Rapport inför styrgruppsmöte juni 2013 i projektet Barn som anhöriga -Delprojektet Vi som blev kvar med Teateri Delprojektet Vi som blev kvar är fortfarande på planeringsstadiet men rullar på bra i förhållande till tidsplanen. I november 2012 skrevs kontrakt med dramatikern Emma Broström via Columbine Teaterförlag i Stockholm. Hennes manus kommer att levereras i augusti 2013. Producent Julia Sandwall har kontakt med Emma Broström i stort sett varje vecka, för att bolla tankar och idéer. Våren 2013 har gått åt till att söka ytterligare finansiering från följande fonder/ organisationer: -Landstinget Jönköping -SKL -Rädda barnen (Lokalt) -Svenska Kyrkan (Kulturfond, riksnivå) -Letterstedtska stiftelsen (nordisk) -Dramatikestöd (Konstnärsnämnden) -Statens kulturråd (projektbidrag) -Folkhälsosektionen Landstinget Jönköping -Statens kulturråd (Tonsättarbidrag) -Postkodstiftelsen -Wallenbergstiftelsen -Allmänna barnahusstiftelsen -Skådebanan (Riksteatern) Diskussioner har också förts med Lars Melin och Maria Hägglund på Smålands Musik och Teater angående bidrag till kostym och teknik. Kontentan av dessa ansäkningar ser i nuläget ut så här: -Barn som anhöriga/socialstyrelsen 400 000 kr (2012) -Folkhälsosektionen, Landstinget Jönköping 200 000 kr (2013) -Tonsättarbidrag Statens Kulturråd 60 000 kr (2013) -Letterstedtska stiftelsen 8 000 kr (2013) -Smot bidrar med teknik och kostym I nuläget väntar vi på svar från: Landstinget, Rädda barnen och Svenska Kyrkans kulturfond. I september 2013 kommer vi åter att söka Dramatikerstöd liksom projektbidrag från Statens kulturråd.
Uppgifter om nyckelpersoner i uppsättningen: Manus: Emma Broström Produktion och idé: Julia Sandwall, Elin Mårtensson Musik Bjarke Falgren: (Köpenhamn) I rollerna: Gustav Berg och Natalie Sundelin tillfrågade Regi: Anna Sjövall tillfrågad Scenografi och Kostym: Personal från Smålands Musik och teater Handledningsmaterial: Julia Sandwall, Elin Mårtensson (plus referensgrupp) Tekniker: Ej klart Planerad tidpunkt för premiär: 1 februari 2014 Länkar: Regissören Anna Sjövall: http://www.barncancerfonden.se/behallare/tidning/tidigare-nummer/2001/barn-- Cancer-401/Artiklar/Unga-Riks-pa-turne/ http://sv.wikipedia.org/wiki/anna_sj%c3%b6vall Skådespelaren Gustav Berg: http://sv.wikipedia.org/wiki/gustav_berg Skådespelerskan Natalie Sundelin: http://www.helsingborgsstadsteater.se/15946/natalie-sundelin/ Projektbeskrivning Vi som blev kvar Beskrivning av föreställningens tema (synopsis): En elegi över de som blir kvar när någon tar sitt liv. En monolog för en till tre skådespelare om att överleva och ta sig igenom det man aldrig vill att någon ska behöva ta sig igenom; att förlora någon genom suicid. En mamma som försvinner och inte återfinns förrän ett halvår senare. En storebror som försvinner bort i sjukdomen. En man som inte orkar fast han älskar. Form: Föreställningen är 75 min lång och skriven i monologform för 1-3 skådespelare av Emma Broström via Colombine Teaterförlag. Föreställningen kommer mestadels att spelas i klassrum eller samlingssalar eftersom vår målgrupp är årskurs 8 och uppåt. Tidsplan våren 2013 -Emma Broström fortsatte skrivprocessen -Bjarke Falgren blev tillfrågad om att skriva musiken till föreställningen och sa ja till detta. -Ytterligare ansökningar skrevs och skickades in (Julia Sandwall samordnade dessa) -Möten och intervjuer gällande handledningsmaterialet hölls med följande personer: Eva Neth Marianne Jansson Anna Jonsson
Annika Pettersson Göran Melin Katarina Johansson Signe Axelsson Tomas Sjöberg, sjukhuspräst Ingela Lundberg, kurator Psykakuten Ulla Rydå Susanne Törnvall, chef för skolhälsovården Jönköping Karin Ahlqvist/Lotta Säll Diakoner i Svenska Kyrkan Jönköping Ryhovs bibliotek: Catarina Rådefjell (kommer att intervjuas) -En blogg och Facebook-sida startades för projektet -Föreställningen lades upp på Teateris hemsida, Scenkonstportalen och Smålands Musik och Teaters hemsida -Div möten och avstämningar under projektets gång -Julia Sandwall och Elin Mårtensson föreläste 9 april under projektet Barn som anhörigas länskonferens på Högskolan för lärande och kommunikation I Jönköping -Regissör, scenograf och skådespelare rekryteras under sen vår och Anna Sjövall och Julia Sandwall förhandlar just nu om lön. Anna är mycket intresserad av uppdraget och helt rätt person för en sådan här pjäs. -Marknadsföring påbörjas (lätt) sen vår -Media kontaktas sen vår -Anmälningar till utbudsdagar för barn och unga skickas in -Manus levereras i augusti av Emma Broström -Handledningsmaterial skapas och slutförs av Elin Mårtensson, Teateri och referensgrupperna (samordnare producent Julia Sandwall) -Elin Mårtensson förbereder sig för att så småningom föreläsa och vara samtalsledare i samband med föreställningarna. Hösten 2013 -Trailer skapas (Hans-Erik Göthberg) i augusti -Marknadsföring och försäljning skarpt läge, ca 60 föreställningar -Troligtvis åker Emma, Elin och Julia på en konferens om psykisk hälsa: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=40043&l=sv och får också möjlighet att föreläsa där. -Tonsättaren Bjarke Falgren träffar regissör och ev scenograf och ensemble i september/ oktober -Repetitionsperiod påbörjas i november/december (lokal i Borås och så småningom på Länssjukhuset Ryhov eller en skola med möjlighet till öppna repetitioner för elever och lärare) -Bjarke Falgren kommer upp till Jönköping och skickar sedan de ljudfiler som passar in i föreställningens olika delar. -Scenografin byggs på Smålands Musik och Teater -Troligtvis föreläser Julia Sandwall och Elin tillsammans med Annika Pettersson i november under Psykiatriveckan i Eksjö (Kontakt Anna Linderoth) -Turnén läggs definitivt -Turnén planeras med teknik och bilar etc -Media kontaktas
Våren 2014 -Provföreställningar för elever och vårdpersonal liksom andra intresserade grupper -Repetitionsperiod avslutas i början av februari -Presskonferens -Premiär i början av februari på Kulturhuset Spira, en skola eller på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Vi hoppas då att Bjarke Falgren kan vara med. -Turnéstart runt den 1/2 -Turnéperiod feb-maj, ca 60 föreställningar -Bloggen uppdateras kontinuerligt av Elin Mårtensson och ensemblen, Facebook/Twittersida uppdateras kontinuerligt, Elin och ensemblen svarar på inlägg från elever och personal -Turnéavslut slutet av maj -Utvärdering och projektavslut för våren 2014- utförs av producent Julia Sandwall, Elin Mårtensson, skådespelare och tekniker, Teateris konstnärliga ledare, Linda Frank för Barndialogen, en student eller doktorand från Hälsohögskolan i Jönköping m fl -Förhoppningsvis förlängning av projektet och föreställningen hösten 2014 och våren 2015 Genomförande: Antalet tonåringar och unga vuxna som försöker ta sina liv har ökat kraftigt både i Sverige och i andra europeiska länder, även om självmordsfrekvensen minskat i Sverige de senaste åren. Sedan tidigare är det känt att psykisk sjukdom och självmordsbeteende bland föräldrar är riskfaktorer för självmordsförsök bland ungdomar. Utifrån nyss nämnda problematik ser Teateri att projektet och föreställningen Vi som blev kvar är ett direkt sätt att möta ungdomar och vuxna i skolor, föreningar, kyrkor och på arbetsplatser med ett mycket aktuellt ämne. En av Teateris producenter, Julia Sandwall, har lång erfarenhet av att ha arbetat som lärare inom gymnasieskolan och vet att behovet är stort bland skolelever och personal att öppna upp för samtal om suicid och psykisk ohälsa. En teaterföreställning är ett mycket bra medel för att nå människors innersta rum. Tack vare en mycket erfaren dramatiker (Emma Broström), ett gediget handledningsmaterial, en mycket erfaren referensgrupp, föreläsaren och bloggerskan Elin Mårtensson (som miste sin mamma i suicid 2006) samt en ambitiös marknadsföringsplan är vi övertygade om att kunna ge människor en stark men samtidigt ljus föreställning, ett informativt handledningsmaterial om suicid och suicidprevention och en givande dialog med Elin Mårtensson. Vårt syfte är att de unga och vuxna som ser föreställningen och tar del av projektet får upp ögonen för suicid och psykisk ohälsa och vågar fråga en klasskamrat eller kollega en extra gång om hur han eller hon verkligen mår, att de får information om suicidpreventiva verktyg (t ex psykisk livräddning), att de får veta vem de ska vända sig till om de mår dåligt, att de via Elin Mårtenssons erfarenheter får veta hur man kan ta sig ur en sorg, och att de, inte minst, inser att man trots allt kan (som Emma Broström skriver) vilja leva när någon annan bestämt sig för att dö. Elin Mårtensson, en ung tjej som själv mist sin mamma i suicid, kommer att föreläsa och diskutera med elever, lärare, konfirmander och personal efter föreställningen och lyfta fram hur hon har tagit sig ur sorgen och på vilket sätt hon gått stärkt ur det fruktansvärda som hände henne. Föreställningen ska spelas på högstadie- och gymnasieskolor, för vårdpersonal, personal inom socialtjänsten, lärare och pedagoger, personal inom polisoch räddningstjänst, konfirmander/ungdomar och personal inom kyrkan och andra myndigheter. Vi räknar med ett 60-tal föreställningar våren 2014 och har en förhoppning om förlängning hösten 2014 och våren 2015.
Utförlig beskrivning (Emma Broström) Frans är lillebrodern som alltid sett upp till sin storebror. En storebror som berättar en massa häftiga saker, som har kompisar och vars varje dag är ett äventyr. Han kan berätta historier som ingen annan. Men det finns också en annan sida av Frans storebror Wilhelm. Han kan gå in i sig själv, stanna på sitt rum i flera dagar och inte prata med någon. Frans har ibland svårt att få kontakt med sin bror. Och det är inte förrän efteråt. Efter att allt det svåra har hänt. Efter att Wilhelm har dött genom att ta sitt liv som Frans kan se tillbaka på sin storebror och omvärdera han galenskaper. Men vad gör man med en älskad bror som är död? När man bara vill ha honom tillbaka, men är så arg att man inte vet vart man ska ta vägen? Elin är fjorton år. Hon umgås med sina vänner och hon hänger en massa på nätet där hon bloggar. Hon bor med sin mamma och träffar sin pappa ofta. Men en dag när hon kommer hem från skolan är inget sig likt. Det är tyst och tomt i lägenheten. Elins mamma är inte där som hon brukar. Och fast Elin väntar hela kvällen och ringer alla hennes vänner och de hon kan komma på så är det ingen som vet var Elins mamma tagit vägen. Och hon fortsätter att vara borta. Varje dag letar Elin efter henne och hon bloggar om hur hon längtar och tänker på vad som har hänt. Polisen letar. Det står i tidningen. Men ingenstans finns mamman att hitta. En del säger att hon nog är död, att hon tagit sitt liv. Men det vill Elin inte tro på. Hon vill inte sluta hoppas. Hon måste tro att mamma kommer tillbaka. Men om hon inte gör det då? Om hon är död? Vad händer då? Elin förstår inte hur hon ska klara sig utan sig mamma. Och hon förstår inte heller hur hon ska klara av att hennes älskade mamma hittas död i Vätten sex månader efter att hon försvunnit. Hur lever man vidare utan en mamma? Hur lever man vidare med en mamma som valde att dö? Och valde hon verkligen att dö själv? Tog hon sitt liv? Eller var det någon som mördade henne? Sara står mitt i livet, med två små barn när hennes man tar sitt liv. Efter ha mått dåligt under en massa år bestämmer han sig till slut för, utan att säga något till Sara, att han inte orkar leva längre och den mardröm som Sara så många år fruktat är ett faktum. Men hur tar man sig vidare i sorgen när ens livspartner och pappan till ens liv valt att för egen hand dö. Hur berättar man det för barnen? Hur berättar man för sina barn att deras pappa valt att dö? Hur går man vidare? En pjäs om döden, men framför allt om livet. Om de som är kvar när det som inte får hända händer, när någon tar sitt liv. En pjäs om hur de som blir kvar på stapplande steg försöker ta sig vidare i livet. Om frågorna. Om skulden. Om kärleken till den som nu är död. En pjäs om det som ingen vill höra om men det som många behöver prata om; Självmord. I Sverige i dag dör tre människor varje dag i Suicid. Runt omkring dem finns en massa anhöriga. De som blir kvar. MÅLGRUPP: Barn och ungdomar från årskurs 8 (skola), konfirmander, landsting, kommun, föreningar och olika organisationer, skolpersonal, personal som jobbar med barn och unga, vårdpersonal, socialtjänst, svenska kyrkan, polis, räddningstjänst, begravningsbyråer, privatpersoner, anhöriga till personer som gått bort i suicid m fl DELAKTIGHET: Projektets viktigaste uppgift är att sprida kunskap till barn, ungdomar och vuxna om suicidprevention och om hur man kan hjälpa och stödja barn och ungdomar vars föräldrar
har avlidit i suicid. Vi vill med detta projekt komma ut i verkligheten och förmedla denna kunskap på ett tydligt men också lättillgängligt sätt. Teateri kommer att erbjuda en föreställning, en föreläsning/ samtal och ett handledningsmaterial. Elever (eller konfirmander) och personal kommer vara delaktiga på så sätt att de ca en månad innan föreställningen får ta del av vårt handledningsmaterial om suicid och suicidprevention och hur man kan ta sig ur sorgen efter att ha mist en anhörig. Materialet, som kommer att bygger på intervjuer av polis, räddningstjänst, socialtjänst, psykologer, präster m fl, ska vara lätt att ta till sig och lätt att använda. Det kommer finnas information om suicid och suicidprevention, tips på litteratur om suicid, suicidpreventiva metoder, länkar till bra hemsidor, en trailer till föreställningen (Youtube), länkar till vår blogg och vår hemsida, en intervju med Elin Mårtensson och en intervju med vår dramatiker Emma Broström, en lista med viktiga frågor som kan ställas av kurator, lärare eller präst mm. Eleverna kan redan innan de ser föreställningen kontakta oss via vår blogg eller Facebooksida. När föreställningen sedan kommer ut till skolorna/kyrkan (ca 3 veckor senare) ska elever/ konfirmander/ungdomar och personalen vara väl rustade för att se föreställningen. Efter föreställningen kommer elever och personal att få träffa Elin Mårtensson som själv miste sin mamma i suicid för 6 år sedan. Elin kommer att berätta om sina upplevelser, diskutera med ungdomarna och svara på frågor från dem samt berätta om hur hon har tagit sig ur sin sorg och hur hon har arbetat med sig själv för att komma vidare och se ljust på livet efter det fruktansvärda som hände. Även efter föreställningen kan elever och personal arbeta med handledningsmaterialet. Samma sak gäller kontakten med oss som producerar föreställningen. De har möjlighet att kontakta oss via mejl, Facebook, blogg eller Twitter. UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING Teateri tror både på själva föreställningen, konceptet samt projektet i sin helhet och är därför övertygade om att de olika inslagen kommer att fortsätta i ett antal forum och sammanhang även hösten 2014 och våren 2015, (om ekonomin håller för detta). Vår förhoppning om att kunna koppla en student eller doktorand från Hälsohögskolan i Jönköping stärker projektet och skulle kunna innebära en kvalitativ studie av projektets värde för de som ser föreställningen, får träffa Elin Mårtensson och får ta del av handledningsmaterialet. Med tanke på vår starka kontakt med Barndialogen inom Landstinget i Jönköping, är vi övertygade om att detta bara är det första i raden av många gemensamma projekt där kultur nu involveras i arbetet kring barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. Barndialogen hjälper Teateri med nätverk, kunskap och erfarenhet. Teateri hjälper Barndialogen med att få ut föreställningar med professionella skådespelare och dramatiker och skapar på så sätt direktkontakt med elever, lärare, konfirmander, präster och diakoner m fl för kunskapsspridning, diskussion och upplevelse. Detta genomslag blir således tydligt för en lång tid framöver. Vi vill gärna nämna att just Teateris tidigare föreställning Som glöd under snö spelades över 300 ggr under tre års tid, för nästan 18 000 elever och konfirmander. Teateri kommer att dokumentera repetitioner och turné på olika sätt, t ex via sin blogg, sin Facebooksida och via enkäter till elever och personal. Teateri kommer att spara recensioner och utvärderar systematiskt feedback i form av mejl, brev och spontana samtal med elever, lärare och annan presonal. Teateri är mycket noggranna med att föra statistik över antal spelade föreställningar, åldersgrupper, män och kvinnor i publiken osv.
Beställningar Det har redan börjat att droppa in beställningar från följande organisationer, trots att liten marknadsföring har gjorts i nuläget: Tranås- alla elever från årskurs 8 och upp till år 3 på gymnasiet Svenska Kyrkan Jönköping- alla konfirmander Svenska Kyrkan Stenberga (speciell grupp för suicidprevention) Ev LRF Ev Fonus