IPLab, Nada, KTH och SU 2006-10-23 sida 1 Tentamen i Medieteknik 2D2020) måndagen den 23 oktober 2006 kl. 8 13 med lösningsidéer Av 32 p ger 17 p säkert betyg 3, 23 p ger 4 och 28 p ger 5. Hjälpmedel: Räknedosa. 1 2) Förklara termerna exponeringspunkt, bildpunkt och rasterpunkt. 2 3) I testbilder för upplösning ingår ofta en figur som den i a. Det är 80 perioder per varv. Versionen i b. har givits bildpunktstätheten n per tum innan den gjordes om till tryckets högre) bildpunktstäthet. Uppskatta n inom ±50 fel. a. b. 3 3) Urklippsbana och urklippsmask kan användas för att göra friläggning. Beskriv hur man gör friläggning med dessa verktyg. 4 3) Vad innebär det att gråbalansera en bild? Beskriv hur man i Photoshop gråbalanserar en bild. Hur kan man använda resultatet? 5 3) Vilka är fördelarna med att importera artiklar i XML till Indesign. Nämn också någon nackdel. 6 3) Ge exempel på brister som kontroll före tryckning preflight test) kan upptäcka i programmen Indesign och Acrobat. 7 5) Detta är Neugebauers formel: X = 1" c)1" m)1" y)x w + c1" m)1" y)x c + +1" c)m1" y)x m + 1" c)1" m)yx y + +1" c)myx r + c1" m)yx g + +cm1" y)x b + cmyx k Man har uppmätt tristimulusvärdena för ett provtryck och har fått: X w = 255,250,245), X c = 3,254,250), X m = 250,4,245), X y = 245,244,4), X r = 250,2,5), X g = 3,245,5), X b = 5,4,255), X k = 7,3,4) Vilka värden ger Neugebauers formel för tryck med cmy=10,35,60)? 8 3) Förklara vad det innebär att kalibrera och karaktärisera en in- eller utenhet.
IPLab, Nada, KTH och SU 2006-10-23 sida 2 9 7) Beräkning av trikromatiska färgkoordinater för en yta går till så här: " X& " x ))& beräkna # Y ' = * l)) r)) # y ))' d) där x,y,z x, y, z i figuren) är Z z )) färgmatchningsfunktionerna enligt CIE 1931 2º observatör se figur 1) och l och r är ljuskällans spektrala intensitetsfördelning resp. ytans reflexion som funktion av våglängden. Nedan finns tabeller för l") x "), l") y "), l") z "), dvs. sammanvägning av ljuskällan D65 med normalobservatören och provytans spektrala reflexion, r"). Beräkna XYZ för provet belyst med D65. Sambandet mellan XYZ och srgb ges av X Y Z) = R G B)A med # 3.2410 "0.9692 0.0556 & # 0.4124 0.2126 0.0193& A = "1.5374 1.8760 "0.2040 ; A"1 = 0.3576 0.7151 0.1192 "0.4986 0.0416 1.0570 ' 0.1805 0.0721 0.9505' Beräkna RGB-värdena för provet. Figur 1 λ/nm l")x ") l")y ") l")z ") r") 350 0,000 0,000 0,037 0,0 400 0,709 0,015 3,377 0,0 450 5,024 1,132 25,536 2,4 500 0,876 7,850 7,671 25,7 550 8,640 17,170 0,482 83,0 600 16,491 10,816 0,014 78,5 650 5,977 2,458 0,000 24,0 700 0,243 0,088 0,000 1,3 750 0,018 0,004 0,000 0,0 Lycka till!
IPLab, Nada, KTH och SU 2006-10-23 sida 3 1 exponeringspunkt eng. dot betyder ofta exponerinspunkt) Den minsta del som utskriftsprocessen kan färga separat. Exponeringspunkttäthet kallas ibland dpi. bildpunkt eng. pixel betyder opta bildpunkt) De delar en lagrad bild är uppbyggd av. Normalt motsvarar varje bildpunkt en kvadrat för vilken gråvärde eller kulör lagras. Bildpunktstäthet kallas ofta ppi. rasterpunkt eng. raster dot) Exponeringspunkterna indelas i kvadrater av exponeringspunkter varav en lämplig andel färgas. Dessa kvadrater av exponeringspunkter är rasterpunkter. Rastertäthet kallas ofta lpi. 2 Bildpunktstätheten ska ju vara så att det blir minst två bildpunkter på varje detalj man vill återge. Om man vill återge något med p perioder per tum ska man alltså ha bildpunktstäthet 2p bildpunkter per tum. På avståndet r från figurens centrum är det 80/2πr) perioder per längdenhet. För att mönstret ska kunna visas ska alltså bildpunktstätheten vara 2 80/2πr). Strax under denna gräns bör mönstret bli stört. Det uppträder vid r 16 mm dvs. för n<80/π/16/25,4) 40 bildpunkter per tum. 3 Vanliga bildformat, t.ex. Postscript och PDF, har några olika sätt att hantera bilder med icke-rektangulär form. Det kan ingå en»urklippsbana» som betyder att bilddelar utanför banan är»genomskinliga» och det kan ingå en»urklippsmask» som för varje bildpunkt anger om bilden ska visas eller vara»genomskinlig». I Photoshop använd banpaletten och skapa ny bana. Rita konturen till det som ska klippas ut. Spara banan med något namn. Välj urklippsbana i banpalettmenyn. Spara bilden. Montera bilden t.ex. i Indesign. För att använda urklippsmask i Photoshop, öppna bilden antag att lagret kallas Bild). Skapa ett nytt lager med lagernamn Mask). Det hamnar överst. Dra det nedanför Bild. Markera Bild och välj Skapa urklippsmask på lagerpalettmenyn. Bilden dras åt höger och förses med en pil som pekar på Mask. Måla på Mask. De delar av Bild som motsvarar det som målas i Mask kommer med och det som motsvarar det omålade blir osynligt. Spara bilden och montera t.ex. i Indesign. Andra sätt att frilägga en bilddel är att rita bilden på genomskinlig bakgrund, spara och montera eller markera den del av bilden som ska visas och använda klipp-och-klistra på markeringen för att frilägga. Man kan lägga in en mask som lagermask till ett lager dvs. spara en mask i dokument-lager. Ytor motsvarande svart i masken blir osynliga. Man kan använda verktyget Filter>Extract som skapar en urklippsmask. Man kan också konvertera mellan bana, markering och mask. Banor och masker kan sparas medan markering bara finns i Photoshop. 4 Att gråbalansera en bild är att se till att de delar av bilden som ska vara grå är grå, dvs. har R=G=B. Synsinnet har förmåga att göra detta automatiskt genom att bl.a. kompensera för färgad belysning o.d. Om vi utgår ifrån att obalans i bilden beror på att motivet är belyst med färgat ljus väljer vi ut några områden som ska vara grå mellan ljust och mörkt. Om R=G=B är det ok, om två av R, G och B är nästan lika välj det värde av dessa som är närmast det tredje och om alla tre är olika välj medelvärdet.
IPLab, Nada, KTH och SU 2006-10-23 sida 4 Använd verktyget kurvor och justera RGB i de valda punkterna enligt dessa val. 5 Man kan enkelt applicera Indesigns formatmallar på XML-dokumentets olika delar. Allra enklast är det om de XML-element man vill formge har samma namn som motsvarande formatmall i Indesign. Om de har olika namn måste man ange vilken formatmall respektive XMLelement ska kopplas till. Många ordbehandlare kan generera XML. Skribenten behöver inte tänka på utformningen. Om inblandade har gjort rätt blir utformningen rätt direkt vid importen. Det kan bli problem om skribenten använder XML på oplanerat sätt 6 Några exempel är: Teckensnitt saknas Bild saknas Bildpunktstäthet och rastertäthet matchar inte Total färgmängd är för hög i någon del av dokumentet RGB eller dekorfärg används Löpande text har processfärg eller anges som passmärken Transparens som kan ge fel. 7 Sätt in i formeln: X Y Z)=0.9 0.65 0.4 255 250 245)+0.1 0.65 0.4 3 254 250)+ + +0.1 0.35 0.6 7 3 4). i k X Y Z kx ky kz w 1 c)1 m)1 y)= 0,234 255 250 245 59,67 58,5 57,33 c c1 m)1 y)= 0,026 3 254 250 0,078 6,604 6,5 m 1 c)m1 y)= 0,126 250 4 245 31,5 0,504 30,87 y 1 c)1 m)y= 0,351 245 244 4 85,995 85,644 1,404 r 1 c)my= 0,189 250 2 5 47,25 0,378 0,945 g c1 m)y= 0,039 3 245 5 0,117 9,555 0,195 b cm1 y)= 0,014 5 4 255 0,07 0,056 3,57 k cmy= 0,021 7 3 4 0,147 0,063 0,084 X,Y,Z) 224,827 161,304 100,898 Neugebauer säger att för att få en kulör med XYZ=225 161 101) ska man trycka med cmy=10,35,60). 8 Att karaktärisera en inenhet innebär att man läser en testbild med uppmätta kulörer och noterar vilka värden inenheten ger för respektive kulör. En tabell över vilka kulörer olika utvärden betyder och vilka kulörer ineheten inte kan åtskilja ingår i enhetens profil. Att karaktärisera en utenhet innebär att man trycker en testbild där man vet hur de olika kulörerna har angivits och mäter upp kulörerna på det tryckta resultatet. En tabell över vilka vilka kulördata man ska skicka till utmatningsystemet för att få olika tryckta kulörer och uppgift om vilka olika kulördata i den digitala bilden som ger samma tryckta kulör ingår i utenhetens profil. Att kalibrera en enhet innebär att man sätter den i ett läge där profilen gäller alltså på ett väldefinierat sätt som kan användas också nästa gång. Enheten ska vara uppvärmd, lampor ska vara fräscha, att färgskikten på en crt-skärm inte har åldrats för mycket ska kontrolleras, att en tryckpress ställts in rätt kontrolleras m.m.
IPLab, Nada, KTH och SU 2006-10-23 sida 5 9 Vi tolkar r") som procentvärden. XYZ används såväl absolut som normaliserat. I det senare fallet låter man ett ljus med jämn energifördelning och någon viss styrka eller ett prov som reflekterar allt ljus ha Y=1. Vi får: λ/nm l")x ") r") l")y ") r") l")z ") r") l")y ") 350 0,000 0,000 0,000 0,000 400 0,000 0,000 0,000 0,015 450 0,121 0,027 0,613 1,132 500 0,225 2,017 1,971 7,850 550 7,171 14,251 0,400 17,170 600 12,945 8,491 0,011 10,816 650 1,434 0,590 0,000 2,458 700 0,003 0,0012 0,000 0,088 750 0,000 0,000 0,000 0,004 summa 21,900 25,377 2,995 39,533 Om vi avstår från normalisering får vi R G B)= X Y Z) A -1 = 18,65 23,02 6,29). Om vi istället normaliserar enligt ovan genom att sätta Y för en totalreflekterande yta i samma belysning till 1. Med r=1 100 ) får vi Yl=39,53 och XYZn=XYZ/Yl=21,90 25,38 3,0 )/39,53=0,554 0,642 0,076). RGB=XYZn A -1 =0,4717 0,5823 0,1592). srgb är egentligen olinjär men kan approximeras linjärt.