Bedömningsanvisningar

DELPROV B INSTRUKTIONER FÖR BEDÖMNING Bedömningsanvisningar Instruktioner för bedömning av delprov B Bedömningsmallen är vägledande för bedömningen av delprov B. Följande gäller vid bedömningen: 1. Eleven ska visa att han eller hon förstått syftet med uppgiften och kan lösa den på ett rimligt sätt i förhållande till texten. Lösningar som visar att eleven missförstått uppgiften ska inte godkännas. Detta gäller också lösningar som är alltför vaga eller oklara. 2. Eleven behöver inte ordagrant formulera sig som i bedömningsmallen. Det viktiga är att lösningen innehåller information mot svarande den aktuella be dömningsanvisningen. 3. Elevlösningar som innehåller ytterligare information än det som efter frågas i uppgiften får poäng så länge eleven tydligt uttrycker det som ska framgå enligt bedömningsmallen. Vid motsägande information eller uppenbara garderingar ges där emot inga poäng. 4. I enstaka fall förekommer det att goda elevlösningar inte stämmer överens med bedömningsanvisningarna. Om ett sådant avvikande svar ger uttryck för att eleven har förstått texten på ett riktigt sätt i förhållande till upp giften kan läraren välja att godkänna det. Svenska som andraspråk. Delprov B i kursen svenska som andraspråk 1 skiljer sig något från delprov B i kursen svenska 1. I kursen svenska som andraspråk 1 prövas elevens genre medvetenhet i uppgift 3. Uppgiften avser att pröva elevens förutsättningar för att enligt ämnesplanen anpassa sin läsning efter texttypen och förklara vad som skiljer olika texttyper åt. Elever som följer ämnesplanen i svenska 1 löser inte denna uppgift utan gör i stället en annan uppgift som i svårighetsgrad motsvarar uppgiften i svenska som andraspråk 1. Poängsummorna på de båda delproven är lika stora och samma betygsgränser används för helhetsbedömning av provet. Uppgiftstyper i delprov B Delprov B består av olika typer av uppgifter. En del av dessa är flervalsuppgifter medan andra typer av uppgifter kräver att eleven själv formulerar sin lösning. Benämningarna leduppgift respektive nivåuppgift används här för att skilja mellan olika typer av uppgifter där eleven själv producerar sitt svar. I följande avsnitt ges exempel på de vanligaste uppgifts typerna i provet för att illustrera hur bedömningen går till. SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, KURSPROV 1, HT 2016, BEDÖMNINGSANVISNINGAR B&C 5

DELPROV B INSTRUKTIONER FÖR BEDÖMNING Flervalsuppgifter. I flervalsuppgifter behöver eleven inte formulera något eget svar utan väljer mellan fyra givna alternativ. Rätt inringat alternativ ger. Exempeluppgift 1: Vad är ett exempel på en icke-kognitiv färdighet, enligt texten? Ringa in det alternativ som bäst stämmer in på texten. Fler inringade alternativ än ett gör svaret ogiltigt. A. Ökade krav. B. Ansvarstagande. C. Slutledningsförmåga. D. Teknologisk kompetens. B. Ansvarstagande. Leduppgifter. Den enklaste varianten av leduppgift består av endast ett led och har ett givet korrekt svar. Alternativa sätt att lösa uppgiften markeras med snedstreck eller ordnas i en punktlista. Exempeluppgift 2: Vad heter berättarjaget i novellen? Sara Svensson/Sara/Svensson. Bedömningsanvisningarna ska här läsas som att det finns tre möjliga sätt att nå poäng på uppgiften. Den elev som svarar någon av dessa tre varianter får. Leduppgifter kan också vara uppbyggda av flera led och kräver ofta att läraren gör en bedömning av huruvida elevens lösning motsvarar de krav som anges i bedömningsmallen. Varje led som lösts ger. För att hjälpa eleverna att strukturera sina svar delas leduppgifter ofta upp i ett a)- respektive b)-led. 6 SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, KURSPROV 1, HT 2016, BEDÖMNINGSANVISNINGAR B&C

DELPROV B INSTRUKTIONER FÖR BEDÖMNING Exempeluppgift 3: Typiskt för noveller är att de innehåller en vändpunkt. a) Vilken är den avgörande vändpunkten i novellen De andras kalas? b) Vad kan läsaren förstå när vändpunkten kommer? Både a) och b) är godtagbart lösta enligt följande: a) Av lösningen framgår att vändpunkten inträffar när señora Inés räcker över pengarna/när Rosaura inte får någon present. b) Av lösningen framgår att Rosaura inte har varit på kalaset på samma villkor som de andra/att hon ses som en i personalen/att skillnader i ekonomisk status kan vara svåra att överbrygga. Antingen a) eller b) är godtagbart löst enligt ovan. Uttrycket av lösningen fram går signalerar att eleven inte behöver uttrycka sig ordagrant som i bedömningsanvisningen. I exempeluppgift 3 krävs alltså att eleven ska lösa både a) och b) för att få. Den elev som endast löser ett av leden får. Formuleringen Av lös ningen framgår ska tolkas som att en fullständig lösning ska innehålla information motsvarande de två leden i bedömningsmallen. Eleven behöver däremot inte orda grant formulera sig som i bedömningsmallen utan kan till exempel uttrycka sig mer konkret eller talspråkligt i sitt svar. Följande två exempellösningar är av olika karaktär men skulle båda nå i exempeluppgift 3: Exempel på bedömda elevlösningar a) Novellens avgörande vändpunkt kommer i slutet av novellen när Rosaura tror att hon ska få ett paket som de andra barnen men istället ger señora Inés henne pengar. b) När detta händer får läsaren veta att Rosaura var en av tjänstefolket under kalaset istället för en inbjuden gäst som man tidigare trott. a) När hon fick pengar av Lucianas mamma. b) Att hon inte var där för att hon var Lucianas kompis egentligen. Kommentar: Eleven identifierar den avgörande vändpunkten och uttrycker att Rosaura inte var bjuden för att hon var en kompis. Det senare motsvarar att Rosaura inte har varit på kalaset på samma villkor som de andra. Till de flesta uppgifter där eleven själv formulerar sina svar finns exempel på hur elevlösningar kan se ut. Dessa samlas som ovan i grå rutor under rubriken Exempel på bedömda elevlösningar och skiljs åt av den grafiska markeringen. Syftet är att exempellösningarna ska konkretisera bedömnings mallen. I vissa fall kommenteras även lösningen för att belysa hur bedömningen har gjorts. SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, KURSPROV 1, HT 2016, BEDÖMNINGSANVISNINGAR B&C 7

DELPROV B INSTRUKTIONER FÖR BEDÖMNING Nivåuppgifter. Vissa uppgifter ger lösningar på kvalitativt skilda nivåer. Den högre poängnivån kan exempelvis kräva en bildlig tolkning eller ett svar som sammanfattar textens huvudbudskap. Den lägre poäng nivån utgörs då av lösningar som visserligen fungerar som svar på frågan i uppgiften men som till exempel är konkreta eller outvecklade. Det kan handla om bokstavliga tolkningar eller tolkningar som endast tar fasta på en begränsad del av texten. Ett t.ex. i bedömningsanvisningen signalerar att andra lösningar än de som exemplifierats är möjliga. Exempeluppgift 4: Varför blir Rosaura arg på flickan med rosetten? Ditt svar ska utgå ifrån en tolkning av samtalet mellan de två flickorna. Av lösningen framgår att flickan med rosetten ifrågasätter Rosauras och Lucianas vänskap/att hon ifråga sätter Rosauras roll på kalaset. Av lösningen framgår något som flickan med rosetten gör och som Rosaura reagerar negativt på, t.ex. att flickan skrattar åt Rosaura, frågar vad mamman jobbar med. Att uppgiften kräver mer än en konkret läsning av texten signaleras här till eleverna med formuleringen Ditt svar ska utgå ifrån en tolkning av samtalet mellan de två flickorna. I de fall där det inte går att slå fast endast en eller ett fåtal avgränsade lösningar ges i stället exempel på godtagbara lösningar i bedömningsmallen. I exempeluppgift 4 ska alltså anvisningarna för den lägre poängnivån läsas som att även andra lösningar ska godkännas så länge de har stöd i texten samt berör något som flickan med rosetten gör och som är rimligt att reagera negativt på. 8 SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, KURSPROV 1, HT 2016, BEDÖMNINGSANVISNINGAR B&C

Text: Sopdykarna kan leva gott på vårt överflöd 1 I vilken stad har Elin Lindman gjort sina intervjuer? Hitta information och dra enkla slutsatser Lund. 2 Om butiker slänger mindre mat blir det svårare att sopdyka. På vilka andra sätt kan butiker stoppa sopdykning, enligt texten? Nämn två sätt. Hitta information och dra enkla slutsatser Av lösningen framgår två av följande sätt: lås mosmaskiner anmälan av brottet. Exempellösningar Lås och att mosa skräpet. De kan låsa containrarna eller anmäla sopdykarna till polisen. De kan sätta lås på sina containrar och de kan även förstöra maten innan den slängs. Kommentar: Att förstöra maten syftar på vad en mosmaskin gör och är därför en acceptabel lösning av uppgiften. 0 poäng Sätta lås på containrarna. Kommentar: Endast ett sätt räcker inte för att nå två poäng. Köpa in den mat kunderna vill ha. Ställa sin container på annat ställe. Kommentar: Att köpa in den mat kunderna vill ha leder till att butikerna slänger mindre mat. Uppgiften frågar efter andra lösningar än detta. Det andra ledet i lösningen saknar stöd i texten.

3 Cecilia Lundqvist är kritisk till att mat slängs. Hur tycker hon att problemet ska lösas? Tolka och sammanföra D. Genom att förändra sättet maten produceras på. 4 Vilken är den främsta anledningen till att bli frigan? Tolka och sammanföra D. Det är en politisk handling. 5 Författaren till reportaget är Elin Lindman. Även om författaren inte skriver ut sina egna åsikter i ämnet kan man som läsare ändå få uppfattningen att författaren är positiv till friganism, eftersom sopdykning framställs som något positivt i texten. Granska texten och ge två exempel på hur författaren får fram den positiva bilden av sopdykning. Reflektera över och utvärdera innehåll, form och språk Av lösningen framgår två rimliga exempel på hur Lindman förmedlar en positiv bild av sopdykning. Nedan listas några rimliga exempel: Ingressen slår fast att mat slängs i onödan. Fler personer som är positiva till sopdykning intervjuas än personer som är negativa. En av sopdykarna får sista ordet i artikeln. Lindman väljer att ta med information från en frigansk hemsida. Lindman skriver I en värld där en miljard människor /.../ svälter slänger vi i Sverige över 100 000 ton mat varje år. Av lösningen framgår ett rimligt exempel.

Exempellösningar Cecilia Lundqvist är ganska nöjd med kvällens fynd. Det påpekas mer än en gång att det som hittas är fynd även om allt inte är det egentligen. Hon avslutar också reportaget med några visdomsord från Cecilia Lundqvist. Kommentar: Av lösningen framgår två rimliga exempel: att Lindman väljer att tala om det sopdykarna hittar som fynd och att hon väljer att låta en person som är positiv till sopdykning få sista ordet i texten. Hon säger att man tar vara på mat som slängs i onödan. Hon tar upp all svält som pågår i världen och att vi ändå kastar 100 000 ton mat. Kommentar: Av lösningen framgår två rimliga exempel: att mat slängs i onödan enligt artikeln och påpekandet att det i Sverige slängs 100 000 ton mat trots att människor i världen svälter. Hon intervjuar flera personer som är positiva till sopdykning men bara en som är negativ. Kommentar: Av lösningen framgår att en majoritet av rösterna som kommer till tals i texten är positiva till sopdykning. 0 poäng Det fokuseras väldigt mycket att det inte är negativt utan mer positivt Kommentar: Att sopdykning framställs positivt i texten framgår av uppgiftsformuleringen. Hon uttrycker sig kritiskt mot policyn att det som är slängt är slängt. Kommentar: Det är Fredrik Nilsson som är kritisk till den nämnda policyn, inte Elin Lindman. Hon har bara intervjuat personer som anser att det är bra med sopdykning eller håller på med det. Hon lyfter bara fram den sidan Kommentar: Elin Lindman intervjuar även Andreas Fondell som är negativt inställd till sopdykning. För att man skulle kunna leva på det och maten de slänger är inte dåligt. Man kan också hitta olika saker som är nödvändigt att ha och det är gratis. Kommentar: Lösningen beskriver varför sopdykning kan uppfattas som positivt men svarar inte på hur journalistens inställning kan anas i texten.

6 Text: De andras kalas Vad heter Rosauras mamma? Hitta information och dra enkla slutsatser Herminia. Exempellösningar Hon heter Herminia. Hermina Kommentar: Eleven har hittat rätt information i texten men har skrivit av namnet fel. Detta misstag påverkar inte bedömningen. 0 poäng Seniora Inez 7 Varför vill inte Rosauras mamma att Rosaura ska gå på kalaset? Tolka och sammanföra B. Mamman vill skydda Rosaura från att bli besviken.

8 Varför använder Rosaura just sin julklänning på kalaset? Ditt svar ska utgå ifrån vad du vet om Rosaura och hennes mamma. Tolka och sammanföra Av lösningen framgår att Rosauras familj har dålig ekonomi, t.ex. genom att eleven uttrycker något av följande: Rosaura kommer inte från en rik familj. Rosaura har bara en klänning. Julklänningen är den finaste klänningen hon har. Exempellösningar För att hennes mamma jobbar som städare och tjänar förmodligen inte mycket. Därför har nog inte Rosaura så många klänningar att välja mellan. Troligen hade Rosaura bara en fin klänning. För att passa in bland de rika. Kommentar: Av lösningen framgår att Rosaura inte tillhör de rika barnen. Om hon gjorde det skulle hon inte behöva anstränga sig för att passa in. Hon skulle dessutom troligen ha fler fina klänningar. 0 poäng För att hon skulle på en fin fest och ville se fin ut. Kommentar: Lösningen är för allmängiltig och utgår inte ifrån vad vi får veta om Rosaura och hennes mamma i novellen. Kalaset är vid juletid.

9 Varför blir Rosaura arg på flickan med rosetten? Ditt svar ska utgå ifrån en tolkning av samtalet mellan de två flickorna. Tolka och sammanföra Av lösningen framgår att flickan med rosetten ifrågasätter Rosauras och Lucianas vänskap/att hon ifrågasätter Rosauras roll på kalaset. Av lösningen framgår något som flickan med rosetten gör och som Rosaura reagerar negativt på, t.ex. att flickan skrattar åt Rosaura, frågar vad mamman jobbar med. Exempellösningar: För att hon påstår att Rosaura inte är Lucianas vän. Flickan tycker inte att hon är lika fin som de andra för att hon inte är rik. Eftersom hon ställer så mycket frågor om vad hennes mamma jobbar som. Flickan med rosetten skrattade åt Rosaura. Hon frågade hur hon lärde känna Luciana. 10 I mitten av sidan 11 tänker Rosaura att hon aldrig har varit så lycklig i hela sitt liv. Men berättaren lägger till: Men det bästa var ännu kvar. Vad syftar berättaren på med denna mening? Tolka och sammanföra C. Att Rosaura fick hjälpa trollkarlen.

11 Typiskt för noveller är att de innehåller en vändpunkt. I det här fallet gör den avgörande vändpunkten att man som läsare ändrar uppfattning om det man fått veta tidigare. a) Vilken är den avgörande vändpunkten i novellen De andras kalas? b) Vad kan läsaren förstå när vändpunkten kommer? Reflektera över och utvärdera innehåll, form och språk Både a) och b) är godtagbart lösta enligt följande: a) Av lösningen framgår att vändpunkten inträffar när señora Inés räcker över pengarna/när Rosaura inte får någon present. b) Av lösningen framgår att Rosaura inte har varit på kalaset på samma villkor som de andra/att hon ses som en i personalen/att skillnader i ekonomisk status kan vara svåra att överbrygga. Antingen a) eller b) är godtagbart löst enligt ovan. Exempellösningar a) När hon inte fick någon present som dom andra barnen fick, hon fick pengar för att hon arbetat. b) Att hon bara var där för att hjälpa till på kalaset. a) Vändpunkten är när hon inte får någon present när de ska gå utan hennes mamma får pengar istället. b) Läsaren får då veta att hennes mamma hade rätt. Kommentar: Rosauras mamma påstår inledningsvis att Rosaura och Luciana inte är vänner på riktigt. Att eleven i b) lyfter fram att mammans ord visar sig stämma motsvarar en lösning som fokuserar på att Rosaura inte är på kalaset på samma villkor som de andra barnen. a) När señora Inés ger flickan pengar. b) Att författaren vill säga att rika och fattiga aldrig kommer att kunna umgås på samma villkor. a) Att Senora Inés ger R två sedlar istället för en jojjo eller ett armband, vilket de andra barnen fått. b) -

a) Sista sidan. b) Att hon endast var bjuden för att de ville visa godhet mot hennes mamma. Kommentar: Lösningen i a) är för outvecklad. Av b) framgår att Rosaura inte varit bjuden på kalaset på samma villkor som de andra. 0 poäng a) Vändpunkten är när trollkarlen sa: Tack så mycket, min grevinna. Då blev hon jätteglad. b) Att Rosaura är bäst och hade den bästa rollen. Kommentar: Det avsnitt eleven har valt motsvarar inte novellens avgörande vändpunkt.