Luften i Sundsvall 2010

Relevanta dokument
Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2012

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Luften i Sundsvall 2009

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Information om luftmätningar i Sunne

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Information om luftmätningar i Sunne

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Inledande kartläggning av luftkvalitet

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Luftmätningar i urban bakgrund

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Svensk författningssamling

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

PM Luftutredning Risängen 5:37, Norrköpings kommun. Bakgrund. Beskrivning av uppdraget. Underlag

Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Mätning av. Luftföroreningar

Miljösituationen i Malmö

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56


Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luftkvalitetsmätningar vid E Luftrapport

Luftmätningar i Luleå 2010

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Handlingsplan för. utomhusluft

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Rapport 2007:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Luften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Tätortsluft i Kronobergs län

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren

Bild på framsidan: Placering av miljöförvaltningens 3 mobila mätstationer i centrala Göteborg. (Bild: Göteborgs stad)

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Transkript:

Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under 2011 har normen redan överskridits vid Köpmangatan dit mätningen flyttats från Skolhusallén. Även vid kommunens andra mätplats intill E4 har miljökvalitetsnormen överskridits under början av året. Överskridandena beror sannolikt på en kombination av vädret under perioden och en viss trafikökning under senare år. Den nya mätplatsen vid Köpmangatan kan också ha något högre nivåer än den tidigare mätplatsen vid Skolhusallén. När det gäller nivåerna av partiklar så överskreds miljökvalitetsnormen inte under 2010 vid E4. Under 2011 har kommunen också mätningar intill Köpmangatan. Det är ännu osäkert om miljökvalitetsnormen kommer att överskridas under 2011 vid någon av dessa mätplatser. Överskridandet av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid kommer att rapporteras till Naturvårdsverket som kommer att ta ställning till om ett åtgärdsprogram behöver upprättas i Sundsvall. Senast kommunen överskred miljökvalitetsnormen var 2004. Då var det miljökvalitetsnormen för partiklar som överskreds. Naturvårdsverket bedömde då att ett åtgärdsprogram inte behövde upprättas på grund av att överskridandet rörde ett enskilt år. Miljökontoret juni 2011 Tel (expeditionen): 19 11 77

Miljökvalitetsnormer och miljömål Miljökvalitetsnormen infördes som begrepp i och med miljöbalken 1999. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas kan regeringen besluta att kommunen eller annan myndighet som regeringen bestämmer, ska fastställa ett åtgärdsprogram för att minska halterna så att normen uppfylls. Kommuner och myndigheter är dessutom skyldiga att säkerställa att normerna uppfylls i all planering samt när de prövar tillstånds- och anmälningsärenden och utövar tillsyn. Ämne Nedre utvärderings-. Tröskel Övre utvärderingströskel MKN MKN gäller från Kvävedioxid 98%-il timme 54 72 90 gäller redan 98%-il dygn 36 48 60 gäller redan Årsmedelvärde 26 32 40 gäller redan Svaveldioxid 98%-il timme 100 150 200 gäller redan 98%-il dygn 50 75 100 gäller redan Årsmedelvärde utanför 8 12 20 gäller redan tätort Kolmonoxid 8-timmars medelvärde 5 7 10 gäller redan PM 10 90%-il dygn 25 35 50 gäller redan Årsmedelvärde 20 28 40 gäller redan PM 2,5 Årsmedelvärde 12 17 25 gäller redan Bensen Årsmedelvärde 2 3,5 5 gäller redan Arsenik Årsmedelvärde 0,0024 0,0036 0,006 2013 Kadmium Årsmedelvärde 0,002 0,003 0,005 2013 Nickel Årsmedelvärde 0,010 0,014 0,020 2013 Bly Årsmedelvärde 0,25 0,35 0,5 Gäller redan Bens(a)pyre n Ozon Miljökvalitetsnormer ug/m 3 Årsmedelvärde 0,0004 0,0006 0,001 2013 Max 8-timmars medelvärde 120 gäller redan varje dygn AOT 40 18000 gäller redan AOT 40 6000 2020 Riksdagen har också fastställt miljömål för frisk luft. Miljömålen är lägre än miljökvalitetsnormerna och medverkar till att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Halten av luftföroreningar ska inte överskrida lågrisknivåer för cancer, riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverka växter, djur, material eller kulturföremål. De regionala miljömålen som fastställts av länsstyrelsen bygger på de nationella miljömålen. Det har inte funnits skäl till att fastställa regionala miljömål som avviker från dem som gäller nationellt. 2

Mätningar av luftföroreningar i Sundsvall Miljökontoret mäter kvävedioxid och partiklar vid E4 mitt emot kasinot i centrala Sundsvall. Mätning har pågått sedan 2004 på denna plats. Kontoret mäter också kvävedioxid intill Skolhusallén. Denna mätning har i februari 2011 flyttats till Köpmangatan och kompletterats med mätning av partiklar. Det har skett en viss trafikökning efter Köpmangatan på senare år och beräkningar har visat att nivåerna av luftföroreningar kan vara något högre intill Köpmangatan än intill Skolhusallén. Miljökontoret utför också passiv provtagagning av kvävedioxid och bensen på några olika ställen i centrum för jämförande analyser. Avsikten med alla dessa mätningar är att mäta på platser där människor vistas. Den Opsis-mätning av kvävedioxid och svaveldioxid som bedrivits över tak i centrala Sundsvall upphörde under 2009. Utrustningen blev ca 20 år gammal och miljökontoret har valt att inte uppgradera den utan istället satsa på att komplettera övriga mätutrustningen med passiv provtagning på stadshustaket. Passiva mätningar av svaveldioxid och kvävedioxid utförs alltså på stadshustaket medan passiv mätning av bensen utförs intill E4 och Skolhusallén. Skolhusallén Stadshuset E4 centrum Köpmangatan Mätplatser i Sundsvalls centrum Partiklar På senare år har en rad studier publicerats som visar att partiklar i luft är starkt förknippade med en rad hälsoeffekter. Ökad sjuklighet, ökat antal sjukhusinläggningar på grund av luftvägssjukdomar, ökad medicinering för astmatiker, en ökad dödlighet i hjärt- kärl- och lungsjukdomar är några effekter som konstaterats efter korttidsexponering för höga nivåer av partiklar. En ökad risk för lungcancer har också konstaterats vid längre tids exponering i djurförsök. Vissa studier indikerar att PM 2,5 är en bättre indikator på hälsoeffekter av partiklar än 3

PM 10 ( partiklar mindre än 2,5 resp 10 μm i diameter). Det finns numera miljökvalitetsnorm för både PM 10 och PM 2,5. Miljönämnden lämnade i januari 2005 en skrivelse till Naturvårdsverket om att miljökvalitetsnormen för PM 10 överskreds under 2004. Under perioden 2005 till 2007 har dock halterna varit lägre och Naturvårdsverket bedömde att under ett meteorologiskt normalt år så överskrids inte miljökvalitetsnormen i Sundsvall och man rekommenderade därför inte heller att ett åtgärdsprogram behöver upprättas. Miljökontoret har under 2010 mätt partiklar som PM 10 med ett instrument uppställt intill E4 i centrala Sundsvall. Resultaten (dygnsmedelvärden) under åren 2002-2010 har varit: Antal dygn över 50 µg/m 3 Mätplats PM 10 medel µg/m 3 Miljökvalitetsnorm 35 2002 Skolhusallén 25 25 2003 Skolhusallén 25 23 2004 Skolhusallén/E4 centrum 26 37 2005 E4 centrum 25 23 2006 Birsta 8/3-10/12 23 29 2007 E4 centrum 25 32 2008 E4 centrum 26 27 2009 E4 centrum 18 16 2010 jan-okt E4 centrum 17 13 2011 1 jan-31 maj E4 centrum 24 17 2011 12 feb-31 maj Köpmangatan 40 26 Nivåerna under 2009 och 2010 var lägre än tidigare år intill E4. Sannolikt beror minskningen till största delen på meteorologiska faktorer. Av resultaten ovan kan utläsas att vi under 2010 hade 13 överskridanden av 50 μg/m 3 mätt som dygnsvärde vilket är under miljökvalitetsnormen. Miljökvalitetsnormen tillåter 35 överskridanden. Under 2011 mäter miljökontoret också PM 10 intill Köpmangatan. Det är ännu osäkert om miljökvalitetsnormen kommer att överskridas under 2011 vid någon av miljökontorets mätplatser. Under perioden oktober 2010 till februari 2011 har miljökontoret mätt partiklar som PM 2,5 intill E4 i centrum. Nivån låg under miljökvalitetsnormen, 5,8 μg/m 3 jämfört med MKN som ligger på 12 μg/m 3. 4

Kvävedioxid Kvävedioxid har traditionellt använts som indikator på trafikrelaterade luftföroreningar. Utsläppen av kvävdioxid utgör ett hälsoproblem. Korttidsexponering för kvävedioxid kan ge försämring av lungfunktionen, en ökning av astmatiska reaktioner och påverkan på immunsystemet. Längre tids exponering kan ge en ökning av luftvägssjukdomar. Kvävedioxid medverkar också i bildningen av ozon och vissa polycykliska kolväten samt bidrar till försurningen av mark och vatten. Miljökontoret har under 2010 mätt kvävedioxid i gatumiljö på två platser: vid E4 mitt emot kasinot och intill Skolhusallén vid Altinska skolan. I början av 2011 flyttades mätningen vid Skolhusallén till Köpmangatan. Antal överskridanden av 60 ug/m3 som dygnsmedel per år Antal överskridanden av 90 ug som timmedel per år Miljökvalitetsnorm 7 175 40 E4 2008 2 58 33 E4 2009 3 13 23 E4 2010 2 41 25 E4 2011 jan-maj 8 102 37 Skolhusallén 2009 0 14 21 Skolhusallén 2010 5 64 23 Köpmangatan 2011 feb-maj 10 120 37 Medelvärde timme Av mätresultaten framgår att under de senaste åren har Skolhusallén haft högre värden av kvävedioxid än E4. Skolhusallén är ett trängre gaturum även om det går fler fordon efter E4. Miljökvalitetsnormen har dock inte överskridits vid någon av mätplatserna under 2010 även om nivåerna vid Skolhusallén legat nära normen. Under början av 2011 har Skolhusalléns mätplats flyttats till Köpmangatan. Värdena hittills under feb-maj 2011 indikerar något högre nivåer vid Köpmangatan och normen har redan överskridits (med 10 överskridanden under feb-maj jämfört med tillåtna 7 under hela året) och normen har också överskridas vid kommunens andra mätplats intill E4 under året (8 överskridanden under jan-maj jämfört med tillåtna 7 under hela året). Överskridandena beror sannolikt på en kombination av vädret under perioden och en viss trafikökning under senare år. Den nya mätplatsen vid Köpmangatan kan också ha något högre nivåer än den tidigare mätplatsen vid Skolhusallén. Det är också långt kvar till att klara miljömålet 60 μg/m 3 som inte bör överskridas mer än 175 timmar. Antalet över skridanden under 2010 var 338 timmar vid E4. 5

Svaveldioxid Minskningen av svaveldioxid sedan början av 70-talet är ett av de främsta exemplen på de miljöförbättringar som har skett. De sjunkande halterna beror främst på att kommunen byggt ut fjärrvärmen och att industrin har minskat sina utsläpp. Från att i början av 70-talet legat kring 170 μg/m 3 ligger nu nivåerna kring 1-3 μg/m 3. Nivån understiger kraftigt miljökvalitetsnormen för svaveldioxid på 100 μg/m 3. Den underskrider också miljömålet 5 μg/m 3. SO2 stadshuset 4,0 3,5 3,0 2,5 ug/m3 2,0 SO2 stadsh 1,5 1,0 0,5 0,0 2006-01-16 2006-03-16 2006-05-16 2006-07-16 2006-16 2006-11-16 2007-01-16 2007-03-16 2007-05-16 2007-07-16 2007-16 2007-11-16 2001-16 2003-16 2005-16 2007-16 2016 2011-16 2001-16 2003-16 2005-16 2007-16 2016 2011-16 2001-16 2003-16 2005-16 2007-16 2016 Månadsmedelvärden av svaveldioxid från Stadshuset 2006-2010 (Passiv provtagning μg/m 3 ). Flyktiga organiska kolväten Flyktiga organiska kolväten, volatile organic compounds (VOC) är en mycket heterogen grupp av ämnen. Flera kolväten bedöms vara cancerogena, däribland bensen som ofta används som indikator för kolväten i luft. Miljökvalitetsnormen för bensen är 5 μg/m 3 som årsmedelvärde och gäller från 2010. Ett regionalt miljömål är satt till 1 μg/m 3 att nås senast 2020. Miljökontoret utför passiv provtagning av bensen, toluen och några andra kolväten. Veckomedelvärden av bensen varierade mellan 0,4 och 2,3 μg/m 3 i gatunivå. Här finns en viss säkerhetsmarginal upp till miljökvalitetsnormen på 5 μg/m 3 medan det långsiktiga miljömålet 1 μg/m 3 överskrids. Av diagrammet nedan framgår att nivåerna under 2010 varit högre än tidigare år. 6

2,5 2,0 1,5 ug/m3 Mätvagnen Skolhusallen 1,0 0,5 0,0 10 14 23 27 32 37 45 49 01 10 15 18 23 29 34 37 41 45 50 53 05 10 15 22 26 31 33 Veckomedelvärden av bensen 202010 (Passiv provtagning μg/m 3 ). PAH, bens(a)pyren Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är en stor grupp besläktade kemiska ämnen. Inom denna grupp finns det flera cancerframkallande ämnen varav bens(a)pyren är det mest kända. Bens(a)pyren (BaP) används ofta också som indikator på PAH. PAH förekommer i utsläpp från trafik och vedeldning. I Sundsvall har aluminiumsmältverket Kubikenborg Aluminium AB mätt PAH under lång tid. Utsläppen har varit stora och nivåerna runt smältverket har varit höga. Miljökvalitetsnormen för BaP på 1 ng/m 3 (nanogram per kubikmeter) gäller från 2013. Det finns också ett nationellt och regionalt miljömål till 2020 på 0,1 ng/m 3. Under år 2007/2008 har en ombyggnad av Kubals verk 2 utförts som medför kraftigt minskade nivåer av PAH i centrala Sundsvall. Mätningar av BaP under juni 2008 indikerar att nivåerna minskat till 0,47 ng/m 3 vid Kubikenborgsskolan och 0,15 ng/m 3 intill Villa Marieberg. Tidigare års junimätningar som medelvärde under perioden 1985-2008, visade på nivåer på 3,45 ng/m 3 vid Kubikenborgsskolan och 2,46 ng/m 3 intill Villa Marieberg. Dessa mätningar har utförts av Kubal och har nu upphört i och med att utsläppen från smältverket minskat. Miljökontoret kommer att behöva utföra mätningar av BaP under de närmsta åren för fortsatt kontroll av hur miljökvalitetsnormen uppfylls. 7