Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 1FH10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08. Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-10-09 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-04-05
Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 1FH10 1.2. Programmets namn Folkhälsovetenskapsprogrammet Study Programme in Public Health Sciences 1.3. Omfattning 180 högskolepoäng (180 ECTS-poäng) 1.4. Ikraftträdande Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjar sina studier från och med Ht 2010. 1.5. Behörighetskrav Ma C, En B med lägst betyget Godkänd/3 1.6. Examen Medicine kandidatexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap (Bachelor of Medical Science with a Major in Public Health Sciences) 2. Mål Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis. 2.1. Mål för grundnivå enligt högskolelagen Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 2.2. Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området
Sid 3 (6) samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 2.3. Mål för folkhälsovetenskapsprogrammet vid Karolinska Institutet Folkhälsovetenskapsprogrammet syftar till att förbereda studenten för forskning inom ämnet folkhälsovetenskap och ett självständigt yrkesarbete inom något av följande verksamhetsområden: planera, samordna, genomföra och utvärdera hälsofrämjande arbete på grupp- eller samhällsnivå inom primär- och landstingskommunal, privat eller statlig verksamhet, analysera och tolka hälsoutveckling och hälsosystem med avseende på effektivitet och jämlikhet samt sammanställa och värdera internationell forskning inom området inom regional, nationell och internationell samhällsmedicinsk och hälsopolitisk verksamhet, eller inom hälso- och sjukvården analysera behov av förebyggande hälsooch sjukvård utifrån ett specificerat befolkningsansvar och föreslå åtgärder baserade på epidemiologiska, medicinska, etiska och hälsoekonomiska underlag. Utöver de nationella målen gäller följande mål för folkhälsovetenskapsprogrammet vid Karolinska Institutet: Kunskap och förståelse Efter genomgången utbildning skall studenten ha kunskap om förekomst av sjukdom och ohälsa i befolkningen samt viktigaste orsaker nationellt och internationellt, visa kunskap och kunna redogöra för etiska, medicinska och ekonomiska kriterier för prioritering inom hälsopolitik och sjukvård, kunna värdera och tolka data om sjuklighet och ohälsa i befolkningen samt ha förståelse för hur samband mellan riskfaktorer och sjuklighet analyseras, sammanfatta relationen mellan folkhälsa och hållbar utveckling, nationellt och globalt, och visa kunskap om hur projektarbete i grupp genomförs, organisering och
Sid 4 (6) genomförande av projekt samt hur konstruktiv samverkan skapas i en grupp av människor med olika kompetens. Färdighet och förmåga Efter genomgången utbildning skall studenten visa förmåga och färdigheter i att beskriva och analysera hälsoutveckling, sjukdomsmönster och dess bestämningsfaktorer och konsekvenser i en befolkning, använda relevanta epidemiologiska och kvalitativa metoder och kritiskt värdera denna typ av kunskap, utforma, genomföra och utvärdera sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande program, bedöma konsekvenser för folkhälsan av åtgärder inom olika samhällssektorer, som direkt eller indirekt påverkar folksjukdomarna, dess orsaker och konsekvenser, genomföra och värdera hälsoekonomiska analyser av hälso- och sjukvårdsinsatser, kunna analysera behov, efterfrågan, utbud och konsumtion av hälsooch sjukvård i en befolkning, och analysera olika sjukvårdssystem med avseende på finansiering och styrning och kunna redogöra för olika huvudtyper av finansiering och organisation av internationella sjukvårdsystem, och utveckla en projektplan och genomföra ett förbättringsprojekt. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgången utbildning skall studenten visa en förmåga att vetenskapligt värdera vilken kunskap och vilka metoder som är effektivast för att förebygga folksjukdomar på grupp- och samhällsnivå. 3. Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet folkhälsovetenskap är tvärvetenskapligt och utgörs av medicin (epidemiologi, socialmedicin, yrkesmedicin m.m.), samhälls- och beteendevetenskap (sociologi, psykologi, antropologi, statsvetenskap, ekonomi m.m.) samt humanistiska vetenskaper (filosofi, etik och historia). Ämnet täcker således flera paradigm samt flera förklaringsnivåer, såväl biologiska som psykologiska, sociala och kulturella. Genom studier inom huvudområdet utvecklar studenten kunskap om samhällsstrukturens, miljöns, arbetslivets, sjukvårdssystemets och levnadsvanornas betydelse för befolkningens hälsa. Studierna utvecklar även kunskap om hur förekomst av sjuklighet och ohälsa kan relateras till bakgrundsfaktorer i samhället och den yttre miljön, och metoder för sådana analyser. Studierna bibringar också metoder för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, hälsopolitik samt om folkhälsoarbetets betydelse för olika grupper i befolkningen. Studierna inom huvudområdet ligger till grund för såväl forskning som utbildning och praktisk tillämpning av folkhälsovetenskap. Kunskapsområdet tillämpas på lokal, nationell och internationell nivå, och appliceras i samarbete med myndigheter, enskilda organisationer samt hälso- och sjukvården. Kunskapsområdet ligger till grund för evidensbaserat sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete.
Sid 5 (6) 4. Innehåll och upplägg 4.1. Huvudsakligt innehåll Under de tre första terminerna ges en översikt av folkhälsovetenskapens olika delområden med betoning på ämnesområdets tvärvetenskapliga karaktär. Vetenskapsfilosofi och etik samt grunderna i kvantitativa och kvalitativa metoder studeras och orsaker till de stora epidemiska sjukdomarna och globala skillnader i hälsa analyseras. Sjukdomsläran betonar de folksjukdomar som innebär en stor belastning på samhället inklusive sjukvården. Modernt folkhälsoarbete presenteras. Stor vikt läggs vid ett kunskapskritiskt förhållningssätt med exempel från vetenskapligt utvärderade åtgärder. Övningar används för att introducera olika metoder för att beräkna skillnader i hälsa och riskfaktorer mellan grupper och befolkningar. Exempel på vetenskapligt utvärderade sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder analyseras. Samhällsanalytiska modeller används för att lyfta fram hälsopolitik, lagstiftning och olika organisationers ansvar och delaktighet. Teori och praktik genomförs med handledning av yrkesverksamma folkhälsovetare eller, beroende på praktikplats, individer med annan bakgrund. Realistiska övningar genomförs för att träna studenterna i att planera och utvärdera åtgärder t.ex. i en kommun. Termin fyra ägnas åt tillämpad folkhälsovetenskap där studenten fördjupar sig i utvärderingsmetodik. Därutöver introduceras studenterna i framtidsområden såsom hållbar utveckling och projektledning och management. Under termin fem kan studenten välja kurser om totalt 30 högskolepoäng inom ett urval av ämnesområden som ger en tvärvetenskaplig förstärkning till exempel inom näringslära, statsvetenskap, miljövetenskap, statistik, sociologi, etnologi och nationalekonomi. Även andra ämnesval kan vara möjliga efter godkännande av programnämnd/motsvarande. Delar av utbildningen kan förläggas utomlands i enlighet med Karolinska Institutets internationella policy och inom ramen för programmets internationella utbyte. Som ett led i internationaliseringen kommer kurser att erbjudas studenter vid universitet med vilka programmet har utbytesavtal. Betydelsen av genus och etnicitet i ett folkhälsoperspektiv är ett återkommande inslag genom hela utbildningen. Under termin sex tas folkhälsovetarens professionella identitet och yrkesroll upp i ett organisations- och ledarskapsperspektiv med tonvikt på socialt entreprenörskap. Som stöd för uppsatsarbetet ges kurser i både kvantitativa och kvalitativa metoder. 4.2. Pedagogisk grundidé Oavsett metoden - problembaserat lärande, fallmetodik, reflekterande seminarier, praktiska övningar under fältarbete etc. - är målet att studentens upplevelser och erfarenheter ska stå i centrum. I och med en statistisk uppgift formulerar studenten frågor, undersöker, experimenterar, löser problem, reflekterar och tar ansvar. Detta är ett exempel på hur målet kan operationaliseras. All inlärning blir således en process där tidigare kunskap kompletteras med ny respektive, där så är lämpligt, byts ut mot ny. Pedagogiken går ut på att stödja inlärning av nya idéer samt underlätta att dessa integreras i studenternas tankesystem. Detta förhållningssätt genomsyrar lärandet under hela utbildningen, som också präglas av kontakt
Sid 6 (6) med en forskande fakultet. Utbildningen präglas av ett globalt och lokalt (glocal) perspektiv. Såväl nationella som internationella praktikplatser erbjuds. Utbildningens pedagogiska grundidé är baserad på David Kolbs modell för upplevelsebaserat lärande. "Upplevelsebaserat lärande är en process genom vilken deltagaren konstruerar kunskaper, färdigheter och värderingar genom direkta upplevelser". Kolb's experiential learning theory (Kolb, 1984). 4.3. Undervisningsspråk och kurslitteratur Undervisningsspråk är svenska men kurser på engelska kan förekomma. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används. 5. Övergångsbestämmelser -- 6. Övriga riktlinjer 6.1. Betygsskala Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan. 6.2. Tillträdeskrav till högre termin För tillträde till termin 3 krävs: 45 högskolepoäng från termin 1 2. För tillträde till termin 6 krävs: samtliga kurser godkända från termin 1 4 Utöver detta kan det finnas kursspecifika förkunskapskrav, se respektive kursplan. 7. Studieplan med ingående kurser Termin Kursbenämning Högskolepoäng Nivå Progression i huvudområde 1 Folkhälsovetenskap 1 30 Grund G1 2 Folkhälsovetenskap 2 30 Grund G1 3 Folkhälsovetenskap 3 30 Grund G2 4 Tillämpad 30 Grund G2 folkhälsovetenskap 5 Valbara kurser 30 Grund 6 Folkhälsovetenskap 4 15 Grund G2 6 Examensarbete i folkhälsovetenskap 15 Grund G2