Årsredovisning Regionsjukvårdsnämnden 2014

BESLUTSUNDERLAG 1(1) Regionsjukvårdsstaben Göran Atterfors 2015-03-03 SVN 2015-2 Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen Årsredovisning Regionsjukvårdsnämnden 2014 Årligen görs en årsredovisning för Regionsjukvårdsnämnden (från 2015 Samverkansnämnden). Materialet är strukturerat enligt nedan. nämndens verksamhet under året avtalsuppföljning uppföljningsplan i bilaga 1 kommentarer till regionala systemmått i bilaga 2 regionala systemmått i bilaga 3 regionala systemmått, diagram, bilaga 4 Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad årsredovisning Anders Henriksson Vice ordförande Landstinget i Kalmar län Christina Edward Planeringschef Landstinget i Kalmar län

1 Dnr: SVN 2015-2 Samverkansnämnden Årsredovisning Regionsjukvårdsnämnden 2014 Landstinget i Östergötland och Landstinget i Jönköpings län bildar regioner från 2015. I texten i nedanstående årsredovisning används begreppen landsting då dessa varit aktuella för redovisningsperioden. I logotyper, titulaturer och beslutssats används dock de nya begreppen då beslut sker i ny struktur. Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden (RSN) är en gemensam nämnd med representation från landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping med placering i Östergötland. Nämnden är underställd landstingsfullmäktige och är en politisk nämnd med egen beslutanderätt i regionsjukvårdsfrågor. I ändrat reglemente från 2105-01-01 benämns Regionsjukvårdsnämnden fortsättningsvis Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen. Under 2014 har Regionsjukvårdsnämnden beslutat om: - årsredovisning 2013 för RSN inklusive uppföljningsplan och regionala systemmått - att avge remissvar avseende förslag om nationell nivåstrukturering av kurativt syftande kirurgi vid peniscancer - att utse tjänstemannarepresentant i beredningsgrupp för CeHis/INERA (Agneta Jansmyr, landstingsdirektör i Landstinget i Jönköpings län) - remissvar rörande Socialstyrelsens förslag till nationella målnivåer inom strokesjukvård, hjärtsjukvård och diabetesvård (delegationsbeslut RSN:s presidium) - att avge yttrande över promemoria En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst - att nominera ledamöter till det nationella screeningrådet (Mia Frisk (KD), Landstinget i Jönköpings län och Christoffer Bernsköld (S), Landstinget i Östergötland) - delårsrapport 08 för RSN - att avge yttrande över preliminär version av nationella riktlinjer för diabetesvård - att godkänna och rekommendera tillämpning avseende nationell nivåstrukturering av kurativt syftande kirurgisk behandling av peniscancer

2 - regional överenskommelse om samverkan och vård i regionen samt vård vid US 2015 - priser och ersättningar för Sydöstra sjukvårdregionen 2015 - ändrat reglemente mot bakgrund av regionbildningar i Landstinget i Östergötland och Landstinget i Jönköpings län samt ambition att öppna upp samarbetet inom Sydöstra sjukvårdsregionen för frågor utöver rena hälso- och sjukvårdsfrågor - ändrat regionsamverkansavtal som en konsekvens av nytt reglemente samt ny patientlag som bland annat reglerar invånarnas rätt att fritt söka öppen specialistvård samt listning vid vårdcentral i annat landsting - godkännande av Strategisk utvecklingsplan för cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen 2015-2018 samt rekommendation att utvecklingsplanen godkänns av landstingsstyrelse/regionstyrelse i respektive landsting I övrigt har nämnden behandlat följande ärenden: Genomgång av resultat i Öppna jämförelser 2013 där Sydöstra sjukvårdregionen generellt ligger väl till i landet. Områden där sjukvårdsregionen ligger relativt sämre till, exempelvis cancer, kommer att bli föremål för fortsatt arbete. Handlingsplan regionalt diabetesråd har presenterats Information har lämnats från RCC. Noterades särskild den genomförda konferensen i Kalmar 6 mars med huvudtemat ledning och styrning av cancersjukvården. Dessutom har redovisats resultatet av de sex patientlöftena till cancerpatienter. Slutligen har information lämnats angående Socialstyrelsens platsbesök vid RCC sydöst under hösten. Sammanfattningsvis kan konstateras att förbättringar sker, dock i en alltför låg takt. Seminarium har genomförts angående uppdaterade riktlinjer för missbruk och beroende. De slutliga riktlinjerna beräknas vara klara under våren 2015. Redovisning har lämnats över den regionenkät som gjordes hösten 2013 som syftat till att göra en uppföljning av samverkan i sjukvårdsregionen. Information har givits från samtliga RMPG (Regionala Medicinska Program Grupper) i form av sammanställd årsrapport med muntlig föredragning. En utredning om förutsättningarna för ökad donationsverksamhet inom sjukvårdsregionen har påbörjats. Diskussioner om tidigare yttrande över gemensamt ambulansflyg och ambulanshelikopter

3 Diskussioner om gemensamt regionalt målarbete har genomförts. Information har lämnats om platsbesök från Socialstyrelsen angående nationell traumautredning. En information via videolänk har lämnats från TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket). I korthet berörde informationen följande punkter: - överblick över den svenska läkemedelsmarknaden - aktuella frågor avseende prissättning - pågående arbeten inom TLV samt ambitionerna med att involvera landstingen i TLV:s arbete Ordförandeskap i RSN Ordförandeskapet för 2014-2015 upprätthålls av Landstinget i Östergötland. (Från 2015 Region Östergötland). Regional uppföljning - regionsamverkansavtal I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensam intressegemenskap vilka kan ses som grundläggande målsättningar där parterna förbinder sig genom avtalet att - gemensamt verka för att stärka Sydöstra Sjukvårdsregionen som samverkansområde - tillgodose regioninvånarnas behov av högkvalitativ vård - främja och bidra till hälsa i regionen - främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård i regionen - utveckla samverkan i regionen för att etablera en gemensam kunskapsbas och solidariskt hjälpa varandra att utvecklas. Nämnden har prioriterat att skapa en gemensam värdegrund för regionens sjukvård och bygga en basstruktur för samarbete snarare än att i varje läge ta fram regionalt gemensamma (mätbara) mål även om diskussioner nu påbörjats. Några definitiva ställningstaganden har inte gjorts men där en av arbetsinriktningarna är att ansluta sig till de nationella målnivåerna som tas fram i samband med nya nationella riktlinjer. Se även avsnitt Regional uppföljning regionala systemmått nedan. Ett kvitto på väl fungerande samarbeten kan ändå noteras i de, under hösten presenterade resultaten av öppna jämförelser, där återigen Sydöstra sjukvårdsregionen förvarar sin position nationellt. Ett område som kan tjäna som ett exempel där ändå ett målarbete initierats, är den satsning som görs inom ramen för Regionalt cancercentrum (RCC) med mål på bland annat kortare ledtider och gemensamma vårdprogram.

4 Regelbunden avrapportering sker till nämnden. Resultaten förbättras om än i långsam takt. Ett annat exempel på att utveckla strukturer för samarbete inom sjukvården i regionen är att integrera aktörer som traditionellt inte varit engagerade inom ramen för det regionala hälso- och sjukvårdssamarbetet. Uppdrag har getts till landstingens IT- och HR-enheter med inriktning på att underlätta kommunikationen i de medicinska dokumentationssystemen samt ta fram en kartläggning och strategi på kompetensförsörjningen i regionen. Tidssatta aktivitetsplaner har tagits fram inom IT- och HR-området. IT tenderar att vara något mer komplext och snarare bygger på att integrera kommande strukturer än att konvertera befintliga. Även inom upphandlingsområdet, både för läkemedel och medicintekniska produkter, har samverkan initierats för att utnyttja möjligheten till en effektivare upphandling och därmed sänkta kostnader. Ett viktigt område inom vården är forskning där samarbete skett under många år inom ramen för FORSS. Från 2013 deltar Landstinget i Kronoberg inom detta samarbete. Samtidigt med detta har FORSS rent formellt nu lämnat RSN och styrs av de fyra landstingen tillsammans. Utöver FORSS har FoU-cheferna inom sydöstra sjukvårdsregionen etablerat ett FoU-chefsnätverk som ett led i ett stärkt forskningssamarbete. Den ökade läkarutbildningen kommer också att påverka samarbetet inom sjukvårdsregionen, framförallt när det gäller att utnyttja sjukvårdens resurser för den kliniska praktiken men även i form att utnyttja möjligheten till rekryteringsinsatser. Långsiktiga avtal har träffats mellan landstingen i Jönköpings och Kalmar län samt Linköpings Universitet om en decentraliserad läkarutbildning enligt vilka ett antal studenter kommer att få Kalmar respektive Jönköping som huvudstudieort under termin 7-11. De regionala medicinska programgrupperna (RMPG) utgör basen i det regionala samarbetet. Ett viktigt inslag i gruppernas arbete är att på ett strukturerat sätt beskriva gruppernas arbete där särskild vikt läggs vid analyser av medicinska resultat och frekvenser av olika åtgärder för hela regionens sjukvård, inte bara den som bedrivs vid Universitetssjukhuset i Linköping. Arbetet sammanställs i en separat årsrapport som redovisas till nämnden. Ett viktigt verktyg för regional sjukvårdssamverkan är den regionala webplatsen www.sydostrasjukvårdsregionen.se som utgör en grund för all informationshantering. Utöver de traditionella strukturerna redovisas aktiviter inom regionala nätverk och de uppdrag som koordineras via Regionsjukvårdsledningen. Se närmare flik Fler samarbeten.

5 Regional uppföljning uppföljningsplan I samband med föregående regionsamverkansavtal etablerades några konkreta variabler för gemensam uppföljning och som under några år avrapporterats i RSN:s årsredovisningar. Uppföljningsplanen redovisas i bilaga 1. Regional uppföljning regionala systemmått Regionsjukvårdsavtalet 2014 I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensamma värderingar enligt konceptet God vård. Regionsjukvårdsledningen har enats om att börja identifiera och följa några regionala systemmått med koppling till målsättningarna och de gemensamma värderingarna. Uppföljningsvariablerna följer strukturen enligt God-vård och följs upp enligt överenskomna mätfrekvenser. Under året gör respektive landsting egna analyser av landstingets egna data. I samband med RSN:s årsredovisning görs en gemensam regional analys. Uppföljningen av de regionala systemmåtten redovisas i bilaga 2-4. Verksamhet Avstämning Avtalet omfattar huvudsakligen fyra större vårdområden där regionala centrumråd finns etablerade: barn- och kvinnosjukvård hjärtsjukvård kirurgisk, onkologisk och ortopedisk sjukvård rekonstruktiv kirurgisk sjukvård Utöver dessa områden omfattar avtalet vård inom Närsjukvården i centrala Östergötland, smärtverksamhet, arbets-/miljömedicin samt mindre delar inom laboratoriemedicin. Kostnad i relation till ersättning Utöver uppföljning av volymer i DRG-poäng har överenskommelse skett om att följa upp avtalet genom att dels ställa ersättningen i relation till två gånger per år, efter juni och efter december. En analys har gjorts för perioden 2008-2010 och för perioden 2011-2013 där effekterna är inarbetade i avtalsramarna.

6 DRG-volym Vårdproduktionen vid US följs upp enligt DRG och redovisas i poäng. Någon gemensamt överenskommen DRG-volym finns inte budgeterad i egentlig mening utan uppföljningen inriktas på förändringar jämfört med tidigare år. DRG-volymen (summa DRG-vikt) följs månadsvis och publiceras på den regiongemensamma webplatsen. ( avser thorax/kärl, neurokirurgi och onkologi) 2010 2011 2012 2013 2014 8941 9833 10262 9480 10350 6601 6835 7509 7571 7304 5476 5534 5805 5979 5890 Ekonomi Ersättningarna för regionsjukvården delas upp i en fast del och en rörlig del för de vårdproducerande verksamheterna. Rörlig del utgörs av ett gemensamt US-pris och fakturering baseras på faktiskt utförd vård. Övriga verksamheter har helt fast ersättning. har helt fast ersättning. I nedanstående tabell visas utfall i ekonomiska termer för regionavtalet. I och med att fast del är oberoende av patientvolymer återfinns eventuella avvikelser på rörlig del. Fast Rörlig Summa (belopp mkr) avtal debitering utfall 577,9 577,9 236,6 122,2 358,8 176,8 104,1 280,9 Summa 991,3 226,3 1217,6 Utöver den rörliga del som anges i tabellen ovan, finns ett antal verksamheter som ersätts helt rörligt i den mån US utnyttjas. Landstingen budgeterar egen nivå. Under 2014 har dessa kostnader uppgått till: 9,9 mkr och avser främst Heart-mate-verksamhet, interventionell neurokirurgi vid stroke och NO-behandling vid nyfödda barn.

7 6,1 mkr och avser främst läkemedel, TS-kirurg samt separata avtal inom barnortopedi. 31,9 mkr och avser främst allogena transplantationer, Thorax-Kärl TAVI ingrepp samt blödarsjuk patient.. Samverkansnämnden föreslås BESLUTA I Östergötlands fall administreras de ekonomiska flödena via Hälso- och sjukvårdsnämnden. I de två övriga landstingen är det Landstingsstyrelsen som har motsvarande uppgift. a t t godkänna redovisad årsredovisning Barbro Naroskyin Agneta Jansmyr Alf Jönsson Regiondirektör Regiondirektör Landstingsdirektör Region Region Landstinget i Östergötland Jönköpings län Kalmar län

8 Uppföljningsplan RSN bilaga 1 till årsredovisning RSN 2014 I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensam intressegemenskap vilka kan ses som grundläggande målsättningar där parterna förbinder sig genom avtalet att - gemensamt verka för att stärka Sydöstra Sjukvårdsregionen som samverkansområde - tillgodose regioninvånarnas behov av högkvalitativ vård - främja och bidra till hälsa i regionen - främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård i regionen - utveckla samverkan i regionen för att etablera en gemensam kunskapsbas och solidariskt hjälpa varandra att utvecklas. Dessa övergripande målsättningar konkretiserades redan i det föregående regionsamverkansavtalet till nedanstående punkter som under några år avrapporterats i RSN:s årsredovisningar. Tillgodose regioninvånarnas behov av hälso- och sjukvård av hög kvalitet och med god tillgänglighet Resultat från Öppna jämförelser i Sydöstra sjukvårdsregionen - generellt Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har för nionde året i rad jämfört hälsooch sjukvården i Sveriges landsting 1. År 2014 gjordes jämförelserna med hjälp av 185 indikatorer inom de fyra huvudområdena medicinsk kvalitet, förtroende och patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Dessutom tillkom en särskild jämförelse inom cancerområdet med ungefär 70 indikatorer, och en inom läkemedelsområdet med ungefär 25 indikatorer. De allra flesta indikatorerna i de olika Öppna jämförelser-publikationerna rör medicinsk kvalitet. Huvudsyftet är att bidra till hälso- och sjukvårdens ledning och styrning genom att sporra landstingen till ökat lärande för att uppnå bättre resultat. Ökad insyn från allmänheten är ett annat syfte. Trots det stora antalet indikatorer ska man vara medveten om att jämförelserna inte fångar alla aspekter av medicinsk kvalitet, bland annat saknar vissa vårdområden med betydande vårdvolym indikatorer i jämförelsen. Vårdområden kan också vara mycket breda, och det är då svårt att med hjälp av ett fåtal indikatorer fånga den medicinska kvaliteten inom hela vårdområdet. Vid förbättringsarbete och fördjupad analys av medicinsk kvalitet är det i första hand utvecklingen av varje enskild indikators resultat som ska studeras över tid. Eftersom detta är svårt att överblicka har SKL gjort en sammanvägd skattning av landstingens medicinska resultat genom att indikatorernas 1 Öppna jämförelser 2014 Hälso- och sjukvård del 1 (Sveriges Kommuner och Landsting) Öppna jämförelser 2014 Hälso- och sjukvård del 2 (Sveriges Kommuner och Landsting) Öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård (Sveriges Kommuner och Landsting) Öppna jämförelser 2014 Läkemedel (Sveriges Kommuner och Landsting)

9 resultat inom respektive medicinskt område vägs samman till ett index, vilket sedan rangordnas gentemot andra landstings index. (Öppna jämförelser i överblick 2014, SKL.) Dessa index måste tolkas med stor försiktighet. Dels finns det goda och mindre goda resultat inom varje område, dels så bygger index på en relativ jämförelse mellan landsting vilket innebär att ett svagt resultat ändå kan vara i paritet med övriga landstings resultat om även de övriga landstingen är svaga inom området. Tabell från SKL:s rapport Öppna jämförelser i överblick 2014 Med utgångspunkt i de indikatorer som finns med i Öppna jämförelser hälso- och sjukvård och Öppna jämförelser cancersjukvård, kan sägas att länen i den sydöstra sjukvårdsregionen står sig fortsatt mycket väl i jämförelse med andra län i landet. Ovanstående SKL-tabell är sorterad efter ett vägt totalindex (exkl. cancer) där processindikatorer getts 15 % vikt var, medan resultatindikatorer fått 70 % vikt. I ett sådant index får länen i sjukvårdsregionen bäst resultat i landet alla hamnar på samma värde, tillsammans med Halland. Även i ett ovägt index där cancer inkluderas placerar sig sjukvårdsregionens län bland de högsta i landet. Det bör nämnas att samtliga län även föregående år placerat sig högt i de totalindex som gjorts. Av Öppna jämförelser 2014 framgår dock att i synnerhet Kalmar förbättrat sina medicinska resultat i jämförelse med tidigare år. Tillgängligheten har av SKL beräknats i två olika index. Ett index där ett stort antal indikatorer ingår även områdesspecifika inom t ex kirurgi, ortopedi och kvinnosjukvård (det som finns i tabellen ovan) - och ett annat med färre indikatorer. Oavsett index hör sjukvårdsregionens län till den bättre tredjedelen landsting i landet. De tre huvudmännens kostnader är relativt låga, vilket i synnerhet Kalmar och Östergötland. I Öppna jämförelser finns också uppgifter om befolkningens förtroende (Vårdbarometern) och patienternas erfarenheter av vården (Nationell patientenkät). Kalmar och Jönköping uppvisar här mycket goda resultat medan Östergötlands resultat, i synnerhet rörande förtroendet för primärvården, och den upplevda delaktigheten vid primärvårdsbesök, behöver förbättras. Till de indikatorer där samtliga huvudmän i regionen har goda resultat i en nationell jämförelse hör responstid för ambulans, dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom för personer med diabetes, tillgängligheten till vissa ortopediska operationer, brytpunktssamtal vid livet slutskede samt andelen i befolkningen som upplever att vården ges på lika villkor och efter behov. Det finns också indikatorer där alla tre huvudmän i sjukvårdsregionen presterar mindre väl. Flera av dessa återfinns inom cancerområdet. Det rör sig exempelvis om väntetid från remiss till behandling inom lungcancer, väntetid från första besök till diagnos vid malignt melanom och andel operationer med bröstbevarande kirurgi. I hela sjukvårdsregionen bör också arbetet med att höja andelen cancerpatienter som får tillgång till multidisciplinär konferens fortsätta. Andelen är fortsatt för låg för ett antal cancerdiagnoser.

10 I början av 2015 utsåg Dagens Medicin Sveriges bästa sjukhus i en undersökning som i hög grad baserades på data från Öppna jämförelser. Sjukhus från Sydöstra sjukvårdsregionen placerade sig överst i vardera kategori. US Linköping blev landets bästa universitetssjukhus, Ryhov landets bästa medelstora sjukhus och Oskarshamn länets bästa mindre sjukhus. Dessutom placerade sig de övriga östgötska sjukhusen på pallplats - Vrinnevisjukhuset blev 2:a bland de mellanstora och Motala 3:a bland de mindre. Även Kalmar sjukhus och Värnamo sjukhus hade framskjutna placeringar. Totalt sett tog sjukhus från Sydöstra sjukvårdsregionenen hem 5 av 9 pallplaceringar. Flera av sjukhusen har haft liknande placeringar under de 3 år Dagens Medicin gjort sin ranking. Landstinget Östergötland Resultaten i Öppna jämförelser pekar på att Östergötlands styrkor är en mycket god medicinsk kvalitet till låg kostnad samt en i jämförelse med tidigare år allt mer förbättrad tillgänglighet. Som framgår av SKL:s index nedan är Östergötlands resultat inom medicinska kvalitet i jämförelse med andra landsting mycket god. Detta gäller i synnerhet inom palliativ vård, diabetes, ortopedi, stroke och hjärtsjukvård. Länet är bäst i landet på 20 indikatorer, exempelvis när det gäller användning av dagkirurgi vid livmoderframfall, blodtrycks- och kolesterolkontroller vid typ 2-diabetes, blodförtunnande behandling vid stroke och förmaksflimmer och andel patienter som anser att rehabiliteringsbehovet efter stroke tillgodosetts. Parallellt med de goda resultaten finns dock förbättringsområden inom stort sett alla medicinska områden. Det rör sig bland annat om andelen vårdrelaterade infektioner, som trots förbättringar är högre än rikssnittet, tiden från sjukhusankomst till trombolys vid stroke och förekomsten av trycksår i slutenvård. Förbättringar är möjliga. Ett exempel är att länet under 2013 kraftigt ökade andelen patienter som fick tillgång till trombolys eller trombektomi vid stroke. Cancervården är ett område som uppvisar blandade resultat. Resultaten är bland de bättre i landet inom palliativ cancervård, med undantag av att flera patienter har registrerade trycksår vid bortgång - ett exempel på ett viktigt område som behöver förbättras kraftigt. Samtidigt finns en rad förbättringsområden. Inom bröstcancerområdet har vissa förbättringar skett och länet är bland de bättre i andet för flera indikatorer. Samtidigt måste resultaten förbättras ytterligare då resultaten hör till de sämre i landet för andra indikatorer. Inom tjock- och ändtarmscancer framträder en liknande bild. Ledtiderna från remiss till behandling för ett antal olika cancerformer behöver alltjämt förbättras (malignt melanom, lung-, njur-, ändtarms- och huvud-halscancer).

11 Medicinska områden: Palliativ vård (nytt 2014) 2014 2013 2012 2011 1 ej eget område ej eget område ej eget område Diabetesvård 2 1 1 1 Psykiatrisk vård 2 3 8 12 Intensivvård 2 6 2 9 Ortopedi, rörelseorganens sjukdomar 2 9 6 18 Strokesjukvård och MS (I ÖJ 2014 blev MS ett eget indexområde) Cancersjukvård (2014 kom ÖJ Cancer. Indexet för 2014 innehåller därför 3,5 ggr så många indikatorer som tidigare år, nämligen ca 70 st.) 3 6 3 6 3 19 13 10 Hjärtsjukvård 4 8 5 8 Kirurgi 5 7 11 16 Kvinnosjukvård 6 8 6 5 Graviditet, förlossning, nyföddhetsvård 8 11 11 7 Ögonsjukvård 9 Säker vård, undvikbar slutenvård m.m. (nytt 2014) 9 Hälsoinriktad sjukvård (nytt 2014) 9 Reumatoid artrit (endast 4 indikatorer) 11 Dödlighet och hälsotillstånd, undvikbar slutenvård, palliativ vård, vårdrelaterade inf. m.m. ** index saknas Läkemedelsbehandling för 2014 CP-skador (endast 2 indikatorer) - Multipel skleros - MS (endast 2 indikatorer) - Ej indexberäknat - - 16 5 6 6 11 7 5 Totalindex Medicinsk kvalitet totalt: 2 2 1 2 Viktat totalindex 2014 (0,7 resultat, 0,15 process, 0,15 tillgänglighet) 1 Viktat totalindex 2011-2013(0,6 medicinska resultat, 0,2 tillgänglighet, 0,2 förtroende), kostnad exkluderad annan viktning 2014 - - - 5 4 9 Östergötlands rangordning bland landets 21 landsting/regioner vad avser medicinsk kvalitet inom 16 medicinska områden. (Källa: Öppna jämförelser i överblick 2014, Sveriges Kommuner och Landsting). Jämförelserna mellan olika år ska tolkas med försiktighet då både indikatorer tillkommit och tagits bort mellan olika år. Det föreligger även en variation mellan olika indikatorer inom respektive medicinskt område där det finns både goda och mindre goda resultat.** (I ÖJ 2014 bröts flera indikatorer ut och bildade de nya indexområdena, "Säker vård" och "Palliativ vård". De kvarvarande utgör 2014 indexområdet "Dödlighet och hälsotillstånd.", vilket delvis förklarar försämringen.) Resultaten för den hälsoinriktade hälso- och sjukvården är för Östergötlands del blandade. Andelen som slutar röka efter stroke och andelen som får genomgå artrosskola innan höftledsoperation är bland

12 de högsta i landet. Samtidigt är andelen som slutar röka efter hjärtinfarkt, och andelen som uppger att det diskuterat tobaksvanor vid besök i primärvården, bland de lägre i landet. Inom området kostnader hör de östgötska resultaten till de absolut bästa i landet, och länet har landets lägsta strukturjusterade kostnad per invånare. Även tillgängligheten hör till de bättre i landet, och här har den östgötska utvecklingen, i jämförelse med andra landsting, varit mer positiv under de senaste åren. Bilden av de östgötska patienternas och den östgötska befolkningens förtroende för och erfarenheter av vården är bilden blandad. På frågor om befolkningen upplever sig ha tillgång till den sjukvård de behöver, om denna ges på lika villkor och på förtroendet för sjukhusen är resultaten i Östergötland mer positiva än rikssnittet, även om ett visst avstånd finns till landstingen med bäst resultat. När det gäller förtroendet för vårdcentraler samt upplevt bemötande och delaktighet vid primärvårdsbesök, är resultaten sämre än rikssnittet. Eftersom Öppna jämförelser till sin natur är relativ, är det viktigt att undersöka om indikatorernas resultat förbättras över tid. Att vara bäst bland landstingen är inte så mycket värt om resultaten försämras. Så är det dock inte. Av de indikatorer som kunde jämföras med föregående hade mellan 2013 och 2014 drygt 66 % förbättrats. Detta är bättre än inför 2013, då endast 56 % av resultaten hade förbättrats. Landstinget i Jönköpings län Landstinget ligger 2014 på en delad första plats tillsammans med övriga län i sydöstra sjukvårdsregionen. Landsting 2011* 2012* 2013* Vägt index 2014 Kalmar 3 5 3 0,64 Östergötland 9 4 5 0,64 Halland 1 1 1 0,64 Jönköping 10 3 4 0,64 Blekinge 11 6 16 0,59 Kronoberg 2 2 2 0,58 Jämtland 18 19 18 0,57 Stockholm 14 7 9 0,57 Gotland 15 10 6 0,56 Västerbotten 7 11 12 0,55 Västra Götaland 4 9 11 0,55 Skåne 12 18 21 0,54 Norrbotten 5 13 14 0,54 Uppsala 6 17 20 0,54 Västmanland 21 21 7 0,53 Sörmland 17 12 17 0,52 Dalarna 19 20 19 0,52 Värmland 8 8 13 0,52 Gävleborg 16 14 15 0,51 Örebro 13 16 10 0,49 Västernorrland 20 15 8 0,48 Landstingets styrkor finns inom områden för säker vård, undvikbar slutenvård, vårdplatsanvändning (3:e plats i sammanvägt index) samt hälsoinriktad sjukvård (2:a plats). Landstinget har flera goda

13 resultat inom området hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Bland annat är andelen personer med diabetes som är fysiskt aktiva den högsta i landet. Den återstående medellivslängden i Jönköpings län är högre än riksgenomsnittet och antalet dödsfall som går att undvika genom hälsopolitiska åtgärder eller sjukvård är färre än riksgenomsnittet. Som tidigare år ligger landstinget högt när det gäller förtroende och patienterfarenheter (4:e plats) samt tillgänglighet (4:e plats). Telefontillgängligheten till primärvården är den bästa i landet, alla samtal besvaras samma dag. 94 procent av de som söker får träffa läkare på vårdcentral inom sju dagar. Tillgängligheten till första besök i specialiserad vård är bland de fyra bästa i landet. När det gäller operationer behövs ett fortsatt arbete för att förbättra tillgängligheten. Invånarna tycker att väntetiderna till vårdcentraler och sjukhus är rimliga i större utsträckning än i övriga riket. Tillgängligheten till besök i vuxenpsykiatri är den bästa i landet. Ingen har väntat mer än 90 dagar på besök. Även inom barn- och ungdomspsykiatri är tillgängligheten mycket god. När det gäller kostnader ligger landstinget strax under snittet i riket. Inom flera andra av de medicinska resultaten ligger landstinget bra till. På en första plats i det sammanvägda indexet för intensivvård och en tredje plats inom ögonsjukvård. I det sammanvägda indexet för cancervården ligger Jönköping i mitten och där finns mycket kvar att göra. Positivt är att femårsöverlevnaden efter cancer ligger näst högst i landet. Andel kvinnor som opereras med sentinel node-teknik har ökat betydligt och ligger nu bäst landet. Även de multidisciplinära konferenserna har ökat betydligt. Vid jämförelse inom länet ses fortfarande en del skillnader mellan länets sjukhus. En satsning har gjorts under året 2014 på förbättringsarbete inom de kliniska resultaten och samtidigt försöka minska kostnaderna. Denna satsning kommer fortsätta även under 2015. Sammanfattningsvis görs mycket som är bra, vilket visas av en delad första plats i det total sammanvägda indexet. Det visas också genom att Länssjukhuset Ryhov för tredje året i rad ligger på en första plats i en jämförelse gjord i Dagens Medicin i januari 2015. Värnamo sjukhus ligger i år på en fjärdeplats. Landstinget i Kalmar län De medicinska resultaten har markant förbättrats inom Landstinget i Kalmar län. Men det finns också angelägna förbättringsområden. Det visar årets upplaga av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. I år är den uppdelad i två rapporter. Dels en kring cancer med betydligt fler indikatorer än tidigare år, något som ger en mer sammansatt och mångfacetterad bild av cancersjukvården. Dels den mer traditionella rapporten med övergripande områden och en rad medicinska områden. Det som är väldigt tydligt i årets rapport är hur de medicinska specialiteterna går framåt. När det till exempel gäller ortopedi, palliativ vård och cerebral pares är resultaten i länet bland de bästa i landet. Det angelägna övergripande området säker vård, undvikbar slutenvård mm visar också utmärkta resultat liksom områdena förtroende och patienterfarenheter samt tillgänglighetsområdet. Också när det gäller cancervård är förbättringen påtaglig. Resultaten i 8 av 10 indikatorer har förbättrats. När det gäller cancer ligger den palliativa vården i framkant, men också resultaten när det gäller malignt melanom, bröstcancer, kolorektalcancer och lungcancer har förbättrats på bred front. I en nationell jämförelse är Kalmar läns resultat inom malignt melanom, palliativ vård avseende cancer

14 och bröstcancer bland de allra bästa i Sjukvårdssverige. Förbättringspotential kvarstår dock inom flera delar, till exempel när det gäller kolorektalcancer, lungcancer och prostatacancer. I landstingsplanen 2015-2017 fortsätter satsningen på cancervården. Cancervård ska i högre grad betraktas som akut sjukvård och fokus för kommande år är att korta ledtiderna. Ytterligare medel har anslagits för att förstärka kompetens och bemanning och för ökade kostnader för läkemedel inom cancerområdet. Några konkreta exempel på goda resultat i Kalmar län: Oskarshamns sjukhus har landets kortaste tid till trombolysbehandling för strokesjuka. Mediantiden från ankomst till sjukhuset till behandlingsstart är 23 minuter. För samtliga tre sjukhus i länet är mediantiden 31 minuter. Det ska jämföras med mediantiden i landet 48 minuter. Landstinget i Kalmar län hade vid en mätning i mars 2014 lägst andel inneliggande patienter med trycksår, 5,4 procent. För hela riket var andelen 14 procent. Bakom länets låga siffran ligger ett medvetet arbete på avdelningarna för att undvika att trycksår uppstår under sjukhusvistelsen. I Kalmar län har befolkningen högst förtroende för hälso- och sjukvården. Drygt 71 procent säger sig ha mycket stort förtroende. Det kan jämföras med hela riket där motsvarande förtroende är knappt 60 procent. Landstinget har den lägsta kostnaden av samtliga landsting när det gäller den somatiska specialistvården. Kostnaden är 41 898 kronor per DRG-poäng mot 45 498 för hela landet. Områden med starkast förbättring sedan föregående rapport Säker vård, undvikbar vård m m Palliativ vård Reumatoid artrit Diabetes Tillgänglighet Starkast förbättring inom cancervården Palliativ vård Malignt melanom Bröstcancer Kolorektalcancer Lungcancer

15 Dagens medicin I början av 2015 publicerade tidningen Dagens medicin en artikel där landstingens sjukhus rankats i olika kategorier, universitetssjukhus, mellanstora sjukhus och mindre sjukhus (avser läget 2014). Parametrar som använts är medicinsk kvalitet, ekonomi, hygien, vårdgaranti och patientenkäter. I och med att många av parametrarna även återfinns i Öppna jämförelser fanns goda chanser till ett positivt utfall för sjukhusen i Sydöstra sjukvårdsregionen. Utfallet blev följande: Universitetssjukhus Mellanstora sjukhus Mindre sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping (1:a) Länssjukhuset Ryhov i Jönköping (1:a) Oskarshamns sjukhus (1:a) Noteras bör att även många av regionens övriga sjukhus placerar sig bra i förhållande till andra. Stärka Sydöstra sjukvårdsregionens ställning som samverkansområde för hälso- och sjukvården Inom regionorganisationen finns 17 regionala medicinska programgrupper, RMPG. De är bemannade med medicinska företrädare för resp. huvudman. Genom RMPG och nätverk har de medicinska specialiteterna ett forum för diskussioner om vårdprogram, indikationer, gemensamma studier osv. RMPG:s uppdrag gäller sjukvården i regionen. RMPG är hörnstenarna i den regionala samverkan. RMPG får en allt tydligare koppling till de regionala centrumråden genom direktiv för det årliga arbetet samt återrapporteringar. En samlad återrapportering görs årligen till Regionsjukvårdsnämnden. Årsrapporterna utvecklas successivt och för att öka läsbarheten kommer en omstrukturering att ske vilket innebär en gemensam struktur för den textmässiga delen och en lite friare del för alla data (tillgänglighet, medicinska resultat etc) i form av bilagedel. Årsrapporterna ska också ses som en del av en process som innebär förbättringar genom att lära av varandra. Tillämpa principen om regioninvånarnas rätt att utan hinder av landstingsgränser välja vårdgivare i regionen Regionsamverkansavtalets 5, 6 och 7 redogör för de valfrihetsregler vid vårdsökande som finns inom regionen. Inom regionöverenskommelsen redovisas även patientströmmarna mellan Ydre och Eksjö. En separat överenskommelse avseende Rättspsykiatri finns mellan Vadstena och Jönköpings sjukvårdsområde. I tabellen nedan redovisas kostnader (mkr) för patientströmmar 2011-2014 inom regionen men utanför regionavtalet dvs s patienter vårdade i F-och, s patienter vårdade i E- (ej US ) och samt s patienter vårdade i E- (ej US ) och.

16 Belopp i mkr 2011 utförarlandsting 2012 utförarlandsting 2013 utförarlandsting 2014 utförarlandsting Köparlandsting E F H E F H E F H E F H - 12,1 19,5-14,5 16,9-15,8 16,9-13,1 19,5 Ydre/Eksjö - 32,8 - - 29,1 - - 28,6 - - 32,3 - * 41,4-12,0 38,9-13,3 41,3-12,9 41,2-11,8 18,8 15,5-12,6 4,5-11,8 2,7-11,1 4,9 - Anm: *rättspsykiatri i Vadstena har inkluderats för Tabellen ovan indikerar relativt stabila patientflöden över åren. Val av vårdcentral över länsgränserna Vårdvalsansvariga i respektive landsting har arbetat med att se över möjligheterna till val av vårdcentral över länsgränserna inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Invånare som bor i sydöstra sjukvårdsregionen får från och med 2014-02-01 möjlighet att fritt välja att lista sig vid en vårdcentral i hela sydöstra sjukvårdsregionen. Utbudet på vårdcentralerna kan till vissa delar skilja sig åt mellan landstingen varför det är av vikt att invånare som väljer att lista sig vid en vårdcentral över länsgränsen informeras om skillnaderna. Stärka och utveckla Universitetssjukhusets ställning som centrum för regionsjukvård, forskning, utveckling och utbildning US bedriver huvudparten av regionens regiongemensamma vård. Sjukhuset är därutöver sista linjenssjukhus med konsultservice till regionens kollegor. Ökat antal video-medierade multidisciplinära ronder bidrar till såväl säkrare vård i regionen som till kompetensspridning. US är som tidigare år huvudaktör inom regional FORSS-medierad forskning, då US har de flesta huvudansvariga för FORSS-projekt (se även sid 19-20). Regional efterfrågan på utbildningsplacering för ST- och specialistläkare på US är fortsatt hög (se även sid 21). Utöver rollen som regionalt kompetenscentrum efterfrågas vård från andra utomregionala landsting i en allt större utsträckning, från 112 mkr 2010 till 144 mkr 2014. Dessutom tillkommer även vården vid Brännskadeenheten (rikssjukvård) men som uppvisar stora variationer mellan åren.

17 Upprätthålla en hög självförsörjningsgrad inom regionsjukvården i regionen US roll som universitetssjukhus för regionen innebär att en hög självförsörjningsgrad ska kunna upprätthållas inom regionen. Trots detta föreligger och kommer att föreligga behov att inom vissa områden, förutom ren akut vård, remittera patienter till andra sjukhus. Den främsta orsaken är att verksamheten inte bedrivs vid US, t ex inom transplantationsområdet och barnhjärtkirurgi. Remitteringsbehov kan även uppstå då vårdplatsbrist eller annan kapacitetsbrist kan föreligga vid US. I tabellen nedan redovisas kostnader (mkr) för utomregional vård för respektive landsting under 2011-2014 uppdelat på akut vård, planerad vård och primärvård. Belopp i mkr 2011 2012 2013 2014 Akut Plan PV Akut Plan PV Akut Plan PV Akut Plan PV 61,2 139,6 17,7 60,9 151,2 17,5 57,6 140,6 17,6 58,5 150,7 18,6 77,1 147,6 12,8 75,2 156,2 13,9 71,3 173,8 16,5 77,6 143,8 12,1 35,3 83,9 9,9 38,5 82,4 9,7 29,0 105,1 10,7 23,5 92,8 13,3 Summa 173,6 371,1 40,4 174,6 389,8 41,1 157,9 419,5 44,8 159,6 387,3 44,0 Anm: Det förekommer alltid variationer inom den utomregionala vården. När det gäller den planerade vården i regionen kan man inte se någon dramatisk ökning utan det svänger en del. Svängningarna mellan åren beror på hur svåra patienterna är. När det kommer till den utomregionala vården är det främst inom transplantationskirurgin, barnsjukvård och psykiatrisk tvångsvård som uppvisar stora kostnader. Enskilda fall av vårdepisoder är i vissa fall mycket kostsamma. Som exempel kan nämnas s ökade kostnad 2012 som innefattar kostnaden för en enskild patient på 12 mkr. Även patientens fria val av öppenvårdsbesök i andra landsting utanför regionen tenderar att öka. Lägre kostnader för planerad vård inom 2014 beror främst på minskad remittering inom barnsjukvård med färre dyra patienter men också minskad remittering av dyra patienter från länets medicinkliniker. Främja en likvärdig utveckling av sjukvården i regionen Strukturerat regionalt medicinskt programarbete Inom ramen för arbetet inom de Regionala medicinska programgrupperna (RMPG) kommer en fokusering att ske mot redovisning av medicinska resultat och frekvenser av olika åtgärder/behandlingar. Redovisningarna är inte enbart inriktade på vården vid US utan avser att spegla verksamheten vid regionens samtliga sjukhus. Ett problem som påverkar en del programgrupper är avsaknad av nationella kvalitetsregister. Medicinskt samarbete sker även utanför de etablerade regionala medicinska programgrupperna exempelvis inom diabetes, stroke och astma/kol-vården där nationella programråd har etablerats.

18 Syftet med arbetet i programråden är att bidra till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård över landet. Råden är tvärprofessionellt sammansatta av olika experter. I råden finns också företrädare från patientföreningar och kvalitetsregister. För att stödja arbetet på lokal nivå har ett regionalt programråd för diabetes etablerats. När det gäller programråd stroke och astma/kol, där regionala medicinska programgrupper finns, kopplas programrådet dit. Arbetet med regionala programråd beräknas fortsätta och närmast på tur står området psykisk ohälsa. Regiongemensamt kunskapsunderlag inom hälso-och sjukvård Inom regionen har en gemensam standardiserad struktur för arbetet med vårdriktlinjer utarbetats, vilket är ett kliniskt kunskaps- och beslutsstöd för den specialiserade och högspecialiserade vården. Vårdriktlinjernas innehåll ska utgå från befintliga nationella kunskapsunderlag såsom nationella riktlinjer och vårdprogram. Dessa utformas till mer praktiskt samt lokalt vägledande kunskapsunderlag vilket skapar förutsättning för en mer likvärdig och säker hälso- och sjukvård vilket även möjliggör en mer likvärdig kvalitetsuppföljning inom regionen. RMPG har som ett av sina uppdrag att skapa dessa regiongemensamma kunskapsunderlag inom respektive disciplin samt ansvar för det fortsatta implementeringsarbetet. Införandet av arbetet går framåt, dock något långsamt. En gemensam regional webbplattform har utvecklats som stöd för visualisering av vårdriktlinjerna inom respektive landsting. Arbete med nationella riktlinjer Arbetet med nationella riktlinjer fortsätter framgångsrikt enligt det strukturerade arbetssätt som etablerats i regionen. Arbetssättet innebär processen kunskapssammanträden, yttranden, genomföranden och utvärdering. Under 2014 har uppdaterade nationella riktlinjer inom diabetes hanterats. I samband med de uppdaterade riktlinjerna presenterade socialstyrelsen förslag på målnivåer för de indikatorer som finns i riktlinjerna. Regionalt cancercentrum (RCC) I betänkandet över den nationella cancerstrategin har föreslagits att regionala cancercentra (RCC) utvecklas i nära anslutning till universitetssjukhusen. I januari 2011 inrättades RCC i Sydöstra sjukvårdsregionen som ett av landets första RCC. Verksamheten organiseras som en nätverksorganisation med sitt kansli tillhörande Landstinget i Östergötland. Inom ramen för arbetet med RCC har regionens landsting gjort följande utfästelser för perioden 2011-2014. Utfästelserna är visionära mål som innebär att patienten ska få påbörja utredning och adekvat behandling inom högst fyra veckor ska erbjudas diagnostik och behandling enligt bästa metod ( best practice ) ska vara välinformerad och delaktig genom hela vårdkedjan ska få lika god vård i livets slutskede oavsett var i regionen du bor ska erbjudas samma goda vård som andra medborgargrupper i regionen ska få vård som är evidensbaserad och baserad på den patientnära forskningen som vi prioriterar De resultat som hittills uppnåtts presenteras löpande av RCC i rapport Löften till cancerpatienter resultatredovisning. Dessutom sker årlig redovisning i Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet. Förbättringar kan märkas, om än inte i den takt som eftersträvats.

19 Tredje omgången av Utvecklingskraft cancer anordnades av RCC i Kalmar under våren. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa utvecklingen av de Regionala cancercentrumen i landet. RCC fick ett så kallat platsbesök i slutet av september. Resultaten kommer att presenteras i en skriftlig rapport. Fortsatt statsbidrag för 2013-2015 avseende Regionalt Cancercentrum (RCC) i Sydöstra sjukvårdsregionen är beviljad. Inför nationell satsning under en fyra-års period för att korta väntetider och minska regionala skillnader i cancervården, har ett förberedelsearbete påbörjats under hösten. Dialog mellan RCC Sydöst och landstingen har förts inom olika konstellationer. Varje landsting har på ledningsnivå initierat möten om standardiserade vårdförlopp och en gemensam regional arbetsplan är under utarbetande på uppdrag av regionsjukvårdsledningen. RCC har tagit fram förslag till Strategisk utvecklingsplan för cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen 2015-2015. Planen antogs av Regionsjukvårdsnämnden i december och kommer att genomgå motsvarande beslutsprocess i de tre landstingen inom sjukvårdsregionen i början av 2015. Regionalt registercentrum (RCSO) Under de senaste åren har särskilda registercentrum för Nationella Kvalitetsregister utvecklats. Idén är att flera register tillsammans ska kunna bära kostnader för personal och system som ett enskilt register inte klarar. På så sätt kan en fortsatt registerutveckling garanteras med begränsade ramar, samtidigt som den decentraliserade modellen behålls. Registercentrumens uppdrag är att verka för tillkomsten av nya register, skapa synergieffekter i samarbetet mellan register till exempel vid teknisk drift, analysarbete, stöd till kliniskt förbättringsarbete med hjälp av registerdata, samt medverka till att registerdata blir användbara för olika användare. Trots förekomsten av registercentrum ska alla registren fortfarande drivas av självständiga registerhållare. Inom sydöstra sjukvårdsregionen sker det regionala arbetet inom RCSO (Registercentrum sydöst) Tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling i sjukvården FORSS FORSS (FORskningsrådet inom Sydöstra Sverige) är ett bra exempel på hur landstingen samverkar för att tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling i sjukvården. FORSS grundidé är att satsa på kliniskt patientnära forskning som ska ske i samverkan mellan minst två av regionens län. I och med Kronobergs läns landstings (G-län) inträde i FORSS sköts styrningen av de fyra samverkande landstingen tillsammans och inte inom ramen för RSN.

20 Årligen avsätts 25,9 mkr från de fyra landstingen med följande fördelning 2014: 17,0 mkr 3,9 mkr 2,8 mkr G-län 2,2 mkr Utifrån projektledarens länstillhörighet har följande fördelning av projektmedel skett 2009-2014 (belopp i mkr) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 17,8 16,1 18,3 13,2 13,8 15,9 2,7 3,1 1,9 2,2 2,6 2,0 3,4 3,0 1,8 2,5 3,1 3,0 G-län 0,2 0,3 0,8 Summa 23,9 22,2 22,0 18,1 19,8 21,7 Medel som ej fördelats överför till nästkommande år. Ett annat sätt att redovisa fördelningen av projektmedel är att visa på vad respektive landsting får ut i värde av regionala FORSS-projekt (belopp i mkr) 2009 2010 2011 2012 2013 2014,, och G-län tillsammans 8,1 9,5 8,5 8,5 10,7 11,4 och 9,2 7,9 8,0 5,1 4,9 5,0 och 4,8 3,6 3,7 2,6 2,5 2,9 och 1,4 0,7 1,5 1,0 0,4 0,2 Enbart 1 län (pilotprojekt) 0,4 0,5 0,3 0,3 0,5 1,0 G-län i samverkan med andra 0,6 0,8 1,2 Summa 23,9 22,2 22,0 18,1 19,8 21,7 G-län deltar under 2014 i totalt 9 projekt

21 ST-randutbildning och efterutbildning specialistläkare Sedan lång tid tillbaka finns avtal som reglerar förhållandena där ST-läkare får randutbildning vid US samt efterutbildningsmånader för specialistläkare. Avtalen har uppdaterats inför 2014 framför allt med avseende på budgeterade månadsvolymer. Budgeterad volym har satts i relation till långsiktigt utfall. Volym ST har satts till 150 månader och volym efterutbildning har satts till 36 månader. Nedanstående tabeller redovisar ansökningsmånader från regionen. Sidoutbildning ST-läkare (antal sökta månader) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 50 86 98 82,5 63,5 78 102 76 51 63 109 72 Summa 161 162 149 145,5 172,5 154 Efterutbildning specialistläkare (antal sökta månader) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 14 15 13 4 15,5 12 11 19 16,5 7 5,5 10 Summa 25 34 29,5 11 21 22 Eftersträva god ekonomisk hushållning av regiongemensam vård Bakgrund Resursåtgång har historiskt sett endast varit praktiskt möjligt att mäta på organisatorisk nivå. De jämförelser som gjorts har gett vissa indikationer om resurserna utnyttjas effektivt i förhållande till andra men ofta stupat på att organisationerna sett alltför olika ut. På makronivåer har de olika landstingens kostnader studerats. På senare år har dock möjligheterna förbättrats till jämförelser då man genom s k KPP-redovisning (Kostnad Per Patient eller patientrelaterad redovisning) blivit möjlig. Sveriges Kommuner och Landsting samlar in KPP-redovisningar från ett antal landsting och för närvarande finns mer än 70 % av landets slutenvårdstillfällen beräknade och anges som genomsnittligt jämförelsetal. För den öppna vården är motsvarande siffra ca 55%. Mot detta kan en enskild kliniks värden ställas. US Nedan visas en redovisning för några kliniker dels av rent regional art dels några klinker med blandad verksamhet där jämförelse gjorts med nationellt genomsnitt. Värdena anger klinikens kostnad i förhållande till nationellt genomsnitt. Värden under 1,0 ger en lägre kostnad än nationellt genomsnitt.

22 För åren 2009 2010 redovisas de volymmässigt största DRG-koderna (ca 70% av klinikens totala DRG-produktion sluten vård). Jämförelsen sker mot nationellt genomsnittlig kostnad för samtliga sjukhus för motsvarande DRG-kod. För 2011-2013 har en metod skapats för jämförelse av hela klinikens verksamhet (dvs både öppen och sluten vård). Jämförelsen sker mot nationellt genomsnittlig kostnad för universitetssjukhusen för motsvarande DRG-kod. Från 2013 redovisas dessa värden inom ramen för ordinarie delårsrapportering, för närvarande DÅ10. Värden för 2014 är klara sommaren 2015. DRG-kodningen ger primärt ingen möjlighet till att skilja ut högspecialiserad vård från länssjukvård. Klinik 2009 2010 2011 2012 2013 Index Index Index Index US/nat US/nat US/nat US/nat Index US/nat Ortopedi inkl ryggkirurgi 0,92 0,91 0,79 0,88 0,82 Neurokirurgi 0,81 0,79 0,97 0,93 0,94 Thoraxkirurgi 0,88 0,89 0,91 0,86 0,88 Kardiologi 1,08 1,10 1,02 1,02 0,95 Kirurgi 0,94 0,92 0,88 0,84 0,82 Barnmedicin 1,09 0,95 1,04 1,17 1,10 Övriga sjukhus En redovisning av kostnaderna för de övriga sjukhusen i regionen (inrapporterat material till SKL) indikerar att även vid dessa enheter bedrivs en kostnadseffektiv sjukvård

23 Regionala systemmått RSN bilaga 2 till årsredovisning RSN 2013 I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensamma värderingar. - Patientfokusering Vården och de kliniska besluten ska präglas av respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. - Tillänglighet Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon bedöms ha behov av. - Jämlikhet Vården ges på lika villkor för alla utifrån behov. - Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Den ska utformas för att möta individens behov på bästa sätt. - Säker Förhindra vårdskador genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Tillräckliga lokaler, utrustning och personalresurser för att kunna ge en god vård ska finnas. - Kostnadseffektiv God resurshushållning. Ge vården i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna Tillgänglighet Tillgängligheten till vården är på det stora hela god i hela regionen utifrån gränser på 90 dagar till besök och 90 dagar till operation/åtgärd. Samtliga landsting ligger bättre till än nationellt värde. Tillgängligheten har dessutom klart förbättrats jämfört med tidigare år, framförallt för Östergötland. Jönköping och Kalmar har även tidigare haft god tillgänglighet. Medicinska mått ur Öppna jämförelser För att spegla de medicinska resultaten i några stora sjukdomsgrupper har ett urval av mätetal hämtats ur Öppna jämförelser där diabetes och hjärtsjukvård följs. Mätetal för stroke här hämtade ur nationellt kvalitetsregister för stroke. Av de tre medicinska resultatmåtten som mäts via de regionala systemmåtten uppvisar landstingen i regionen bra resultat i förhållande till nationell nivå. Av 9 möjliga observationer (tre mått och tre landsting) är regionens resultat i 6 fall bättre än genomsnittet för Sverige. En bredare analys av samtliga medicinska resultatmått i Öppna jämförelser visar på att de tre landstingen i Sydöstra sjukvårdsregionen ligger bland de främsta i landet.