde på ättiderna mellan hästarna? Jag har jämfört hästarna i tabell 4 och 5 och konstaterat att det var rätt stor skillnad på ättider mellan hästarna. Det var endast en häst som tog längre tid på sig att äta krossad havre än att äta hel havre. Jag tror att skillnaderna beror på att vissa hästar är mer glupska än andra. Sen kanske det kom en traktor och körde förbi stallet och då var två hästar tvungna att titta upp en stund medan tre andra hästar inte brydde sig om traktorn. En del hästar är lite långsammare och en del lite snabbare vad det gäller att äta. Samtliga hästar hade en invänjningsperiod på tre dagar. Som en liten sammanfattning skulle jag vilja säga. Varför krossa havren om man har en fullt frisk häst? Genom försöket har ju konstaterats att ättiden blir längre om hästen får hel havre och det är ju långa ättider vi vill ha till våra hästar. Men det finns ju ingen regel utan undantag. Har man en gammal häst eller en häst som av någon anledning har svårt att tugga den hela havren så får man självklart krossa den. I en tidigare tysk studier på ponnier (Meyer et al., 1975) kom man fram till att de tar längre tid att äta krossad havre än hel havre, det konstaterades även att de krävdes fler tuggningar för krossad havre. De kom även fram till att det för en häst tar runt 10 minuter och 800-1200 tuggningar att äta 1 kg kraftfoder medan 1 kg hö tar 40 minuter och mellan 3000 och 3500 tuggningar. Hippologstudenterna Rickard Rådås och Linda Englund har gjort ett försök som är likt mitt på Strömsholm i år. De jämförde hel havre, krossad havre och pelleterat kraftfoder. De hade inga invänjningsdagar i sitt försök. Resultatet där var att det tog längst tid att äta krossad havre, näst kortast tid tog det att äta hel havre och snabbast gick det att äta pelleterat kraftfoder. Anledningen till att Rickard och Linda fick ett helt annat resultat än vad jag fick tror jag beror på att jag hade en invänjningsperiod på tre dagar innan mitt försök genomfördes. Litteraturförteckning Attrell, B., Björnhag, G., Dalin, G., Furugren, B., Philipsson, J., Planck, C. & Rundgren, M. 1994. Hästens biologi, utfodring och avel. Falköping: Natur & kultur/lt Cuddeford, D. 1996. Equine nutrition. Great Britian: The Crowood Press Ltd 7
Lundqvist, M. & Palmgren, C. 1990. Havrens näringsvärde till häst- effekt av krossning o växttrådhalt. Examensarbete vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Meyer, H. 1986. Pferdefütterung. Översättning av Thomke, S. 1995 Hästens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet. Inst. för utfodring och vård Olsson, B. & Planck, C.1991. Rätt foderstat - bättre häst, Upplaga 2:2. Malmö: Almqvist & Wiksell Planck, C. 1996. Havre- Kronan bland hästens kraftfoder. Fakta Husdjur nr 5. Sveriges Lantbruksuniversitet. 8