Rådgivning för ungdomar som röker och snusar Margareta Pantzar, psykolog, FFoU-enheten LANDSTINGET I UPPSALA Psykologer mot Tobak
Nationella tobaksmål till 2014 Tobaksfri livsstart Halvering av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. Kvar att göra till måluppfyllelse, 64 % (Baslinje 2004) Halvering av andelen rökare bland de grupper som röker mest Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning Prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan
WHO sätter fokus på tobaksfrågan Tobakskonventionen Viktigt styrdokument i arbetet med att skydda barn och ungdomar. Konventionen reglerar efterfrågan, tillgång och tillgänglighet Samma dignitet som Barnkonventionen En övervägande majoritet av rökarna börjar använda tobak före de når vuxen ålder
Riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal ges hög prioritet (2). Tillägg av nikotinläkemedel ges låg prioritet (10) Källa: Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011: tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor: stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen 2011.
Andelen rökare i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön, 1997 2012. 50 40 30 20 10 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2012 39 % 34 % 24 % 17 % Källa: Skolelevers drogvanor 2012. CAN rapport 133, H Leifman (red), Centralförbundet alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm 2012
Procent Andelen snusare i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön. 1997 2012. 50 40 30 20 10 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2012 24 % 14 % 5 % 2 % Källa: Skolelevers drogvanor 2012. CAN rapport 133, H Leifman (red), Centralförbundet alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm 2012
Vattenpipa Andel elever i åk 9 som rökt vattenpipa med eller utan nikotin 2011, 40 % Andel elever i åk 2 i gymnasiet som rökt vattenpipa med eller utan nikotin 2011, 60 % Vattenpipa röks oftast sporadiskt
Hur många vill sluta röka av de som röker dagligen eller nästan dagligen? De flesta av eleverna ville sluta att röka (75-90 %) Ungefär en tredjedel vill sluta röka direkt Ytterligare cirka 45-60 % vill sluta i framtiden Inga större skillnader mellan kön eller grundskola och gymnasium. Flickor och gymnasieelever lite mer. Källa: Skolelevers drogvanor CAN 2012
Vilka slutsatser kan vi dra från forskningen? Sammanställning av 28 studier med 6000 deltagare Varierande uppföljningsmått vid 6 månaders uppföljning Program med flera komponenter bättre: Motivationshöjande insatser, psykologiskt stöd, KBT Läkemedel har inte visat sig vara effektivt för ungdomar Källa: Stanton A, Grimshaw G. Tobacco cessation intervention for young people. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013, Issue 8.
Hur kan man förhindra och minska tobaksbruk bland unga. Hälsoministern i USA - Surgeon General rapport 2012 Slutsatser: Massmedia kampanjer, program på nationell och regional/lokal nivå Ökat cigarettpris påverkar start, förekomst och intensitet i tobaksbruket Evidensbaserade skolprogram är effektiva i det korta perspektivet
Evidensbaserat skolprogram Tobaksfri Duo Skolbaserat program som inriktar sig på att förhindra debut och stimulera till tobaksfrihet Kontraktsmetod, förebilder både vuxna och jämngamla samt idoler Tobaksavvänjning för vuxna och elever Policyfrågor, Tävlingar, temadagar, aktiviteter, informatörsutbildning Källa: Nilsson, Maria (Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap) Promoting health in adolescents: preventing the use of tobacco. Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap
Modell för avvänjning Statens folkhälsoinstitut Fimpa Nu! - bli rök och snusfri, dagbok med motivationshöjande uppgifter samt råd vid rökstopp Handledning, Samtal om tobak och avvänjning med ungdomar Materialet används med fördel i ett systematiskt arbete inom skolhälsovård och på ungdomsmottagningar Testad inom Folktandvården i Uppsala med gott resultat
5. Beroende Modell för utveckling av tobaksberoende 5. Beroende 4. Vana 3. Experimentering 2. Testning 1. Förberedelse DiFranza JR, Savageau JA, Rigotti NA, Fletcher K, Ockene JK, McNeill AD, et al. Development of symptoms of tobacco dependence in youths: 30 month follow up data from the DANDY study. Tob Control. 2002;11(3):228-35.
Samtal Om Tobak I Skolan Inled varje samtal med en kartläggning av elevens erfarenhet av tobak Använd följande frågor för att välja lämpligt spår, se nästa sida. Kom ihåg att fråga/anteckna om rökning och snusning var för sig. Inledande frågor Har du provat röka/snusa någon gång? Hur många gånger skulle du säga att du rökt/snusat i ditt liv? Mer eller mindre än 10? När hände det senast? Har du någonsin rökt/snusat regelbundet (minst en gång per vecka, 4 veckor i rad eller mer)? Om du tänker på de senaste 30 dagarna, hur såg ditt tobaksbruk ut? Rapport och manual ligger på www.folkhalsoguiden.se
Spår 1 Tobaksfri/Testat - Aldrig använt - Testat några gånger - Mindre än 10 ggr totalt och inte de senaste 30 dagarna Spår 2 Experimenterande/Tidigare regelbundet* bruk - Mer än 10 ggr totalt, men aldrig regelbundet - Regelbundet, men inte de senaste 30 dagarna - Mindre än 10 ggr under de senaste 30 dagarna Spår 3 Röker/Snusar - Regelbundet (varje vecka sedan minst en månad) - Mer än 10 ggr under de senaste 30 dagarna * Regelbundet = minst 1 gång varje vecka under en fyra veckors period
Spår 1. Stärka tobaksfrihet Spår 2. Öka medvetenheten, stärka positiva tankar och beslut Spår 3. Diskutera vanorna, lyfta fram förändringstankar och funderingar samt uppmuntra till aktivitet
Träff 2 4 Uppföljande samtal Intresserade från spår 2 och 3 tidsåtgång cirka 15 minuter Mål: Fortsätta dialogen med utgångspunkt från tidigare samtal. Fråga alltid om aktuella tobaksvanor. Uppmuntra nya steg och goda vanor. Förhållningssätt: Fortsatt nyfiket intresse för funderingar och aktiva förändring. Visa att du bryr dig. Då eleven bestämt sig för att sluta Vilka situationer tror du blir svåra? Hur kan du hantera dessa? Vem kan stödja dig? Vad behöver du förändra? och senare Vad har du vunnit? Vad är det bästa med det du gjort? Hur känns det att ha kommit en bit på väg? Hur går du vidare?
Vad motiverar unga? Lukta gott Smaka gott Bli fräschare Få finare hy Vitare tänder Orka mer Bättre ekonomi Fri & oberoende Det kan även vara: Miljö/Passiv rökning Odlingsmetoder/barnarbete Tobaksindustrin som tjänar pengar på unga Protest mot reklamens makt Flick- och pojkvän Skydda yngre syskon Föräldrars önskan
Stimulera prat om förändring Ett av målen med samtalen är att stimulera prat om förändring: Hur skulle du kunna göra? Vad skulle du vara beredd att försöka med? Vad tänker du att du skulle vinna på en förändring? Om du bestämde dig, vad skulle vara de viktigaste skälen?
Hur kan vi bekräfta ungdomar i ett samtal? Förslag: Det där låter som ett bra förslag Det har varit trevligt att prata med dig idag Du är en stark person som. Du klarar av många saker som Du har funderat en hel del på detta...
Material
Tack! Kontaktuppgifter: margareta.pantzar@lul.se tel 018 611 7718