Sida 1(17) Länsöverenskommelse Fastställare: fastställes av kommunerna och landstinget i Värmland Revideras av den regionala beredningsgruppen Giltig fr.o.m: 2015-09-01 Giltig t.o.m: 2017-09-01. Version 1 Datum 2015-04-14 Bilaga 3 Kommunstyrelsen 2015-06-01 105 Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon 054-701 10 00 vx Fax 054-701 10 01 E-post kansliet@regionvarmland.se Webbplats www.regionvarmland.se Orgnr 222000-1362 Bankgiro 5344-2984 PlusGiro 437 33 98-9
Innehåll Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Lagstiftning och nationella riktlinjer... 4 Länsöverenskommelsen och ANDT-strategin... 5 Övergripande ansvarsfördelning och samverkan... 5 Rekommendationer vid sammansatt problematik och samjuklighet - SIP. 6 Sekretess... 7 Från upptäckt till behandling... 8 Processöversikt... 8 Förkortningar... 8 Upptäcka... 9 Medicinska test... 9 Utreda... 10 Stödja och behandla... 11 Bilaga:... 13 Handlingsplan utveckling och hållbarhet i länet... 13 Fallbeskrivningar för att tydliggöra samarbetsformer... 13 Utbildningsbehov och utbildningsplan... 13 Behov av anpassade toaletter... 15 Behov av slutenvård... 15 Förvaltning, utvärdering och uppföljning... 16 Deltagare i arbetsgruppen... 17 2
Bakgrund Risk- och missbruk bland barn och unga är ett omfattande samhällsproblem som leder till negativa konsekvenser på både kort och långt sikt, för den enskilde och för samhället i stort. Den senaste drogvaneundersökningen i länet genomfördes höst-vinter 2013/2014. Undersökningen visade att en stor andel av elever i första året på gymnasiet har en positiv inställning till narkotika och att narkotika är lätt att få tag i. Var tionde elev har använt narkotiska preparat och en lika stor andel elever dricker alkohol minst två dagar i veckan. Samsjuklighet är vanligt bland barn och unga i risk- och missbruk. Alkoholoch substansmissbruk hos barn och unga associeras med psykisk ohälsa, riskbeteenden såsom våldsamt och kriminellt beteende, skolmisslyckanden, sexuellt riskbeteende samt psykiatriska störningar. Samverkan mellan olika professioner och verksamheter på olika nivåer är därför nödvändigt för att barn och unga ska få den hjälp de har rätt till i rätt tid. Denna länsöverenskommelse rör samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Landstinget i Värmland (LIV) och Värmlands kommuner. Verksamheter som berörs är hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och övrig kommunal verksamhet som möter barn och unga. Syfte och mål Syftet med länsöverenskommelsen är att lägga en struktur för att utveckla och stärka arbetet i länet med barn och unga (0-18 år), i risk- eller missbruk. Överenskommelsen utgår från lagstiftning och nationella riktlinjer med övergripande fokus på gemensamt ansvarstagande för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Målsättningen med överenskommelsen är att bidra till att utsatta barn och unga upptäcks så tidigt som möjligt och får tillgång till rätt stöd och anpassad behandling på rätt nivå. Målsättningen är också att bidra till fungerande samverkan mellan kommuner och mellan kommun och landsting. 3
Lagstiftning och nationella riktlinjer Sedan 1 juli 2013 förstärktes lagstiftningen kring personer i missbruk och beroende. Enligt denna ska överenskommelser finnas som tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan huvudmännen 1. Den 31 mars 2014 presenterade Socialstyrelsen en preliminär version av nya och uppdaterade riktlinjer för missbruks- och beroendevården 2. Tidigare nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården daterades 2007 och utifrån dessa finns i Värmland en länsöverenskommelse för vuxna i missbruks- och beroendevården 3. Till skillnad från tidigare nationella riktlinjer innehåller den uppdaterade versionen även riktlinjer för barn och unga, vilket ligger till grund för aktuellt underlag. Riktlinjerna ger rekommendationer om åtgärder inom följande områden: bedömningsinstrument medicinska test läkemedelsbehandling och psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av alkohol, bensodiazepiner, cannabis, centralstimulantia och opioider läkemedelsbehandling och psykosocial behandling vid samsjuklighet psykosocial behandling för ungdomar Syftet med de nationella riktlinjerna är både att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Riktlinjerna riktar sig till beslutsfattare, verksamhetsledningar och yrkesverksamma, och är ett stöd för styrning och ledning på alla nivåer inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen förväntar sig att rekommendationerna påverkar resursfördelningen inom vården och omsorgen på så sätt att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade tillstånd och åtgärder, än till dem som har fått låg prioritet. En viktig del av riktlinjerna är Socialstyrelsens indikatorer för god vård och omsorg. 1 HSL 8b lag (2013:302) Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/halso--ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763/?bet=1982:763 SoL 5 kap. 9a lag (2013:303) Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/?bet=2001:453#K2 2 Nationella Riktlinjer för missbruks- och beroendevård http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-3-24 3 Överenskommelse/Styrdokument Missbruks- och beroendevården i Värmland 4
Länsöverenskommelsen och ANDT-strategin Överenskommelsen följer de nationella riktlinjerna utifrån faserna upptäcka, utreda samt stödja och behandla. Dessa faser rör i sin tur nationellt målområde 4-6 i länets ANDT-strategi 4. Mål 4: Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Mål 5: Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Mål 6: Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Övergripande ansvarsfördelning och samverkan Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att barn och unga får den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Elevhälsan i skolan ansvarar för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att följa alla elevers hälsa och utveckling och att stödja eleverna att nå utbildningens mål. I detta ansvar ingår också att upptäcka barn och unga i risk- och missbruk. Landstinget i Värmland ska erbjuda alla barn och unga en god, säker och tillgänglig hälso- och sjukvård samt att upptäcka barn och unga i risk- och missbruk. Samverkan kring barn och unga i risk- och missbruk behövs i de flesta fall vid både upptäckt, utredning och stöd och behandling. Utgångspunkten är att organisera samverkan i det enskilda ärendet för att barn och unga ska få rätt hjälp på rätt nivå i rätt tid, se vidare på sid 6-8. Personal inom alla verksamheter som möter barn och unga är anmälningsskyldiga till socialnämnden vid misstanke om att barn far illa 5 (SoL 14:1). Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd (SoL 5:1). Det fortsatta ansvaret att samverka är därefter ömsesidigt för de verksamheter som är aktuella i det enskilda ärendet. 4 http://www.lansstyrelsen.se/varmland/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2012/an DT-strategi-2012-2015.pdf 5 SoL 14 kap. 1 Barn som far illa anmälningsskyldighet http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla/anmalanarbarnfarilla 5
Rekommendationer vid sammansatt problematik och samjuklighet - SIP Psykisk ohälsa är vanligt bland personer med missbruk och beroende. Omvänt är också missbruk och beroende vanligare bland personer med psykisk ohälsa än i befolkningen i övrigt. För barn och unga är det också särskilt viktigt att så tidigt som möjligt identifiera eventuella brister i hemmiljön, problem i skolan och med kamratrelationer, vilket ofta hör samman med psykisk ohälsa och/eller riskbruk eller missbruk. Personer med samsjuklighet har en ökad risk för ett sämre förlopp. Behandlingsmöjligheter, följsamhet till behandling och behandlingsresultat är sannolikt sämre om det också finns en samtidig psykisk sjukdom, och vice versa. Det är därför viktigt att samsjuklighet uppmärksammas och behandlas. Enligt de nationella riktlinjerna ska samsjuklighet behandlas integrerat av de verksamheter som är aktuella i det enskilda ärendet, det vill säga samtidigt och i nära samarbete. Behandling och insatser från flera olika huvudmän kräver samtidigt fungerande samarbete. Det är viktigt att i det enskilda ärendet ta ställning till om det räcker med informationsutbyte mellan de inblandade aktörerna eller om det krävs mer ingående samarbete kring planering och genomförande av insatser. Vikten av samordning uttrycks bland annat i lagstiftningen om samordnad individuell plan (SIP) 6. Om det finns behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, kan barn och unga i risk- och missbruk få samordnat stöd genom SIP. Planen formas utifrån barnets/den unges behov och tas fram tillsammans med de personer som barnet och/eller vårdnadshavare själv önskar ska närvara. Den individuella planen ska lika mycket handla om barnets och familjens behov, styrkor och önskemål som stöd och behandling. Syftet med planen är att barnet och familjen ska få det samordnade stöd och den vård som barnet och familjen har rätt till och behöver. I planen ska framgå: vilka insatser som ska göras vem som ska ansvara för insatserna om kommunen eller landstinget ska ha det övergripande ansvaret Initiativet till att ta fram en individuell plan kan tas av barnet själv, av vårdnadshavare, någon av närstående (om vårdnadshavare godkänner det) eller personal inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Skolan som aktör är ofta viktig vid samarbeten kring barn och unga i risk- eller missbruk. 6 HSL 3f lag (2009:979) Samordnad Individuell Plan SoL 2 kap. 7 lag (2009:981) Samordnad Individuell Plan SIP handlingsplaner http://nyaperspektiv.regionvarmland.se/psykiatri/handlingsplaner/handlingsplaner SIP - dokument http://varmlandsvardforbund.se/kunskap-till-praktik/dokument/ 6
Skolsköterska och skolläkare inom skolan har möjlighet att initiera en SIP. I övrigt deltar skolans personal som samarbetspartners inom ramen för SIP när det gäller barn och unga. SIP initieras av den verksamhet som träffar barnet och som bedömer att det finns behov av insatser från två eller flera verksamheter. För att upprätta en SIP krävs samtycke från vårdnadshavare och barn beroende på ålder och mognad. Sekretess Skyldigheten att samverka förändrar inte respektive verksamhets sekretess. En grundläggande förutsättning för samverkan när det gäller att dela information om enskilda är samtycke (OSL 12:2), dvs. den person som uppgifterna rör kan bestämma att uppgifter får lämnas ut. Informerat samtycket, muntligt eller skriftligt bör dokumenteras och det är viktigt att den enskilde är helt införstådd med vad samtycket täcker. Äldre barn ska vanligtvis ges större rätt att själva förfoga över sekretessen, dvs. ensamt lämna samtycke (OSL 12:3). Det finns dock ingen lagstiftad åldersgräns utan ska bedömas utifrån barnets ålder och mognad och frågan det gäller. Kontakt med vårdnadshavare behöver alltid tas inom ramen för en barnavårdsutredning utifrån vårdnadshavarens rätt till insyn som part i utredningen (FL 16-17 ). Sekretess gentemot en vårdnadshavare när det gäller yngre barn endast i yttersta undantagsfall (OSL 12:3), exempelvis när barnet eller processen allvarligt kan skadas om vårdnadshavaren får information. Anmälan till socialtjänsten och skyldighet för andra verksamheter att lämna uppgifter till socialtjänsten inom ramen för en barnavårdsutredning är viktiga exempel när sekretessen för anmälningsskyldiga verksamheter inte gäller. 7
Från upptäckt till behandling Processöversikt Denna länsöverenskommelse beskriver rekommenderade metoder utifrån de nationella riktlinjerna och ansvariga aktörer i följande faser: Upptäcka, Utreda samt Stödja och behandla, se figur 1. Figur 1. Processöversikt ansvariga aktörer och metoder i respektive nivå * Medicinska test är i första hand ett ansvar för socialtjänsten, se vidare sid 10. **Behandlingsmetoder enbart inom socialtjänsten *** Utredningen syftar bland annat till att kunna identifiera om barnet har ett problematiskt alkohol- och drogbruk och om fungerande stöd runt barnet saknas. I dessa fall görs anmälan till socialtjänsten om misstanke om att barnet far illa. Se vidare sid 10. Förkortningar ACRA: Adolescent community reinforcement approach ADAD: Adolescent Drug Abuse Diagnosis ALCOHOL-E: Alcohol Use Disorder Identification Test - Extended AUDIT: Alcohol Use Disorder Identification Test BSFT: Brief Strategic Family Treatment DUDIT: Drug Use Disorders Identification Test DUDIT-E: Drug Use Disorders Identification Test Extendend FFT: Functional family therapy HAP: Hasch Avvänjnings Program KBT: Kognitiv Beteende Terapi MDFT: Multidimensional Family Therapy MET: Motivational Enhancement Therapy MI: Motivational Interviewing MST: Multi Systemic Therapy 8
Upptäcka Viktiga tecken att uppmärksamma i mötet med barn och unga är psykisk ohälsa, oroväckande frånvaro, plötsligt ändrat beteende, ändrade kamratrelationer och tecken på kriminalitet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, ångest och depression liksom barn och unga som har föräldrar med egen missbruk- eller beroendeproblematik. AUDIT och DUDIT 7 rekommenderas som bedömningsinstrument för att upptäcka barn/unga i risk- eller missbruk. Instrumenten kan användas av personal inom elevhälsa (kurator, skolsköterska, skolpsykolog), personal vid ungdomsmottagningar, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin, samt vid vårdcentraler. AUDIT och DUDIT rekommenderas också att användas inom Första linjen för barn och unga i de kommuner där denna verksamhet finns 8. Syftet med AUDIT och DUDIT är att hälso- och sjukvårdspersonal samt socialtjänstpersonal snabbt och enkelt ska kunna identifiera personer med riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion och droganvändande. Formuläret kan användas för självskattning av barnet/den unge eller som underlag för en strukturerad intervju. Det kan användas i samband med tagning av anamnes, allmän hälsoundersökning eller liknande. AUDIT respektive DUDIT består av frågeformulär om konsumtion, beroende samt alkohol- respektive drogrelaterade skador. Det är inget krav att använda bedömningsinstrumenten för att kunna remittera vidare till annan verksamhet eller för att göra anmälan till socialtjänsten. Grunderna för remiss eller anmälan ska dock kunna preciseras. Exempelvis om misstanke om att barnet far illa grundar sig på att man som skolsköterska har haft hälsosamtal med den unge, ställt fördjupade frågor kring barnets hälsa och livssituation och/eller om man använt AUDIT och DUDIT utifrån oro för alkohol- och/eller droganvändande. Medicinska test Aktuella medicinska test är främst: Utandningsprov för att fastställa alkoholpåverkan Urinprov för att fastställa drogpåverkan och vissa fall blodprov (Cdt) Vid urinprov behövs kvalitetssäkrade toaletter och för uppgiften utbildad personal. Detta för att minimera risken att urinproven förfalskas. Ansvariga för att ta urinprov är i första hand polis och socialtjänst. Inom socialtjänsten 7 http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide/ 9
får urinprov enbart tas inom ramen för barnavårdsutredningen och inte som en del av förhandsbedömningen. Urinprov kan även tas inom BUP men då i samråd med socialtjänsten. Urinprov får inte utföras inom de kommunala skolorna men kan förekomma inom utbildningar där det finns arbetsmiljörisker, exempelvis bilkörning. I de fall socialtjänsten överväger att blodprov skulle kunna vara av värde kan socialsekreterare, efter medgivande från barnet och/eller dess vårdnadshavare, samråda med läkare från barn och ungdomspsykiatrin eller vårdcentralen som sedan ordinerar lämpligt prov och tolkar resultatet. Utreda Vid upptäckt av barn och unga i risk- eller missbruk rekommenderas ADAD 9, ALCOHOL-E och DUDIT-E 10 som utredningsmetoder inom socialtjänst och BUP. Metoderna kompletterar övriga utredningsmetoder inom respektive verksamhet i syfte att få en helhetsbild av barnet/den unges behov. ADAD, ALCOHOL-E och DUDIT-E kan också användas inom Första linjen för barn och unga i de kommuner som denna verksamhet finns 11. Detta för att kunna identifiera om barnet har ett problematiskt alkohol- och drogbruk och om fungerande stöd runt barnet saknas. I dessa fall görs anmälan till socialtjänsten om misstanke om att barnet far illa. ADAD är en bedömningsmetod för unga med risk- eller missbruk och social problematik, som används vid intervju. Metoden kan användas i utredningsarbete, vid behandlingsplanering och för uppföljning och utvärdering. ADAD består av ett antal frågor som rör nio livsområden: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och vänner, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika. ALCOHOL-E och DUDIT-E 12 syftar till att göra en fördjupad utredning efter att ett problematiskt alkohol- drogbruk har konstaterats. Formuläret fångar frekvens av användande, positiva och negativa konsekvenser av alkohol- resp. drogbruk samt frågor om hur motiverad man är att förändra sin användning av alkohol resp. droger. Uppföljnings-ADAD används enbart inom socialtjänst och BUP. 8 http://www.psynk.se/forsta-linjen Första linjen för barn och unga håller på att utvecklas för hela länet och kommer att vända sig till barn och ungdomar med lindrig till måttlig psykisk ohälsa och/eller riskbruk. 9 http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide/ 10 http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide/ 11 http://www.psynk.se/forsta-linjen Första linjen för barn och unga håller på att utvecklas för hela länet och kommer att vända sig till barn och ungdomar med lindrig till måttlig psykisk ohälsa och/eller riskbruk. 12 http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide/ 10
Stödja och behandla Stöd och behandling som ges till barn och unga behöver utgå från ett helhetsperspektiv. Fokus utifrån de nationella riktlinjerna ligger på psykosocial behandling och familjesystemiska metoder. Metoderna som presenteras i överenskommelsen rör enbart risk- och missbruk och kan behöva kompletteras med andra metoder eller stödinsatser, ex vid psykisk ohälsa. De nationella riktlinjerna framhåller ett antal behandlingsmetoder som har vetenskapligt stöd och som bör/kan användas 13 Prio 3: MI; motiverande samtal Prio 3: MET; en motivationshöjande behandling som utgår från motiverande samtal, bygger på en så kallad MET-manual Prio 3: MET i kombination med KBT Prio 3: ACRA; fokuserar substansproblem kombinerat med insatser för boende, arbete, fritid och sociala kontakter Prio 3: Specifik familjebehandling (BSFT, FFT, MDFT, MST) Prio 4: HAP ungdomsversion; haschavvänjningsprogram Vid lindrig till måttlig problematik och där det finns ett fungerande stöd runt barnet i övrigt, kan motiverande behandling (MET och MI) ges inom första linjen för barn och unga eller motsvarande. Vid misstanke om att barnet far illa på grund av eget beteende görs anmälan till socialtjänsten som ansvarar för mer omfattande stöd och behandling. Vid sammansatt problematik och/eller samsjuklighet samordnas insatser med de aktörer som är aktuella kring det enskilda barnet, exempelvis socialtjänst, skola och första linjen för barn unga eller socialtjänst, skola och BUP. Följande metoder är aktuella för respektive verksamhet: Första linjen för barn och unga: MI, MET Socialtjänst: MI, MET, Specifik familjebehandling, HAP ungdomsversion, Barn- och ungdomspsykiatrin (i samarbete med socialtjänst vid samsjuklighet): MI, MET och KBT. Ansvarsfördelning vad gäller genomförande och uppföljning av insats bestäms utifrån varje enskilt ärende med stöd av Samordnad Individuell Plan (se tidigare beskrivning sid 6-7). Oavsett behandlingsmetod och allvarlighetsgrad är det viktigt att i varje enskilt ärende arbeta med konkreta 13 Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör eller kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna redovisas enligt priorite-ringsskalan 1 10, där åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst. 11
mål med insatsen och att systematiskt följa upp måluppfyllelsen. Detta är också en viktig grund i insatser som rör samarbete mellan kommuner eller mellan kommun och landsting vid samsjuklighet. Enligt de nationella riktlinjerna ska stöd och behandling ges samtidigt och i nära samarbete mellan aktuella verksamheter, det vill säga inte efter varandra eller utifrån att krav exempelvis ställs på drogfrihet innan barnet kan få stöd inom psykiatrin. Utgångspunkten vid samarbete är snarare att olika professioner och verksamheter kompletterar varandras kompetens kring den komplexa problematik som barnet eller den unge har. Socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola är här samtliga centrala aktörer. 12
Bilaga: Handlingsplan utveckling och hållbarhet i länet Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna om psykosocial behandling för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem kommer att påverka hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens resursfördelning och organisation. Detta eftersom de på kort sikt kommer att innebära ökade kostnader för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, framför allt genom utbildnings- och handledningsinsatser. På längre sikt bedöms dock kostnaderna vara oförändrade eller lägre jämfört med i dag. Ett antal olika utvecklingsbehov har identifierats i samband med att länsöverenskommelsen har tagits fram och utifrån den inventering som genomfördes hösten 2014. Dessa behov beskrivs nedan. Fallbeskrivningar för att tydliggöra samarbetsformer En arbetsgrupp behöver tillsättas för att arbeta fram konkreta fallbeskrivningar som tydliggör när och hur samarbete sker mellan och inom de olika nivåerna, generell, riktad, specialiserad, liksom i de olika faserna, upptäcka, utreda samt stödja och behandla. Fokus i dessa fallbeskrivningar ska vara barn och unga med någon grad av samsjuklighet (se sid 6). Utbildningsbehov och utbildningsplan Endast ett fåtal kommuner i länet och verksamheter i landstinget använder idag de metoder som Socialstyrelsen rekommenderar vid upptäckt, utredning och behandling. Införandet av dessa enligt länsöverenskommelsen kräver därför utbildningssatsningar i hela länet, i samarbete både mellan kommuner och mellan kommuner och landsting. En inventering av utbildningsbehov i länet genomfördes under hösten 2014. Utifrån resultatet av inventeringen rekommenderas satsningar enligt utbildningsplanen nedan. Basutbildning kring barn och unga i risk- och missbruk Målgrupp: Personal inom elevhälsa, ungdomsmottagning, första linjen, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri. Genomförande: Inledande konferens kring missbruk och beroende som familjeproblem, tidiga tecken hos barn och unga - normbrytande beteende, skolrelaterade mönster och utveckling av psykisk ohälsa, att vara ung i missbruk, beroendelära Tid och plats: Slutet av 2015/början 2016, CCC Karlstad, upp till 1600 platser, 425 kr exkl. moms/person Därefter webb-baserad fördjupningsutbildning lokalt med motsvarande innehåll ur SKL:s fördjupningskurser i missbruk, samt diskussionsfrågor. 13
Kursupplägg och planering för genomförande sker lokalt och/eller i kommungrupper i samarbete med Värmlands läns vårdförbund och Region Värmland. AUDIT/DUDIT + Alcohol-E/DUDIT-E Målgrupp: Personal inom elevhälsa, första linjen för barn- och unga, ungdomsmottagning, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, vårdcentraler. Genomförande: Heldagsutbildning. Utbildare Värmlands läns vårdförbund. 5 x 20 platser vid 5 orter; Karlstad, Arvika, Sunne, Kristinehamn, Grums. Kostnad: ca 500-1000 kr per person ADAD (gemensamt med ASI) Målgrupp: Personal vid ungdomsmottagning, första linjen för barn- och unga, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Genomförande: Tredagarsutbildning (2+1 dag), utbildare extern. Tid och plats: Hösten 2015, 2x20 platser, Karlstad. Kostnad: Ca 3000 kr/deltagare MET Målgrupp: BUP, Ungdomsmottagningar, första linjen, ej socialtjänst Genomförande: Tredagarsutbildning (2+1 dag), planerad av LiV/Folkhälsa och samhällsmedicin. Plats Karlstad Tid och plats: 28 + 29 sept. samt den 5 nov. Plats Karlstad. Extern utbildare bokad. 20-25 platser. Plan att etablerade MI-utbildare sen fortsätter att utbilda vid behov. Kostnad: Personalkostnad, samt ev. kostnader för lokal och fika kan tillkomma. ACRA Målgrupp: Behandlingspersonal inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Genomförande: Tredagarsutbildning, anordnas av Värmlands läns vårdförbund med extern utbildare. Tid och plats: 26-27 aug, 8 sep. Plats Karlstad, 15 platser. (30 platser bokade) Kostnad: 3000-4000 kr/deltagare HAP Målgrupp: Behandlingspersonal inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Genomförande: 2+1 dagars utbildning, anordnas av Värmlands läns vårdförbund. 14
Tid och plats: Återkommande med första omgång Sep/okt. Plats Karlstad, 15 platser. Kostnad: 3000 kr/deltagare Funktionell familjeterapi(fft) Målgrupp: Behandlande personal inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Förkunskapskrav: socionom, socialpedagog, beteendevetare, psykolog. Andra yrkeskategorier förkunskap motsvarande steg-1. Genomförande: Utbildning i FFT omfattar 3x2 dagars utbildning. Kan köpas till länet eller ges på annan ort. Kostnad: Utbildning utanför länet: ca 8000 kr/person exkl. moms, samt ev. kostnad för resor, kost och logi i anslutning till utbildningen. Gemensam utbildning anordnad inom länet: Ca 7800 kr/person exkl. moms beräknat på 20 platser. Kontaktuppgifter/info http://www.fftsverige.se/ Kognitiv beteendeterapi(kbt) Målgrupp: Behandlande personal inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Genomförande: Distansutbildning under tre terminer, kursupplägg varierar mellan utbildningsanordnarna. Samordnad utbildning i länet planeras ej. Kostnad: Personalkostnad. Ungefärlig kostnad för utbildning 90 000 kr/exkl. moms. Behov av anpassade toaletter Övervakning av urinprov och för detta kvalitetssäkrade toaletter behöver finnas inom socialtjänsten i varje kommun liksom hos barn- och ungdomspsykiatrin. Utvecklingen av att genomföra salivtest behöver samtidigt följas, om dessa på sikt kan ersätta urinprov. Inventeringen hösten 2014 visade att kvalitetssäkrade toaletter för provtagning finns inom socialtjänsten i sex kommuner. Anpassning av toaletter behöver därmed göras i övriga kommuner och eventuellt inom barn- och ungdomspsykiatrin. Behov av slutenvård Vid inventeringen framkom ett stort behov av att utveckla slutenvård i länet. Tillnyktring, abstinensbehandling och institutionsvård för unga köps i nuläget av kommunerna. Det är samtidigt oklart i vilken utsträckning de rekommenderade behandlingsmetoderna används på olika hem för vård och boende (HVB) vilket behöver kartläggas. Vid nästa upphandling av HVB bör de rekommenderade metoderna efterfrågas. Behov av att tydliggöra 15
ansvar socialtjänst och hälso- och sjukvård angående abstinens och tillnyktring. Förvaltning, utvärdering och uppföljning För att skapa hållbarhet vad gäller syfte och mål med länsöverenskommelsen behöver ansvaret för den fortsatta förvaltningen av länsöverenskommelsen inklusive utbildningsplanering, utvärdering och uppföljning utredas och beslutas av den politiska styrgruppen vid Region Värmland. Utbildning i de olika metoderna kommer att behöva erbjudas kontinuerligt till personal inom både kommun och landsting. Utvärdering och uppföljning av överenskommelsen behöver göras inom två år efter att överenskommelsen beslutats och därefter kontinuerligt. Utvärdering och uppföljning behöver omfatta både struktur- och processmått samt resultatmått. Struktur- och processmåtten bör följa och beskriva i vilken utsträckning: (1) överenskommelsen har implementerats och upprättats (2) kommun och landsting kan erbjuda rekommenderade behandlingsmetoder (3) personal fått utbildning i respektive metod (4) socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin har kvalitetssäkrade toaletter för urinprov (5) kommunsamverkan sker liksom samverkan mellan kommun och landsting. Resultatmått bör utgå från de nationella målen 4-6 enligt ANDT-strategin och mätas genom register och ELSA (elevhälsodatabas) liksom inom aktuella verksamheter där mätningar är möjliga. Socialtjänsten kommer resultatmått på sikt att kunna mätas inom ramen för verksamhets- och uppföljningssystemet BBIC (Barns Behov i Centrum). Ett utvecklingsarbete pågår också nationell inom barn- och ungdomspsykiatrin när det gäller systematisk uppföljning. 16
Deltagare i arbetsgruppen Kerstin Björklund, Skolchef Forshaga kommun Lisbeth Engh Kraft, länssamordnare elevhälsans medicinska del, Karlstad kommun Maude Johansson, länssamordnare för alkohol- och drogfrågor Länsstyrelsen i Värmland Mia Johnsson enhetschef ekonomi o vuxen, socialtjänsten Arvika kommun Karin Kilman, avdelningschef Första linjen för barn och unga Malin Lundgren Kullgren, Verksamhetschef elevhälsans medicinska insatser Karlstads kommun Leif Martinsson, utvecklingsledare Beroendecentrum Värmland Lisa Pellikka, verksamhetsutvecklare psykiatrisk öppenvård Hagfors/Torsby Ingela Robsahm, avdelningschef IFO, socialtjänsten Arvika kommun Bengt Stenström, bitr. divisionschef psykiatrin, Landstinget i Värmland Birgitta Svensson, utvecklingsledare barn och unga, Region Värmland Åsa Wahlen, utvecklingsledare hälso- och sjukvårdsstaben, Landstinget i Värmland Kristina Widén, psykolog barn och ungdomspsykiatrin 17