Kvalitetsrapport!2015/2016!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport2015/2016 67

Förord

Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0 2. Om00 0 2.1 Historik0 2.2 Program0 2.3 Elever0 2.4 Personal0organisation0 2.5 Lokaler0 2.6 Finansiering0 2.7 Skolans0huvudmål0 3. 4. 5. 0 6. 0.0.

1. Om0IT6Gymnasiet00 IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala IT-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på IT-Gymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad. Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring 000 elever och deltagare på över 500 enheter. 1.1 Vår verksamhetsidé IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 1.2 Vår Vision IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT-profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 1.3 Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå gymnasieexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på IT-Gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. 1.4 Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps- och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är: Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittligt meritvärde samt andel av eleverna som når gymnasieexamen. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT-Gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav?

Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. 1.5 Våra strategier IT-Gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen. Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap. Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa. 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet Varje år mäter vi, i samarbete med Markör marknad & kommunikation, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I december 2015 undersökte IT-Gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut IT-Gymnasiet på samtliga skolor 2013. Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: 41% Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: 85% Andel som anser sig vara väl förberedda för högre studier: 63% Andel som ansar sig väl förberedda för arbetslivet: 29% Andel som upplevde att skolan bidrog till att utveckla förmågan att tänka kritiskt: 58% Andel som upplevde att skolan bidrog till att utveckla kunskapen om demokrati och mänskliga rättigheter: 59% Andel som upplevde att skolan bidrog till att utveckla förståelsen för människors och samhällens påverkan på miljön: 45%

2. Om0 2.1 Historik 2.2 Program 2.3 Elever

2.4 Personal och organisation 2.5 Lokaler 2.6 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 2.7 Skolans huvudmål

3. % # # 56 56 56 Antal utredningar gjorda av EHT 2015/16 Antal åtgärdsprogram upprättade 2015/2016

4.# Kollegialt#lärande#och#formativ## bedömning# Kollegialt lärande 2015/16 Formativ bedömning 2015/2016

Analys av kollegialt lärande och formativ bedömning 2015/2016 Utvecklingsområden 2016/2017

. 0 Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven Ämne Engelska Svenska Matematik Antal elever 127 120 107 Resultat och utfall per kurs Kurs Antal elever Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1 a Matematik 1 b Matematik 1 c Matematik 2 a Matematik 2 b Matematik 2 c Matematik 3 b Matematik 3 c Matematik 4 Andel elever med lägre slutbetyg % 16% 8% 0% Andel elever med högre slutbetyg % 20% 50% 18,7% Andel lägre slutbetyg % Andel högre slutbetyg % 74 53 22 13 43 9,5% 24,5% 0% 0% 0% 13,5% 28,3% 4,5% 30,8% 20,9% 18 11 0% 0% 22,2% 18,2% Svenska 1/svenska som andraspråk 1 69 13% 33,3% Svenska 3/svenska som andra språk 3 51 0% 72,5% Kommentarer och analys till skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella kursproven och slutbetyg: Matematikens nationella prov har i alla kurser 0% lägre betyg, detta beror på att alla förmågor testas vid de nationella proven, en elev kan alltså inte få ett lägre betyg än det nationella provet. De som lyckats få ett högre kursbetyg är de som vid övriga examinationer visat på högre kunskapskrav, både innan och efter nationella provet. Det nationella provet är ett sammanvägt prov där upplägget på alla delar inte passar alla elever, därav att man kan prestera sämre än vad man, under kursens gång, visat.

. Betygsfördelning 0 Betygsfördelning av samtliga satta betyg i skolan: Betyg Antal Andel % A B C D E F Streck Kommentar/analys av skolans betygsfördelning:

. Kurser0med020%0eller0högre0andel0F0 eller0streck0 Kurs Bild, 27,5% (8/29) Digitalt skapande 1, 44% (12/27) (13/27) Digitalt skapande 2, 48% Engelska 7, 21,5% (11/51) 20% (9/45) Fysik 1, Fysik 2, 27% (3/11) Idrott och hälsa 1, 27% (25/93) Idrott och hälsa 2, 29% (7/24) Kemi 2, 54,4% (6/11) Kommentar/analys av antalet kurser med 20% eller högre andel F eller streck: Matematik 1b, 26,6% (4/15) Jämfört med år har (3/8) vi nästan lyckats halvera antalet kurser inom det här området, vilket Matematik 2b,föregående 37,5% vi ser som ett steg i rätt riktning. Den jämförelsen säger naturligtvis inte allt, då det dels är viktigt att Matematik 4, 41,6% (5/12) också titta på vilka1,kurser sig om utifrån behörighet till vidare studier, men också Medieproduktion 50%det rör (13/26) fördelningen mellan programmen. Jämfört med tidigare år återfinner vi färre behörighetsgivande Moderna språk, 55% (11/20) kurser i statistiken ovan. Det är(6/20) framförallt positivt att kurser som Matematik 2c, Matematik 3c och Nätverkssäkerhet, 30% Svenska 1 inte längre finns med i den här statistiken. Nätverksteknik, 27% (7/29) Svenska 2, 23,6% (18/76) Tidigare år har vi framförallt sett att Teknikprogrammet har varit tufft för eleverna i årskurs 2. Det har visat sig i form av en stor andel F i kurserna Fysik 1, Kemi 1, Matematik 2c och 3c. Vi ändrade därför ordningen på kurserna inför läsåret 2015/2016, genom att flytta på kursen Kemi 1. Genom att titta endast på siffrorna ovan ser vi att resultaten i Fysik 1 har blivit bättre, även om vi fortfarande har 20% F där. I jämförelse med föregående år, där andelen F uppgick till 56% i samma kurs, är det dock en klar förbättring. Vi ser också att andelen elever med godkända betyg i Matematik 2c och 3c översteg 80% under föregående läsår. En utmaning som återstår, och som vi känner igen från föregående år, är kurserna moderna språk och de matematikkurser som läses av eleverna på de samhällsvetenskapliga och estetiska programmen. Det rör sig om relativt små grupper, vilket innebär att varje F utgör en stor andel. Då det rör sig om så små grupper borde vi dock ha bättre förutsättningar för att kunna hjälpa varje elev och detta är ett fortsatt utvecklingsområde för oss under kommande läsår. När det gäller betygen i Engelska 7 och Idrott och hälsa 2 ser vi att en stor del av eleverna som inte klarade de kurserna var elever som medvetet fokuserade på andra kurser under årskurs 3 för att klara sin gymnasieexamen. Bakgrunden till detta går framförallt att spåra till läsåret 2014/2015 då många elever på Teknikprogrammet fick F i flera kurser, och därför hade ett svårt utgångsläge, med flera prövningar under läsåret 2015/2016. När det gäller kurserna Digitalt skapande 1 och 2, samt Medieproduktion 1 kan en del av F-betygen förklaras med att ett ganska stort elever bytte program från Teknik till Design under föregående läsår. Trots extra stöd hann de inte riktigt komma ikapp i de kurserna i tid, men i de fallen finns plan för hur de ska jobba med prövningar under läsåret 2016/2017 för att gå ut med godkända betyg.

. 0 Delmål 1. Samtliga - ymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen (Gy-ex). Delmål 2. - ymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (Genomsnittlig betygspoäng,gbp) Aktiviteter 2015/2016: Resultat skola 2015/16: 1. Bli tydligare med vad våra program innehåller och innebär. 2. Ändrad studieordning på Teknikprogrammet Gy-ex 3. Ny struktur på prövningsupplägget. GBP 4. Kulturförändring 5. 6. 2015/16 2014/15 68,3% 88,1 % 12,7 13,6 Resultat program 2015/16 Program Gy-ex GBP 7. EE 77% 12,1 8. TE 61,9% 13,5 ES 0% 10,8 SA 76,5 12,7 Analys av 2015/16 års aktiviteter och resultat rörande delmål 1 och 2: Vi är långt från nöjda med resultaten från föregående år. Vi var inte ens nära att nå målsättningen att 100% av avgångseleverna skulle nå gymnasieexamen. Vi ser också att GBP har gått ner jämfört med föregående år och även där är vi långt ifrån vår målsättning. Då andelen elever med gymnasieexamen var så pass låg är det dock inte så konstigt att även GBP samtidigt sjönk. Vi har identifierat ett par centrala orsaker till varför siffrorna såg ut som det gjorde förra året. Inledningsvis går en stor del av förklaringen att hitta om vi backar till läsåret 2014/2015. Många elever stötte på svårigheter redan under årskurs 2, och vi lyckades inte hjälpa dem att nå målen under det året. Det innebar att många av dem inledde årskurs 3 med ett stort antal F, men också ett stukat självförtroende. Vi hade dels behövt identifiera de här problemen tidigare och vi hade behövt

Målsättning andel elever som når gyex 2016/2017:

1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1: Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: 3. Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: 4. Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning:

Delmål 3. NKI för ymnasierna skall ligga på 75 eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts. Aktiviteter 2015/2016: kolans resultat : 5 6 2014/2015 013/2014 1. Satsning på fadderverksamhet. Bättre och snabbare introduktion i "ITG-andan" för nya elever 53 62 68 2. Ökad närvaro av ledning och förstelärare i undervisningen Övriga resultat: 3. Tydligare fokus på värdegrundsarbetet 4. Stärka elevrådets position på skolan. 5 Rekommendationsgrad: Trivsel: Studiemiljö: Undervisning: 49 73 73 61 6 2014/2015 65 82 74 67 Analys av 2015/2016 års aktiviteter och resultat: Vi tappade stort på dessa områden under föregående läsår, och när det gäller såväl NKI som rekommendationsgrad fick vi väldigt låga betyg av eleverna. Analysen av detta och de fördjupade diskussionerna med eleverna kring resultaten var ett stort arbetsområde under vårterminen, vilket sedan lett fram till aktiviteterna i årets arbetsplan. I uppföljande intervjuer med eleverna kom det fram en hel del förslag på förbättringsåtgärder och det rörde sig om allt från undervisning till arbetsmiljö och skollunch. Sett till korrelationsanalysen vi fick ut tillsammans med resultaten hamnar enbart undervisningsrelaterade frågor bland de åtta viktigaste områdena som korrelerar mest med elevernas vilja att rekommendera skolan. Detta, tillsammans med elevernas bild av skolan och deras "gymnasieupplevelse" är det vi valt att fokusera våra aktiviteter kring kommande år. När det gäller föregående läsårs aktiviteter genomfördes alla på ett eller annat sätt. Frågan vi ställer oss, särskilt med koppling till resultaten i elevundersökningen, blir då dels ifall dessa aktiviteter var rätt, men också när vi kan vänta oss att se några resultat. Naturligtvis går det också att fundera kring hur pass väl dessa aktiviteter genomfördes, utifrån deras syfte. Satsningen på fadderverksamhet diskuterades och kom igång i mindre skala under vårterminen. Mycket av den aktiviteten kom snarare att handla om förberedelserna inför läsåret 16/17, och det är först nu vi kan säga att vi är igång med den aktiviteten fullt ut. Vi har också diskuterat ITG-andan på skolan och vi tror på att framöver tona ner den diskussionen till förmån för andra värden, såsom respekt, trivsel och allas lika värde. Aktivitet 2, där målet var att ledning och förstelärare skulle närvara i högre utsträckning än tidigare genomfördes. Även personalgruppen i stort, med elevhälsan inkluderad, besökte varandras lektioner i betydligt högre utsträckning än tidigare. Sambandet mellan den aktiviteten och NKI är möjligen tveksam i ett första skede. Dessa lektionsbesök har dock lett till att vi identifierat flera förbättringsområden rörande undervisningen, vilket vi räknar med kommer leda till ett bättre resultat kommande läsår.

Målsättning 2016/2017: Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 2016/2017:

1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: 3. Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: 4. Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning:

Delmål. Alla elever på ymnasierna skall känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier. Aktiviteter 2015/2016: Skolans resultat: 5 Andel elever som 1. Nya strategier för värdegrundsarbetet på skolan. känner sig trygga: Andel elever som 2. All personal är synlig i verksamheten och ska agera vid behov upplever att elever behandlar varandra 3. Utvärdering av friendsgruppens arbete och eventuellt byte av strategi med respekt: Andel elever som 4. upplever att skolans Fortsatt relationsbyggande med närpolisen personal tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt: Andel elever som upplever att de får arbetsro i skolan: 6 2014/2015 88% 93% 70% 74% 76% 81% 65% 61% Analys av 2015/2016 års aktiviteter och resultat: Inför året hade värdegrundsarbetet ofta varit isolerat arbete. Vårt mål var att få in det i undervisningen och att öka mentorernas delaktighet i det vardagliga arbetet. Den största och enda styrda aktiviteten, tillsammans med eleverna, i detta arbete var arbetet kring Kuben-projektet där alla mentorsgrupper aktiverades och diskuterade kring kränkningar och beteende. Projektet fortsätter och avslutas i början av läsåret 2016/2017. I vissa mentorsgrupper har värdegrundsarbetet varit mer framgångsrikt än i andra. Resultaten från elevundersökningen har i vissa fall sjunkit med några procentenheter och i ett fall ökat. Hur det hade sett ut med ett annorlunda värdegrundsarbete är svårt att säga. Vi räknar med att den stora förbättringen kommer under läsåret 2016/2017. Vårt mål var att all personal skulle jobba på sina relationer dels genom att vara synliga i verksamheten. Personalen jobbar 8-17 och uppmuntrades röra sig mer i korridorerna. Dock var detta något som lätt nedprioriterades. Även om lärare inte rör sig i korridorerna med syftet att bygga relationer rör sig lärarna mycket i korridorerna mellan lektioner och ingriper om något som kräver ingripande sker. Friendsgruppen formades om för att byggas upp på nytt med nya idéer. Denna nystart tog längre tid än beräknat. Tidigare arbete utvärderades under höstterminen och det nya arbetet sjösattes först under vårterminen, vilket gör att vi kan förvänta oss resultat först läsåret 16/17. Friendsgruppen ska jobba med stämningen på skolan och på så sätt vara proaktiva i arbetet för trygghet.

Målsättning 67 Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 2016/2017:

Delmål. Skolans egna mål (om sådana finns) idigare aktiviteter, resultat, analys av aktiviteter och utfall