Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer



Relevanta dokument
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

INFOR- MATION. Vattendrag och svämplan helhetssyn på hydromorfologi och biologi

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Död ved i vattendrag. Död ved ger liv åt vattendragen

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Asp - vacker & värdefull

Pedagogiska vattenmiljöer vid Bollebygdsskolan

Rensning och underhåll av dikningsföretag

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER?

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Restaurering av Ätran

Infrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Naturvärden på Enö 2015

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

Äger du ett gammalt träd?

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Naturvärden i Hedners park

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron

Pedagogiska vattenmiljöer vid Sandaredsskolan och Sanderödsskolan

13 praktiska allmänna skötselråd

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun

Täkternas biologiska värden

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Fakta om pollinatörer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

HYDROMORFOLOGISKA TYPER

Dammar och småvatten. Naturinformation. Rapport 2019:1

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län

Elevblad biologisk mångfald

Hökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr

KARLSTADS KOMMUN GRODDJURSINVENTERING ÖSTRA JAKOBSBERG, KARLSTADS KOMMUN

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Guidade turer vid Bulls måse

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Naturvärden i område vid Vällsjön med planer för våtmarksanläggning

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Förutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun 2012

Preliminär naturvärdesinventering

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

UPPDRAGSLEDARE. Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV. Matilda Elgerud

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Bilaga 8. Döda och döende träd

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Inventering av källmiljö vid Vällsjön 2014

Transkript:

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och kan bilda sammanhängande områden där arter kan spridas. Miljöerna är ofta unika i landskapet och många arter gynnas eller är beroende av dessa. 1. Sandiga brinkar/nipor Dessa kan ligga en bra bit från åfåran och ha skapats för lång tid sedan när vattendraget haft ett annat lopp på flodplanet. De kan också ligga intill vattendraget med pågående erosion från vattendraget. I sandig mark finns ofta sandblottor i gamla brinkar p g a skred, små sluttningsrörelser eller tramp från djur. Sydvända sandiga brinkar är mycket värdefulla för en rad gaddsteklar, skalbaggar och fjärilar. Guldsandbi Andrena marginata (VU, ÅGP) hittas ofta i sandiga brinkar vid vattendrag. Gräver bo i sanden och samlar pollen i ängsvädd som ofta växer i brinkar. 2. Utströmningskärr nedanför brinkar. Speciella hydrologiska förhållanden uppstår i och nedanför brinkar där det ofta bildas utströmningskärr och småvatten. I våtmarkerna leker ofta grodor. Smal dammsnäcka Omphiscola glabra (VU, ÅGP) kan förekomma i kärr intill vattendrag som omväxlande torkar ut, vattenfylls och översvämmas. Åkergroda (EU) leker i grunda solbelysta vattensamlingar.

3. Sumpskog som uppstår vid utströmningskärr eller sänkor utanför levéer (se 11) Marken påverkas av vattenståndsfluktuationer och översvämningar från vattendraget vilket särskilda arter är anpassade till och t o m beroende av. Palmmossan Climacium dendroides är en art växer på mark som tillfälligt översvämmas. Död ved uppstår tämligen fort i sumpskogar som är värdefulla för mossor, vedlevande insekter samt hackspettar och andra hålhäckande fåglar. Luftfuktigheten är hög vilket är gynnsamt för lavar. Svartfläckad rödrock Ampedus sanginolentus (NT) lever i lågor som ligger fuktigt och som periodvis översvämmas. Mindre hackspett (NT) hackar ut bohål i lövträd i sumpskogar och strandskogar. Vintertid söker hackspetten föda i alar längs vattendragen. Smal dammsnäcka Omphiscola glabra (VU, ÅGP) förekommer ofta i sumpskog med vattensamlingar intill vattendrag som omväxlande torkar ut, vattenfylls och översvämmas. 4. Strandskogar längs vattendrag I strandskogar längs vattendrag uppstår speciella förhållanden. Skogen översvämmas regelbundet. Det fuktiga mikroklimatet med gott om ljus gör att förhållandena för lavar är särskilt bra. Döda träd och högstubbar som står solbelyst är värdefulla för vedlevande skalbaggar. Hårklomossa Dichelyma capillaceum (NT, ÅGP) växer på trädstammar och buskar längs stränder just på den nivå där stammarna vattennivån når vid översvämningar. Arten är beroende av naturliga vattenståndsfluktuationer. Örlav Hypotrachyna revoluta (VU) växer nästan uteslutande på al längs vattendrag och sjöar. Liten blekspik Sclerophora peronella (NT) är exempel på en av flera lavarter som gärna växer på stående träd med död ved i det fuktiga och ljusare mikroklimatet längs vattendrag. Alpraktbagge Dicerca alni (VU) är exempel på en skalbagge vars larver utvecklas i död ved. Larvutvecklingen sker i solexponerade, döda klibbalstubbar med hård ved. Angrepp är även påträffade i stående, levande träd vid stränder vilka fått smärre stamskador med död ved på grund av isskjutning.

5. Överhängande träd och buskar Grenar från levande träd och buskar hänger ut över vattenytan. Döda träd faller också ut över vattenytan. Dessa ger skydd åt fisk och småkryp. Död ved som sticket upp över vattenytan blir sittplatser och kläckplatser för de insekter vars larver lever i vattnet. Kungsfiskare (VU) behöver utfallande döda träd samt överhängande grenar som fiskplatser och som skydd. 6. Erosionsbranter Lite högre erosionsbranter vid vattendrag är viktiga för bl a kungsfiskare. Kungsfiskare (VU) är helt beroende av erosionsbranter, helst i sandigare material, intill vattendrag där de kan gräva ut sina bon. Backsvala (NT) häckar i sandiga branter och kan utnyttja erosionsbranter vid vattendrag. Likt många andra insektsätande fåglar jagar de insekter över vattendrag och våtmarker där en stor mängd insekter kläcks. 7. Död ved i åfåran Särskilt i ytterkurvor där erosion underminerar kanten faller träd ut i fåran. Träd som faller ut skapar erosionsskydd. Den döda veden i vattnet ger ståndplatser åt större fisk. En varierad struktur ger dessutom förutsättningar för betydligt fler arter och individer av vattenlevande småkryp. Död ved fångar upp organiskt material som ger mer föda åt småkryp och därmed höjer produktionen och ger mer föda åt fisken. Ökad produktion av insekter som kläcks från vattnet gynnar också fladdermöss och insektsätande fåglar. Den döda veden på botten skapar mer varierad bottenstruktur med småområden av erosion eller deposition. Grusiga bottnar som uppstår kan bli lekbottnar för fisk eller miljöer för musslor kan på så sätt uppstå. Tjockskalig målarmussla Unio crassus (EN, ÅGP, EU) är exempel på en mussla som sitter i grusiga sediment och som kan gynnas av att mer varierad bottenstruktur uppstår. Flodkräfta (EN, ÅGP) utnyttjar gömställen som uppstår under rötter och död ved. Öring gynnas av att det finns fler ståndplatser och mer föda. Grönling (ÅGP) är ytterligare en fisk som gynnas av gömställen som uppstår vid död ved.

8. Älvvallar och levéer Älvvallar uppstår i innerkurvor eller efter innekurvor vid meandrande vattendrag där strömningen är svagare. Levéer är upphöjda områden som uppstår genom sedimentation på flodplanet vid höga flöden. Den sandiga miljön kan vara värdefull för flera specialiserade växter och insekter. Finmovägstekel Arachnospila abnormis (NT) är en habitatspecialist som ofta uppträder på sorterade lätta jordar, särskilt älvsediment där de gräver ut sina bon. Även sandiga brinkar kan vara värdefulla. Strandsandjägare Cicindela maritima (VU) är strikt bunden till finkornig, torr och rörlig sand nära vatten, både längs havsstränder och större älvar. Gul strandlöpare Bembidion ruficolle (NT) finns endast på stränder av ren sand, helt vegetationslösa eller med mycket gles vegetation. Den påträffas på fast, fuktig sand nära vattenlinjen, vanligen vid rinnande vatten (älvar, åar). 9. Våtmarker innanför levéer Innanför älvvallar uppstår ofta fuktiga områden som med temporära vattensamlingar. Sådana vattensamlingar är värdefulla för flera specialiserade arter som tål uttorkning. Rundläppad skivsnäcka Anisus leucostoma (DD). Biotoperna är ofta av temporär typ arten tål långvarig intorkning. Smal dammsnäcka Omphiscola glabra (VU, ÅGP) förekommer ofta i temporära vattensamlingar längs vattendrag. Åkergroda (EU) leker ofta i grunda solbelysta vattensamlingar som torkar ut under sommaren. 10. Korvsjöar Avsnörda åfåror bildar grunda stillastående vattensamlingar i olika igenväxningsskeden. Många arter är anpassade att leva i sådana här miljöer. Bred paljettdykare Graphoderus bilineatus (EU) finns främst i dammar med tät våtmarksvegetation. Citronfläckad kärrtrollslända Leuchorrhinia pectoralis (EU) förekommer i relativt näringsrika vegetationsrika vattenmiljöer. Större vattensalamander (EU) leker i permanenta fiskfattiga vattensamlingar. Årta (VU) gynnas av grunda vattensamlingar på mader och strandängar som översvämmas.

11. Strandängar och mader Strandängar som hävdas med slåtter och bete är värdefulla för t ex marklevande skalbaggar och fåglar. Det är viktigt med naturliga vattenståndsfluktuationer och översvämningar under våren för att förutsättningarna ska bli bra. Guldgrön sammetslöpare Chlaenius nigricornis (NT) påträffas vanligen på leriga eller lersandiga, moss och gräsbevuxna stränder vid näringsrika sjöar, framför allt på välbetade eller slåtterhävdade strandängar. Skedand (NT) är i stor utsträckning knuten till näringsrika sjöar med översvämmade strandängar och tuviga mader, gärna sådana som är betade och har inslag av permanent vattenfyllda sänkor och diken. Dubbelbeckasin (NT, EU) häckade förr på strandängar i södra Sverige. Under sträcket ses den rasta på strandängar. Förkortningar EN rödlistad som starkt hotad (endangered) VU rödlistad som sårbar (Vulnerable) NT rödlistad som missgynnad (Near Threatened) DD rödlistad som kunskapsbrist (Data Deficient) ÅGP upptagen i Naturvårdverkets åtgärdsprogram EU upptagen i EU:s habitat eller fågeldirektiv