RAPPORT ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING INOM OXHAGEN 2:1, KALMAR KOMMUN

RAPPORT ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING INOM OXHAGEN 2:1, KALMAR KOMMUN 29 JANUARI 2016

Uppdrag: 267044 Oxhagen 2:1 Titel på rapport: Status: Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom fastigheten Oxhagen 2:1, Kalmar kommun Slutrapport Datum: 2016-01-29 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Kommunledningskontoret/Projekt- och exploateringskontoret i Kalmar kommun Anna Aleljung Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Jessica Toft Jessica Toft Maria Åkesson Handlingen författad av: Jessica Toft Datum: 2016-01-29 Handlingen granskad av: Maria Åkesson Datum: 2016-01-29 Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 Helsingborg Tel: 010 452 20 00 Fax: 010-452 39 55 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2016-01-29

Sammanfattning Tyréns har i december 2015 och januari 2016, på uppdrag av Kommunledningskontoret i Kalmar kommun, utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom Oxhagen 2:1 i Kalmar kommun. Detta med anledning av pågående arbeten med framtagande av ny detaljplan för området, inom vilket bostäder planeras byggas. Undersökningsområdet består idag av en trädbeväxt yta och en asfalterad gc-väg. Ett järnvägsspår har tidigare legat i gc-vägens sträckning. Öster om området finns ett krematorium som potentiellt kan ha förorenat marken inom Oxhagen 2:1 genom nedfall av förorenade rökgaser. Vidare har företaget RIFA, som tillverkat elektroniska komponenter däribland kondensatorer och integrerade kretsar, varit verksamt sydväst om Oxhagen 2:1. Inför exploatering av bostäder önskar Kommunledningskontoret att en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom Oxhagen 2:1 genomförs. Detta för att klargöra om tidigare järnvägsspår, krematoriet och RIFA orsakat föroreningar inom exploateringsområdet. Nuvarande markanvändning inom Oxhagen 2:1 bedöms närmast motsvara mindre känslig markanvändning (MKM). Vid framtida byggnation av bostäder bedöms markanvändningen motsvara känslig markanvändning (KM). Utförd undersökning har omfattat skruvprovtagning med uttag av jordprov i sex provpunkter samt installation av grundvattenrör med uttag av grundvattenprov i två av dessa punkter. Inom tre ytor har även ytliga samlingsprov på jord uttagits med spade. Intryck i fält gav överlag ingen indikation på förorenade massor inom undersökningsområdet. I en provpunkt noterades kreosotlukt i ett jordlager ca 1 m u my. Fältmätningar med PID-instrument indikerade ingen förekomst av flyktiga föroreningar. Fältmätningar med XRF-instrument indikerade generellt halter under KM-riktvärden av metaller. I ett jordlager uppmättes vid första mätningen markant hög halt av zink. Vid ommätning uppmättes låg halt. Resultat från mätning av metaller i ytliga jordprov indikerade förhöjda halter av bly. Resultat från utförda laboratorieanalyser av jord inom Oxhagen 2:1 visade överlag låga halter. I en provpunkt (M3), på nivån 0,6-0,8 m u my, påvisades halt av koppar över MKM-riktvärdet samt halter av krom och nickel över KM-riktvärden. I samtliga ytliga prov överskreds riktvärdet för KM eller MKM avseende bly. I övrigt påvisades vid utförd undersökning enbart halter under KM-riktvärden av undersökta ämnen, dvs. metaller, PAH, petroleumämnen, PCB och dioxiner. Resultat från utförda laboratorieanalyser av grundvatten inom Oxhagen 2:1 visade låga halter av halter petroleumämnen, PAH och metaller. Samtliga erhållna halter underskrider jämförda riktvärden. De halter av bly som påvisats i ytlig jord inom undersökningsområdet härrör sannolikt från krematoriets och/eller RIFAs verksamheter. Blyföroreningarna bedöms kunna innebära viss risk för människors hälsa för de människors som vistas där vid framtida bostadsexploatering. Efterbehandling genom urschaktning av övre jordlager, ca 15-20 cm, bör därför utföras. De föroreningar som påvisades i provpunkten M3 (på nivån 0,6-0,8 m u my) undersökningen bedöms inte innebära någon risk för människors hälsa eller för miljön och inga ytterligare efterbehandlingsåtgärder bedöms därmed erfordras. Om schaktarbeten ändå sker kring provpunkten M3 i grundläggningssyfte eller dylikt, ska de förorenade massorna hanteras som förorenade på godkänd mottagningsanläggning. All schakt av förorenade massor ska föregås av en anmälan om efterbehandling till tillsynsmyndigheten. Då utförd undersökning bygger på stickprovtagning kan det inte uteslutas att det lokalt förekommer föroreningshalter som ej påvisats i denna undersökning. För att fullfölja upplysningsplikten enligt 10 kapitel Miljöbalken, ska denna rapport delges tillsynsmyndigheten. 3 (12)

Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 5 2 Områdesbeskrivning... 6 3 Riktvärden... 7 4 Miljöteknisk markundersökning... 8 4.1 Provtagningsplan... 8 4.2 Skruvborrning, jordprovtagning och installation av grundvattenrör... 8 4.3 Fältanalyser... 9 4.4 Grundvattenprovtagning... 9 4.5 Positionsbestämning och avvägning... 9 4.6 Laboratorieanalyser... 9 5 Resultat... 10 5.1 Mark- och grundvattenförhållanden... 10 5.2 Fältintryck och fältanalyser... 10 5.3 Laboratorieanalyser - jord... 11 5.4 Laboratorieanalyser - grundvatten... 11 6 Föroreningsutbredning och förenklad riskbedömning... 11 7 Slutsats - Rekommendationer... 12 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Planritning med provpunkter Jordprovtabell med resultat från XRF- och PID-mätningar Grundvattentabell - grundvattenrörinstallation och fältprovtagning Laboratorieanalysresultat - jord Laboratorieanalysresultat - grundvatten Laboratorieanalysprotokoll 4 (12)

1 Bakgrund och syfte Kalmar kommun arbetar för närvarande med framtagande av ny detaljplan med byggnation av bostäder för delar av fastigheten Oxhagen 2:1 (se figur 1 och 2). Undersökningsområdet består idag av trädbeväxt yta med en gc-väg. I läget för gc-vägen har tidigare funnits ett järnvägsspår (se figur 3) och öster om området finns ett krematorium (se figur 2) som potentiellt kan ha förorenat marken inom Oxhagen 2:1 genom nedfall av förorenade rökgaser. Vidare har sydväst om Oxhagen 2:1 företaget RIFA varit verksam, som tillverkade elektroniska komponenter däribland kondensatorer och integrerade kretsar (se figur 2). Vid intilliggande fastigheter har det förekommit nedfall av bly. Figur 1. Karta från hitta.se/lantmäteriet över Kalmar stad. Undersökningsområdet inom Oxhagen 2:1 framgår av rödmarkerat område. Inför exploatering av bostäder önskar Kommunledningskontoret att en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom Oxhagen 2:1. Detta för att klargöra om tidigare järnvägsspår, krematoriet och RIFA orsakat föroreningar inom exploateringsområdet. De föroreningar som misstänks kunna förekomma inom exploateringsområdet är tungmetaller, PAH, petroleumämnen, PCB samt dioxiner och dioxinliknande ämnen (furaner). Nuvarande markanvändning inom Oxhagen 2:1 bedöms närmast motsvara mindre känslig markanvändning (MKM). Vid framtida byggnation av bostäder bedöms markanvändningen motsvara känslig markanvändning (KM). I föreliggande rapport redovisas utförd miljöteknisk markundersökning, resultat från utförd provtagning och laboratorieanalys av jord och grundvatten samt tolkning av resultat med en förenklad riskbedömning. 5 (12)

Krematorium RIFA Figur 2. Underlag/karta från Kommunledningskontoret som visar undersökningsområdet Oxhagen 2:1 inom rödmarkerad linje, läge på befintlig gc-väg samt lägen på krematorium och RIFA (brunmarkerade områden). Figur 3. Underlag/karta från Kommunledningskontoret som visar undersökningsområdet Oxhagen 2:1 inom rödmarkerad linje, samt sträckning på gc-väg (grönstreckad linje) f.d. järnvägsspår (gråstreckad linje). 2 Områdesbeskrivning Området Oxhagen ligger i centrala Kalmar. Undersökningsområdet inom Oxhagen 2:1 består av obebyggd mark som är trädbeväxt. I nordsydlig riktning, genom hela området löper en gc-väg (se figur 2). Längs i princip hela gc-vägens sträckning (förutom i sydligast och nordligast delen av området) har tidigare funnits ett järnvägsspår (se figur 3). Norr, väster och söder om området är marken bebyggd med bostäder. Sydväst om området har tidigare RIFA bedrivit verksamhet med tillverkning av elektroniska komponenter däribland kondensatorer och integrerade kretsar. Öster om området finns Heliga korsets kyrka med kyrkogård och krematorium. Markytan inom undersökningsområdet är relativt plan. På kyrkogårdens område samt ca 500 meter nordväst ett flertal dammar, det är dock oklart om dessa dammar är recipient för vatten från undersökningsområdet. Närmsta större recipient är Kalmarsund/Östersjön, som ligger drygt 1 km österut. 6 (12)

3 Riktvärden De uppmätta halterna i jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverkets rapport 5976). De generella riktvärdena anger den föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter för människor, miljö eller grundvattenresurser normalt är acceptabel. Riktvärden och känslighet baseras på att enskilda individer ska skyddas, inte på hur många människor som ska skyddas. Vilka riktvärden som används beror på hur marken är tänkt att användas nu och i framtiden. Naturvårdsverket har tagit fram en modell för hur människor, markmiljö, ytvattenmiljö och grundvattenresurser antas kunna exponeras för föroreningar på och från förorenade områden, se tabell 1. Utifrån denna modell har Naturvårdsverket beräknat generella riktvärden för jord för känslig markanvändning (KM: bostäder, lekplatser, daghem m.m.) och mindre känslig markanvändning (MKM: kontor, industrier, vägar m.m.). De generella riktvärdena baseras på att människor kan exponeras för föroreningar i jord via oavsiktligt intag av förorenad jord, hudkontakt, inandning av damm, inandning av förångade föroreningar, intag via grönsaker och bär samt intag av dricksvatten från en brunn belägen i det förorenade området. Alla dessa exponeringsvägar vägs in i de generella riktvärdena för känslig markanvändning, medan intag via bär, grönsaker och dricksvatten inte ingår i riktvärdena för mindre känslig markanvändning. Dessutom ges markmiljön ett skydd beroende på tänkt markanvändning. Eftersom i princip allt grundvatten är skyddsvärt, ger riktvärdet för känslig markanvändning ett skydd för grundvattnet inom det förorenade området, medan riktvärdet för mindre känslig markanvändning skyddar grundvattnet 200 m nedströms det förorenade området. Ytvattenmiljön i intilliggande recipient ges alltid ett skydd, oavsett markanvändning. Tabell 1. Skyddsobjekt och skyddsnivå som beaktas för KM och MKM (från Naturvårdsverkets rapport 5976). Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på området Heltidsvistelse Deltidsvistelse Markmiljön på området Grundvatten Ytvatten Skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten inom och intill området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande organismer Begränsat skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande organismer Nuvarande markanvändning inom det undersökta området Oxhagen 2:1 bedöms närmast motsvara MKM. Framtida markanvändning med bostäder bedöms motsvara KM. Resultaten från nu utförda markundersökning kommer i resultatsammanställning att jämföras med riktvärden för både KM och för MKM. Uppmätta halter i jord har i händelse av framtida återanvändning av massor från undersökningsområdet på annan plats, även jämförts med haltkriterier för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets Handbok 2010:1. Avseende grundvatten, har erhållna analysresultat avseende PAH och BTEX jämförts med SPIs Rekommendationer Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar (2011, reviderade 2012). Den huvudsakliga exponeringsvägen för föroreningar i grundvattnet bedöms i huvudsak utgöras av att inomhusmiljön kan påverkas av att förorenade ångor transporteras in i byggnader. Inom närområdet finns villor och då det inte kan uteslutas att det här sker uttag av grundvatten för dricksvatten och/eller bevattning, har dessa exponeringsvägar beaktats. Inga ytvatten eller våtmarksområden finns inom betydande avstånd, och därför har påverkan på ytvatten och våtmarker inte beaktats. Avseende metaller har erhållna halter jämförts med SGUs föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten (SGU-FS 2013:2), SGUs Bedömningsgrunder för grundvatten (SGU 2013:01) samt med holländska integrerade riktvärden för människors hälsa och för miljön enligt Staatscourant 2013 nr. 16675 27 juni 2013. 7 (12)

4 Miljöteknisk markundersökning 4.1 Provtagningsplan Utifrån planerade lägen på kommande byggnader (se figur 4), läge på f.d. järnvägsspår samt lägen på krematorium och RIFAs f.d. verksamhet har en provtagningsplan bestående av 6 provpunkter (M1-M6) för skruvborrning framtagits i samråd med beställaren. Provtagningsplanen omfattade även ytlig provtagning av jord med spade inom tre områden. För placering av provpunkter, se bilaga 1 och jämför med figur 4. Av figur 4 framgår även de 8 provpunkterna för geoteknisk undersökning (G1-G8). I samband med den miljögeotekniska undersökningen utfördes även en geoteknisk undersökning omfattande 8 undersökningspunkter; G1-G8. M2 M1 G1 Figur 4. Underlag/karta från Kommunledningskontoret som visar undersökningsområdet Oxhagen 2:1 och planerad byggnation av bostäder med tillhörande parkeringsytor. Av figuren framgår provtagningspunkterna för miljögeoteknisk undersökning (M1-M6 samt Yt1-Yt3) och provtagningspunkter för geoteknisk undersökning som utfördes samtidigt (G1-G8). G7 Yt1 G2 M3 G3 Yt2 M4 G4 M5 G5 Yt3 G8/M6 4.2 Skruvborrning, jordprovtagning och installation av grundvattenrör Fältundersökningar och fältanalyser har i tillämpliga delar utförts i enlighet med Geoteknisk Fälthandbok (SGF rapport 1:2013) kvalitetsklass B samt med Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden (SGF rapport 2:2013). Undersökning med borrbandvagn Geotech 605 utfördes den 21 december 2015 av underkonsult Geokompaniet Sverige AB. Undersökningen omfattade skruvborrning i 6 punkter (M1-M6) samt installation av grundvattenrör i punkterna M1 och M6 (för slutlig provpunktsplacering, se ritning i bilaga 1). 8 (12)

Borrbandvagnen var utrustad med en 2-meter lång skruvprovtagare. Installation av grundvattenrör gjordes med PEH-rör, 32 mm diameter med 1-2 meters filter i botten (se bilaga 3). För bedömning av grundvattnets strömningsriktning har även grundvattennivåer i installerade rör för geoteknisk undersökning lodats och använts (i punkterna G3 och G7). Totalt uttogs 28 jordprover i diffusionstäta påsar från de enskilda provpunkterna M1-M6. Provtagningsnivåerna delades in efter materialsammansättning eller färg- och luktindikationer (se bilaga 2). Som mest uttogs en meters jordmäktighet som samlingsprov. Jordlagerföljder och provtagningsdjup noterades tillsammans med färg, lukt samt eventuella andra iakttagelser. Två samlingsprov från det övre skiktet (0-0,4 m) blandades även från skruvborrningen; M1-M3 samt M4-M6. Vidare uttogs tre yliga samlingsprov (0-0,1 m) fördelade över undersökningsområdet; Yt1-Yt3, se figur 4. Jordproverna förvarades mörkt och kallt i fält samt under transport till laboratoriet 4.3 Fältanalyser Fältmätningar har utförts på samtliga uttagna jordprover med avseende på flyktiga organiska ämnen med hjälp av ett PID-instrument (MiniRae Lite) och med avseende på arsenik, bly, koppar och zink med ett XRF-instrument (Niton XL3t). XRF-mätningarna utfördes en gång per prov i 90 sekunder, direkt på tempererat prov i påse. XRF- och PID-mätning är att betrakta som scanningmetoder där indikationer ges på höga och låga halter. Resultaten på fältmätningarna används dels för att få en indikation på eventuella föroreningar inom området och dels för val av jordprover för laboratorieanalys. 4.4 Grundvattenprovtagning Provtagning och nivåmätning av grundvatten utfördes den 7 januari 2016 i installerade grundvattenrör i provpunkterna M1 och M6, nivåmätning utfördes även i G3 och G7. Provtagning i grundvattenröret skedde med vakuumpump försedd med plastslang. Grundvattnet omsattes innan proven togs ut. I samband med provtagning av vatten utfördes fältanalys av konduktivitet, temperatur och ph i grundvatten med ett s.k. multimeter-instrument (Hanna instruments Multimeter 340i WTW). Proverna förvarades kallt och mörkt i av laboratoriet tillhandahållna flaskor i fält och vid transport till laboratoriet. 4.5 Positionsbestämning och avvägning Undersökningspunkternas läge i plan och höjd har mätts in med GPS/GNSS (Mätklass B). Inmätningen skedde i höjdsystem RH2000 samt i plan i Sweref 99 16 30. Grundvattenytans nivå mättes med lod till överkant rör. 4.6 Laboratorieanalyser Samtliga laboratorieanalyser är utförda av Eurofins AB i Lidköping, som är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Urvalet av jordprov för laboratorieanalyser har gjorts med hänsyn till observationer i fält, resultat från fältmätningar med PID- och XRF-instrument (se bilaga 2) samt aktuella borrhåls planläge. På utvalda jordprov har laboratorieanalyser av PAH, metaller, petroleumämnen, PCB samt dioxiner och furaner (dioxinliknande ämnen) utförts. Laboratorieanalys av metaller, PAH och oljeämnen i grundvatten har utförts i installerade grundvattenrör i provpunkterna M1 och M6. Omfattningen av laboratorieanalyser redovisas i tabell 2. 9 (12)

Tabell 2. Sammanställning av utförda laboratorieanalyser i jord och grundvatten. Ämnen Jord Vatten Metod BTEX, alifater och aromater 1 2 Headspace GC-MS/GC-MS PAH-16 12 2 GC-MS Metaller inkl. Hg 15 2 ICP-AES/ICP-MS PCB 2 - GC-ECD Dioxiner och furaner 4 - Intern metod DIN 38414-24 5 Resultat 5.1 Mark- och grundvattenförhållanden Markytan vid undersökningsområdet är relativt plan. Ytskiktet består i huvudsak av träd- och gräslagda ytor. Genom hela området, i riktning från syd till nord, löper en asfalterad gång/cykelväg. Vid fältarbetet observerades i samtliga provpunkter ett övre lager med fyllning bestående av mullhaltig sand, som tidvis har inslag av grus, med mäktighet varierande mellan 0,4-1,0 m. Därunder påträffades i punkterna M1, M2, M5 och M6 fyllning av sand utan organiskt material. I punkten M4 påträffades ett skikt med naturligt mullhaltig sand under fyllningen (på nivån 1,0-1,4 m u my), som troligtvis utgör äldre matjordslager. Naturligt material bestående av siltig sandmorän påträffades i samtliga provpunkter, med överyta varierande mellan 0,7 och 1,4 m u my. Borrstopp erhölls i punkterna M1, M3 och M5 på nivåerna 2,3/1,6/1,6 m u my. Borrningarna med uttag av jordprov utfördes som djupast ner till 2,3 m under markytan. För att möjliggöra installation av grundvattenrör ner till grundvatten, utfördes slagsonderingar i punkterna M1 och M6. Vid mätningstillfället den 20 augusti 2015 låg grundvattennivån i punkt M1 ca 3,9 m u my och i M6 ca 3,3 m u my (se bilaga 3). Grundvattnets lokala flödesriktning bedöms, utifrån uppmätta nivåer i punkterna M1 och M6 samt punkterna G3 och G7 (Geoteknisk undersökning), vara nordöstlig (se bilaga 3). En mer utförlig redovisning av vid provtagning tolkade jordartsförhållanden och grundvattenrörinstallation framgår av sammanställning i tabellform i bilaga 2 och bilaga 3. 5.2 Fältintryck och fältanalyser Intryck i fält gav viss indikation på förorenade massor i provpunkten M3 på nivån 0,6-0,8 m u my, detta då de tycktes lukta aningens kreosot. I övrigt gavs via lukt- och synintryck ingen indikation om förorenade massor, varken i fyllning eller i naturligt material. Resultat från mätning med PID-mätare på jordprov visade enbart låga halter av flyktiga organiska ämnen, samtliga uppmätta halter visade < 5 ppm. Resultat från mätning med XRFinstrument på jordprov visade markant förhöjd zinkhalt i naturligt material på nivån 0,8-1,2 m u my. Vid ommätning erhålls dock enbart låga halter. I samtliga ytliga samlingsprov (Yt1-Yt3) indikerades förhöjda blyhalter och i Yt 1 och Yt3 även förhöjda arsenikhalter (se bilaga 2). I övrigt indikerades enbart låga metallhalter i det undersökta området. För vidare resultatredovisning av PID- och XRF-mätning, se bilaga 2. Vid provtagning av grundvatten i punkterna M1 och M6 gavs genom lukt ingen indikation på förorenat grundvatten, se bilaga 3. Dock förnimdes en aning sur doft i punkten M1. 10 (12)

5.3 Laboratorieanalyser - jord I bilaga 4 redovisas analysresultaten för jordprov tillsammans med Naturvårdsverkets riktvärden KM och MKM. Kompletta laboratorieanalysrapporter redovisas i bilaga 6. Resultat från laboratorieanalys med avseende på metaller och PAH visade i provpunkten M3, på nivån 0,8-1,2 m u my, halt av koppar över MKM-riktvärdet samt halter av krom och nickel över KM-riktvärdet. Vidare påvisades i samtliga ytliga samlingsprov från området (Yt1-Yt3, nivå 0-0,1 m u my) förhöjda halter av bly som i Yt1 och Yt3 överskrider KM-riktvärdet och i Yt2 överskrider MKM-riktvärdet. Resultat från övriga analysresultat av jord inom området avseende metaller PAH, petroleumämnen, PCB samt dioxiner och furaner visade enbart låga halter där samtliga halter underskrider KM-riktvärden. Vid jämförelse med Naturvårdsverkets haltkriterier för mindre än ringa risk (MRR) enligt rapport 2010:1 överskrids dessa marginellt i ett fåtal analyser. 5.4 Laboratorieanalyser - grundvatten I bilaga 5 redovisas analysresultaten för analyserat grundvattenprov tillsammans med riktvärden enligt SPI samt med generella riktvärden enligt Sveriges Geologiska Undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten (SGU-FS 2013:2)/ SGU 2013:01 Bedömningsgrunder för grundvatten och med holländska integrerade riktvärden för människors hälsa och för miljön (Staatscourant 2013 nr. 16675 27 juni 2013). Kompletta laboratorieanalysrapporter redovisas i bilaga 6. Resultat från laboratorieanalys av metaller visade, i båda provpunkterna, med undantag från förhöjda nickelhalter enbart låga halter som med god marginal underskrider SGUs generella riktvärden för grundvatten samt holländska integrerade riktvärden för grundvatten. Påvisade halter av nickel överskrider SGUs bedömningsgrunder för grundvatten i aspekten att det är otjänligt som dricksvatten. Nickelhalterna understiger holländska integrerade riktvärden för människors hälsa och för miljön (enligt Staatscourant 2013 nr. 16675 27 juni 2013). Avseende petroleumämnen (BTEX, alifater och aromater) och PAH påträffades enbart halter under laboratoriets rapporteringsgräns och därmed under jämförda riktvärden enligt SPI (se bilaga 5). 6 Föroreningsutbredning och förenklad riskbedömning Intryck i fält via lukt gav indikation på förorenade massor i en provpunkt (på nivån 0,6-0,8 m u my) inom undersökningsområdet, detta genom svag lukt av kreosot. I övrigt gavs via lukt- och synintryck inga indikationer om förorenade massor inom undersökningsområdet. Resultat från fältmätningar av flyktiga ämnen gav inga indikationer om förekomst av petroleumrelaterade ämnen eller andra flyktiga ämnen. Resultat från fältmätning av metaller indikerade förhöjda blyhalter samt även av arsenik i ytliga jordlager inom hela undersökningsområdet. I övrigt erhölls låga värden vid fältmätning av metaller. Resultat från utförda laboratorieanalyser av jord inom Oxhagen 2:1 visade i en provpunkt (M3; på nivån 0,8-1,2 m u my) halter av koppar över MKM-riktvärdet samt krom och nickel över KMriktvärdet. Vidare resultat från jordprov tagna som ytliga samlingsprov över hela undersökningsområdet att marken innehåller halter av bly över KM- och MKM-riktvärden. Resultat från övriga analysresultat av jord inom området avseende metaller PAH, petroleumämnen, PCB samt dioxiner och furaner visade enbart låga halter där samtliga halter underskrider KM-riktvärden. Med undantag från något förhöjda nickelhalter, bedöms grundvattnet i området vara relativt opåverkat. 11 (12)

Påvisade metallföroreningar i punkten M3 har påvisats i vad som bedöms vara äldre naturligt matjordslager och härrör sannolikt från tidigare järnvägsspår - eventuellt kopplat till slipers som impregnerats av CCA (koppar, krom och arsenik). Då föroreningarna finns en bit i mark under markytan, bedöms de inte utgöra någon risk för människors hälsa genom skadlig exponering. Ingen risk för markmiljön bedöms heller föreligga. Vidare, eftersom grundvattnet ligger ca 2-2,5 meter under föroreningarna, bedöms spridningsförutsättningarna vara begränsade. Inga efterbehandlingsåtgärder bedöms därför som nödvändiga avseende påvisade föroreningar kring provpunkten M3. Om schaktning sker i och kring punkten M3 för grundläggning av hus, ledningsschakt eller dyligt, ska dock massorna hanteras och omhändertas som förorenade massor på godkänd mottagningsanläggning (se vidare under kapitel 7). Förhöjda halter av bly, i halter över KM- och MKM-riktvärden, har påvisats i ytlig jord i östra och södra delen av undersökningsområdet (se figur 4). Förhöjda halter av bly kan sannolikt förväntas förekomma i ytlig jord inom övriga delen av undersökningsområdet, även om ingen provtagning och analys av jord utförts här. De förhöjda blyhalterna härrör sannolikt från krematoriets och/eller RIFAs verksamheter. Blyföroreningarna bedöms kunna innebära viss risk för människors hälsa för de människors som vistas där vid framtida bostadsexploatering. Efterbehandling genom urschaktning av övre jordlager, ca 15-20 cm, bör därför utföras inom hela exploateringsområdet. Grundvattnet inom området bedöms överlag vara relativt opåverkat då generellt låga halter av metaller, PAH och petroleumämnen påvisats vid laboratorieanalys. Halter av nickel över riktvärden för dricksvatten noterades i båda provpunkterna (M1 och M6), men uttag av grundvatten för dricksvatten är och kommer inte att bli aktuellt inom området. Då utförd undersökning bygger på stickprovtagning kan det inte uteslutas att det lokalt förekommer föroreningshalter som ej påvisats i denna undersökning. 7 Slutsats - Rekommendationer Sammanfattningsvis visar resultaten från nu utförd undersökning generellt låga föroreningshalter inom undersökningsområdet, detta med undantag från ytlig jord (ca 10-15 cm) som är blyförorenad samt lokalt förhöjda halter av koppar, krom och nickel i en provpunkt (M3) ca 1 m u my. De halter som påvisats i lokalt i punkten M3 bedöms inte innebära någon risk för människors hälsa eller för miljön, varken med nuvarande eller framtida planerade markanvändning. Om schakt utförs här för grundläggning av hus, ledningsschakt eller dyligt, ska dock de förorenade massorna hanteras och omhändertas enligt gällande lagstiftning. Avseende de förhöjda blyhalterna som påvisats i ytlig jord inom undersökningsområdet, bedöms dessa kunna innebära viss risk för människors hälsa för de människors som vistas där vid framtida bostadsexploatering. Efterbehandling genom urschaktning av det översta 15-20 cm jordlagret bör därför utföras inför exploateringen. I övrigt bedöms inga efterbehandlingsåtgärder som behövliga inom området. Massor med halter under KM-riktvärden kan återanvändas fritt inom området. Vid kommande efterbehandlingsarbeten samt andra markarbeten för grundläggning av byggnad etc., och som medför att massor behöver transporteras bort från området, gäller att massorna hanteras och omhändertas enligt gällande lagstiftning. Således gäller följande: Ytliga blyförorenade jordmassor (ca 15-20 cm), och andra massor med halter över MRR, som schaktas ur inom området ska omhändertas på godkänd mottagningsanläggning. Observera att anmälan om efterbehandling/markarbeten ska inlämnas till tillsynsmyndigheten senast 6 veckor innan schaktningsarbetena påbörjas. Om massor med halter över MRR avses återanvändas på annan plats, ska en anmälan om återanvändning av massor anmälas till tillsynsmyndigheten och användningen ska följa anvisningar enligt Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. För att fullfölja upplysningsplikten enligt 10 kapitel Miljöbalken, ska denna rapport delges tillsynsmyndigheten. 12 (12)