Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004

Relevanta dokument
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2005

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2006

Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet

2a:4b. Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen

Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling

Syrgasförhållanden i kalkade sjöar inom IKEU

Resultat från. MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium. Stångholmsvägen 2, Drottningholm

Urval och representativitet

FISKERIVERKET INFORMERAR

Inverkan av kalkning på metaller i sjöar

2a:4b. Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet

FISKERIVERKET INFORMERAR

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

DVVF Provfiske sammanfattning

2a:2. Kalkningseffekter på allmän vattenkemi i IKEU-sjöar

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

Tidsserier, forts från F16 F17. Tidsserier Säsongrensning

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005

Provfiske i sjöar år

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Kalkningseffekter på biomassa och ekosystemstruktur i sjöar. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet

Kvicksilver och cesium i matfisk

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Kvicksilver i fisk och födodjur i 10 skånska sjöar 2002

Vad finns att berätta om denna rapport?

Sammanfattning. Eventuella samband mellan sjöars ytvattentemperatur

Vattenvegetation i kalkade sjöar samt neutrala och sura referenssjöar

1 Förberedelseuppgifter

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Matematisk statistik kompletterande projekt, FMSF25 Övning om regression

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

Laboration 2: Styrkefunktion samt Regression

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Framtidens nationella kalkningsuppföljning inom IKEU

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Räkneövning 4. Om uppgifterna. 1 Uppgift 1. Statistiska institutionen Uppsala universitet. 14 december 2016

Provtagningar i SJÖAR inom den nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU) 2016

Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 2017

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön

Förändringar efter avslutad kalkning

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Fisksammansättningen i Tjursbosjön och Ekenässjön och påverkan på fisksammansättningen i Tjursbosjön.

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

InStat Exempel 4 Korrelation och Regression

Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet

Kvicksilver i gädda 2016

Miljögifter i sediment

Växtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning;

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson

Kalkningsavslut i Tyresta

Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys)

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Biologisk och vattenkemisk variation i kalkningsverksamhetens målsjöar

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

Provfiske i Järlasjön 2008

Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2006

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ. Nätprovfiske Övertjärn och Märrsjön. Författare: Viktoria Karlsson 2017:09

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Statistiska samband: regression och korrelation

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012

Provtagningar i SJÖAR inom den nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU)

Prediktera. Statistik för modellval och prediktion. Trend? - Syrehalt beroende på kovariater. Sambands- och trendanalys

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

FISKERIVERKET INFORMERAR

Gör uppgift 6.10 i arbetsmaterialet (ingår på övningen 16 maj). För 10 torskar har vi värden på variablerna Längd (cm) och Ålder (år).

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh

Hur länge ska fisken vara i dammen?

Standardiserat nätprovfiske i Flaten, Långsjön och Trekanten 2009

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIKTE- ORIN (INFERENSTEORIN):

Förändringar i sulfatbelastning och sulfatkoncentrationer i IKEU-sjöar och vattendrag ett underlag för anpassad kalkning

Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag Artövervakning samt Kalkningens biologiska effektuppföljning

FISKERIVERKET INFORMERAR

Transkript:

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Pia Kärrhage m fl April 2004 S t o c khol m s un i v er s i t et Institutionen för tillämpad miljövetenskap

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004 Marcus Sundbom, Markus Meili, Pia Kärrrhage m. fl. Institutet för tillämpad miljöforskning (ITMm), Stockholms universitet, 106 91 Stockholm Markus.Meili@itm.su.se Inledning Denna redovisning av kvicksilverhalter i abborre omfattar främst kalkade och okalkade IKEUsjöar, dessutom referenssjön Stensjön (X) i Delsbo (Hudiksvall), samt Långssjön (återförsurad) och Årsjön (referenssjö) i Tyresta nationalpark söder om Stockholm. Metodik Abborrar fiskades i 16 sjöar i Sötvattenslaboratoriets regi under juli-augusti 2004. Från varje sjö togs ett urval av fiskar till individuell analys: vanligen 20 individer med en längd på mindre än 14 cm. För den praktiska hanteringen från fångst till analys hänvisas till IKEU årsrapport från 1993 års mätningar (Appelberg och Svensson, 1994) samt aktuella Provtagningsanvisningar (http://www.ma.slu.se/ima/publikationer/provtag2001b.pdf). Uppgifter om längder, vikter och kvicksilverhalter i muskel är framtagna av ITM. Åldersbestämningar har utförts vid och levererats av Sötvattenslaboratoriet. Beräkningar av sjötypiska kvicksilverhalter och fiskåldrar (tillväxt) har utförts vid ITM på ett urval av analyserade individer med ålder 1+ och 2+ inom viktintervallet 2-25 g (totallängd 6-14 cm). Vikten utan mag- och tarminnehåll har använts för beräkningar (om uppgifter om maginnehållsvikten saknas kan totalvikten reduceras med 0/2/4% för tom/halvfull/full mage, eller med 2% om uppgift saknas helt; om hela mag/tarmpaketet vägs kan tarmens tomvikt antas vara 2,5% av totalvikten baserat på jämförelser). Medelkvicksilverhalten för en abborre på 10 g beräknades för varje sjö med hjälp av linjär regression med fiskens kroppsvikt som oberoende variabel (x) och fiskens Hg-halt som beroende (y), enligt y= a*x + b. Medelåldern för samma fiskar bestämdes genom linjär regression med fiskens vikt som oberoende variabel (x) och fiskens ålder (y) som beroende enligt y = a*ln(x) + b. En tillväxtnormerad halt (Hg vid 10 g och 1+ ålder) bestämdes som kvoten mellan den beräknade kvicksilverhalten vid 10 g och medelåldern vid 10 g multiplicerat med 1.5 år (=1+). Denna beräkning motsvarar antagandet att kvicksilverhalterna är omvänt proportionella till tillväxthastigheten vilket representerar ett extremfall med maximalt tillväxtberoende, medan värdet utan någon korrigering representerar ett annat extremfall utan något tillväxtberoende alls. Resultaten för olika beräkningar redovisas i en separat datafil. För att beräkna medelåldern vid 10 g kroppsvikt i sjöar med enbart lika gammal fisk, vilket skulle leda till orimliga regressioner, antogs en exponentiell (nästan linjär) längdtillväxt under de första åren, i enlighet med fiskeriverkets data. Här användes en regression liknande ovan men med fiskens längd som oberoende variabel (x) och fiskens ålder som beroende (y), med antagande av en traditionell tillväxtkurva (större längdtillväxt första året, maximal längd 30 cm), och en längd på 10,2 cm vid standardvikten 10 g (baserat på observerat samband mellan längd och vikt), enligt y = a*ln(x) + b där x = 1-längd/längd max och b = -1 år. Denna regressionsmodell är inte bara ekologiskt förankrad utan även matematiskt robust med enbart en skattad parameter som beskriver den relativa tillväxten (a = -längd max / initialtillväxt). Medelåldern baserad på båda räknesätt (linjär ökning av vikten eller tillväxtkurva för längden) redovisas för alla sjöar i en separat datafil.

Resultat Individuella fiskdata redovisas i filen "IKEUHg2004.xls", flik 3. Beräknade sjötypiska data redovisas i filen "IKEUHg2004.xls", flik 2. Kvicksilverhalter för abborre av 10 grams kroppsvikt och för abborre av 10 grams vikt vid 1+ ålder (1,5 år) samt beräknade åldrar vid 10 grams kroppsvikt ges även i tabell 1 och visas i figur 1 nedan. Data från 2000-2003 har tidigare redovisats i liknande form. För jämförelse med tidigare resultat redovisas årets resultat som del av en flerårig tidsserie i filen IKEUHg2004.xls", flik 1, samt i figur 2 nedan. Kommentarer Trenden med ökande kvicksilverhalter i Åvasjöarna förefaller ha brutits under 2004. Anmärkningsvärt är att halterna har halverats i den sura referenssjön Årsjön. Halterna forsätter att stiga i våtmarkskalkade Källsjön (Figur 2). Litteratur Appelberg, M. & Svensson, T., 1994. Effekter av kalkning. IKEU årsrapport 1993. Naturvårdsverket Rapport 4344. 60 s. Bilagor Datafilen "IKEUHg2004.xls ".

Tabell 1: Kvicksilverhalter (ng Hg/g våt muskel) i abborre vid 10 grams vikt samt vid 10 grams vikt och 1+ ålder, samt medelåldern för en abborre på 10 gram i varje sjö sommaren 2004. Halterna är beräknade på abborrar i storleksintervallet 0-25 gram och åldersintervallet 1+ till 2+. Sjöarna är ordnade från söder till norr. Långsjön (2AB) samt Årsjön ingår i IKEU-programmet för återförsurning; Stensjön i Delsbo (X11) ingår i program för miljöövervakning; övriga sjöar ingår i IKEU-projektet. Lokalnamn Lokalnr Projekt Ålder vid 10 g Hg vid 10g Hg vid 10g & 1.5år Brunnsjön H8 Ref. 2,71 396 219 Gyltigesjön N21 IKEU 2,36 242 154 Gyslättasjön G21 IKEU 1,81 64 53 Stengårdshultas. F21 IKEU 1,72 79 69 Stora Härsjön P21 IKEU 1,82 65 54 Långsjön (T) T21 IKEU 2,01 152 114 Rotehogstjärnen O4 Ref 2,37 199 126 Ejgdesjön O21 Ref. 1,60 67 63 Stensjön (AB) AB21 IKEU 2,24 103 69 Långsjön (AB) 2 (AB) Återf. 1,90 158 125 Årsjön 4 (AB) Återf.ref. 1,63 212 195 Lien U22 IKEU 1,86 160 129 Övre Skärsjön U3 Ref. 2,24 180 121 Västra Skälsjön U21 IKEU 1,50 75 75 Tryssjön W22 IKEU 1,30 125 145 Källsjön X21 IKEU 2,63 296 169 Stensjön (X) X11 Ref. 2,24 136 91

Figur 1: Kvicksilverhalter (ng Hg/g våt muskel) i abborre vid 10 grams vikt samt vid 10 grams vikt och 1+ ålder, samt medelåldern för en abborre på 10 gram i varje sjö. Sjöarna är ordnade från söder till norr. Långsjön (2) samt Årsjön ingår i IKEU-programmet för återförsurning. Stensjön i Delsbo (X11) ingår i program för miljöövervakning. Övriga sjöar ingår i IKEU-projektet. Figur 2: En åttaårig tidsserie i fyra sjöar.av kvicksilverhalter i abborre (muskel) vid 10 grams kroppsvikt: Värdenas standardfel visas för de senaste fyra åren.