Översiktsplan för Melleruds kommun Utställningshandling Synpunkter lämnas till Melleruds kommun, 464 80 MELLERUD alternativt kommun@mellerud.se senast måndag 3 maj 2010. Märk kuvertet/rubricera e-postmeddelandet Översiktsplan - synpunkter
översiktsplan Innehållsförteckning 1. Inledning 3 a. Vad är en översiktplan 3 b. Definitioner 4 c. Områdesindelning 4 2. Mål och visioner 5 a. Kommunens övergripande vision 5 b. Regeringens mål 5 c. Hållbar utveckling 6 d. Tidigare planer 6 e. Planer under utarbetande 6 3. Planeringsförutsättningar 7 a. Mellerud i regionen 7 b. Befolkning och befolkningsutveckling 8 c. Boende 9 d. Arbets- och näringsliv 9 e. Besöksnäring 10 f. Kommunikationer och infrastruktur 11 g. Energiförsörjning 13 h. Vatten, avlopp och renhållning 14 i. Utbildning 16 j. Kultur och fritid 17 --- Kultur 17 --- Fritid 18 --- Det rörliga friluftslivet 18 k. Övrig gemensam service 19 --- Folkhälsa 19 --- Annan offentlig service 19 --- Parker och gator 19 --- Kommersiell service 20 l. Naturvårdsintressen 20 m. Strandskyddsbestämmelser 23 n. Övriga allmänna intressen 23 4. Miljö- och riskfaktorer 24 --- Översvämningar 24 --- Ras, skred och erosion 24 --- Radon 24 --- Buller 24 --- Transporter av farligt gods 24 --- Förorenade områden 25 --- Övriga risker 25 5. Planerad utveckling 26 a. Allmänt om den planerade utvecklingen 26 b. Områden för bebyggelseutveckling 27 c. Våra tätorter 28 --- Mellerud 28 --- Dals Rostock 29 --- Åsensbruk 29 --- Bränna 30 d. Våra småorter 30 --- Dalskog 31 --- Erikstad 31 --- Håverud 32 --- Köpmannebro 32 e. Våra landsbygdsområden 32 --- Dalboslätten 32 --- Vänern och Vänerstranden 32 --- Södra Kroppefjäll 33 --- Norra Kroppefjäll 35 --- Sjölandskapet och Dalslands Kanal 36 6. Konsekvensbeskrivningar 38 --- Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen 38 7. Underlag för översiktsplanen 39 8. Aktionsplan (Skrivs i samband med att översiktplanen antas) Bilagor 40 2.1 Vision Melleruds Kommun 40 2.2 Beskrivning av folkhälsomålen 41 2.3 LIP och Lona 43 3.1 Befolkning och befolkningsutveckling 44 3.2 Näringsliv 45 3.3 Riksintressen kulturmiljövård 46 4.1 Riktlinjer för buller 47 5.1 Riktlinjer för tolkning av ÖP och PBL 48 6.1 Beaktande av riksintressen 52 6.2 Miljökonsekvensbeskrivning återfinns i separat bilaga. Kartor Bifogas i separat bilaga 1. Orter och samlad bebyggelse (inklusive områdesindelning) 3.1 Riksintressen 3.2 Naturvårdsintressen 3.3 Vattenförekomster och vattenkvalitet 4. Risker och säkerhet 5.1 Bebyggelseutveckling 5.2 Riktlinjer för markanvändning Observera! Innehållsmässiga förändringar och tillägg jämfört med samrådsupplagan är markerade med ett streck i vänsterkanten. På kommunens hemsida finns den så kallade samrådsredogörelsen tillgänglig. I denna sammanfattas de synpunkter som kom in under samrådsskedet och redogörs för kommunens ställningstagande till dessa synpunkter. Samtliga inkomna yttranden i sin helhet finns också på hemsidan. www.mellerud.se 2
1. Inledning 1a. Vad är en översiktsplan Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. (Plan och bygglagen 1 kap 3 ) I översiktsplanen ska redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen ska riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken anges särskilt. Av planen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, och 4. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. Översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet. (Plan- och bygglagen 4 kap 1 ) Översiktsplanen Kommunens översiktsplan (ÖP) fyller tre viktiga funktioner. Den ska vara en vision för kommunens framtida utveckling, vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut, samt ett instrument för dialog mellan kommunen och staten beträffande bevarandet och hanteringen av de allmänna intressena (särskilt riksintressena). Översiktsplanen är det mest demokratiskt förankrade, övergripande och långsiktigt strategiska dokumentet i kommunen. Den ska därför ligga till grund för andra planer, främst när det gäller mark- och vattenanvändning. Den kan också ses som en överenskommelse mellan kommunen och staten om hur kommunens markanvändning ska utvecklas. Arbetsupplägg Arbetet med framtagandet av ÖP 2009 har hittills varit indelat i tre faser: Inventerings- och planeringsfas, programfas, och samrådsfas. I inventerings och planeringsfasen har texter och kartor arbetats fram. Under programfasen genomfördes 2006 en enkätundersökning bland hushållen i Melleruds kommun. Parallellt ordnades öppna träffar i fyra kommundelar och medlemmar i arbetsgruppen träffade elever i årskurs 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet. Under den första samrådsfasen 2007 genomfördes samråd och diskussioner kring förslaget med myndigheter, företag och föreningar. Efter detta har förslaget bearbetats kraftigt och fått en ny struktur. I denna omarbetning har synpunkter från den första samrådsfasen beaktats. Samtliga inkomna skriftliga synpunkter återfinns i underlaget för ÖP. Efter bearbetningen har en ny samrådsfas i två etapper genomförts. Först ett inledande samråd under sommaren 2009, med ett begränsat urval remissinstanser. Därefter under perioden 2009-11-15 2010-01-15 ett offentligt samråd där alla inbjudits att komma med synpunkter. De inkomna synpunkterna från det offentliga samrådet har tillsammans med kommunens ställningstaganden samlats i en samrådshandling, fastställd av kommunstyrelsen 2010-02-10. Utifrån samrådsredogörelsen har denna version av översiktsplanen tagits fram. Den går nu på utställning under mars-april 2010. Inkomna synpunkter kommer att bearbetas inför den slutgiltiga versionen, som kommer att fastställas av kommunfullmäk-tige. Planens struktur Melleruds kommuns översiktsplan har följande struktur: Kapitel 1 talar om vad en översiktsplan är, vilka definitioner vi använder i planen samt hur vi, för att underlätta planeringen, har delat in kommunen i geografiska områden. Kapitel 2 återger de kommunala och nationella mål planen utgår från. Kapitel 3 är ett tematiskt indelat kapitel där vi tar upp planeringsförutsättningar inom en rad områden. Vi ger en nulägesbild, försöker läsa ut trender, redogör för planerade åtgärder inom varje område, samt tittar på tänkbara utvecklingsmöjligheter. I detta kapitel finns också en redogörelse för vilka riksintressen och andra intressen som påverkar kommunens utvecklingsmöjligheter. 3
Kapitel 4 innehåller en riskanalys. I kapitel 5 beskrivs kommunen geografiskt och här redovisas hur kommunen ska utvecklas inom dessa geografiska områden, bland annat vilka områden vi avser att nyttja för framtida bebyggelse och vilka områden vi avser att bevara. Vi redogör också för vilka fördjupade översiktsplaner och detaljplaner som redan finns för respektive område. Kapitel 6 innehåller en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen i sin helhet finns i en särskild bilaga, likaså en sammanställning över hur riksintressen påverkas av de föreslagna utbyggnadsområdena. I kapitel 7 redovisas de planer som ligger till grund för förslaget till översiktsplan. Kapitel 8 lämnas öppet för närvarande. Här kommer en aktionsplan för genomförandet att presenteras. Kartorna finns i en särskild kartbilaga. 1b. Definitioner Begreppen tätort och småort definieras i enlighet med Statistiska Centralbyråns definitioner. En tätort är ett tättbebyggt område med minst 200 invånare och där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter. Mellerud har fyra tätorter: Bränna Dals Rostock Mellerud Åsensbruk En småort är en samlad bebyggelse med 50-199 invånare, där det är högst 150 meter mellan husen. En småort kan ha mer än 200 invånare om andelen fritidsbostäder överstiger 50 %. Mellerud har fyra småorter: Dalskog Erikstad Håverud Köpmannebro Samlad bebyggelse avser ett avgränsat geografisk område med ett tiotal hus. Storgatan i centrala Mellerud kan ses som ett exempel på lyckad stadsplanering. Genom anläggande av gång- och cykelstråk, enkelriktning och trädplantering har gatan blivit lite av en oas i ett trafiktätt område. 1c. Områdesindelning Vi har i översiktsplanen delat in Melleruds kommun i fem geografiska områden, styrda av topografin. 1. Dalboslätten Innehåller slättlandskapet i sydöstra Melleruds kommun. Inom detta område ligger Mellerud och Erikstad. 2. Vänern och Vänerstranden Kustlandskapet mot och öarna i Vänern. 3. Södra Kroppefjäll Bergs- och skogstrakterna i sydvästra Melleruds kommun, söder om väg 166. Inom detta område ligger Dals Rostock och Dalskog. 4. Norra Kroppefjäll Bergs- och skogsområdet i nordvästra Melleruds kommun, norr om väg 166. I öster begränsas området kraftledningarna öster om sjön Erve. 5. Sjölandskapet och Dalslands Kanal Området norr om Dalboslätten, mellan Norra Kroppefjäll och Vänerområdet. Inom detta område ligger Bränna, Håverud, Köpmannebro och Åsensbruk. Karta 1 visar indelningen i områden, tät- och småorter samt områden med samlad bebyggelse. 4
2. Mål och visioner 2a. Kommunens övergripande vision Kommunfullmäktige antog 2009 en ny vision. Visionen i sin helhet återfinns i bilaga 2.1. Utdrag ur visionen Mellerud en drivande och nytänkande kommun i framkant av utvecklingen, där barnfamiljer och ungdomar prioriteras. Mellerud från historia till framtid På samma sätt som industrin och tekniken utvecklats under 1900-talet ska företagen utvecklas under 2000-talet. Det ska ligga ett tydligt fokus på miljö och miljövänlig produktion och tillverkning. Mellerud ska tillvarata kommunens stora möjlighet när det gäller biogas och vindkraft. Genom satsningar på förnyelsebar energi ska Melleruds kommun bli självförsörjande på energi. Att satsa på hållbar utveckling där varje generation bär sina kostnader och inte överlämnar ekonomiska skulder eller miljöskulder till kommande generationer är av största betydelse. Turismnäringens utveckling är av vikt för kommunen. Denna ska utvecklas ytterligare genom kunskap, kompetens samt vilja och mod att tänka nytt. De kommunala verksamheterna För att kunna attrahera framtidens företag, både existerande och nya, lokala och externa, ska Mellerud vara bland de bästa inom sitt geografiska område när det gäller näringslivsklimat, utbildningsmöjligheter, livskvalitet och omtanke om människorna som bor och verkar i kommunen. Melleruds kommuns verksamhet ska inta en särställning, och erbjuda service med hög kvalitet, som svarar upp mot de krav kommuninvånarna ställer. Mellerud det framtida valet Melleruds kommun ska vara det självklara valet för såväl boende som företag. Inriktningsmål Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Förutom visionen finns följande av kommunstyrelsen prioriterade områden som ska beaktas i översiktsplanen: Underlätta pendling Utveckla handeln 2b. Regeringens mål Regeringens miljökvalitetsmål Regeringen har antagit miljökvalitetsmål inom 16 områden. Den övergripande målsättningen är att miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation, år 2020 (för klimatmålet gäller år 2050). De 16 miljökvalitetsmålen är: Mål 1: Begränsad klimatpåverkan Mål 2: Frisk luft Mål 3: Bara naturlig försurning Mål 4: Giftfri miljö Mål 5: Skyddande ozonskikt Mål 6: Säker strålmiljö Mål 7: Ingen övergödning Mål 8: Levande sjöar och vattendrag Mål 9: Grundvatten av god kvalitet Mål 10: Hav i balans samt levande kust och skärgård (berör ej Mellerud) Mål 11: Myllrande våtmarker Mål 12: Levande skogar Mål 13: Ett rikt odlingslandskap Mål 14: Storslagen fjällmiljö (berör ej Mellerud) Mål 15: God bebyggd miljö Mål 16: Ett rikt växt- och djurliv Målen konkretiseras i 72 delmål som ska nås 2010. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Melleruds kommun avser att så långt möjligt följa de nationella målen. Många av dem behandlas i kommunens energi- och klimatstrategi och i det nyligen antagna naturvårdsprogrammet. De miljömål kommunen fastställde i Agenda 21 (1997), som är kommunens miljöhandlingsprogram, är för närvarande under revidering. Tillsammans med övriga Dalslandskommuner arbetar Mellerud dessutom för att ta fram nya miljömål. Översiktsplanen och kommunens fysiska planering är viktiga instrumenten för att nå miljökvalitetsmålen. 5
Folkhälsomål Regeringen har antagit ett övergripande mål för folkhälsan som innebär att skapa jämlika och mer jämställda villkor när det gäller hälsan. Det övergripande folkhälsomålet följs av elva delmål: Mål 1: Delaktighet och inflytande i samhället Mål 2: Ekonomisk och social trygghet Mål 3: Trygga och goda uppväxtvillkor Mål 4: Ökad hälsa i arbetslivet Mål 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Mål 6: En mer hälsofrämjande Hälso- och sjukvård Mål 7: Gott skydd mot smittspridning Mål 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Mål 9: Ökad fysisk aktivitet Mål 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Mål 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Melleruds kommun har för arbetet med folkhälsomålen fastställt en folkhälsoplan (2004) och en folkhälsopolicy var under sommaren 2009 ute på remiss. Policyn är inte antagen än Kommunen samarbetar genom Miljö- och hälsorådet med Västra Götalandsregionen kring folkhälsomålen. Arbetet leds av kommunens folkhälsosamordnare. Översiktsplanen ska bidra till att nå folkhälsomålen och skapa förutsättningar för en god och jämlik folkhälsa. Se även bilaga 2.2. 2c. Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling definieras av FN som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det innebär att hushålla med resurser och att inte i förtid förbruka dem. En hållbar samhällsutveckling består av tre av varandra ömsesidigt beroende delar: Ekologisk hållbarhet, att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga, och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av. Social hållbarhet, att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet, att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Begreppet utmanar traditionella tillväxtbegrepp och vidgar det till att även omfatta kvaliteten på en ekonomisk tillväxt, inte bara dess kvantitet. De mänskliga behoven måste stå i centrum. En ren och livskraftig miljö, ett samhälle där invånarna känner delaktighet, trygghet och samhörighet, kan få vård, utbildning och arbete samt kan utveckla hälsa och välbefinnande är sådana grundläggande behov. Översiktsplanen är det vägledande dokumentet för kommunens planering, och ska på så sätt bidra till en hållbar utveckling med god hälsa och miljö. Kommunens arbete med Lokalt investeringsprogram för ekologisk hållbar utveckling (LIP) och Lokala naturvårdsprojekt redovisas i bilaga 2.3. 2d. Tidigare planer Kommunen har följande gällande områdesplaner och fördjupade översiktsplaner: Fördjupad översiktsplan för Melleruds tätort och kringliggande områden (antagen 1998-12-15) Områdesplan för Dals Rostock (1985-08-27) Fördjupad översiktsplan för Dalskog (1994-05-17) Områdesplan för Erikstad (1983-09-27) Fördjupad översiktsplan för Köpmannebro (1993-06-15) Samtliga dessa planer fortsätter att gälla och är inkluderade i denna översiktsplan. 2e. Planer under utarbetande Följande större planer är för närvarande under utarbetande: Vindkraftplan för Dalsland Detaljplan för Sunnanå Hamn Folkhälsopolicy Dessutom arbetar privata entreprenörer med att ta fram förslag till fördjupade översiktsplaner och programhandlingar för några av de områden som behandlas i denna översiktsplan. 6
3. Planeringsförutsättningar 3a. Mellerud i regionen Melleruds kommun har ett strategiskt läge, mitt emellan Karlstad och Göteborg, bara tio mil från Halden och den expansiva Östfold/Oslo-regionen, samt med en lång Vänerkust. Kommunen ligger precis i utkanten av en annan expansiv region, Trestad. Nuläge Mellerud har stor en stor arbetskraftsutpendling, framför allt till Trollhättan och Vänersborg. Arbetsförmedlingen har ett gemensamt kontor för Mellerud och Vänersborg. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Melleruds och Vänersborgs kommuner har ett gemensamt samordningsförbund, som arbetar med grupper som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Regionala utvecklingsinsatser för hela Västra Götalandsregionen handhas av Regionen. Melleruds kommun ingår i detta arbete. Melleruds kommun deltar i en rad samarbeten med andra kommuner. Mellerud ingår i Fyrbodals kommunalförbund. Där behandlas tillväxt- och infrastrukturfrågor för de 14 ingående kommunerna och där bedrivs samarbete inom gymnasieskola och kultur. Dalslandskommunernas kommunalförbund tar upp Dalslandsgemensamma och mellankommunala frågor. Inom ramen för förbundet finns väl utvecklade samarbeten kring socialtjänst, vuxenutbildning, telefonväxel och gemensamma upphandlingar. Likaså har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam miljönämnd och förvaltning, samt ett turistbolag, Dalslands Turist AB, där även Åmål och Vänersborgs Dalslandsdel ingår. Socialtjänsterna i Dalsland samverkar i Utveckling Socialtjänst Dalsland där det finns förutsättningar att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet. Det sker bland annat med gemensam samordnare, alkoholhandläggare, personliga ombud och LSS-handläggare. Ansvar och ekonomi regleras i interkommunala avtal. Räddningstjänsten är organiserad inom NÄRF, Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, där också Färgelanda, Trollhättan och Vänersborg ingår. Inom Leaderområdet Dalsland-Årjäng ges stöd till landsbygdsutveckling. Kommunen är delägare i Västtrafik AB och bidragsgivare till den stiftelse som äger Dalslands Kanal AB. Kommunen är också en av stiftarna av och bidragsgivare till den stiftelse som äger DVVJ (Dal Västra Värmlands Järnväg), liksom den stiftelse som äger Dalslands Konstmuseum. Vissa intressefrågor hanteras inom Småkom (de små kommunernas samverkan) och Via Lappia (en intresseförening för kommuner som ligger längs väg E45). Utveckling av järnvägen sker gemensamt med övriga berörda kommuner. Dalslands kanal, Vänerkusten och vattensystemet Ånimmen är av mellankommunalt intresse. Även Dalbergså tar emot vatten från grannkommuner och påverkas av åtgärder i dessa kommuner. Näs Sannar, en del av Melleruds Vänerkust. Kroppefjällsområdet är av gemensamt intresse för Mellerud, Vänersborg, Färgelanda och Bengtsfors. Vindkraftsutbyggnaden är av mellankommunalt intresse. Därför tar nu Dalslandskommunerna fram en gemensam vindkraftplan. Melleruds kommun har också många internationella kontakter. Fastare internationellt samarbete är etablerat med Orisaare på Ösel i Estland och St Agata Feltria i norra Italien. Tendenser Samarbetet inom regionen och mellan kommunerna, både inom Dalsland och inom Fyrbodal, ökar ständigt. Inom Dalsland ökar antalet samverkansområden, framför allt genom att upphandlingar av olika stödsystem samordnas. Tillväxtfrågorna hanteras alltmer inom Fyrbodal, och det finns ett samarbetsprojekt med Vänersborgs kommun när det gäller biogas. Genom utbyggnad av järnvägen söderut, och förbättringar av E45 i båda dess 7
riktningar, kortas restider och växer området som är aktuellt för arbetspendling. Från statligt håll kommer propåer om ökat samarbete. I förslaget till ny gymnasieskola sägs exempelvis att det förutsätts en regional samverkan kring de föreslagna yrkesutbildningarna. Utvecklingsmöjligheter Fortsatt utveckling av det Fyrbodals- och Dalslandsgemensamma arbetet kring näringslivsutveckling, tillväxtfrågor, samt inom övriga av kommunens ansvarsområden, till exempel utbildning och socialtjänst. Fortsatt förbättring av kommunikationerna, både vägar och järnvägar, samt tillgången till kollektivtrafik. Förbättring av E45 i båda riktningarna och av järnvägarna genom Dalsland, fortsatt utveckling av regionala och lokala tåg- och bussförbindelser samt fortsatt drift av DVVJ, Dal Västra Värmlands Järnväg. Fortsatt och utökad samverkan kring besöksnäringen, framför allt när det gäller nyttjandet av Vänern och Vänerstranden, samt Dalslands Kanal- och sjösystemet, men även kring vandringsoch cykelleder. Fortsatt utveckling av det internationella arbetet med inriktning på att etablera kontakter med fler länder. Bättre samordning mellan olika statliga myndigheter, så att sammanvägning av sektorsintressen och avstämning mot tidigare beslut, samt analys av ekonomiska och sociala konsekvenser, föregår alla beslut från statligt och regionalt håll. 3b. Befolkning och befolkningsutveckling Nuläge Befolkningsutveckling i stort Tabeller och diagram till detta avsnitt finns i bilaga 3.1 Mellerud har en negativ befolkningsutveckling. Under de tre senaste åren har kommunen i genomsnitt tappat drygt 60 invånare per år. Under de senaste tio åren har kommunen varje år haft ett födelseunderskott på i genomsnitt 45 personer per år. När det gäller flyttning har kommunen under tre av dessa år haft ett flyttningsöverskott och övriga sju år ett underskott. Däremot har kommunen under de senaste åren haft ett överskott vad det gäller invandring. Utvecklingen i olika kommundelar Under perioden 1970-1990 ökade tätortsboendet, på bekostnad av landsbygden. Det var främst Mellerud och Dals Rostock som ökade. Därefter har även tätorterna minskat i befolkning. Den procentuella delen som bor i någon av tätorterna är dock tämligen konstant sett över de senaste 20 åren. Åldersstruktur Melleruds befolkningsstruktur skiljer sig från rikets på tre punkter. Mellerud har en markant lägre andel än riket i åldrarna 0-6 år och 25-44 år, samt en högre andel i åldern 45+. Utbildningsnivå och förvärvsfrekvens Utbildningsnivån i Melleruds kommun är lägre än i riket. Kvinnorna i Mellerud har en högre utbildningsnivå än männen. I mars 2008 var 3 % av invånarna i ålder 20-64 år öppet arbetslösa och ytterligare 1 % i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är siffror som ligger i paritet med riket i övrigt. Tendenser Vi ser den närmaste framtiden fortsatt flyttnings- och födelseunderskott, även om födelsesiffrorna har ökat något under de senaste åren. Antalet som är över 80 år fortsätter att öka. Utvecklingsmöjligheter Utveckling av attraktiva boendemiljöer för att få fler att bosätta sig i Mellerud. Utvecklade pendlingsmöjligheter som möjliggör för fler som arbetar i andra kommuner att bo i Mellerud och vice versa. Förskolor och skolor av god kvalitet för att locka barnfamiljer till kommunen. Fler företagsetableringar. Utveckla vård och omsorg för att tillgodose fler som vistas eller bor i kommunen. Förbättra tillgängligheten i och till bostäder och i den offentliga miljön. 8
3c. Boende Nuläge Merparten av kommunens befolkning bor i småhus. Flerfamiljshus finns i huvudsak i Melleruds tätort och i Åsensbruk. Det finns också en stor fritidsbebyggelse, främst längst Vänerkusten. Tendenser Under 2000-talet har ett antal hus och lägenheter byggda för permanentboende sålts som fritidshus. Samtidigt har önskemålen om strandnära boende, både permanent och för fritidsändamål ökat. Utvecklingsmöjligheter Erbjuda många olika typer av boenden. Skapa attraktiva strandnära boenden. 3d. Arbets- och näringsliv (Besöksnäring behandlas i avsnitt 3e.) Näringslivet i Mellerud och arbetsmarknaden för Melleruds invånare är under omvandling. Det råder för närvarande osäkerhet om vad som kommer att hända i de tidigare brukslokalerna i Åsensbruk och med SAAB i Trollhättan, som sysselsätter många Mellerudsbor. Parallellt finns flera planerade stora byggprojekt, med investeringar på hundratals miljoner kronor, som kommer att skapa arbetstillfällen. Nuläge Kommunen och näringslivet har tillsammans bildat den ekonomiska föreningen Mellerudsnavet. Föreningen, som för närvarande består av cirka 100 medlemmar, har i uppdrag att bistå företag i utvecklingen av lokala näringslivet. Detta sker i samarbete med kommunen, Fyrbodals kommunalförbund och andra aktörer. Samarbete i näringslivsfrågor sker i Dalslands Näringslivsgrupp, som består näringslivsföreträdarna för de fem Dalslandskommunerna I Svenskt Näringslivs årliga undersökningar av företagarklimatet i kommunerna gick Mellerud från plats 176 år 2006 till plats 167 år 2007. I Forum för småföretagsforskning företagsklimatindex, där man undersöker hur kommunernas företagsklimat är i förhållande till de förutsättningar kommunen själv inte kan påverka på kort sikt, placerade sig Mellerud 2008 på 16:e plats, mot 17:e plats året innan. Företag och arbete i Melleruds kommun SCB anger att Mellerud 2006 hade 533 egna företagare. 340 av dessa drev sitt företag själva, 121 sysselsatte, inklusive ägaren, 2-4 personer, 55 sysselsatte 5-9 personer och blott 17 fler än 10 personer. Inget privat företag i kommunen sysselsätter mer än 100 arbetstagare. De industriella företagen har i dagsläget en viss koncentration till Hassle industriområde i Melleruds tätort. Där finns bland annat Emballator (Melleruds Plast), Hellbergsdörrar och Daloc (säkerhetsdörrar), tre företag med sammanlagt cirka 150 anställda. På Västerråda/Sapphultsområdet finns bland annat Konsumentkemi, med ett fåtal anställda, och i Dals Rostock det verkstadstekniska företaget JOAB, med ett 50-tal anställda. Västerråda/Sapphult Det finns också flera företag inom byggbranschen, inklusive mark och entreprenad. Mellerud har ett högt handelsindex, med ett stort antal affärer med olika utbud, i huvudsak centrerade till centrala Mellerud. Den utan jämförelse största arbetsgivaren är kommunen, med närmare 1 000 anställda. De gröna näringarna (jordbruk, skog, jakt och fiske) sysselsätter 6 % av Melleruds dagbefolkning, mot 2 % i riket totalt. Jordbruket finns företrädesvis på Dalboslätten, skogsbruket i västra och norra Mellerud. Tabell som visar fördelning av arbetstillfällen på branscher se bilaga 3.2 Mellerudsbornas förvärvsarbete Eftersom kommunens näringsliv erbjuder färre arbetsplatser än behovet för befolkningen är Mellerud en utpendlingskommun. SCB anger att kommunen 2006 hade 3 437 personer som hade sitt arbete förlagt till kommunen, medan 4 046 av de skrivna i kommunen hade anställning. 9
Varje arbetsdag pendlade 559 in till kommunen för att arbeta, medan 1 186 personer pendlade ut i samma syfte. Merparten, cirka 90 %, pendlade till andra orter i Västra Götalands län, främst Trollhättan och Vänersborg. Tabell som visar inom vilka branscher Melleruds-borna arbetar se bilaga 3.3 Riksintresse Vänern omfattas av riksintresse för yrkesfiske. I Melleruds kommun finns för närvarande två yrkesfiskare, som båda har sin hemmahamn i Sunnanå. Tendenser Den finansiella krisen under 2008 och 2009 har lett till svårigheter, framför allt för tillverkningsindustrin. Eftersom det är en sektor som i jämfört med övriga riket är överrepresenterad i Mellerud innebär det att krisen slår än hårdare mot sysselsättningen för kommunens invånare. På kort sikt kommer det troligen att innebära en ökad arbetsutpendling. Därför är det av stor vikt att pendlingsmöjligheterna förbättras så att folk kan bo kvar i kommunen även om de har sitt arbete på annat håll. Tendensen inom jordbruket är sammanslagning till större enheter och diversifiering, där jordbrukare söker fler inkomstkällor. På längre sikt är det nödvändigt att förmå företag inom expansiva branscher att etablera sig i kommunen, och att stödja tillväxten hos det näringsliv som redan finns i kommunen. Parallellt har framför allt gymnasieskolan utökat sitt arbete med entreprenörskap och Ung Företagsamhet. Flera UF-företag från Dalstiernska gymnasiet har vunnit regionala priser för sitt arbete. Utvecklingsmöjligheter Fortsatt arbete inom Mellerudsnavet, både för att hjälpa befintligt näringsliv att växa och för att locka nya företag till orten. Näringslivsorganisationen ska vara den naturliga samarbetsvägen mellan kommun och näringsliv. Förbättrat företagsklimat genom kortare beslutvägar, bra kontaktytor. Att företagare i kommunen känner att förtroendevalda och tjänstemän visar intresse för deras verksamhet. Utveckling av handeln och besöksnäringen. Fortsatt satsning på entreprenörskap inom både grundskolan och gymnasieskolan, med mål att få ungdomar att se sig som potentiella företagare. Nyttja närheten till Vänern för att öka kommunens attraktivitet och för att skapa nya arbetstillfällen. Förbättrad infrastruktur, både för att underlätta ut- och inpendling av arbetskraft, och transporter för företag i kommunen. Utveckla vuxenutbildningen i kommunen för att ge människor omskolning eller vidareutbildning för arbete inom expansiva branscher. Samverkan kring och med Högskolan Väst för att säkerställa tillgången på högutbildad arbetskraft i kommunen. Fortsatt utveckling av de gröna näringarna (jordbruk, skog och fiske) Framställning av förnybar energi, som vindkraft och biogas, och etablering av miljöåtervinningsföretag. Lokalisering av ny industri De primära områdena för nya etableringar av industriföretag är Sapphult/Västerråda i nordvästra Melleruds tätort, samt före detta Arctic Paper i Åsensbruk. 3e. Besöksnäring Besöksnäringen i Mellerud är i huvudsak koncentrerad till sommarhalvåret. Dalslands Turist AB, där Melleruds kommun är delägare, har huvudansvaret för utvecklingen av besöksnäringen i Dalsland i stort. Nuläge I dagsläget finns följande turistanläggningar: Hotell finns i centrala Mellerud, i Dals Rostock samt i Håverud. Vandrarhem finns i Håverud, vid Skålleruds kyrka, i Dalskog och i Dals Rostock. Campingplatser finns längs Vänerkusten vid Vita Sannar och vid Dalsbergså, i Håverud, i Dalskog samt vid väg 166 mellan Mellerud och Dals Rostock. Stugby i Dalskog. Gästhamnar för småbåtar finns längs Vänerkusten i Sunnanå hamn och vid Dalbergså, och längs Dalslands kanal i Upperud och Håverud. Dessutom finns övernattningsmöjligheter kring vandringslederna med mera. Campingen vid Vita Sannar lockar besökare från hela Nordeuropa. 10
Det finns flera större årliga arrangemang som drar besökare till Mellerud. Som exempel kan nämnas Kanalyran, en av Sveriges äldsta stadsfester, samt Sunnamo marknad. Kommunen har flera kulturanläggningar, främst Kulturbruket på Dal, Dalslands konstmuseum och Nordiska Tomtemuseet, som regelbundet lockar besökare från när och fjärran. Likaså har släktforskningscentrat på Melleruds museum många användare från andra kommuner. Mellerud ger bra möjligheter för turister som vill uppleva naturen. Fisket spelar en viktig roll, och trollingfisket i Vänern lockar många besökare. Under skidsäsongen passerar varje helg stora mängder bilar på Europaväg 45 genom Mellerud, på väg mellan södra Sverige, Danmark och kontinenten till skidorter i Värmland, Dalarna och Härjedalen. Tendenser Under 2008 ökade antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Mellerud med 13 %, till 15 318 nätter. Norrmännen står i vår region för ungefär var sjätte turistnatt. Även inslaget av tyskar, danskar och holländare är betydande. Satsningen i Sunnanå hamn har lett till ökad omsättning för butikerna i centrala Mellerud. Privata entreprenörer har planer på utbyggnad kring golfbanan mellan Mellerud och Sunnanå, både bostäder och hotell, samt stugbyar i Livarbo och sydväst om Erve. Flera årliga arrangemang är under utveckling och kommer på sikt att kunna locka fler besökare till kommunen. Utvecklingsmöjligheter Utveckling av naturturismen med utgångspunkt i den långa Vänerkusten, området runt Dalslands kanal, de många sjöarna och de orörda skogarna. Utveckling av de befintliga turistanläggningarna. Framtagande av strategi för utveckling av nya och befintliga småbåtshamnar. Utveckling av Sunnanåområdet till ett naturligt centrum för Vänerturismen. Ökade möjligheter till fritidsboende genom förtätning och komplettering vid de platser längs Vänerkusten som redan är bebyggda. Stugbyar med ekologiskt boende i skogsområdena i norra delen av kommunen. Fortsatt utveckling av större årliga evenemang för att locka fler kategorier av besökare att besöka Mellerud och för att sprida turismen över en större del av året. Att locka fler av de förbipasserande under vinterhalvåret att stanna till i Mellerud, för proviantering och/eller matpaus. 3f. Kommunikationer och infrastruktur Nuläge Järnvägar Melleruds tätort ligger längs Vänerbanan, järnvägen mellan Göteborg och Kil/Karlstad. Från Mellerud går dagligen regionaltåg med sex dubbelturer varje dag till Göteborg och Karlstad, samt med färre avgångar per dag till bland annat Hallsberg, Västerås och Stockholm. Den genomgående godstrafiken här kommer att utökas, eftersom trafik kommer att föras över från Västra stambanan. Norgelänken, järnvägen mellan Göteborg och Oslo, går igenom kommunen, men tågen gör endast stopp i Öxnered och Ed. Det finns planer på regional trafik mellan Halden i Norge och Trollhättan/Göteborg, med uppehåll även i Bäckefors och Brålanda. Före detta Dalslands Västra Värmlands Järnväg, DVVJ, från Mellerud via Håverud vidare mot Bengtsfors/Årjäng, trafikeras sommartid i samordning med båttrafiken på Dalslands Kanal. På banan förekommer även godstrafik mellan Billingsfors och Mellerud. För lokala godstransporter finns dåligt underhållna spår från Melleruds station till industriområdet Österråda. Det finns idag inga slut- eller målpunkter för järnvägsgods i kommunen. Vid järnvägar gäller att det ska vara byggnadsfritt på ömse sidor 30 meter från spårmitt. Vägar Melleruds kommun genomkorsas av två större vägar, Europaväg 45 och väg 166. Båda är rekommenderade som primära transportvägar för farligt gods. Även väg 2221, mot Åsensbruk, har tunga transporter. För E45 råder byggnadsfritt avstånd på 50 meter från gränsen mot Vänersborg till Solberg, strax norr om Melleruds tätort. Därifrån till Åmålsgränsen är det byggnadsfria avståndet 30 meter. 30 meters byggnadsfritt avstånd gäller även för väg 166 samt delar 11
av väg 2221. För övriga allmänna vägar gäller byggnadsfritt avstånd på 12 meter. Trafiksäkerhetsåtgärder har vidtagits längs E 45 genom Melleruds tätort. Dels rondeller vid södra infarten och vid korsningen E45/ väg 166, dels begränsad rätt till vänstersvängar för trafik som kommer norrifrån. Busstrafik Västtrafik knyter med direkt busstrafik ihop tätorterna i Melleruds kommun, samt centrala Mellerud med samtliga angränsande tätorter. Anropsstyrd lokal linjetrafik finns till Bolstad, Grinstad, Järn, samt Myckleäng, Ör och Kroppefjälls fritidscenter. Privata långfärdsbussar erbjuder direktbuss till bland annat Göteborg, Karlstad, Borlänge och Falun. Skolskjutstrafiken för grundskoleeleverna körs idag helt åtskiljd från övrig kollektivtrafik. Cykelvägar Kommunen har under de senaste åren byggt ut cykelvägarna och det är idag möjligt att på separata cykelvägar ta sig från Dals Rostock, via centrala Mellerud, till Vita Sannar och Sunnanå. Idag finns inga planer på att i den närmaste framtiden ytterligare förstärka gång- och cykelvägnätet. Flyg Närmaste flygplats är Malöga (Trollhättans- Vänersborgs flygplats). Vissa av de så kallade hinderytor som sträcker sig från flygplatsen går in i Melleruds kommun. Detta innebär att kommunen vid projektering av höga hinder, till exempel vindkraftverk, måste samråda med flygplatsen. Telekommunikation Med några få undantag är i stort sett hela kommunen täckt av 3G, vilket innebär möjligheter till mobilt Internet, samt telefon. För ADSL/bredband via kabel är täckningen inte fullt lika god, men i samtliga tätorter finns möjlighet till detta. Telia håller för närvarande på att bygga ut ADSL-möjligheterna även på landsbygden. Riksintressen Europaväg 45 har av Vägverket benämnts som riksintresse. Riksintresset berör samtliga kommuner längs vägens sträckning. Utbyggnad av vägen till mötesfri 2+1-väg pågår norr om Melleruds tätort. Järnvägarna Göteborg-Karlstad och Göteborg-Oslo är förklarade som riksintressen. Beslutade förändringar Det finns markreservationer för nya sträckningar av E45 väster om centrala Mellerud och öster om Erikstad. Vägverket har inte med de nya förbifartslederna i sin gällande planering (2010-2021), och har därför meddelat att de inte kan hävda reservaten. Kommunstyrelsen har dock beslutat att behålla dem i översiktsplanen för att möjliggöra en framtida omdragning av E45. Vägverket har aviserat intresse att för kommande planperiod förbättra vägen från Dykällan till Mellerud. Markkorridorerna framgår av Karta 1 För järnvägen finns en planerad utbyggnad till dubbelspår mellan Skälebol, där Norgelänken skiljs från Vänerbanan, och Öxnered, som kan komma att reducera restiden till Göteborg till under en timme. Hela sträckan Öxnered-Dals Rostock avsätts som järnvägsreservat för att möjliggöra utbyggnad till dubbelspår. Likaså reserveras mark vid Skälebol för att på sikt kunna anlägga ett triangelspår enligt nedan. Västtrafik AB har träffat överenskommelse med Värmlandstrafiken AB och SJ om utökad trafik med regionaltåg mellan Göteborg och Karlstad till 7-8 dubbelturer per dag med början preliminärt 2010. Tendenser Med anledning av den planerade ökningen av godstrafik har Banverket visat intresse för att anlägga ett nytt triangelspår vid Skälebol med förbindelse från Norge norrut via Mellerud och Kil. Det diskuteras också att på lång sikt ge Norgelänken en ny sträckning, som innebär att den inte kommer att gå genom Dals Rostock. Även godstrafik på DVVJ diskuteras. Parallellt är en förstudie i Fyrbodals kommunalförbunds regi om en godsterminal vid Melleruds station på gång. Utvecklingsmöjligheter Fortsatt förbättring av kommunikationerna, både vägar och järnvägar, samt tillgången till kollektivtrafik. (Se avsnitt 3a) Framtagande av strategi för kollektivtrafik. Samordning av linje- och skolskjutstrafik. Förbättring av tillfartsvägar från Vänerkusten till E45, med pendel- och samåkningsparkeringar vid busshållplatserna. Resecentrum i Melleruds tätort med förbättrade tillfarter. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar. 12
3g. Energiförsörjning Kommunens vision är att det i Mellerud produceras minst lika mycket energi som det förbrukas. I energi- och klimatstrategin för kommunen som antogs 2006 anges ingen fossil energi ska användas i kommunala verksamheter år 2020, vare sig till uppvärmning eller transporter. 2006 hade de senaste åren fem nya vindkraftverk tagits i drift, tre mindre vattenkraftverk effektiviserats eller byggts ut, ca 250 hushåll investerat i nya värmeanläggningar för biobränsle, ett hundratal bergvärmeanläggningar samt en ansenlig mängd luftvärmepumpar installerats I kommunen fanns då 28 kvm solfångaryta per 1 000 invånare, mot 20 m 2 i riket. 13 % av den totala energikonsumtionen 2006 bestod av lokalt producerad förnyelsebar energi. Parallellt med översiktsplanen har kommunen tillsammans med övriga Dalslandskommuner utarbetat ett förslag till vindkraftsplan. I den pekas i första hand Dalboslätten, söder om Melleruds tätort, ut som lämpligt utbyggnadsområde för vindkraft. Även delar av norra Kroppefjäll, området strax väster om Erve, och ett område i södra delen av Kroppefjäll, nära Vänersborgsgränsen, kan bli aktuella för utbyggnad. Dessutom ska gårdsverk tillåtas i hela kommunen. Vindkraftverk som byggs i närheten av järnväg ska placeras minst vindkraftverkets höjd + 20 meter från spårmitt. Vid projektering av vindkraftverk med totalhöjd över 50 meter, inom 30 km från närmaste järnväg måste samråd genomföras med Banverket. Nuläge Det finns i kommunen ett tiotal vattenkraftverk. De största finns i Håverud och Upperud, ett av mellanklass i Åsebro. Tre av de mindre kraftverken, Assarebyn, Krokfors och Vena, har byggts ut med så kallade LIPpengar. Vindkraften är i huvudsak lokaliserad till södra Dalboslätten. Idag finns 27 vindkraftverk uppsatta. De vindkraftverk som är i drift står för cirka 50 % av kommunens totala elförbrukning. Ytterligare 12 vindkraftverk har beviljats bygglov. Fjärrvärmeanläggningar finns i centrala Mellerud, i Åsensbruk och i Dals Rostock. Avloppsreningsverket i Sunnanå producerar rötgas som i huvudsak täcker det egna uppvärmningsbehovet. Genom kommunen går två större kraftledningar (400 kv). Båda går i nordsydlig riktning på ömse sidor Örsjön, men båda öster om Erve. Tre bensinstationer i centrala Mellerud har etanoltankar. Det finns ännu ingen bensinstation i kommunen som erbjuder tankning av biogas. Riksintressen De två stora kraftledningarna är av riksintresse. Kraftledning strax öster om sjön Erve. Energimyndigheten beslutade i maj 2008 vilka områden som är av riksintresse för vindbruk. Inget område i Mellerud omfattas av beslutet. Karta 3.1 visar kraftledningarnas dragning. Tendenser Det finns starka önskemål om utbyggnad av vindkraften. Ytterligare 17 vindkraftverk är under planering. Enligt ny lag om vindkraft kommer det inte längre att behövas bygglov för att bygga enstaka nya vindkraftverk. Tillstånd för vindkraftparker söks hos länsstyrelsen. I vissa fall räcker det dock med en anmälan till kommunen. Det finns planer på att ersätta befintligt fjärrvärmekraftverk i Dals Rostock och då placera det så att det ska kunna betjäna också Karolinerskolan och hushåll på orten. Kommunen är delaktig i ett biogasprojekt tillsammans med Vänersborgs kommun. I projektet kommer gårdar på Dalboslätten att producera rågas som leds till Brålanda för uppgradering till fordonsgas. Utvecklingsmöjligheter Utbyggnad av vindkraften Fortsatt effektivisering av befintliga värmesystem. Utbyggnad av fjärrvärme/närvärmecentraler, solvärme och solceller. Byggnad av biogasanläggningar, både för produktion av biogas och biogastappställe. 13
3h. Vatten, avlopp och renhållning EU har antagit ramdirektiv för vatten. Genomförandet av direktivet ligger på centrala statliga myndigheter och vattenmyndigheter, ett för varje vattendistrikt i landet. Mellerud tillhör Västerhavets vattendistrikt. Vattendistriktet har arbetat fram ett omfattande åtgärdsprogram för vattenvård för det grundvatten och ytvatten som finns i bland annat Melleruds kommun. Mellerud har i princip ställt sig bakom åtgärdsprogrammet. Vattenfrågan behandlas också i naturvårdsprogrammet och det kommande miljöhandlingsprogrammet. Nuläge Vatten Vattenförekomster Länsstyrelsen fastställde 2009-12-15 miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster i regionen. I Mellerud finns tre avrinningsområden, med vardera ett antal vattenförekomster, identifierade. Dalbergsån-Holmsån Den ekologiska statusen i detta område skiftar, från god till måttlig och på vissa ställen otillfredsställande. Bristerna beror i huvudsak på övergödning. Den kemiska ytvattenstatusen i området är god. Upperudsälven Både ekologisk status och kemisk ytvattenstatus i området är god. Vänern Både ekologisk status och kemisk ytvattenstatus i området är god. De fastställda miljökvalitetsnormerna säger att samtliga vatten i kommunen ska ha god ekologisk status år 2015, och god kemisk ytvattenstatus år 2021. Kommunen arbetar för att uppnå detta. Detaljerad beskrivning av varje sjö och vattendrag, och deras status, finns i naturvårdsprogrammets bilaga 2, Naturdatabank. Se även karta 3.3 Vattenskyddsområden Det finns fyra fastställda vattenskyddsområden i kommunen: Vita Sannar (vattendom 1979) Sverkersbyn (1996) Dalskog (1996) Anolfsbyn (1972) Den sistnämnda är tagen ur drift på grund av dålig vattenkvalitet, men ska behållas som skyddsområde. Skyddsområdet vid Vita Sannar behöver skyltas. Vita Sannars vattenverk Vita Sannar är ett ytvattenverk som tar sitt vatten från Vänern. Vattenverket betjänar Melleruds tätort samt området söder om Mellerud och öster om E45. Landsbygdsområdet betjänas i huvudsak genom Grinstad vatten, som har cirka 600 abonnenter anslutna till sitt nät. Vattenverket har god kapacitet och kommer att klara av att betjäna eventuell nybebyggelse inom sitt område. Vita Sannars vattenverk fungerar som reservvattenverk för Sverkersbyns vattenverk. Vattenverket kommer att renoveras invändigt och kemikaliebyten kommer att ske för att driftoptimera processen. Skyddsområdet för ytvattentäkten kommer att uppdateras till moderna krav. Skyddet av anläggningen kommer att förbättras. Sverkersbyns vattenverk Sverkersbyn är ett ytvattenverk som tar vattnet från sjön Näsölen. Det är kommunens äldsta vattenverk, byggt 1937, och betjänar idag Dals Rostock, Bränna, Åsensbruk, Håverud och delar av Melleruds tätort. Nyligen har vattenverket bytt kemikalier för att säkerställa kvaliteten på dricksvattnet. Sverkersbyns vattenverk fungerar som reservvattenverk för Vita Sannars vattenverk. Vattenverket har god kapacitet och kommer att klara av att betjäna eventuell nybebyggelse inom sitt område. Vattenverket kommer att renoveras invändigt och kemikaliebyten kommer att ske för att driftoptimera processen. Skyddsområdet för ytvattentäkten kommer att uppdateras till moderna krav. Skyddet av anläggningen kommer att förbättras. Dalskogs vattenverk Dalskog är ett grundvattenverk. Vattnet pumpas till en reservoar i vattenverket, därifrån direkt ut på ledningsnätet. Vattnet håller så god kvalitet att det inte behöver renas eller desinficeras. Vattenverket betjänar Dalskog samt Dalskogs Källa, som tappar vattnet på flaskor för vidareförsäljning. Dalskogs vattenverk har god kapacitet och kommer att klara av att betjäna eventuell nybebyggelse inom sitt område. Skyddsområdet för grundvattentäkten kommer att uppdateras till moderna krav. Skyddet av anläggningen kommer att förbättras. Reservvattenverk Kommunen har tre reservvattenverk med placering i Dals Rostock, Åsensbruk och Anolfsbyn. 14
De tre reservvattenverken ska ha nya skyddsområden år 2010 och processutrustningen i verken ska moderniseras. Ledningsnätet Vattenledningarna är på sina håll mycket dåliga. Åtgärder med att laga och byta ut ledningar pågår. Kontinuerligt mäts VA-nätet in digitalt för att säkra det ledningssystem vi har idag. För att säkerställa vattenförsörjningen på lång sikt och vid krissituationer bör reservvattenfrågan utredas. Ej anslutna områden Köpmannebro och Snäcke samt landsbygdsområden saknar idag kommunalt vatten. Avlopp Sunnanå avloppsreningsverk Sunnanå betjänar Dals Rostock och Melleruds tätort. Reningsverket producerar rötgas som i stort sett täcker verkets eget behov av uppvärmning. En oljepanna används vid toppbelastningar och fungerar som reservvärme. Slammet från verkets reningsprocesser används som sluttäckningsmaterial på Melleruds avfallstippar. Kommunen planerar att bygga om avloppsreningsverken i Erikstad och Åsebro till pumpstationer och att avloppsvattnet pumpas till Sunnanå för rening. Även när åtgärden är genomförd kommer det att finnas överkapacitet i Sunnanå som kan klara av eventuell nybebyggelse i det område verket betjänar. Åsensbruk avloppsreningsverk Åsensbruk betjänar Bränna, Åsensbruk och Håverud. Verket har överkapacitet och skulle kunna ta emot avloppsvatten från till exempel Köpmannebro, men detta kräver nya ledningsdragningar. Dalskog avloppsreningsverk Verket servar Dalskog. Det har nyligen moderniserats med ny mekanisk rening för att säkerställa driften. Verket har en viss överkapacitet. Ledningsnätet Sanering av avloppsledningsnätet pågår för att minska inläckage vilket ger färre källaröversvämningar och bräddningar i framtiden. Ej anslutna områden Köpmannebro och Snäcke, stora delar av Dalboslätten samt merparten av landsbygdsområdena i norra och västra Mellerud saknar idag kommunalt avlopp. Det innebär att antalet enskilda avloppsanläggningar i kommunen är stort, vilket innebär en betydande miljöpåverkan. Dalslands miljökontor ställer idag differentierade krav på enskilda avlopp grundat på fastställd ekologisk vattenstatus i det område avloppet ligger. Inom områden med samlad bebyggelse bör avloppsfrågan därför i första hand lösas genom anslutning till gemensam anläggning. Kommunen har initierat en ny utredning om avloppsfrågan i Köpmannebro. Avfallshantering I Melleruds kommun finns sju kompletta återvinningsstationer för inlämning av förpackningar och tidningar. Fyra av anläggningarna finns i Melleruds tätort, en i vardera Grinstad, Dals Rostock och Åsensbruk. Hushållens övriga avfall sorteras i gröna och röda plastpåsar. Avfallet transporteras till Heljestorps avfallsanläggning, Vänersborg. Anläggningen drivs av RagnSells. Innehållet i de gröna påsarna blir till biogas genom rötning. De röda påsarna går till förbränning. Hunnebyns avfallstation används för deponi av inert avfall (grus och sten), samt som återvinningscentral, omlastningsstation av grovavfall och miljöstation för lämning av farligt avfall. Den tidigare deponin vid avfallsstationen håller på att sluttäckas. Sluttäckningen ska vara klar år 2015. Information om avfallshanteringen finns med i den kommunala almanacka som varje år delas ut till samtliga hushåll i kommunen. Informationen finns även på kommunens hemsida. Det finns i kommunen behov av att skapa muddertippningsplatser. Tendenser Vattenförbrukningen minskar för närvarande. Avfallsdeponi ersätts alltmer av återvinning. Utvecklingsmöjligheter Framtagande av vattenförsörjningsplan. Ansluta fler hushåll till det kommunala avloppsnätet Skapa muddertippningsplatser. Anläggande av fler våtmarker. 15
3i. Utbildning Nuläge Idag finns förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och fritidshem på följande platser i kommunen: Centrala Mellerud Tre förskolor, tio familjedaghem, samt tre grundskolor, varav två med förskoleklass och fritidshem. Åsebro Förskola, tre familjedaghem, samt grundskola med förskoleklass och fritidshem. Dals Rostock Förskola samt grundskola med förskoleklass och fritidshem. Åsensbruk Förskola samt grundskola med förskoleklass och fritidshem. Totalt fanns våren 2009 338 barn inskrivna i förskole-verksamheten (förskola och familjedaghem) och 1 005 barn i förskoleklass och grundskola. Gymnasieskola med fem nationella program samt det individuella programmet, som även omfattar ett lärlingsprogram, finns i centrala Mellerud. För övriga 12 nationella program är eleverna hänvisade till gymnasieskolor i andra kommuner. Våren 2009 går 242 elever i kommunens egen gymnasieskola och 266 i gymnasieskolor i andra kommuner, inklusive friskolor. Vuxenutbildningen finns spridd på flera lokaler i centrala Mellerud. Närmaste högskolor är Högskolan Väst i Trollhättan och HDK vid Stenebyskolan (Göteborgs universitet). Beslutade förändringar Under 2009 och 2010 genomförs en kommunal omorganisation inom utbildningsväsendet. Ingen skola kommer att läggas ner i samband med detta. Tendenser Under 2007 och 2008 ökade födelsetalen ökat i kommunen. Detta kommer att innebära ett ökat tryck på förskoleverksamheten, främst i centrala Mellerud. I december 2008 fanns det i kommunen 393 barn i förskoleålder (1-5 år). Med de växlande födelsesiffrorna är det svår att göra hållbara långtidsprognoser för antalet förskolebarn. I förskoleklass och grundskola är tendensen de närmaste åren vikande elevunderlag. Under våren 2009 finns det 1 005 elever i dessa skolformer. Detta sjunker och kommer 2013 att vara cirka 840. Därefter kommer det under ett par år att öka något. Antalet elever i gymnasieålder minskar de närmaste åren. Under toppåren 2008 och 2009 har Mellerud haft cirka 460 ungdomar i åldern 16-19 år. Detta sjunker på några års sikt till strax under 300. Nationellt är en rad förändringar beslutade som på olika sätt kommer att påverka utbildningsväsendet i kommunen. Avgiftsfri allmän förskola för alla barn från och med hösten det år de fyller tre år. Innebär ett ökat tryck på förskolorna i kommunen, med runt tio extra barn per år. Det kan också på sikt leda till att fler föräldrar önskar förskola istället för familjedaghem för sina barn. Fri etableringsrätt för förskolor och familjedaghem i privat eller kooperativ regi. I centrala Mellerud planeras en fristående förskola för öppning hösten 2010. Ny läroplan för den obligatoriska skolan med återgång till en stadieindelad skola, något som också finns med i propositionen om en ny lärarutbildning. ny skollag. Proposition om en ny gymnasieskola. Innebär stora förändringar i programstrukturen. Tre av programmen i Mellerud omformas. Utvecklingsmöjligheter Attraktiva förskolor och skolor för att locka fler barnfamiljer till kommunen. Beaktande av förskole- och grundskolefrågor i samband med planering av större bostadsområden. Utredning kring förskoleverksamhetens dimensionering. Regional samverkan kring de föreslagna yrkesprogrammen. Samverkan kring Högskolan Västs utveckling för att ge ökade möjligheter till högskolestudier på pendlingsavstånd för Mellerudsbor. 16