SANDSTRAND ÅRET RUNT - EN FÖRSTUDIE AV FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR EN BEACHVOLLEYHALL I SKÅNE SKÅNES VOLLEYBOLLFÖRBUND APRIL 2002
SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN Beachvolleyboll är en relativt ny sport som snabbt vuxit till en etablerad tävlingsidrott men framför allt blivit ett populärt nöje på stranden. har märkt en markant ökning av beachvolleybollintresset under de senaste åren, inte bara i Skåne utan i hela landet och även internationellt. Göteborg öppnade Europas första beachvolleybollhall 1993 och idag finns det ytterliga tre hallar i Sverige. De fyra nu etablerade beachvolleybollhallarna i Sverige har alla visat en positiv ekonomisk balans, vilket visar att verksamheten klarar samhällets ekonomiska krav. Eftersom den närmsta inomhushallen för beachvolleyboll finns i Göteborg, samtidigt som det finns ett stort antal licensierade spelare i Skåne, och ännu fler potentiella utövare, är det uppenbart att det är av största intresse att etablera en eller flera hallar också i Skåne. Även om huvudsyftet är att öppna en beachvolleybollhall finns det många synergieffekter genom att samverka med andra. De sporter och verksamheter som skulle kunna utövas i hallen är; beachfotboll, beachvolleyboll, beachhandboll, beachbadminton, beachbasket (utan studs), beachtennis, salsa, boule, beachaerobic eller motionsgympa samt beachrugby. Även klättervägg är en bra verksamhet där man kan nyttja takhöjden och det totala utrymmet i hallen på ett optimalt sätt. För att ha alla dessa möjligheter i en hall bör ytan vara minst en handbollsplan det vill säga 20 x 40 meter och takhöjden minst 8 meter. Denna förstudie skisserar alternativa lösningar; geografiska lokalisation, ekonomi etc. Skåne Volleybollförbund bör snarast ta ställning till de framlagda förslagen med målet att ha en inomhushall för beachvolleyboll i samverkan med andra sporter redan efter sommaren 2002. 1
INNEHÅLL Sida Abstrakt 1 Innehållsförteckning 2 Bidragande personer 3 1. Inledning 4 1.1.Syfte 4 1.2 Bakgrund till studien 4 1.3 Rapportredovisning 4 2. Nulägesanalys 4 3. Volleybollens olika spelformer 5 3.1 Volleyboll 5 3.2 Volley2000 5 3.3 Beachvolleyboll 6 4. Svenska Volleybollförbundet 7 5. Befintliga beachvolleybollanläggningar i Sverige (och närliggande) 8 5.1 Göteborg 9 5.2 Stockholm 13 5.3 Umeå 16 5.4 Västerås 20 5.5 Nerlagd: Köpenhamn 23 5.6 Nerlagd: Habo (utanför Jönköping) 23 6. Jämförelser mellan hallarna 24 6.1 Priser 24 6.2 Öppettider 24 6.3 Beläggning 24 6.4 Beachvolleybollklubbar och aktiviteter 25 6.5 Jämförelser anläggningarna övergripande 25 6.6 Jämförelse ekonomiskt 25 7. Inomhusbeachvolleybollhallar internationellt 26 8. Enkätstudie 27 8.1 Enkätresultat 27 9. Skånes verksamhet och position idag 28 10. Förslag till verksamhet i Skåne 29 10.1 Övergripande tankegångar 29 10.2 Praktiska exempel 30 10.3 Generella fördelar och möjligheter 32 11. Ekonomiska beräkningar 33 11.1 Inkomstberäknig 33 11.2 Kostnadsberäkning 34 12. Slutsummering 35 Bilagor 2
RAPPORTEN HAR UTARBETATS AV SKÅNES VOLLEYBOLLFÖRBUND, PROJEKTLEDARE: Karin Andrén-Sandberg (karin_a_sandberg@hotmail.com) SAMRÅD OM RAPPORTARBETET HAR ÄGT RUM MED: Carl Jonsson, beachvolleybollansvarig Sveriges Volleybollförbund Ulf Norman, hallchef, Göteborgs beachhall Billy Ljung, IKSU, beachvolleybollansvarig, Umeå beachhall Tom Englén, IKSU, ordförande, Umeå beachklubb Kristina Olsson, IKSU, ordförande, IKSU beachklubb Jörgen Stormgaard, hallchef, Karbin.com, Stockholms beachhall Michael Andersson, hallchef, Njoy, Västerås beachhall Ivar Scotte, ordförande, Skånes volleybollförbund Marcus Andreasson, KFUM Malmö Charlotta Stridh, KFUM Malmö SAMRÅD I LOKALFRÅGAN/ÖVRIGA FRÅGOR HAR DESSUTOM ÄGT RUM MED: Claes Hjortronsteen, marknadsutveckling, AF bostäder Lund Nicklas Lundquist, affärsutvecklare, JM Lund Eero Rinne, hallchef, Victoriastadion Lund Petra Perchun, fd hallchef, Bellevuestadion i Malmö Berne Nilsson, idrottschef, Lunds kommun Lennart Jönsson, Malmö Fritidsförvaltning Mikaela Carlsson, fastighetsanalytiker, NewSec AB i Malmö Anna Ekberg, Ekolog, Lunds Universitet TEXTER OCH FAKTA I RAPPORTEN ÄR OCKSÅ HÄMTADE FRÅN: Svenska Volleybollförbundets hemsida www.volleyboll.se s hemsida www.skanevolley.se Stockholmsidrottens hemsida: www.stockholmsidrottsen.a.se En osignerad rapport rörande beachvolleybollens framtid från början av 90-talet som skrivits av en beachvolleybollentusiast och som distribuerats av Malmö kommun. Rapport: Bellevuestadion, program och upprustning och utveckling av Fritid Malmö Rapport: Beachhall, en ny möjlighet för universitetshallen, IKSU, Tom Englén 97. Samtliga aktuella sporthallars hemsidor: www.gbcbeach.com www.karbin.com www.iksu.se www.njoy.se Illustration utsida: Lena Andrén-Sandberg Foto sidan 6, 28 och 32 från respektive spelare, övriga foton Karin Andrén-Sandberg Rapporten kan rekvireras via Skånevolleybollförbunds hemsida: www.skanevolley.se. 3
1. INLEDNING Beachvolleyboll är en relativt ny sport som snabbt vuxit till en etablerad tävlingsidrott men framför allt blivit ett populärt nöje på stranden. Beachvolleyboll spelas dock huvudsakligen under de tre sommarmånaderna i Sverige eftersom det är för kallt att spela ute resten av året. När nu beachvolleybollen och även andra beachrelaterade sporter har ökat markant de senaste åren inte minst genom tillkomst av privata inomhusbeachhallar har frågan uppkommit varför det inte finns kommunala inomhusbeachhallar i Skåne. 1.1 SYFTE Avsikten var att göra en förstudie för att undersöka intresset samt de praktiska och ekonomiska möjligheterna för en beachvolleybollhall i Skåne. 1.2 BAKGRUND TILL STUDIEN har under de senaste åren sett hur intresset för beachvolleyboll har ökat kraftigt. I samband med påtryckningar från medlemmar om att få en kommunal beachvolleybollhall i Skåne för att kunna utöva sporten även vintertid sökte förbundet sommaren 2001 pengar för att göra en förstudie. ESF-rådet, Europeiska socialfonden, beviljade i oktober 2001 medel för att genomföra en förstudie om förutsättningarna för en beachvolleybollhall i Skåneregionen. Studien avsågs vara färdig under våren 2002. 1.3 PAPPORTREDOVISNING I denna rapport presenteras förutom syfte och bakgrund till studien en nulägesanalys. Det ges också en kort redovisning om volleybollens olika spelformer och historia för att ge en bakgrund till utvecklingen. Svenska Volleybollförbundet redogör för sin verksamhet och därefter presenteras de befintliga beachvolleybollhallar som Sverige har idag, samt en översikt över den internationella utvecklingen. Därefter görs en jämförelse mellan de olika hallarna i tabellform men korta kommentarer. För att få en bra uppfattning om intresset i Skåne har en enkätundersökning gjorts bland volleybollklubbar i Skånes och resultatet presenteras i därpå följande kapitel. Slutligen ges ett förslag på hur verksamheten i Skåne skulle kunna utvecklas. 2. NULÄGESANALYS Globalt är beachvolleyboll vida utbredd. Ett skäl till detta kan vara att det är roligt och enkelt men inte ställer så höga krav på utrustning samt att spelet är så flexibelt. Utrustningen består av ett nät och en boll och spelarnas antal kan variera från 2 till 6 personer per sida beroende på tävlingsform. Främst i beachvolleybollutvecklingen är USA, där beachvolleyboll även har börjat etablera sig som collegesport i vissa delstater. Vidare utövas sporten mycket ibland annat Grekland, Italien, Spanien (inklusive Kanarieöarna), Frankrike, Japan, Australien och Sydamerika (främst Brasilien). Beachvolleyboll är sedan OS 1996 i Atlanta en officiell OS-gren. Att sporten fått en betydande status visas av att prissumman till vinnarna i en av världens mest prestigefyllda tävlingar, Brazil Open2001, var $ 360 000 (dam och herr). Utomhusbeachvolleybollen har vuxit kraftigt de senaste åren, både i antal licensierade spelare och i antal tävlingar. Våren 1994 skickades för första gången ut en beachkalender till alla aktiva svenska spelare. Kalendern ges sedan dess varje vår ut av Svenska Volleybollförbundet (SVBF) och innehåller bland annat information om samtliga SM-kvaltävlingar. Idag finns det fyra beachvolleybollhallar i Sverige: Göteborg, Stockholm, Umeå och Västerås. Göteborg var först i Europa 1993 med att anlägga en inomhusbeachvolleybollhall. I Berlin öppnade 1994 Europas andra hall. Desto fler hallar som upprättas, ju lättare är det för sporten att utvecklas och då kan det också gå att upprätta ett nationellt seriesystem för inomhusbeachvolleyboll, enligt Svenska Volleybollförbundet. 4
Idag är Göteborg den närmaste beachhallen för skåningar. Det har funnits en beachvolleybollhall i Köpenhamn, men klubben där hade rivningskontrakt på lokalen och idag finns inte hallens verksamhet kvar. Lugi Motionsförening i Lund har ett flertal gånger anordnat beachturneringar vilka då varit förlagda till Göteborgs beachvolleyhall. 3. VOLLEYBOLLENS OLIKA SPELFORMER Det finns idag flera spelformer inom volleyboll, vilka kort presenteras här nedan. 3.1 VOLLEYBOLL (INOMHUS) Volleyboll är en av världens största lagidrotter. De främsta fördelarna med spelet är att det är lättillgängligt, går att spela på de flesta underlag och inte ställer stora krav på utrustning. Samtidigt är det på toppnivå en av de mest krävande idrotterna, där bollkänsla, samarbetsförmåga, koordination och spänst är de viktigaste egenskaperna hos utövarna. Spelets idé Volleyboll är ett lagspel, där lagen skiljs åt av ett nät. Spelet går ut på att slå ner bollen på motståndarens planhalva. Det lag som lyckas med det vinner poäng. Spelets sätts igång genom att det lag som vann den senaste poängen servar. Lagen har sedan tre slag på sig för att slå bollen över nätet. Volleyboll spelas med händerna, men bollen får tas med alla delar av kroppen. Spelplanen är uppdelad i två planhalvor, var och en 9x9 meter. Det lag som först vinner 25 poäng vinner setet (tidigare har andra poängräkningssystem tillämpats). En match spelas tills ett lag vunnit tre set. Regler i korthet Varje lag består av sex spelare, (kan variera beroende på spelform). Nätets höjd är 2,43 m för herrar och 2,24 för damer. Ungdomar spelar med 2,00-2,35 meter höjd på nätet, beroende på ålder. Bollen skall slås med ett kort tillslag. De vanligaste slagen är: Serve: tillslag bakom baslinjen för att sätta igång spelet Bagger: för servemottagning och räddning av bollen Finger: pass för att förbereda anfall Smash: för att slå ner bollen på motståndarens planhalva Block: för att hindra smashen att gå över nätet 3.2 VOLLEY2000 (FÖR UNGDOM OCH NYBÖRJARE) Volley2000 har kommit till i första hand för att ge nybörjare möjligheten att komma till spel direkt utan att behöva mycket träning först. Det som gör volleyboll mer tekniskt krävande än många andra lagbollsporter är att spelet sker på just volley, utan studs. För spelaren innebär det att det finns litet eller inte något utrymme alls för en misslyckad bollbehandling. Det som då egentligen är unikt med Volley2000 är att det tillåter laget att använda en studs. Studsen ger möjlighet att rädda bollar som tidigare skulle ha varit förlorade på grund av att man inte kunnat täcka upp eller springa tillräckligt snabbt efter bollen. Ett lag som behärskar volleyboll kan utnyttja möjligheten att låta bollen studsa vid block eller dropp, vilket ger längre spelsekvenser och lagen kan få större spelglädje. Spelet bygger på att man är 4 spelare på plan. Planen är något mindre än en ordinarie volleybollplan (14 x 9 meter istället för 18 x 9 meter) och det är alltså tillåtet att låta bollen studsa en gång förutom de tre slagen. Näthöjden är vanligen oförändrad men det går bra att sänka nätet. Huvudsaken det är så högt att spelarna måste hoppa för att smasha. Volley2000 spelas med en boll med lägre tryck vilket gör spelet långsammare och bollen mindre hård. 5
3.3 BEACHVOLLEYBOLLENS UTBREDDHET OCH HISTORIA Beachvolleyboll spelas precis som inomhusvolleyboll på en spelplan uppdelad i två planhalvor, men där var spelhalva är något mindre än inomhus: 8x8 m. Spelarantalet kan variera från 2 till 6 stycken per lag beroende på spelform, vanligast är dock två spelare. Störst är beachvolleyintresset i Brasilien och USA. I Brasilien ingår också strandkulturen och lattjandet med fot- och volleybollar vid havet som en naturlig ingrediens som hjälper till att få fram bra beachspelare. Brasilien blev världsmästare 1995, 1996, 1997 och 1999 i både dam- och herrklasserna. FIVB (det internationella volleybollförbundet) har 213 medlemsländer och beachvolleyboll spelas i organiserade former i över 100 länder. Beachvolleyboll debuterade som OS-sport i Atlanta 1996. Sverige lyckades trots att vi är en hittills liten nation i beachvolleyvärlden att få med ett herrpar till såväl sportens första olympiska spel 1996 i Atlanta, USA; Tom Englén/Fredrik Peterson, som OS 2000 i Sydney, Australien; Björn Berg/Simon Dahl. I Sverige har man spelat beachvolleyboll sedan mitten av 70-talet på stränderna i Halland och Skåne. Det var ungefär femtio år efter det att sporten föddes i Santa Monica, Kalifornien, USA. År 1978 arrangerades det första inofficiella SMet och sedan dess har det skett en gradvis utveckling. Drygt 20 år senare har Sverige fått renodlade beachvolleyföreningar, en egen årlig elittour - Sverige Touren - och fyra inomhushallar för beachvolley. Till vänster Tom Englén, svensk OS-deltagare 1996 i Atlanta Idag finns det cirka 1000 licensierade beachvolleybollspelare i Sverige som åker runt mellan maj och augusti och tävlar på de tävlingar som finns, från Helsingborg i söder till Luleå i norr. Licens köpes genom förbundet. För alla som köpt en licens finns det Open-tävlingar i både dam, herr och mixed (tvåmanna) där alla är välkomna. Från Open tävlingarna kan man kvalificera sig till Challenger-tävlingarna (dam och herr), och i sin tur till svensk beachvolleys elitserie, Sverige Touren. Där deltar normalt de 16 högst rankade herr- respektive damparen vid varje tävlingstillfälle. Förutom de licensierade spelarna finns det en mängd mindre och större beachvolleybollturneringar för motionsspelare under sommarhalvåret. I Skåne till exempel arrangerar Sydsvenskan en för varje år växande turnering i 3-mannamixed beach. Sommaren 2001 deltog 107 lag, ett nytt rekord. Inne i städerna och på ständerna arrangeras fler och fler jippon och till exempel hade RedBull turnering mitt på Lilla Torg i Malmö sommaren 2001 för tredje gången. Beachvolleyboll har växt från en trendsysselsättning till en etablerad motions- och tävlingsverksamhet där också en särpräglad och positiv livsstil har vuxit fram. Till höger Simon Dahl och Björn Berg, svenska deltagare i OS 2000 Sydney. 6
4. SVENSKA VOLLEYBOLLFÖRBUNDET www.volleyboll.se Svenska volleybollförbundet har lokaler i huset Stockholms Idrotten strax utanför Stockholms city, i Solna. Där huserar också över 23 andra förbund (innebandy- och simförbunden med flera). De cirka 8 anställda på volleybollsektionen har uppdelande ansvarsområden som ungdom, tävling, ekonomi, sponsring generalsekretariatet, beachvolleyboll, utveckling, utbildning med mera, men arbetar också över ansvarsgränserna vid behov, exempelvis vid olika evenemang. Dessutom har förbundet fem anställda som arbetar vid Falköpings volleybollgymnasium. Beachvolleybollansvarig Carl Jonsson (tfn: 08-6274085) arbetar med volleybollens marknadsföring och sponsringsfrågor på riksnivå. Han har även hand om beachvolleybollfrågor och evenemang under sommarhalvåret vid behov med hjälp av kollegor. Förbundet arbetar generellt med volleybollens utveckling och för att fler skall få kännedom om sporten samt chans att prova på den, till exempel via den nya ungdomssatsningen Volley2000. Förbundet håller kontakten med distriktsförbunden och hjälper till med att förmedla kontakter eller vara bollplank, samt genomför vissa riktade informations- eller evenemangsinsatser. Förutom detta är det förbundet som håller i Sveriges serieverksamhet i volleybolls övre divisioner och slutspel etc. Svenska Volleybollförbundet har ingen specifik satsning på att få fler beachvolleybollhallar i Sverige, men uttrycker stort intresse för att det skall bli fler hallar så att en inomhusbeachserie kan starta. Det är dock ute i de lokala förbunden som insatser mot en kommun eller aktör bör göras för att etablera en beachvolleybollhall. Inne i städerna och på ständerna runt om i Sverige arrangeras fler och fler beachvolleybolljippon. Dessa arrangeras utan Svenska Volleybollförbundets hjälp, men distriktsförbunden bör alltid ha kännedom om dem, inte minst för att kunna sprida information om dem. Carl Jonssons har under det senaste året fått in många förfrågningar om var det finns beachvolleybollföreningar och hallar. Även de som tänker eventuellt starta nya beachhallar hör av sig, senast var det Nyköping. 7
5. PRESENTATION SVERIGES BEACHVOLLEYBOLLHALLAR Nedan presenteras de fyra beachvolleybollhallarna i Sverige samt, för att visa på svårigheter, även de två nedlagda hallarna; Habo beachhall utanför Jönköping och Köpenhamns beachhall i Danmark. Varje hall presenteras med samma rubriker; historia, nuvarande verksamhet, framtidsplaner etc. för att en jämförelse skall bli lättare. För varje hall tas också problem och problemlösningar upp. I sammanfattningen efter varje beachhall ges en kort bedömning av hallen och dess verksamhet samt en sammanfattning av vilka råd hallchefen har gett inför en eventuellt ny beachhall. 8
5.1 GÖTEBORGS BEACHVOLLEYBOLLHALL Hemsida: Kontakt: www.gbcbeach.com hallchef Ulf Norman email: uffe.gbcbeach@telia.com Läge: Anläggningen ligger utanför Västra Frölunda mitt i ett industriområde, cirka en mil från universitetet och ett par km från närmaste bostadsområde. Läget bedöms som mindre bra. Skyltningen till hallen är bristfällig. Öppnad: 1993 Drivs och ägs av: Göteborgs beachklubb driver verksamheten och hyr lokalen av privat företag. Anläggning: En stor ombyggd industrilokal mitt i ett industriområde. Anläggningen är på 2140 kvm och sandytan är 1640 kvm vilket rymmer 7 beachvolleybollplaner. Förutom sandplanerna finns det förrådsutrymmen, kontorslokaler, omklädningsrum med solarier, café, klubbhörna, låsbara skåp för värdesaker och en reception. I den stora beachhallen är en balkong byggd så att man kan överblicka hela hallen. Här finns även sittplatser med bord för cirka 50 personer. Nere vid en av planerna finns en bar med kylare och discoljus som används mest vid företagsturneringar. Under trappan som leder ner till beachbanorna från balkongen och receptionen finns ett minigym med vikter. Väggarna i beachhallen är målade med strandmotiv och i lokalen finns två stora palmer samt bord och stolar med parasoll som bidrar till sommarstämningen. I hallen finns även en bra musikanläggning. Eftersom sandbanorna vattnas varje morgon dammar inte hallen, dessutom får hela hallen en hög luftfuktighet då vattnet avdunstar när det blir uppvärmt av varmvattenslingorna i sanden. Hallen upplevs därför som att ha ett tropiskt klimat. Historia: Det var i november 1993 som eldsjälen Lars-Erik Tauson öppnade hallen. Samtidigt startades också Göteborgs Beachvolley Club (GBC). Till en början bestod klubben bara av ett fåtal pionjärer, där så gott som alla ingick i klubbens styrelse. Redan i maj 1994 arrangerade klubben sina första turneringar med bland annat SM-kval. Sommaren 1998 byggdes dessutom två utomhusplaner mitt i centrala Göteborg vilka klubben har ansvarat för. Hallen gick i december 1998 i konkurs men detta påverkade inte klubben då klubben och hallen var helt skilda åt. Beachklubben tog över hallen från och med 1 september 1999 och bytte i samband med detta ut alla sand vilken inte hade varit av önskvärd kvalité. Klubben kunde ta över hallen med stor hjälp av Göteborgs Kultur och Fritid som backade upp dem med ett lån på 350 000 kronor. Nuvarande verksamhet: Förutom beachvolleyboll har klubben utbildningar i till exempel mental träning, idrottsskador och domarkurser. Klubben driver också olika projekt såsom arrangemang, tävlingar träningsresor eller större projektet; just nu ett projekt som eventuellt skall leda till en helt ny hall (se nedan). Tillkommande verksamhet/framtidsplaner: Hallen har under många år haft hög beläggning och är nu något sliten. Befintliga tider och beachplaner räcker idag inte till för alla som vill träna och spela på eftermiddagar och kvällar. Klubben har därför planer på att bygga en helt nya hall med sammanlagt 14 9
beachbanor. Projekteringsarbete pågår och hallen är planerad att öppna 2004. I planerna funderar klubben på att samverka med andra aktiviteter såsom beachfotboll, beachhandboll och klättervägg. I sommar (2002) öppnar dessutom klubben sex nya utomhusbanor vid Åby simhall. Beachhallen är formellt stängd under de tre sommarmånaderna men om det skulle bli dåligt väder flyttas automatiskt bokningarna av utomhusbanorna till inomhushallen. På detta vis är träning alltid garanterad för spelarna och därmed också intäkter för klubben. Klubben sponsrar idag fem elitspelare genom att de får spela fritt vardagar innan 17.00, före 12.00 på helgerna samt spela gratis på en träningstid torsdag kväll och gratis i seriespelet. Dessutom betalar klubben alla anmälningsavgifter till sommarens tävlingar samt licens. En ständig diskussion om vem klubben skall satsa på (junior, bredd eller elit) pågår dock och diskussionen är bra menar hallchefen då detta inte bör vara helt självklart. Beläggning av beachbanorna: Beläggningsgrad för beachhallen är 95 % mellan 17.00-21.00 vardagar och dagtid drygt 40 %. På helgerna är det mycket hög beläggning hela dagen (lör 9-21, sön 10-22). Bokning sker online via Internet eller genom att ringa till receptionen. Det går endast att boka två veckor i förväg och max 2 timmar. Vill man boka mer måste man lägga in en förfrågan till hallchefen. Avbokning måste ske senast dagen innan. Abonnemang har idag beachklubben som har träning och tävlingsverksamhet samt några företag. Konkurrens/samarbetspartners: Finns ingen annan beachhall i Göteborg. Närmsta hall är Stockholm vilket gör att upptagningsområde är hela södra Sverige. Marknadsföring: Eftersom det idag är så fullbokat görs inga stora marknadsföringsinsatser för närvarande. Närliggande skolor och företag får dock ibland utskick eller kontaktas via telefon. De erbjuds tid dagtid för till exempel företagsdagar eller friluftsdagar vilket utnyttjas flitigt. Hemsidan är en viktig del i marknadsföringen. En satsning har just gjorts för att utveckla hemsidan så att det går att boka banor online. Vid öppnandet av hallen 1999 annonserade klubben i Göteborgsposten, hade radioreklam och gjorde utskick till företagen. Klubben har även en annons i telefonkatalogen Gula sidorna, vilken bedöms vara är av stor vikt. Hemsidan: Informativ och uppdaterad hemsida där bokningar kan göras online. Ranking, nyheter och resultat från alla turneringar läggs in här. Beachklubb: NRJ beachvolley club är sponsrad av radiostationen Energy 105.3 och därav namnet. Klubben driver idag anläggningen och verksamheten helt själv och har två heltidsanställda samt några timanställda. Klubben har cirka 500 medlemmar (verksamhetsåret 2001-2002) och det kostar 200 kr/år att vara medlem. Organiserad beachvolleyboll tränings och tävlingsverksamhet? Klubben har idag nybörjargrupper, juniorgrupper, träningsgrupper, satsningsgrupper och elitgrupper samt seriespel. Seriespelet kostar 1000 kr för ht och 1200 kr för vt (ht 15 veckor och vt 20 veckor). Det är en timmas träning och en timmes spel 10
varje gång. För att vara med i träningsgruppen måste man även vara med i seriespelet. Seriespelet är finurligt upplagt eftersom man efter var femte vecka kan komma att flyttas upp eller ner i divisionerna beroende på om man vunnit eller förlorat serien. Varje division består av sex stycken par (tvåmannalag). Upplägget är mycket uppskattat av spelarna. Banan/sand/nätupphängning: De sju banorna har måtten 8 x 16 meter vilket är den nya standarden. Därtill kommer friområden runt planerna. Sanddjupet är 35 cm vilket är i minsta laget. Sanden är utbytt för 3 år sedan till mjuk tvättad sjösand vilket höjde kvalitén avsevärt. Sanden är inte avgränsad någonstans utan är lagd ända intill väggarna. För att få bästa underlag består sanden av många lager: golvet i hela lokalen är betong och ovanpå det ligger ett isolerande frigolitlager. Härpå kommer vattenslingor och cirka 5 cm sand där varmvatten cirkulerar för att värma upp sanden. Ovanpå varmvattenslingorna ligger en tjock fiberduk och därpå cirka 30 cm sand. Näten är uppsatta som på en strand det vill säga med rep och stora nedgrävda plattor. Det finns även höga domarstolar. När man hyr banor ingår även boll om kunden inte har egen. Takhöjden är cirka 8 meter i hela hallen. Ventilation: I lokalen är det en vanlig ventilationinstallation som är bra men skulle kunna var mer effektiv. Låg lufttemperatur i hallen upplevs ändå som varm då det är varmt i sanden samt hög luftfuktighet. Armatur: Vanliga lampor (lysrör) som ger bra ljus men ibland bländar spelarna. Personal: Det finns två heltidsanställda och några timanställda i receptionen. De spelare som vill kan arbeta minimum sex timmar i receptionen per månad och får då spela gratis den månaden. Andra poster som till exempel styrelsemedlem eller webbmaster är på ideell basis. Ekonomi: Hallen går, två år efter klubbens öppnade, med vinst. Omsättningen från 1 september 2000 till siste augusti 2001 var 1,9 miljoner, rörelseresultatet var 498 000 kronor. Klubben har en hyra på 700 000 kr/år +moms där värme ingår. Utdrag från klubbens uthyrningsintäkter (verksamhetsberättelse 1 september 1 april 2001). Uthyrning till skolor inbringade ca 90 000 kronor, till allmänheten 720 000 kronor, arrangemang 170 000 kronor, till beachklubben 160 000 kronor, till medlem strötid 157 000 kronor. I hallen finns det reklamskyltar (Europolitan, Partyservice, S.A.T.S, Pripps Energy med flera) som betalar 3000 kronor per år. Eftersom avgifterna för klubbens medlemmar är låga skulle beachklubben inte gå ihop ekonomiskt om man bara hade klubbaktiviteter. Uthyrning till icke-medlemmar och till företag är en nödvändighet för att få tillräckliga intäkter. Uthyrning till skolor ger inga stora inkomster men ger bra synergieffekter för klubben. Även uthyrningar till företag brukar generera mer spel på lång sikt då många återkommer med kompisgäng. Priser: Medlemmar betalar vardagar före kl 17.00 25 kr tim/per person oavsett antal. Övrig tid 45 kr/ tim per person oavsett antal. Icke medlemmar betalar vardagar före kl 17.00 35 kr tim/per person oavsett antal. Minimum belopp per bana dock 140 kr och maximum belopp 420 kr. Övrig tid betalar icke medlemmar 60 kr tim/per person för fyra stycken, 50 kr tim/person för 5-8 st och 45 kr tim/person för 9-12 st. Minimum belopp per bana är dock 240 kr och maximum belopp 540 kr. Öppettider för beachhallen: Vardagar 10-23, lördag 9-21 och söndag 10-22 11
Samarbete med kommunen: Mölndal kommun visar ett intresse men Göteborgs kommun ett starkare intresse för beachvolleyboll. Klubben har ett gott samarbete med till exempel Kultur och Fritid och känner sig uppbackade av kommunen. En punkt som dock ofta kommer upp är att beachhallen idag betalar en marknadsmässig hyra (på 360 kr/kvm) vilket inte några andra idrottsföreningar gör i kommunen och som inte heller är brukligt för rena idrottsföreningar. Hallchefen menar att om kommunen kan driva kommunala fotbollsplaner och badmintonhallar borde även beachvolleyboll kunna ingå. Kommunen har dock blivit mycket intresserad då klubben har visat att de går med ekonomisk vinst och att det finns ett stort intresse för beachvolleyboll. Sammanfattning: Göteborg har Sveriges största och mest aktiva beachvolleybollförening och den kvalitetsmässigt bästa hallen för beachvolleyboll. Klubben fungerar bra och funderar på att bygga en helt nya hall med 14 beachbanor. Även utomhusverksamheten har expanderat kraftigt de senaste åren. Till sommaren öppnas sex nya utomhusbanor. Idag har klubben två heltidsanställda vilket är en nödvändighet för att hålla ihop och utveckla verksamheten. Klubben har vid minst två tillfällen gått ut och gjort utförlig enkätundersökning om vad som medlemmarna vill ha och vad som är prioriterat. Detta betonar hallchefen är viktigt då det är medlemmarna som avgör verksamheten. Enkäten visade till exempel på att utveckling av gym och tillgång till bastu inte var så prioriterat men att bra träningsverksamhet och sandkvalité var av avgörande betydelse för fortsatt träning och engagemang. Hallchefen menar att om man skall lyckas med en ny hall är det enormt viktigt att man innan tänker igenom hur klubben bör drivas organisatoriskt och att man redan från början agerar utåt på ett professionellt sätt för att till exempel kunna attrahera företag och skolor. Inte bara vid utskick utan särskilt vid bemötande av kunden. Det som bör planeras innan är till exempel om hallen skall ha anställd personal. Andra tips inför en eventuell ny hall är att eftersom sandplanerna måste vattnas varje dag är ett sprinkler system en bra investering då det underlättar arbetet att vattna banorna. Klubbverksamheten och sammanhållningen är mycket viktigt. Göteborgs beachvolleybollklubb har en rolig sak i receptionsdelen där en stor glasmonter är placerad med en världskarta ovanför. I glasmontern finns det idag över 40 glasburkar med sand från alla världens stränder samlat. När en medlem har varit ute och spelat beachvolleyboll i till exempel Australien tar de med sig cirka en deciliter hem och skriver ner plats och strandens namn på glasburken samt markerar på världskartan. Det är kul att se hur mycket sand kan skilja sig från mörkröd grovkorning sand till den allra vitaste supermjuka sanden. Här får man också en känsla för att sporten är internationell och att man själv kan utöva den över hela världen. 12
5.2 BEACHVOLLEY OCH KLÄTTERHALL, STOCKHOLM Hemsida: www.karbin.com Kontakt: Jörgen Stormgaard, tel: 08-7443840 Läge: Stockholm cirka 15 minuter med bil sydväst från centralstationen. Bra kommunala kommunikationsmöjligheter men svår att hitta på grund av bristfällig skyltning. Öppnad: januari 2000. Drivs av och ägs av: Tre privatpersoner som hyr anläggningen. Anläggning: Hallen är inhyst i en större hall, bättre lagerlokalsbyggnad. Granne med beachhallen finns det banor för go-cart och inomhusgolf. Beachhallen är en rektangulär lokal av måtten cirka 32 x 23 meter takhöjd 13 meter. I den rymmes 430 kvm klättervägg (27 permanenta topprep, svårighetsgrader från lätt till svårt med överhäng) samt en beachvolleybollbana 22 x 14 meter. I lokalen finns också en cirka 50 kvm stor reception vid entrén i kombination med kontor och café, 18 sittplatser. En shophörna av cafét säljer även klätterutrustning. Det finns herr- och damomklädningsrum med 3 duschar och 1 toalett i vardera. Golvet i hela lokalen är klinkerbelagt, men vid väggarna (där klätterväggar finns) är det tjocka gummimattor. De väggar som inte är klätterväggar är täckta av tegel och puts. Stora fönster är belägna högst upp vid taket. Lokalen är fräsch och har en positiv atmosfär där alla är välkomna. På fotot syns till höger beachvolleybollbanan med skyddsnät runt. Till vänster är det klättervägg. Rakt fram på bilden är det receptions/cafédel samt ingång. Det finns motionscyklar att värma upp med i lokalen vilka används både av beachspelare och klättrare. I lokalen finns också en bra musikanläggning, vilket bidrar till sommarstämningen. Historia: Tre privatpersoner, Pete, Jörgen och Jacob, började under 1999 titta på lokaler i Stockholmstrakten då de ville öppna en klätterhall med klubblokalsmöjligheter. I sina efterforskningar fick de tipset av en beachvolleybollspelare att kombinera det med beachvolleyboll och tyckte idén var bra. De gjorde en mindre marknadsundersökning innan de startade. Hallen öppnade i januari 2000 och hade då en beachvolleybollplan och några meter klättervägg. Idag har hallen förutom en beachbana över 30 meter klättervägg och mer håller på att byggas. Nuvarande verksamhet: Beachvolleyboll och klättring. Hallen erbjuder kunderna: prova-på-klätterkurs, familjeklättringskurs, teknikkurs, barnkalas, möhippa/svensexa, företagsdagar med mera. De tre sistnämnda görs bland annat som en kombination av beachvolleyboll och klättring. Tillkommande verksamhet/framtidsplaner: Klätterväggen byggs ut hela tiden. Det finns vision om två beachvolleybollbanor till men då måste större lokal hyras 13
och grannlokalen idag är redan uthyrd. Gym, solarium och liknande är inte aktuellt. Planer finns däremot på att bygga ut café och klubblokal genom att utnyttja höjden i lokalen, det vill säga att man funderar på att bygga till två etager ovanpå den nuvarande receptionen. Beläggning på hallens totala verksamhet respektive beachvolleybollen: Beläggning idag är hög på de olika delarna. Klätterväggen är fullbokad varje kväll (vid besöket en fredag eftermiddag var där cirka 40 personer, majoriteten unga från 11 år) och har även mycket hög beläggning på dagtid. Beachvolleybollbanan har även den hög beläggning, på veckodagar mellan kl 17-22 är det en 90-95 % beläggning och på lördagar och söndagar är det en beläggning på 80 %. Beachplanen har cirka 16 stycken abonnemang per vecka (90 min). På tisdagar går det inte att boka abonnemang utan tider kan endast bokas via receptionen, detta för att få in nytt folk i hallen. På dagtid är det många företag och skolor som kommer och både klättrar och spelar beachvolley. Kombinationen har visat sig mycket bra. Det är lätt att göra grupper som turas om och den fysiska kombinationen av sporterna är mycket lyckad. Konkurrens/samarbetspartners: Ingen annan beach- eller klätterhall i Stockholmsområdet. Marknadsföring: Vid öppnandet hade karbinhallen mindre annonser i tidningarna Metro, DN och Vildmark och äventyr. Nu när det är en så hög beläggningsgrad görs inga kampanjer eller annonseringar. Hemsidan är dock en viktig del i marknadsföringen. En enklare broschyr har gjorts för utskick vid förfrågningar. Hemsidan: Informativ och uppdaterad hemsida. Hemsidan lockar till Stockholms enda inomhusstrand. Beachklubb: Finns idag ingen beachklubb. Jörgen berättar att rundfrågning visat att spelarna inte känner behov av att organisera sig. De vill endast spela och träna själva. Under sommaren är det många som är licensierade och tävlar runt om i Sverige. Några spelare som har abonnemang har tidvis gjort egna miniserier. Man behöver alltså inte vara medlem hos Karbinhallen för att få spela eller beställa abonnemang på beachvolleybollen, därav finns heller inget medlemsregister eller uppgifter om hur många som spelar i hallen regelbundet. Klättringen har dock en välorganiserad klätterklubb, där man som medlem får rabatt på all klättringsverksamhet (behöver inte vara medlem för att få klättra i hallen). Klubben har även organiserat en klätterresa utomlands. Organiserad beachvolleyboll tävlingsverksamhet? Inga organiserade tävlingar görs på grund av det endast finns en plan och den är oftast fullbokad. Banan/sand/nätupphängning: Banan har måtten 14 x 22 meter och planen har måtten 8 x16 meter. Sanddjupet är 30 cm och sanden är tvättad sjösand från Brogårdssand utanför Jönköping. Tvättad sand är nödvändigt för annars dammar den för mycket, planen måste ändå vattnas för att hålla dammhalten nere. Sanden är uppvärmd via vattenburen värmeslingor vilka ligger på 30 cm djup. Sanden avgränsas med hjälp av slipers runt banan samt en 70 cm hög sarg för att hålla sanden på banan. Upphängningsanordningen för nätet är på ena sidan fastskruvad i väggen och i andra sidan en vanlig stolpe som är fastmonterad i golvet. Detta gör att även underdelen av nätet blir spänt vilket uppskattas av spelarna då bollen kan studsa i nätet för att sedan spelas upp igen. Ett skyddsnät finns runt hela planen för att dämpa bollarna och skydda klättrarna. Ventilation: Krävs bra ventilation på grund av dammhalten i sanden och hallen har detta. Armatur: På grund av stor lokal behövs starka och rejäla lampor. Svårt att hitta en lösning som inte bländar antingen klättrings- eller beachvolleybollspelarna. 14
Personal: Tre heltid- och två deltidsanställda i hallen. Till detta kommer ett antal timanställda instruktörer till klättringen samt inhyrd städpersonal. Ekonomi: Hallen är kommersiell och går idag, 18 månader efter start, med vinst. Omsättningen från september 2000 till augusti 2001 var ca 2 miljoner kronor. Priser: Det går utmärkt att hyra beachbana eller klättertid per gång. För en timmes beachvolleyboll kostar det en vardag kl 18 för fyra personer 280 kr. Öppettider: måndag till fredag 12-22, helger 10-20. På sommaren är det öppet 16-22. Samarbete med kommunen: Kommunen har inte hjälpt till någonting vid öppnandet av hallen eller senare men personalen har heller inte frågat efter hjälp. Personalen var dock i kontakt med stadsdelsnämden vid uppstart men fick ingen större feedback. Sammanfattning: Detta är en väl fungerande hall som skulle kunna driva en dubbelt så stor verksamhet (både beachvolleyboll och klättring) om utrymmet fanns. Eftersom hallen idag är fullbelagd läggs inte några större resurser på marknadsföring. Hallen går idag med ekonomisk vinst. Det blir sand i hela hallen men det är acceptabelt genom att dels håller sargen runt beachplanen mycket sand på rätt plats dels hjälper alla till att försöka hålla sanden innanför. Hallens övriga ytor dammsuges varje dag. De tips Jörgen vill ge för en eventuellt ny hall är att det måste var bra kvalitets sand och minst 10 meter i takhöjd. Klättring och beachvolleyboll är en mycket lyckad kombination, överhänget som klättringsväggen har kräver dock utrymme. 15
5.3 IKSU IDROTTSHALL, UMEÅ Hemsida: Kontakt: www.iksu.se Ansvarig för bollsporterna/arrangemang i anläggningen: Micael "Billy" Ljung email: billy.ljung@iksu.se Ordförande för Umeåbeachklubb: Tom Englén, email: tom@englen.se Ordförande för IKSUbeachklubb: Kristina Olson, email: kicki@himlen.nu Läge: Anläggningen ligger strax utanför Umeå centrum men mitt emellan sjukhuset, universitetsområdet med forskningsparken och ett studentbostadområde. Läget är ypperligt enligt många. Öppnad: Första halldelen öppnades år 1983. Våren 1998 byggdes en av tennisbanorna om till beachvolleybollhall. Drivs av och ägs av: Anläggningen ägs av stiftelsen och drivs av IKSU. Anläggning: En jättelik anläggning på 14 000 kvm som har byggts till i flera etapper, framför allt under 90-talet. Till höger: översiktsplan på markplanet, IKSU hallen. I anläggningen rymmes: en simhall med 25 meters motionsbassäng och en 12.5 meters vattenträningsbassäng. En relaxavdelning innehållande bubbelpool, ångbastu, vanliga bastur, relaxrum med middagsmöjligheter. En tävlingsarena för bollsport med publikkapacitet på 1000 platser, en till fullstor idrottshall för motionsidrott (bollsport, badminton och gympa), som dock med vikväggar kan göras till tre mindre hallar. En stor klättervägg, en specialbyggd sal för gympa, massaerobic och PUMP, två aerobicstudior, två styrketräningssalar på sammanlagt 500 kvadratmeter. Vidare finns ett konditionsträningsrum utrustat med bland annat; 10 st elektroniska cyklar, 2 st recumbent cyklar, 3 st roddmaskiner, 4 st stepmaskiner, 7 st löpband, 3 st eliptiska stepmaskiner (alla maskiner utom roddmaskinerna är utrustade med pulsmätare). I träningsrummet hänger det fem TV apparater med olika kanaler för underhållning under träningen. Vidare finns det fyra squashbanor, en tennisbana, en beachvolleybollhall och en teamcyklingssal (används även för Body Balance). Det finns en hälsoprofilavdelning där massage, kostrådgivning och personlig träningsrådgivning ges. Det finns utrymmen för bordtennis, basket och biljard. I anläggningen huserar även idrottslärarutbildningen, polisutbildningen, idrottspedagogutbildningen samt Idrottsmedicinska enheten. Det finns vidare konferenslokaler, föreläsningssalar och en större restaurang. Hela anläggningen hålls ihop av en stor ljus reception och entré del där även ett café finns. Till detta kommer alla förrådsutrymmen, kontorsutrymmen, omklädningsrum. Till vänster: del av entrén och receptionen. Utanför hallen finns det ett 3 km långt elljusspår för löpare när det är snöfritt och för längdskidåkning när snön har lagt sig. Beachvolleybollhallen är en ombyggd del av tennishallen. I dag finns det två banor; det har gjorts försök att ha tre banor men det blev för trångt. 16
Historia: IKSU bildades 1959. Anläggningens byggdes 1983 och har sedan dess byggts till och byggts om varje år. IKSU är idag en av Sveriges största idrottsföreningar med ca 10 000 fasta medlemmar. Under högsäsong har anläggningen ca 20 000 besök per vecka. En betydande del av medlemmarna, cirka 65 %, är universitetsstudenter. Nuvarande verksamhet: Förutom alla de sporter som nämns under anläggning se ovan, driver även IKSU många utbildningar till exempel instruktörsutbildning (aerobic, gympa och vattenträning). IKSU har massagterapeutiskbehandlingkurs, klätterkurser och ger många specialpass sina kunder till exempel vattengympa och gympa för gravida. Till vänster ses klätterväggen med överhäng. Tillkommande verksamhet/framtidsplaner: Hallen byggs ut hela tiden och det finns för närvarande visioner om att bygga en helt ny hall bredvid den befintliga. Den nya hallen skulle vara en beachhall med läktare och värmeslingor i sanden, där både beachvolleyboll, beachhandboll, beachfotboll med flera sporter kan samsas om utrymmet. IKSU har sökt pengar från bland annat Wallenbergsfonden för den nya beachhallen. I den befintliga hallen flyttas aktiviteterna hela tiden runt beroende på att de växer och ständiga ombyggnationer är en del av vardagen. Även en ny kampsportslokal kommer att byggas med anledning av polisutbildningen. Beläggning på hallens totala verksamhet respektive beachvolleybollen: Trots den stora anläggningen känns lokalerna nästan för små på grund av mycket folk i anläggningen. Varje gympapass och aktivitet är i stort sett fullt. Aktivitetspassen avlöser varandra och det händer att alla inte får plats. Styrketräningslokalen är i störst behov av mer utrymme då det är mycket folk och många får stå och vänta vid de olika maskinerna. Beachvolleybollhallen har officiellt en beläggning på 100 % (!). Banorna bokas via Internet en vecka i förväg och tiderna till den 8:e dagen släpps vid midnatt. Ofta är den 8: e dagen fullbokad 10 minuter över midnatt. Klagomål har framförts att man måste sitta upp till midnatt och boka för att kunna få en tid. Hallen håller öppet från 08.00-23.00. Det är alltså fullbokat från morgon till kväll. Alla medlemmar har ett nummer för att boka och man måste vara fyra stycken (fyra nummer) för att få nyttja banorna. Problemet är att man får avboka upp till en timme innan och det händer varje dag att kunder gör detta. Banorna står alltså tomma någon timme varje dag på grund av sena avbokningar. Beläggningen på banorna får ändå sägas vara näst intill hundraprocentig. Till höger: IKSU beachhall Konkurrens/samarbetspartners: Ingen annan beachhall i Umeåområdet. Upptagningsområdet till hallen och beachvolleybollhallen är Umeå med omnejd men även så långt bort som Luleå och Härnösand. Marknadsföring: Hemsidan är dock en viktig del i marknadsföringen. Vid varje terminsstart görs kampanjer för de nya studenterna och en ny broschyr trycks upp varje termin. IKSU beachklubb visar sig mest genom att anordna mindre och större turneringar både sommar- och vintertid. Beachklubben skulle vilja anordna flera aktiviteter i marknadsföringssyfte men det är inte möjligt då klubben inte kan få fler tider i hallen. 17
Hemsidan: Informativ och uppdaterad hemsida för hela IKSU. Beachvolleybollen har sina egna sidor där bokningar kan göras online. Nyheter läggs upp varje vecka och bland annat beachklubben lägger ut all sin information om till exempel turneringar där. Beachklubb: Beachsektorn är idag en egen fristående sektor från inomhusvolleybollsektonen (IKSU volleybollförening). Idag finns två beachklubbar i Umeå: IKSU beach (ca 110 medlemmar) och Umeå beachklubb (ca 10 medlemmar). Båda säger sig inte vara konkurrerande utan kompletterande, där den ena är mer motionsinriktad och den andra mer elit inriktad. IKSU beachklubbs vision är att skapa träningsmöjligheter för alla året runt. Umeå beachklubb har i många år verkat för en inomhushall i Umeå och hade långt framskridna planer på att bygga en egen hall utanför Umeå men fann att lösningen 1998 med IKSU anläggningen blev bättre. Organiserad beachvolleyboll tränings- och tävlingsverksamhet? IKSU beachklubb har 11 timmar i veckan sammanlagt för klubbverksamhet. Då turas medlemmarna om att träna och spela. Det finns även en beachskola (kurs) en gång i veckan i sex veckor för nybörjare där teori och praktik blandas. Tävlingsverksamhet på motionsnivå (seriespel) förekommer men det är svårt även för klubben att få tider då det är så fulltecknat i hallen. Denna termin är det elva damlag, elva mixed och 36 herrlag som är anmälda och har fått plats i seriespelet. Klubbturneringar hålls under vintern en helg i månaden och under sommarmånaderna på utomhusplanerna (9 nät). Under sommaren ordnar de två Open och tre stycken Challenger tävlingar för licensierade spelare. Umeå beachklubb har ordnat stora internationella tävlingar, (King of the Beach), med spelare i världsklass i flera år och utnyttjar sina tider i huvudsak för träning. Banan/sand/nätupphängning: Det två banorna har måtten 8 x 18 meter med friutrymme runt banorna. Sanddjupet är cirka 40 cm och sanden är tvättad sjösand men dammar ändå lite för mycket, kanske på grund av slitaget efter många års användande. Sanden avgränsas med hjälp av sliprars runt banorna. Näten är uppsatta som på en strand det vill säga med rep och nedgrävda plattor. Inget skyddsnät behövs runt planerna då beachhallen är helt avgränsad från andra sporter. Takhöjden i hallen är 8 meter. I lokalen finns också en bra musikanläggning som bidrar till sommarstämningen. Ventilation: Vanlig ventilationinstallation (byggd för tennishallen). Skulle behövas bättre installation då luften är lite för dammig och upplevs som stillastående. På grund av dålig isolering i lokalen är temperaturen runt 18 grader vilket ändå gör att luften känns relativt fräsch. På sommaren kan det dock bli väldigt dammigt och hett i lokalen. Armatur: Vanliga lampor (lysrör) som ger bra ljus men ibland bländar spelarna. Personal: Det finns över 30 anställda (hel och deltid) för hela anläggningen, därtill kommer inhyrd städfirma. Ingen särskild är avsatt för beachverksamheten. Bollsportsansvarig i IKSU hallen har dock kontinuerlig kontakt med ordförandena i båda beachföreningarna. Det är beachföreningarna som ansvarar för skötsel av banorna. Ekonomi: Hallen går bra ekonomiskt sett med en omsättning på 30 miljoner per år. Någon enskild rapport om beachvolleybollhallen kan inte ges då det ingår i den övriga anläggningen se mer nedan. Priser: För att få boka banor måste man ha ett guldkort (finns även silverkort) och får då tillgång till många olika sporter och aktiviteter. Det finns alltså inget pris för en enskild timme. Undantag görs dock ibland till privatpersoner och då hyrs en beachvolleybollbanan ut för ca 160 kr/h för fyra personer. Det är dock mycket svårt att få tid till om man inte är IKSU medlem eftersom så gott som alla tider är i förväg bokade av medlemmarna. Öppettider för beachhallen: Vardagar 08.00-23.00, lördag 09.00-18.00 och söndag 09.00-23.00 (anläggningen har samma tider men öppnar vissa dagar kl 06.30 för framförallt simmare). 18
Samarbete med kommunen: Kommunen och IKSU arbetar ihop efter klara riktlinjer i första hand vad det gäller simhallen men arbetar även ihop med övrig verksamhet. Sammanfattning: En jättelik anläggning med många sporter och möjligheter. Välorganiserad verksamhet som är på ett ständigt utvecklings- och expansionsstadium. IKSU-hallen går med ekonomisk vinst. Beachhallen är under hård press då tiderna inte räcker till för alla. Företag och särskilt skolor vill gärna boka tider men det finns ingen tider att boka för dem. Beläggningen är nästintill hundraprocentig vilket får anses som mycket bra då öppettiderna är 08.00-23.00. Beachvolleybollhallen är helt avskiljd från övrig verksamhet och därför är inte sanden ett problem i resten av anläggningen. Tips för öppnandet av en eventuellt nya hall är att ha minst tre banor och läktare för eventuellt samutnyttjande med andra sporter samt för att kunna anordna tävlingar. Redan från början bör bra icke dammande sand införskaffas samt värmeslingor bör finnas i sanden (temperaturen i luften kan då också sänkas). Det bör vara minst 9 meter i takhöjd. Bra spadar och rakor bör finnas lättillgängliga så att alla kan hjälpas åt att hålla sanden på plats. Att lägga ner tid på en marknadsföringsplan och genomförandet av den så att många känner till hallen och dess möjligheter redan från början är av största vikt menar de aktiva i Umeå. Hallen bör skötas professionellt från början där bemötandet av kunden är avgörande. Redan vid start ha ett väl fungerande bokningssystem av halltider. Även om priserna bör vara konkurrenskraftiga skall man inte vara rädd för att ta betalt om man har en bra produkt att sälja. 19