Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa?
Hälsopåverkan av klimatförändringen Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier? Åtgärder Kunskapsbehov Motståndskraft Beredskap Evidens för olika råd
Beräknad förändring ( C) av årsmedeltemperaturen i Östergötland 1961-2100 Staplarna visar historiska data som är framtagna från observationer, röda staplar visar temperaturer högre än den normala och blå staplar temperaturer lägre än den normala (medelvärdet för 1961-1990). Den cerise kurvan motsvarar förändringen i årsmedeltemperaturen för utsläppsscenario B2 och den turkosa kurvan motsvarande för utsläppsscenario A2. Det grå fältet beskriver variationen i temperatur mellan enskilda år (beräknat från scenarierna).
Extrema temperaturer Temperaturrekord per årtionde: Stockholm, Uppsala, Lund Flertalet värmerekord senaste 50 åren Flertalet köldrekord före 1880 Värmerekord Köldrekord
Lagom är bäst men vad är lagom? Både extremt låga och extremt höga dygnsmedeltemperaturer ger en ökad dödlighet i befolkningen. Den optimala dygnsmedeltemperaturen (=lägst dödlighet) varierar. Den har beräknats till: Oslo och Stockholm 11-12 grader London 20 grader, Korea 32 grader. Samhällsplanering och kulturmönster har en stor betydelse för effekten av utomhustemperatur på människan. Vid en ökning med två grader förväntas dödligheten i Storstockholms befolkning öka med 2,4% och vid en ökning på 4 grader med 5,3%.
Dödlighet 65+, 1998-2005 Ökning av dödlighet en given dag för 1 grads ökning över 90%ilen Rocklöv och Forsberg 2010
Fler episoder med extremt höga temperaturer Höga temperaturer ökar dödsfall sjukhusinläggningar beredskapsbehov inom vård och omsorg äldre i hemmet äldre och sjuka i vården ofta under semestertid! SOU 2007:60
Hettans effekt varierar Meteorologi Temperatur Varaktighet Luftfuktighet Luftföroreningar Samhällsbyggnad Värmeöar Vegetation Bostadens konstruktion Individfaktorer Ålder Civilstånd Sjukdom Medicinering Bästa dygnsmedeltemperatur: -Stockholm och Oslo 11-12 o C -London 20 o C -Korea 32 o C
Sydeuropa augusti 2003 22 000-45 000 extra dödsfall. Kraftigaste ökningen efter 10 dagar Först äldre och sjuka Sedan alla åldersgrupper Mest i Storstad Värmeö i städer (1-6 grader högre temp) Bo ensam Sova på översta vårningen
Kroppens kylningssystem Anpassning Svettning Ökat hjärtarbete Mer blod till huden Försvårar anpassning Dålig kondition åldrat hjärt/kärlsystem Kronisk sjukdom Läkemedel Vätskedrivande Hindrar pulsökning Svettminskande (antidepressiva) Stör temperaturreglering (antipsykotiska) Små barn, övervikt?
Sårbara grupper internationella studier Gamla Ensamboende Sjuka Fattiga? Högre dödlighet i USA och Paris, men ej Barcelona Behöver studeras i enskilda länder
Skåne juli 2006 Medeltemperatur i Lund 21,7 grader +3,8 SD mot +5 SD i södra Europa 2003) 492 extra sjukhusinläggningar (+ 9%) pga hettan Andningsorganens sjukdomar (+35%) Sannolikt samverkan med ozon Vid planering under semesterperioder behöver hänsyn tas till möjlighet av svår värmebölja (platser, personal) Sannolikt att man i framtiden måste möta lika extrema episoder som i Sydeuropa 2003 Forsberg och Rocklöv
Nederbörd Södra Sverige gränszon ökad torka/nederbörd? På årsbas + 15% 2100 Sommar torrare Maximal nederbörd under 7 dagar + 20% Häftigare regn Fuktskador i hus Ökad krav på dagvattensystem Ökad risk för översvämning
Klimatförändring påverkar luftföroreningar Väntas ge ökning av partiklar med 2%/10 år i södra Skandinavien Svag ökning av ozonhalt i Södra Sverige Södra Sverige är särskilt känsligt för modellantaganden/förändringar. på gränsen ökad torka/ökad nederbörd SOU 2007:60
Indirekta effekter Pollen Pollen året om Nya pollentyper Ökade pollenproduktion Inomhusmiljö mer fukt/mögel inomhus
Kemikalier Bekämpningsmedel Nya grödor, längre odlingssäsong Ökad risk för angrepp som tidigare inte varit problem Emissioner från material i bostaden Fukt Temperatur Förorenad mark Översvämningar Ras och skred
Tekniker och lösningar Öka motståndskraft Cool cities Parker i städer kan vara upp till 5 grader svalare än omgivande områden. 10% ökning av grönytor i en stad har beräknats sänka den genomsnittliga temperaturen med upp till 4 grader Högreflekterande eller ljusa material som ökar reflektionen av värme Gröna tak och fasader Skugga i utemiljöer genom vegetation eller på annat sätt Öka beredskap Komplexa system överraskningar Klimat-flyktingar? Värmeplan Informera
Vilka råd finns det evidens för? Vätska Äldre ej vänta på törstkänsla Uppmärksamhet hos vårdare Sval eller luftkonditionerad omgivning Lösa kläder Duscha kallt Undvik kroppsansträngning Vid riskabla läkemedel veta vad man skall göra (vätskedrivande- daglig vägning) Hajat m fl, Lancet 2010
Kunskapsbehov/motståndskraft/beredskap Sårbara grupper, kritiska miljöer. Var sammanfaller detta? GIS-system Planeringsunderlag för långsiktiga och akuta åtgärder Förstärkt övervakning Pollen Infektioner Smart samhällsplanering/byggande
Tobaksparallellen.. Fördröjning Effektiva åtgärder
Hur kommer vi (Ni och jag) att beröras? Fyra problem Värmeböljor Äldre-sjuka Beredskap äldrevård och sjukhus Fuktskada Översvämningar Kvalster, mögel Pollen Ökade internationella spänningar Samhällsplanering, markanvändning - utemiljö Kan bli en positiv förändring! Tänka om: Var rädd om grönskan skuggan!