Certifiering av biogödsel och kompost

Relevanta dokument
Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar

Möjligheter och risker vid samrötning

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN

REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Kompostering av hästgödsel. Angelika Blom

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Rapport B2014:04 ISSN Årsrapport Certifierad återvinning, SPCR 120

Utvärdering av certifieringssystemen för biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 RAPPORT 2007:13 ISSN

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Årsrapport Certifierad

Arbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,

Lösningar för lönsamhet

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö Bo von Bahr, SP

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Så här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP

Rätt slam på rätt plats

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Rapport 2016:27 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2015 Certifierad återvinning, SPCR 120

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Svenskt Vatten KVALITETSRUTIN A&M REVAQ 01 Fastställd Beslutsordning för REVAQ. Styrelsen - fastställer mål och inriktning för REVAQ

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Rapport ISSN För- eller efterpastörisering vid biogasanläggningar

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Biogas Öst Konferens

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

något för framtidens lantbrukare?

Ökad acceptans för biogödsel inom lantbruket

Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012

Avfall Sverige Göteborg 27 oktober

NSR biogasanläggning i Helsingborg

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

CERTIFIERAD ÅTERVINNING SPCR 120

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management

Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1.

Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1.

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan

BILAGA 1 version 15. Bilaga 1a SPCR 120 September Substrat

Gårdsbaserad biogasproduktion

Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst

REMISSER & SYNPUNKTER

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

14.15 Aktuellt från Naturvårdsverket Catarina Östlund Naturvårdsverket FIKA Omvärldsbevakning

Certifiering av avloppsslam

BENCHMARKING FÖR EFFEKTIVARE BIOGASPRODUKTION

... till tillämpning

Biogasanläggningen i Linköping

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

Biogas och miljön fokus på transporter

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI]

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Östgötaslam Slamdag mars 2019

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Biogas Research Center

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

BMP-test Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas

FOSFORFÄLLOR. - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin

Gårdsbaserad biogasproduktion

SP Biogasar häng med!

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

REMISSVAR: Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion

HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN

FRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 1: Biogasprocessen och energiproduktion i sin helhet (BIEN), 20 YHpoäng

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Vad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Bio-Methane as Transport Fuel. Carl Lilliehöök Svensk Biogas / Swedishbiogas / Kristianstad Biogas

Rapport: U2014:01 ISSN Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Marknadsanalys av substrat till biogas

Fallbeskrivning. Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

SP Biogasar häng med!

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Certifiering av biogödsel/kompost

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Transkript:

Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 2-09 juni 2009 Senaste nytt från styrgruppen Några frågor hade inkommit till styrgruppen inför mötet i april. En handlade om fekala streptokocker (FS). Efter att ha analyserat reduceringen av fekala streptokocker för biogasanläggningen kommer den inte att kunna uppfylla reduktionskraven enligt SPCR 120 (minst 4 log10- enheter, SPCR 120 bilaga 5). Detta beror på att anläggningen har för låg koncentration av fekala streptokocker i substratblandningen före hygienisering. En minskning med 4 log10- enheter fekala streptokocker är därför både teoretiskt och praktiskt omöjlig, eftersom man enligt analyserande laboratorium inte får ett tillförlitligt svar under <10 CFU/g. Styrgruppen beslutade att en anläggning, likt den i exemplet, som når detektionsgränsen (dvs <10^1 CFU/g) ska godkännas enligt SPCR 120. Styrgruppen beslutade också att metodiken vid analys av FS ska utredas. Det kommer att utföras en omvärldsanalys där nya tekniker, nya substrat, processhjälpmedel etc. ska studeras. Beroende på utredningsresultatet, kan reglerna komma att arbetas om. Frågor om nya råvaror in till biogasanläggningar Om nya råvaror, process- eller tillsatsmedel som inte finns på positivlistan önskas behandlas i en certifierad anläggning skall styrgruppen alltid kontaktas och en ansökan lämnas in. För att kunna fatta beslut om nya substrat begär styrgruppen alltid att få in innehållsdeklarationer, analysprotokoll etc som beslutsunderlag. Vid bristfälliga eller ofullständiga beslutsunderlag gäller alltid försiktighetsprincipen, dvs avslag på ansökan. Stor vikt läggs vid att nya substrat bör ha sitt ursprung från livsmedelskedjan. Rengöringsmedel och tvättvatten Styrgruppen behandlade en fråga från en biogasanläggning gällande tvättvatten från en skrubber. Tvättvattnet är godkänt av det lokala reningsverket att släppas ut i avloppet. Biogasanläggningen vill spara på vatten och undrar om tvättvattnet är en godkänd råvara, att användas som spädvatten, i biogasprocessen. Styrgruppen beslutade att tvättvatten inte är godkänt som råvara men att sköljvatten accepteras under förutsättning att miljömärkta rengöringsmedel används t ex Svanen, Bra Miljömål, EU blomman, TCO (märkning från och med 1999), KRAV eller om rengöringsprodukten får marknadsföras som ekologisk i EU. Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, 211 25 Malmö, Telefon 040-35 66 00, Fax 040-35 66 26 E-post info@avfallsverige.se, Hemsida www.avfallsverige.se, Bankgiro 985-9877, Organisationsnummer 556260-8553

Glycerol Det har inkommit en fråga om glycerol skulle vara en godkänd råvara in till anläggningar. Detta är ingen fråga med ett direkt svar, utan det behövs mer information kring varje glycerolvariant. Glycerol i ren form som används i livsmedelsindustrin skulle troligtvis vara godkänt men den kan också förekomma i mer förorenade varianter. Slam från pappersmassabruk Det har även diskuterats en hel del om slam från pappersmassabruk (bioslam) är en godkänd råvara in till anläggningar. Det förekommer dessutom en hel del olika bioslam med olika egenskaper. En egenskap som tyvärr verkar vara återkommande är att bioslammet har en relativ hög kadmium-halt. De undersökta slammen hade en medelhalt på 2 mg Cd/kg TS. Inget beslut togs i frågan då mer utredning krävs men certifieringssystemet för reningsverksslam, ReVAQ, samt KRAV har sagt nej samtidigt som LRF är allmänt skeptiska till detta material. Avvikelser från besiktningar SP handleder ett examensarbete där två studenter från Borås Högskola ska skapa en databas där avvikelser från besiktningar från de tre senaste åren ska finnas med. Databasen ska också användas för att registrera kommande avvikelser. Databasen kommer endast att användas för internt bruk på SP och inga anläggningsnamn finns med, bara noteringar om typ av avvikelse. Databasen ska vara färdig innan sommaren 2009. Databasen kommer dels att användas vid utbildning av besiktningsmännen dels för analys av avvikelser. Finns det några vanligt förekommande avvikelser? Vilka är de stora avvikelserna? Förhoppningen är att analysen ska leda till tydligare regelbeskrivningar, bättre anpassad utbildning för anläggningsrepresentanter och färre stora avvikelser. Godkännande från Svenskt Sigill för spridning av certifierad biogödsel Under vintern godkände Svenskt Sigills Kvalitetsråd (KR) att certifierad biogödsel fortsatt får användas av deras kontrakterade lantbrukare, under förutsättning av kadmiumbalanser upprättas vid spridning. Avfall Sverige har varit i kontakt med berörda anläggningar och informerat om KR:s beslut samt kravet på upprättande av kadmiumbalanser. Avfall Sverige har tagit fram ett beräkningsverktyg som anläggningarna kan tillhandahålla de lantbrukare som är kontrakterade av Svenskt Sigill. Marknadsföringsprojektet Under våren har Angelika Blom och ordförande i styrgruppen Ola Palm, JTI besökt Svensk Mjölk för att under konstruktiva former berätta om och beskriva certifieringssystemen samt svara på konkreta frågor om regelsystemens uppbyggnad. Vi som arbetar i marknadsföringsprojektet hoppas att detta möte kan leda till fler givande möten med företrädare inom livsmedelsorganisationerna/-företagen. 2

Rapporter och utvecklingsprojekt Alla Avfall Sveriges rapporter publicerade från och med 2007 är nedladdningsbara från vår hemsida. Rapporterna inom utvecklingssatsningen för biologisk behandling finner du här: http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=2009&_locale=1 Nya rapporter Rapport B2008:02 Översikt över metoder för biogödselhantering 2008-års sista rapport inom utvecklingssatsningen för biologisk behandling, Översikt över metoder för biogödselhantering, finns publicerad på Avfall Sveriges hemsida (http://www.avfallsverige.se/se/netset/files3/web/p01.m4n?id=2606_90202780&download=tr ue). Rapporten är skriven av Erik Norin, Sweco Environment. Rapportnummer: B2008:02 Rapporten innehåller en genomgång av nuvarande och framtida förädlingsmetoder av biogödsel, för att därigenom öka möjligheterna till fullgod avsättning. Rapport 2009:03 Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar Rapporten Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar finns att ladda ner från Avfall Sveriges hemsida (http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=u2009:03), samt kommer inom kort att finnas tillgänglig att köpa som bok. Handboken är skriven av Anna Schnürer (Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala) och Åsa Jarvis (Jarvis Biowrite, Uppsala). Handboken handlar om, att bakom en effektiv biogasproduktion ligger ett komplicerat mikrobiologiskt förlopp. För att styra en biogasprocess på ett effektivt sätt och mot ett maximalt utbyte, är det nödvändigt med kunskaper om den bakomliggande mikrobiologin och hur mikroorganismer fungerar. Nedladdningsbara examensarbeten om biogödsel Vid SLU Ultuna har det publicerats två examensarbeten som handlar bl a om biogasproduktion. Arbetena finns för nedladdning på Epsilon via SLU biblioteken. Vill du veta mer om examensarbetena kontakta Mikael Pell, SLU Ultuna. Anaerobic digestion of sugar beet- fate of plant pathogens and gas potential - Lena Haraldsson Syftet med arbetet var att undersöka överlevnaden av svampar under mesofil rötning samt att undersöka gasproduktionspotentialen för oinfekterade och infekterade sockerbetor, både färska betor och sådana som lagrats ett år har testats. Mer total gas och metan producerades från de oinfekterade betorna (per g tillsatt organiskt material) än de som infekterats med olika svampar, detta gällde både för färska och lagrade betor. Överlevnadsstudierna med sporer från Fusarium culmorum och Botrytis cinerea visade att de överlever mindre än 2,5 h. Fate of plant pathogens during production of biogas as biofuel - Karin Zetterström - 3

Projekt på gång inom biologisk behandling Ringtest för laboratorier Biologiska behandlingsanläggningar upplever ibland att laboratorieresultaten kan variera allt för mycket. Därför har Avfall Sverige initierat ett så kallat ringtest där ett och samma substrat skickas ut till alla laboratorier och där analysresultaten sedan sammanställs och jämförs. Alla laboratorier har nu skickat in sina analyssvar till Avfall Sverige och sammanställningen är i sitt slutskede. Sammanfattande resultat kommer att redovisas i kommande nyhetsbrev. Substrathandbok för material till biogasanläggningar Projektet är ett samarbete mellan Avfall Sverige och Svenskt Gastekniskt Center och utförs av My Carlsson och Martina Uldal, Anox Kaldnes. Handboken är färdig och kommer att finnas för nedladdning på Avfall Sveriges hemsida inom kort. Certifieringsreglerna översatta till engelska Certifieringsreglerna har under våren översatts till engelska. Översättningen finns att ladda ner från Avfall Sveriges hemsida; http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=873&_locale=1 I högra menyspalten finner du reglerna för kompost respektive biogödsel. Kommande aktiviteter Styrgruppen för certifieringssystemen SPCR 120 & SPCR 152 har sitt sista möte för våren 2009 torsdag 16 juni. Kontakta Hanna Hellström om det är någon fråga som du vill att styrgruppen skall diskutera. Kurser och utbildningsverksamhet Certifiering av kompost och biogödsel, v 48 i Borås Kursen ger vägledning för att uppnå de krav som ställs vid certifiering. Den riktar sig till driftansvariga och driftpersonal vid komposterings- och biogasanläggningar samt konsulter. Kursen är obligatorisk för de anläggningar som har eller avser att erhålla ett certifikat enligt SPCR 120 eller 152. Grundkurs i biogasteknik, v 49. Uppsala Steg 1. Ger grundläggande kunskaper inom biogastekniken och en introduktion till de biologiska processer som sker i anläggningen, grundläggande begrepp, hur olika substrat påverkar rötningsprocessen m.m. Samarbete med Svenska Gasföreningen. Mer om Avfall Sveriges kursutbud och hur du anmäler dig till kurserna finner du på: http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=2690&_locale=1 4

Basfakta om certifieringssystemen, styrgrupp mm Mer att läsa om certifieringssystemen Certifieringsreglerna för biogödsel och kompost kan laddas ner från Avfall Sveriges hemsida. Där finns även broschyrer om certifierad biogödsel och kompost, samt vanliga frågor om certifiering. Du når allt detta och mycket mera via http://www.avfallsverige.se/biologisk_behandling, klicka på Certifiering som finns i vänstra menyn. Styrgruppen för certifieringssystemen Ordförande för styrgruppen är Ola Palm vid JTI, Uppsala. Ledamöter: Ingmar Börjesson (Lantmännen Food R&D), Sunita Hallgren (LRF), Helena Elmquist (Svenskt Sigill), Claes Bohlin (Hasselfors Garden), Erik Norin (Sweco) och Mikael Pell (SLU) samt Hanna Hellström (Avfall Sverige) som även är sekreterare för gruppen Adjungerade: Gunilla Henriksson (SP), Bo von Bahr (SP), Johan Yngvesson (SP), Rut Björling (KRAV), Katarina Hansson (NSR), Per-Erik Persson (VAFABmiljö), Stig Widell (SJV) och Catarina Östlund (NV). Certifierade anläggningar I dagsläget har åtta biogasanläggningar certifikat enligt SPCR 120 och tre komposteringsanläggningar enligt SPCR 152. Biogasanläggningarna finns i Helsingborg, Kalmar, Kristianstad, Laholm, Linköping, Norrköping, Uppsala och Vänersborg. Kompostanläggningarna finns i Borlänge, Malmö (SYSAV) och Örebro. Kontakt Önskar du få mer information om certifieringssystemen? Har du frågor eller funderingar? Kanske vill du att vi ska besöka din organisation och berätta mer om certifieringssystemen? Kontakta i så fall Angelika Blom, angelika.blom@avfallsverige.se. Frågor om biologisk behandling går bra att ställa till Hanna Hellström, tel 040-35 66 23, hanna.hellstrom@avfallsverige.se. Båda nås på adress: Avfall Sverige Prostgatan 2 211 25 Malmö Trevlig sommar! Angelika och Hanna 5