Rapport medlemsundersökning 2012

Rapport medlemsundersökning 2012

Innehåll 1. Syfte och metod 3 2. Respondenterna. 4 3. Reflektion och sammanfattning... 6 4. Vad skapar värde för medlemmarna?... 10 5. Hur värderas den lokala verksamheten?... 13 6. Hur värderas den centrala verksamheten?... 17 7. Hur värderas sektionsmedlemskapet?... 18 8. Kontakt, service och bemötande.. 19 9. Aktivitet och engagemang... 25 10. Information och kommunikation.. 29 11. Önskningar för framtiden. 31 12. Politik och påverkan. 32 13. Chefernas syn på medlemsvärdet. 34 14. Nyexades syn på medlemsvärdet och utbildningen. 35 2

1. Syfte och metod Den senaste medlemsundersökningen gjordes 2007. Syftet är att ta reda på medlemmarnas behov, önskemål, attityder och åsikter för att kunna vidta rätt åtgärder för att utveckla och stärka förbundet. Undersökningen har genomförts som en webbenkät under perioden 2012-04-25 till 2012-05- 09. Enkäten mejlades ut till 9 251 LSR medlemmar, varav ca 550 inte kunde levereras på grund av tekniska orsaker (vi vet också att mejl har fastnat i spam-lådor, men vi har ingen statistik över hur många det rör sig om). Undersökningen riktade sig till alla medlemmar i LSR med e-postadress, utom studenter, utlandsboende och pensionärer. Svaren är avidentifierade, det går inte att koppla ihop svaren med en enskild respondent. Enkäten innehåller totalt 52 frågor, men alla frågor är inte ställda till samtliga grupper av respondenter. 4 249 personer har svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på ca 50 %. Detta kan jämföras med en svarsfrekvens på 62 % 2007. Enkäten är genomförd samma datum som enkäten 2007. Frågorna är i huvudsak ställda med fördefinierade svarsalternativ och i några fall ges också möjlighet till öppna svar. Detta för att underlätta bearbetningen. Samtliga diagram i rapporten är presenterade i procent. Alla frågor i enkäten redovisas inte i denna rapport. De frågor som inte redovisas är sektionernas specifika frågor till sina medlemmar samt frågor rörande levnadsvaneprojektet och hälsoval/vårdval som hanteras och redovisas separat inom sina respektive projektområden. 3

2. Respondenterna Av de som svarat är 83 % kvinnor och 17 % män. Fördelningen av respondenterna mellan distrikten är väl överensstämmande med fördelningen av det totala medlemsantalet i distrikten. Detsamma gäller för fördelningen mellan sektionerna. 11 % av respondenterna har inte valt sektion. 87 % uppger som huvudsaklig sysselsättning att de är anställda och 13 % är företagare. Detta kan jämföras med 17 % av våra medlemmar som enligt medlemsregistret är företagare. Skillnaden beror troligen på att man i enkäten bara har kunnat välja en sysselsättningskategori, när man i själva verket kanske är både företagare och anställd. Nedan visas fördelningen mellan arbetsgivare/sektor, olika arbetsområden, utbildningsnivå och examensår. Arbetsgivare Landsting 62% Kommun 20% Privat 15% Stat 3% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Arbetsområde Kliniskt arbete inom hälso- och sjukvård 83% Chef eller ledare 7% Undervisning/forskning 8% Ergonom eller företagshälsovård 6% Friskvård och hälsa 5% Arbete inom annat område än hälso- och sjukvård, specificera gärna 3% Annat arbete inom hälso- och sjukvård, specificera gärna 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 4

Utbildningsnivå Grundutbildning 9% Grundutbildning samt kurser 76% Magister, master eller licentiat 12% Doktor 2% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ange examensår för grundutbildningen. 1965 eller tidigare 2% 1966-1975 9% 1976-1985 16% 1986-1995 29% 1996-2005 28% 2006 eller senare 16% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5

3. Reflektion och sammanfattning Medlemsnytta Fortfarande värderas professionsverksamheten och tidningen Fysioterapi högst av medlemmarna, liksom att tillhöra en sektion. Men det är mer balans i hur man värderar den här sortens medlemsnytta i relation till löne- och avtalsfrågor och påverkansarbete. Löne- och avtalsfrågor värderas högre nu, liksom förbundets arbete med synliggörande/påverkan. Tidigare bestod medlemsnyttan i huvudsak av två områden; professionsverksamhet och löneavtalsarbete. Nu är det tydligt att påverkan/synliggörande är en integrerad och mycket viktigt del i förbundets palett av medlemsnytta, endast strax efter löne- och avtalsarbetet. Hela 67 % anser att det är viktigt eller mycket viktigt att känna till förbundets ställningstaganden i politiska frågor, en mycket hög siffra! Medlemmarnas betyg till centrala förbundets arbete med att synliggöra kåren har märkbart förbättrats, från 17 % 2007 till 28 % nu. Det lokala arbetet med synliggörande får inte alls lika högt betyg (fast heller inte alls lika låga betyg som 2007). Även träffar i syfte att marknadsföra kåren lockar 26 % av medlemmarna. Med tanke på hur betydelsefullt detta område är för medlemmarna är det viktigt att ytterligare synliggöra förbundets politiska röst, t ex på webb och i andra forum. Det är även fortsättningsvis viktigt att prioritera och stärka påverkansstödet, såväl lokalt som centralt. Kurser och fortbildning en framtidsfråga för förbundet om man vill öka nyttan av medlemsvärdet, även om det är lite mer balans i värderingen av medlemsförmånerna nu är. 69 % värderar fortbildning och kurser högt gällande nytta av sektionsmedlemskapet. Hela 84 % av medlemmarna önskar ett samlat fortbildningsutbud. Och 84 % är intresserade av att gå på träffar om professionsfrågor och utbildning. Engagemang, aktivitet och information Många fler, 18 % idag jämfört med 12 % 2007, har ett förtroendeuppdrag. Detta ser vi också i uppgifterna i medlemsregistret. Många fler, var femte medlem som inte är förtroendevald, är också intresserade av att bli aktiva. 32 % av medlemmarna värderar möjligheten att vara aktiv som något positivt. Här har vi en stor potential! Framförallt nyexade kan tänka sig att bli mer aktiva, hela 42 %. Utmaningen är att göra uppdragen mer flexibla och avgränsade i tid och omfattning. Trenden att man vill vara aktiv men utan att axla de traditionella posterna är något vi delar med flera andra förbund och organisationer. Däremot är det färre medlemmar som kontaktar förbundet idag och färre som deltar i medlemsaktiviteter. Och man är också mindre benägen att ta del av information idag jämfört med 2007. Men det är oklart om detta betyder att medlemmarna är mindre nöjda med medlemskapet. T ex är summan av högt eller mycket högt medlemsvärde till de olika medlemsförmånerna högre idag än 2007. Dessutom vill ju fler vara aktiva. Det är möjligt att personlig kontakt och deltagande i aktiviteter kommer att minska till förmån för andra sätt att ta del av medlemsnytta och nätverka. T ex önskar sig 30 % att det skulle vara möjligt att kommunicera med andra sjukgymnaster via LSR:s webbplats. Tidningen Fysioterapi, mejl och webb är fortfarande prioriterade områden gällande hur man vill ta del av information från förbundet. 6

Sektor Generellt svarar statligt anställda mer positivt inom de flesta områden. Men detta är också en mycket liten och mer heterogen grupp. Om vi hade kunnat göra liknande djupdykningar inom gruppen landstingsanställda hade vi säkert också hittat en sådan gruppering. Det kan också ha betydelse att många inom denna grupp är dubbelanslutna till SULF. Landstingsanställda är mest missnöjda med den lokala verksamheten medan kommunanställda ger den lokala verksamheten något högre värden. Det är stora skillnader mellan sektorerna i hur man kontaktar LSR - centralt respektive lokalt. Landstings- och kommunanställda kontaktar förbundet i mycket högre utsträckning lokalt, medan privat och statligt anställda vänder sig centralt. Detta kan bero på ärendets art, där landstings- och kommunanställda oftare kontaktar förbundet i frågor om löne- och avtalsfrågor, medan framförallt statligt anställda kontaktar förbundet i frågor rörande professionen. Nöjdheten är också störst bland statligt anställda och lägst bland landstingsanställda. Privatanställda är den grupp som minst frekvent deltar i aktiviteter eller kontaktar förbundet och statligt anställda deltar oftast i aktiviteter. Privatanställda är också de som uttrycker sig mest tveksamt/anger alternativet vet ej. Detta är en ganska stor grupp som förbundet behöver rikta sig till särskilt, såväl från lokalt som centralt håll, om man vill öka deras nöjdhet. Flest förtroendevalda, procentuellt, återfinns inom kommunsektorn. Följt efter statlig. Det är dock jämnt fördelat i hur man kan tänka sig att åta sig uppdrag framöver mellan sektorerna. För att öka nöjdheten bland landstingsanställda bör man förbättra den lokala verksamheten, eftersom de i så stor utsträckning vänder sig lokalt för stöd och information. Företagare Företagarna värderar i högre utsträckning idag än 2007 tillhörigheten till LSR Service AB, företagarjouren och webbplatsen för företagare. Den lokala verksamheten värderas dock nästan genomgående lägre än 2007. De värderar den centrala verksamheten högre än anställda, med undantag av förbundets arbete med att synliggöra professionen. Företagare värderar också högre än anställda sektionsmedlemskapet. De kontaktar oftare förbundet och då i mycket högre utsträckning centralt. De är något nöjdare med kontakten med förbundet än de anställda och deltar oftare i aktiviteter. De är intresserade av träffar rörande professionen och marknadsföring och tar i något högre utsträckning del av information från förbundet. Här ser vi effekterna av att förbundet har satsat extra resurser på denna medlemsgrupp och att det görs särskilda insatser och särskilda nyhetsbrev riktade till företagarna. Företagarna värderar den lokala verksamheten mycket lägre än anställda. Den är ju heller inte lika utbyggd som verksamheten för anställda. Men ska förbundet ha en lokal verksamhet för företagare bör man göra syftet tydligare. Sektionerna Sektionsmedlemskapet värderas mycket mer positivt idag än 2007. Medlemmarna kan nu ta ställning till vad sektionsmedlemskapet ger i större utsträckning. Även om just detta förs fram av många som en negativ kommentar på frågan om vad som är mest positivt med sektionsmedlemskapet - att de inte märker av medlemskapet nämnvärt. En annan vanlig kommentar här är att medlemmen inte hittar någon sektion som passar. Samtliga av sektionernas verksamhetsområden värderas högre, men i synnerhet tillgången till kurser. 7

Eftersom sektionsmedlemskapet värderas så positivt bör man satsa på att alla medlemmar ska välja sektion. Idag har ca 11 % inte valt sektion. Dessutom skulle det ge positivt effekt att satsa på att ytterligare utveckla och samordna kursverksamheten, eftersom den är så efterfrågad och högt värderad. Lokal verksamhet i distrikten Medlemmarna är inte nöjdare med den lokala verksamheten i distrikten nu jämfört med 2007. Däremot är de inte alls lika missnöjda med den! Den slutsatsen kan man dra av att respondenterna ger den lokala verksamheten färre låga värden. Men här finns mycket att göra och satsa på. Framförallt riktat till den stora gruppen landstingsanställda, som uttrycker ett missnöje här, trots att de gärna vänder sig lokalt. Samt för nyexade som också gärna vänder sig lokalt och behöver mycket stöd i början av karriären. Detta är en medlemsförmån som inte kommer privatanställda till del i särskilt stor utsträckning. De har färre fackklubbar och det kan vara svårt för distrikten att tillgodose de privatanställdas behov. Här behövs särskilda, riktade insatser till de privatanställda med support för att starta klubbar och utse förtroendevalda. Kanske med stöd av liknande nätverk som förtroendevalda i några kommuner har tillgång till. Lite förvånande är att endast 9 % av medlemmarna ger ett gott betyg åt det lokala arbetet med att synliggöra kåren. Trots att det har hänt så mycket här. De ger dock även här mycket färre låga värden till det lokala arbetet med synliggörandet. Det ska också nämnas att det är mycket stora variationer hur medlemmarna i de olika distrikten värderar sin lokala verksamhet. Nyexade Nyexade anser att den lokala verksamheten är något viktigare än övriga grupper, men ger den också samtidigt något lägre värden. De vänder sig oftast lokalt med sina frågor och kontaktar också oftast förbundet i frågor rörande löner och förhållanden på arbetsplatsen. Många, hela 68 %, önskar sig riktat stöd inför löneförhandlingar, gärna via mejl och webb. De vill också ha mentorer och personlig karriärrådgivning. De är dock något nöjdare än övriga grupper i det stöd de får. Väldigt många i denna grupp har aldrig eller mer sällan än en gång per år deltagit i någon facklig aktivitet (77 %). Däremot är de mer intresserade än samtliga andra grupper av alla sorters aktiviteter och är mycket mer benägna än andra grupper att ta förtroendeuppdrag. Denna prioriterade grupp behöver särskilt, riktat stöd. De är mottagliga för såväl att ta förtroendeuppdrag, som intresserade av diverse aktiviteter och kurser. Men de har ännu inte hunnit (?) ta del av förbundets olika utbud av aktiviteter, material och information. De behöver stöd och kontakt från lokalt förtroendevalda, men också från centralt håll. LSR:s nystartade mentorprogram (som endast genomförts i Stockholm) och nätverk för nyexade (som ännu endast finns i Stockholm och Uppsala) är två verksamhetsområden som troligen skulle ge fortsatt positiv effekt för denna medlemsgrupp. 8

De som ofta respektive sällan deltar i aktiviteter eller kontaktar förbundet De som ofta kontaktat förbundet eller deltagit i aktiviteter ger högre eller rentav mycket högre värden till förbundets olika verksamhetsområden. Det gäller såväl den lokala som centrala verksamheten. De som sällan kontaktar förbundet ger förvisso lägre värden till lokal och central verksamhet och fler medelvärden, men framförallt uppger de som svar på hur de värderar olika verksamhetsområden Vet ej/ej relevant, vilket tyder på att de inte har tagit del av förmånerna. De ger inte uttryck för ett stort missnöje. T ex på frågan om hur nöjda de är med hur förbundet hanterat deras senaste ärende uttrycker de inte stort missnöje, utan bara lägre nöjdhet (färre 4-5:or, men inte en jättestor andel 1-2:or). Oavsett om man deltar i aktiviteter/kontaktar förbundet ofta eller sällan har man, på ett ungefär, samma önskemål om framtida service och tjänster och är intresserade av att delta i träffar med samma teman. Vi vet sedan tidigare (LSR:s organisationsutredning 2010) att det ökar medlemsvärdet att vara aktiv. Även frekvensen av deltagande i aktiviteter och hur ofta man kontaktar förbundet har betydelse. Det är möjligt att ett samlat och utvecklat fortbildningsutbud och fler eller olika sorters forum för träffar kan bidra till att fler vill ta del av förbundets verksamhet och tjänsteutbud, delta i aktiviteter och komma i kontakt med förbundet (en kontakt som även kan innebära en digital kontakt, t ex diskussionsforum eller möten via webben). 9

4. Vad skapar värde för medlemmarna? Respondenterna har fått gradera flera verksamheter inom förbundet utifrån vad de tycker ger högst medlemsvärde. Svaren kan alltså både visa hur viktig de tycker verksamheten är och/eller hur de tycker att LSR uppfyller deras krav på kvalitet inom dessa områden. Tidningen Fysioterapi värderas fortfarande högst. 70 % ger den ett positivt/mycket positivt värde. LSR:s professionsverksamhet och att tillhöra en sektion värderas också högt, liksom tidigare. Förbundets arbete med löne- och avtalsfrågor värderas mycket högre nu än 2007, liksom det lokala stödet från arbetsplatsombuden. Även förbundets arbete med opinionsbildning/röst i samhället och LSR:s webbplats får höga värden. Intressant är också att hela 32 % värderar möjligheten att vara aktiv som något som bildrar till värdefull medlemsnytta. I diagrammet nedan anges antal respondenter som har värderat verksamheten till 4 eller 5 på en skala där 1= ger inte alls ett positivt värde och 5= ger ett mycket positivt värde. (företagarna är inte med i denna statistik). Fråga: Hur värderar du följande medlemsförmåner? Värderar i bemärkelsen att det ger ett betydelsefullt värde till medlemskapet. Förbundets tidning Fysioterapi 70 Förbundets arbete med professionsfrågor 55 Att tillhöra en sektion Förbundets arbete med löne- och avtalsfrågor Förbundets webbplats (www.sjukgymnastforbundet.se) Förbundets röst i samhället, påverkan och opinionsbildning Sjukgymnastdagarna Stöd från lokalt förtroendevalda/ arbetsplatsombud 50 50 47 47 45 41 Den sociala gemenskapen med andra sjukgymnaster Möjligheten att vara engagerad / aktiv 32 35 Medlemsförmåner såsom försäkringar, banklån och el 25 Personligt stöd från ombudsmannajouren 19 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 år 2007 år 2012 10

Hur värderar företagare LSR:s medlemsförmåner? Nedan är en jämförelse mellan 2007 och 2012 i hur företagare värderar LSR:s medlemsförmåner. Framförallt är det tydligt att medlemmarna i högre utsträckning idag värderar möjligheten att tillhöra LSR Service AB, företagarjouren och företagarwebbplatsen. I jämförelse med anställda (diagram sid 10) värderar företagarna högre arbetet med avtalsoch villkorsfrågor. 47 % värderar också det personliga stödet från företagarjouren, jämfört med 19 % av de anställda. Det kan bero på att den lokala verksamheten för företagare inte alls är lika utbyggd som den för anställda (arbetsplatsombuden och förhandlingsrådsledamöternas roll). Företagarna värderar i lägre utsträckning förbundets professionsarbete, 47 %, i jämförelse med 55 % av de anställda, liksom Sjukgymnastdagarna som värderas högt av 35 % av företagarna i jämförelse med 45 % av de anställda. Förbundets tidning Fysioterapi 61 Förbundets arbete med avtals- och villkorsfrågor (t ex nationella taxan) 56 Att tillhöra en sektion 54 Att tillhöra LSR service AB 52 Förbundets arbete med professionsfrågor 47 Personligt stöd från egenföretagarjouren Medlemsförmåner såsom försäkringar, banklån och el Förbundets röst i samhället, påverkan och opinionsbildning 40 44 43 LSR:s webbplats för företagare 37 Sjukgymnastdagarna 35 Den sociala gemenskapen med andra sjukgymnaster 29 Möjligheten att vara engagerad / aktiv 25 0 10 20 30 40 50 60 70 2007 2012 11

Hur värderar nyexade LSR:s medlemsförmåner? Det är inga dramatiska skillnader i vad nyexade värderar i jämförelse med förbundets alla medlemmar. Men de värderar i högre utsträckning personligt stöd från ombudsmannajouren, förbundets webbplats, tidningen Fysioterapi och stöd från lokala arbetsplatsombud. Förbundets tidning Fysioterapi 70 75 Förbundets arbete med professionsfrågor 47 55 Att tillhöra en sektion Förbundets arbete med löne- och avtalsfrågor 41 50 50 51 Förbundets webbplats (www.sjukgymnastforbundet.se) 47 55 Förbundets röst i samhället, påverkan och opinionsbildning Sjukgymnastdagarna 39 47 45 47 Stöd från lokalt förtroendevalda/ arbetsplatsombud 41 43 Den sociala gemenskapen med andra sjukgymnaster Möjligheten att vara engagerad / aktiv 35 33 32 34 Medlemsförmåner såsom försäkringar, banklån och el 25 24 Personligt stöd från ombudsmannajouren 19 29 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Alla Nyexade 12

5. Hur värderas den lokala verksamheten? 55 % vet vart man ska vända sig med sina fackliga frågor och 41 % tycker att det är lätt att få kontakt med de förtroendevalda. Andelen som anger att de har ett högt förtroende för sina arbetsplatsombud har minskat något jämfört med 2007. Men intressant är att 2007 angav 30 % att de hade lågt förtroende för sina lokala förtroendevalda, att jämföra med endast 11 % nu, se diagrammet på nästa sida. Generellt har medlemmarna gett mycket färre låga värden gällande den lokala verksamheten. Det lokala stödet i lönefrågor och arbetet med att synliggöra yrket kunde vara bättre. Särskilt eftersom båda dessa områden ger ett mycket positivt värde till medlemskapet (se diagrammet sid 10). Sektor: De som arbetar inom kommunal sektor är generellt lite mer nöjda med den lokala fackliga verksamheten än de som arbetar inom övriga sektorer. De som arbetar inom privat och statlig sektor har i hög utsträckning angett att påståendena är irrelevanta/vet ej. Det kan bero på att det hos de privata arbetsgivarna inte finns någon fackklubb/förtroendevald. Diagrammet nedan kan jämföras med att 41 % av respondenterna har angett att man tycker att stödet från lokala förtroendevalda ger ett positivt/mycket positivt värde åt medlemskapet, alltså en mycket högre siffra än 2007 (30 %). De som kontaktat LSR ofta/sällan: De som har tagit personlig kontaktat med förbundet sällan eller aldrig ger generellt lägre värden till den lokala verksamheten. De som kontaktat förbundet ofta är mycket nöjdare med den lokala verksamheten och tycker att det är lättare att komma i kontakt med de förtroendevalda och vet vem man ska vända sig till. I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 4 eller 5 på en skala där 1= stämmer inte alls och 5= stämmer mycket väl. (företagarna är inte med i denna statistik). Fråga: Hur väl tycker du att nedanstående påståenden stämmer med förbundets lokala verksamhet? Jag vet vem jag ska vända mig till lokalt med fackliga frågor 55 Förbundets lokala förtroendevalda är lätta att komma i kontakt med 41 Jag har förtroende för mitt arbetsplatsombud 37 Jag får tillräcklig information från mina lokala förtroendevalda 33 Jag får tillräckligt med stöd i löne- och avtalsfrågor 21 Förbundets lokala förtroendevalda synliggör sjukgymnastprofessionen i den lokala debatten 9 0 10 20 30 40 50 60 År 2007 År 2012 13

Lokal verksamhet, redovisning av låga värden (1:or och 2:or) Diagrammet nedan är intressant för den visar att respondenterna ger mycket färre låga värden till den lokala verksamheten idag jämfört med 2007. (det är alltså bra med så låga värden här som möjligt). I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 1 eller 2 på en skala där 1= stämmer inte alls och 5= stämmer mycket väl. (företagarna är inte med i denna statistik). Fråga: Hur väl tycker du att nedanstående påståenden stämmer med förbundets lokala verksamhet? Jag vet vem jag ska vända mig till lokalt med fackliga frågor 17 Förbundets lokala förtroendevalda är lätta att komma i kontakt med 12 Jag har förtroende för mitt arbetsplatsombud 11 Jag får tillräcklig information från mina lokala förtroendevalda 28 Jag får tillräckligt med stöd i löne- och avtalsfrågor 33 Förbundets lokala förtroendevalda synliggör sjukgymnastprofessionen i den lokala debatten 53 0 10 20 30 40 50 60 70 År 2007 År 2012 14

Hur värderar företagarna den lokala verksamheten? Diagrammet nedan är en jämförelse mellan 2007 och 2012 gällande den lokala företagarverksamheten. Samtliga värden är lägre nu än 2007, förutom de lokala förtroendevaldas arbete med att föra fram företagarfrågorna till landstings- och kommunledningen. I jämförelse med den lokala verksamheten för anställda (diagrammet på föregående sida) ges generellt mycket lägre värden för den lokala företagarverksamheten. I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 4 eller 5 på en skala där 1= stämmer inte alls och 5= stämmer mycket väl. (företagarna är inte med i denna statistik). Fråga: Hur väl tycker du att nedanstående påståenden stämmer med förbundets lokala verksamhet? Förbundets företagarrepresentant i distriktet är lätt att komma i kontakt med 21 28 Jag får tillräcklig information från mina lokala förtroendevalda (dvs företagarrepresentanter och distriktsstyrelse) 19 21 Jag får tillräcklig information från Samverkansorganet (mellan privata vårdgivare och landstingen/regionerna) 18 26 Förbundets företagarrepresentant har regelbundna medlemsmöten för att förankra frågor och sprida information 17 18 De lokalt förtroendevalda för fram företagarfrågor på ett bra sätt till landstingsoch kommunledningen 15 17 Förbundets lokala förtroendevalda synliggör sjukgymnastprofessionen i den lokala debatten (press, TV, radio...) 5 6 0 5 10 15 20 25 30 2007 2012 15

Skillnader i hur medlemmarna i de olika distrikten värderar den lokala verksamheten Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Jag vet vem jag ska vända mig till lokalt med fackliga frågor Värmland Jag har förtroende för mitt arbetsplatsombud Uppsala Sörmland Förbundets lokala förtroendevalda är lätta att komma i kontakt med Stockholm Skåne Jag får tillräcklig information från mina lokala förtroendevalda Norrbotten Kronoberg Jag får tillräckligt med stöd i löne- och avtalsfrågor Kalmar Jönköping Jämtland/Härjedalen Förbundets lokala förtroendevalda synliggör sjukgymnastprofessionen i den lokala debatten (press, TV, radio...) Halland Gävleborg Gotland Dalarna Blekinge 0 20 40 60 80 100 16

6. Hur värderas den centrala verksamheten? Respondenterna ger flest medelbetyg till den centrala verksamheten. Man har antingen svårt att ta ställning, eller så tycker man helt enkelt att den är medelbra. T ex anger 28 % att förbundet centralt tillhandahåller medelbra service (de har valt 3 på en 5-gradig skala). Detta kan jämföras med 29 % sammanlagt som angett 4 och 5. Många har också valt att kryssa i ej relevant/ vet ej. Förbundets centrala arbete med att synliggöra professionen och att informera medlemmarna har märkbart förbättrats. Även informationen från förbundet centralt. Sektor: Statligt anställda ger märkbart högre värden till den centrala verksamheten än anställda inom övriga sektorer. Företagare: Företagarna ger högre värden åt den centrala verksamheten. Te x anser 37 % av företagarna att de får bra service och 48 % att förbundet är lätt att komma i kontakt med. De är dock något mindre nöjda med förbundets arbete med att synliggöra professionen. De som kontaktat LSR ofta/sällan: En orsak till att respondenterna ger många medelbetyg kan vara att ganska många kontaktar LSR relativt sällan och därför har svårt att ta ställning. Av dem som ofta kontaktar förbundet är man också mer nöjd. T ex anser 49 % av de som kontaktar LSR flera gånger per år att de får den hjälp de behöver för att marknadsföra professionen, i jämförelse med 11 % som av de som aldrig kontaktar förbundet.(fast det är ändå anmärkningsvärt att hela 11 % är så pass nöjda trots att de aldrig kontaktar LSR). Nyexade: Nyexade anger något längre värden genomgående på samtliga områden. I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 4 eller 5 på en skala där 1= stämmer inte alls och 5= stämmer mycket väl. (företagarna är inte med i denna statistik). Fråga: Hur väl tycker du att nedanstående påståenden stämmer med förbundets centrala verksamhet? Förbundet är lätt att komma i kontakt med Jag får tillräckligt med information från förbundet centralt 36 36 Förbundet centralt tillhandahåller bra service Förbundet synliggör sjukgymnastprofessionen i den allmänna debatten 29 28 Jag får den hjälp jag behöver, såsom argument och material för att marknadsföra 22 Det är möjligt för mig att påverka förbundets verksamhet 12 0 5 10 15 20 25 30 35 40 År 2007 År 2012 17

7. Hur värderas sektionsmedlemskapet? När förra enkäten gjordes hade sektionsmedlemskapet knappt hunnit bidra till ett tydligt ökat medlemsvärde (för alla de nya medlemmar sektionerna fått genom sammanslagningen med LSR). Däremot fanns en stor förväntan. Nu kan man tydligt se både att och hur sektionsmedlemskapet har ökat värdet av att vara medlem i LSR. Hela 69 % anger att kurser bidrar främst till ett ökat medlemsvärde. Detta kan jämföras med frågan på sid 31 där hela 83 % av respondenterna önskar ett samlat fortbildningsutbud. Av respondenterna uppger 11 % att de inte har valt sektion. Detta kan jämföras med 9 % 2007. Då var det kostnadsfria sektionsmedlemskapet nytt och LSR hade genomfört kampanjer för sektionsvalet, vilket kan vara en förklaring till att fler var sektionsanslutna då. Diagrammet nedan visar hur många respondenter, angett i procent, som valt att kryssa i respektive alternativ. De har kunnat ange flera svarsalternativ. Fråga: Vad är mest positivt med den eller de sektioner du tillhör? Tillgång till kurser inom mitt område 69 Tillgång till ett kontaktnät 49 Mer information (via t ex webb och utskick) 39 Ökad förståelse för professionens bredd och möjligheter 31 Ytterligare en medlemstidning Att sektionen driver opinionsbildning 15 17 Annat, specificera gärna 5 0 10 20 30 40 50 60 70 År 2007 År 2012 Respondenterna har också kunnat ange fritext (Annat, specificera gärna). Bland de ca 135 svaren märks bl a svar som handlar om att respondenterna inte märkt av sitt sektionsmedlemskap nämnvärt och att de inte riktigt hittat en sektion som fyller deras behov. T ex: - vet inte, har inte märkt av sektionen, - får ingen information, - finns ingen sektion för mig egentligen, - jag arbetar med vuxna i särskilt boende, där saknas en sektion anser jag, - önskar chefssektion. 18

8. Kontakt, service och bemötande Överlag är det färre medlemmar som kontaktar förbundet idag än 2007. Vid den medlemsundersökning som gjordes 2001 uppgav ca 26 % att man kontaktade förbundet flera gånger per år, jämfört med 14 % idag. Sektor: Anställda inom kommunal sektor kontaktar förbundet oftast, en eller flera gånger per år, 43 % (jämfört med 57 % 2007). Samma siffra för landstingsanställda är 33 % och 29 % inom privat sektor. Företagare: Företagare kontaktar oftare förbundet. 51 % kontaktar förbundet en eller flera gånger per år. Och då kontaktar hela 78 % förbundet centralt. Förtroendevalda: Denna grupp kontaktar förbundet mycket oftare än de utan uppdrag (62 % kontaktar förbundet en eller flera gånger/år jämfört med 28 % av de som inte har uppdrag). Fråga: Hur ofta har du tagit personlig kontakt med förbundet lokalt eller centralt? Flera gånger per år 14 14 Ungefär en gång per år 22 30 Mer sällan än en gång per år 43 47 Aldrig 12 17 0 10 20 30 40 50 År 2007 År 2012 19

Fråga: Tog du kontakt med förbundet lokalt eller centralt vid senaste tillfället? 60 50 40 30 20 10 0 Lokalt 54 Centralt 46 år 2007 år 2012 46 % vände sig centralt med sin senaste fråga. 2007 var siffran ungefär detsamma, men kan jämföras med 2001 då 39 % uppgav att de vände sig centralt med sin fråga. Sektor: Det är många fler privat- och statligt anställda (64 % respektive 70 %) som kontaktar förbundet centralt jämfört med landstings- och kommunalanställda (ca 36 %). Tog du kontakt med förbundet lokalt eller centralt vid senaste tillfället? Lokalt 36% 30% 64% 63% Centralt 36% 37% 64% 70% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Landsting Kommun Privat Stat 20

Examensår/nyexade: Nyexade är mer benägna att kontakta förbundet lokalt. 59 % uppger att de kontaktat förbundet lokalt vid senaste tillfället jämfört med 41 % centralt. Det kan ha att göra med vad man frågar om, se diagrammet på nästa sida. Diagrammet nedan är uppdelat efter examensår. Tog du kontakt med förbundet lokalt eller centralt vid senaste tillfället? Lokalt Centralt 51% 41% 45% 55% 59% 59% 49% 59% 55% 45% 41% 41% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1965 eller tidigare 1966-1975 1976-1985 1986-1995 1996-2005 2006 eller senare 21

I vilka ärenden kontaktar man förbundet? När man tar personlig kontakt med förbundet handlar det främst om frågor rörande löner eller förhållanden på arbetsplatsen. Detta kan ställas i relation till att det som värderas högst av respondenterna fortfarande är förbundets arbete med professionsfrågor, se diagrammet på sid 10, men där löne- och avtalsfrågorna också värderas högre nu än 2007. Fråga: Vad handlade det senaste ärendet om? Frågor om löner eller förhållanden på arbetsplatsen 49 Annat, specificera gärna 13 Professionsfrågor 13 Företagarfrågor 10 Frågor rörande mitt medlemskap 9 Frågor som rör min roll som förtroendevald 7 0 10 20 30 40 50 60 År 2007 År 2012 Respondenterna har också kunnat ange fritext (annat, specificera gärna). Bland dessa svar nämns framförallt ärenden som handlar om löner eller förhållanden på arbetsplatsen, följt av företagarfrågor och frågor som handlar om synliggörande/påverkansarbete, t ex Sjukgymnastikens dag. 22

Sektor: Särskilt kommunanställda kontaktar förbundet i frågor om löner och förhållanden på arbetsplatsen i större utsträckning än de som arbetar inom andra sektorer. Medan statligt anställda i högre utsträckning än anställda inom andra sektorer kontaktar förbundet angående professionsfrågor. Det kan bero på att de kontaktar SULF om löne- och villkorsfrågor. Diagrammet nedan är uppdelat efter arbetsmarknadssektor. Vad handlade det senaste ärendet om? Frågor om löner eller förhållanden på arbetsplatsen Professionsfrågor Företagarfrågor Frågor rörande mitt medlemskap Frågor som rör min roll som förtroendevald Annat, specificera gärna 13% 7% 14% 2% 1% 7% 4% 9% 7% 13% 13% 7% 12% 4% 8% 12% 10% 11% 13% 28% 33% 56% 61% 50% Landsting Kommun Privat Stat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Examensår/nyexade: Det finns ett samband mellan antal år i yrket och ärendets art. Ju fler år i yrket desto oftare rör frågorna professionen. Detsamma gäller för frågor om löner eller förhållanden på arbetsplatsen och frågor rörande medlemskapet, de nyexade kontaktar förbundet i högre utsträckning i dessa ärenden. Diagrammet nedan är uppdelat efter examensår. Vad handlade det senaste ärendet om? Frågor om löner eller förhållanden på arbetsplatsen Professionsfrågor Företagarfrågor Frågor rörande mitt medlemskap Frågor som rör min roll som förtroendevald Annat, specificera gärna 21% 14% 17% 15% 7% 10% 14% 15% 10% 18% 5% 6% 4% 7% 8% 7% 10% 14% 4% 5% 6% 7% 6% 8% 14% 15% 17% 12% 13% 9% 40% 42% 40% 47% 54% 57% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1965 eller tidigare 1966-1975 1976-1985 1986-1995 1996-2005 2006 eller senare 23

Hur nöjd är man med kontakten med förbundet? Mer än varannan av de som kontaktat förbundet, 56 %, har angett att de är mycket eller ganska nöjda med förbundets sätt att hantera det senaste ärendet. Det är en rätt bra siffra men den kan jämföras med ca 73 % som var nöjda/mycket nöjda med bemötandet 2001 (frågorna är inte helt jämförbara). Sektor: De som arbetar inom statlig sektor är mest nöjda (66 %). De som är minst nöjda är landstingssektorn (53 %). Företagare: Företagare är något mer nöjda med förbundets sätt att hantera deras ärende (62 % i jämförelse med 56 % av de anställda). Förtroendevalda: Förtroendevalda är nöjdare i större utsträckning, (66 % jämfört med 54 % av dem som inte har förtroendeuppdrag). Nyexade: 57 % av de nyexade ger ett högt värde (4 eller 5). De som kontaktat LSR ofta/sällan: De som ofta kontaktar LSR är lite nöjdare än de som sällan eller aldrig kontaktar förbundet (70 % jämfört med 55 %). Intressant är dock att de som uppger att de aldrig/sällan kontaktar LSR ändå är så pass nöjda. Man kan också notera att blott 15 % är missnöjda med förbundets sätt att hantera deras ärende (har angett 1 eller 2). Det är en ganskal liten andel. 1= helt missnöjd och 5= mycket nöjd Fråga: Hur nöjd är du med förbundets sätt att hantera ditt senaste ärende? 1 6 2 9 3 23 4 32 5 24 0 5 10 15 20 25 30 35 År 2007 År 2012 24

9. Aktivitet och engagemang Andelen som uppger att de aldrig deltar i medlemsaktiviteter har ökat, från 14 % 2007 till 22 % 2012. Det kan jämföras med 17 % idag som aldrig kontaktar förbundet. 2001 uppgav dock 35 % att de aldrig deltar i fackliga möten. Det är alltså troligen, trots allt, fler som deltar i medlemsaktiviteter idag än 2001 (eller så har det betydelse hur frågan är ställd). Sektor: De mest frekventa deltagarna, de som deltar i aktiviteter en eller flera gånger per år, finns inom statlig sektor (36 %) följt av kommunal sektor (29 %). De minst frekventa deltagarna är de inom privat sektor. 84 % av dem uppger att de aldrig eller mer sällan än en gång per år deltar i någon aktivitet, följt av landstingssektor, där 75 % uppger detsamma. Företagare: Företagare deltar oftare i aktiviteter. 41 % deltar i aktiviteter en eller flera gånger per år i jämförelse med 25 % av de anställda. Förtroendeuppdrag: Anmärkningsvärt är att av de som har förtroendeuppdrag uppger 44 % att de aldrig eller mer sällan än en gång per år deltar i aktiviteter. Det kan jämföras med 27 % som uppgav detta 2007. 56 % av de förtroendevalda deltar dock en eller flera gånger per år i aktiviteter. Fråga: Hur ofta har du deltagit i ett möte, eller annan aktivitet, anordnad av förbundet? Flera gånger per år 7 Ungefär en gång per år 20 Mer sällan än en gång per år 51 Aldrig 22 0 10 20 30 40 50 60 2007 2012 25

Vilken sorts aktiviteter vill man delta i? En klar majoritet, 84 %, av respondenterna är intresserade av att delta i aktiviteter som handlar om professionsfrågor. Men även löne- och avtalsfrågor intresserar många, liksom träffar i syfte att marknadsföra professionen. Sektor: Här är det inga större skillnader beroende på arbetsmarknadssektor, med undantag av de som arbetar inom statlig sektor som i än mindre utsträckning är intresserade av aktiviteter inom löne- och villkorsområdet (kanske för att SULF hanterar den typen av frågor). Företagare: Företagarna är mer intresserade av träffar i syfte att marknadsföra yrket (38 % i jämförelse med 24 % av de anställda). De är mindre intresserade av träffar om ersättningsfrågor (39 % i jämförelse med 51 % av de anställda). Förtroendeuppdrag: De med förtroendeuppdrag är något mer intresserade av träffar om löne- och avtalsfrågor än de utan uppdrag (61 % jämfört med 47 %). Men, liksom de utan uppdrag, är de mest intresserade av professionsträffar (84 %). Examensår/nyexade: Det är heller inga större skillnader i önskemål beroende på när man tagit examen. Men de som är nyexade är något mer intresserade både av träffar som rör professionsfrågor och träffar rörande löne- och avtalsfrågor. Fråga: Vilka möten eller träffar intresserar dig och skulle du vilja gå på? (man har kunnat ange flera olika alternativ) Träffar om professionsfrågor/utbildning 84 Träffar om löne-/ersättnings- och avtalsfrågor 50 Träffar i syfte att marknadsföra yrket 26 Sociala träffar 14 Annat, specificera gärna 4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 2007 2012 26

Förtroendeuppdrag: 18 % anger att de har förtroendeuppdrag inom förbundet. Det är en ökning jämfört såväl med 2007 (13 %) som 2001 (14 %). Hela 19 %, nästan var femte medlem, kan tänka sig att ta på sig ett uppdrag, vilket är många fler än 2007. Sektor: De flesta med uppdrag återfinns i kommunal och statlig sektor (29 % respektive 20 %). Inom privat sektor har endast 8 % ett uppdrag. Företagare: Av företagarna uppger endast 8 % att de har förtroendeuppdrag. Men nästan lika många som de anställda uppger att de kan tänka sig att bli aktiva, 18 %. Examensår/nyexade: De nyexade är mest intresserade av att ta sig ett uppdrag. Hela 42 % av de som tagit examen 2006 eller senare kan tänka sig det. Här är i övrigt en tydlig korrelation mellan antal år i yrket och benägenheten att ta ett uppdrag, ju färre år i yrket, desto större benägenhet. Fråga: Har du något förtroendeuppdrag inom förbundet? 100 80 60 87 82 40 20 13 18 0 Ja Nej 2007 2012 Fråga: Skulle du kunna tänka dig att bli mer aktiv i någon form i förbundets verksamhet? 100 80 88 81 60 40 20 12 19 0 Ja Nej 2007 2012. 27

Vad skulle få folk att bli mer aktiva? De som kunde tänka sig att bli mer aktiva fick frågan vad som kunde påverka dem att ta ett uppdrag. Den mest avgörande drivkraften uppgavs vara att uppdraget utförs på arbetstid. Det är också viktigt att få bra utbildningar och att uppdraget är avgränsat såväl i fråga om uppdragets art som i fråga om tidsomfattningen. Hela 31 % uppger också att de skulle kunna bli aktiva bara genom att någon ställer frågan! Sektor: Framförallt anställda inom landstings- och kommunal sektor önskar att uppdraget kunde utföras på arbetstid (71 % respektive 74 %). Statligt anställda önskar helst att de får ägna sig åt en specifik fråga (53 %), liksom att någon ställer frågan (47 %). Företagare: Företagarna är mycket mer intresserade av att få ägna sig åt en specifik fråga, det uppger 60 %. De är inte alls lika viktigt att uppdraget utförs på arbetstid, det uppger endast 24 %. Examensår/nyexade: Det som skulle få fler nyexade att ta uppdrag är också att uppdraget utförs på arbetstid 72 %, samt att det finns bättre tillgång till utbildningar för uppdraget, 51 %. De önskar också i något högre utsträckning än andra ett mer engagerande innehåll i uppdraget, 21 %. Fråga: Vad skulle få dig att bli mer aktiv? 70 62 60 50 40 41 38 38 31 30 20 16 10 10 0 Att uppdraget utförs på arbetstid Bättre tillgång till utbildningar för uppdraget Att jag får ägna mig åt en specifik fråga Att uppdraget är begränsat i tid Att någon ställer frågan Mer engagerande innehåll i uppdraget Annat, specificera gärna 2007 2012 28

10. Information och kommunikation Först och främst kan man konstatera att medlemmarna vill ta del av information i mindre utsträckning idag jämfört med 2007. Men det är samma informationskanaler medlemmarna prioriterar idag som 2007. Den mest markanta minskningen har skett inom området information via lokalt förtroendevald, som har mer än halverats. Den minsta minskningen har skett inom området direkt kontakt med LSR:s kansli samt Fysioterapi, webb och mejl. Examensår och sektor: Det finns inga jättestora skillnader i hur man vill få information beroende på examensår eller sektor. Nyexade är något mer benägna att välja webb och Facebook. Företagare: Företagarna läser nyhetsbreven i högre utsträckning, 68 % i jämförelse med 57 % av de anställda. De tar i större utsträckning del av information via direktkontakt med LSR centralt, 18 % i jämförelse med 8 % av de anställda. Förtroendeuppdrag: De med uppdrag anger överlag högre siffror, att de är mer intresserade av att ta del av information via samtliga kanaler, förutom tidningen. I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 4 eller 5 på en skala där 1= i mycket liten utsträckning och 5= i mycket stor utsträckning. Fråga: I vilken utsträckning tar du del av information från förbundet via följande kanaler? (Obs att frågan är lite annorlunda ställd 2007, då frågade vi hur de ville ha information från förbundet. Frågan om information via nyhetsbrevet formulerades 2007 som jag vill ha information via e-post) Via medlemssidorna i tidningen Fysioterapi 67 Jag läser nyhetsbreven jag får via mejl 59 Jag söker själv information på LSR:s webbsida 49 Genom lokalt förtroendevald 22 Via broschyrer eller skrifter 17 Via direktkontakt med LSR centralt, dvs kansliet 9 Genom medlemsmöten Via förbundets Facebooksida 6 5 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 2007 2012 29

Jämförelser mellan hur ofta man deltagit i olika LSR-aktiviteter och hur man vill ta del av information Diagrammet nedan är en jämförelse mellan de som deltagit i aktiviteter flera gånger per år och de som aldrig gör det rörande hur man vill ta del av information. De som inte deltar i aktiviteter vill generellt inte ta del av information lika frekvent. Där det är minst skillnad är tidningen. Störst skillnad gäller de aktiva områdena, såsom medlemsmöten och personlig kontakt med kansliet eller lokalt förtroendevalda. I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 4 eller 5 på en skala där 1= i mycket liten utsträckning och 5= i mycket stor utsträckning. Fråga: I vilken utsträckning tar du del av information från förbundet via följande kanaler? Via medlemssidorna i tidningen Fysioterapi 59 68 Jag läser nyhetsbreven jag får via mejl 46 76 Jag söker själv information på LSR:s webbsida 42 71 Genom lokalt förtroendevald 13 51 Via broschyrer eller skrifter 10 26 Via direktkontakt med LSR centralt, dvs kansliet 5 25 Genom medlemsmöten 0 40 Via förbundets Facebooksida 4 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Flera gånger/år Aldrig Alla 30

11. Önskningar för framtiden Hela 83 % önskar ett samlat kursutbud av fortbildning, näst därefter önskar man personlig karriärrådgivning (33 %). Många önskar också möjlighet till att kommunicera med andra via LSR:s webbplats. Det är inga större skillnader i önskemål beroende på sektor, förtroendeuppdrag, beroende på hur ofta man kontaktat LSR eller om man är företagare. Däremot önskar nyexade i större utsträckning än andra grupper karriärrådgivning (45 %) och möjlighet att kommunicera via webben (41 %), samt är något mer intresserade av frukostseminarium (22 %). Fråga: Vilken service eller tjänst önskar du att förbundet ska erbjuda medlemmarna som vi idag inte tillhandahåller? (Svarsalternativen verktyg för självhjälp, inkomstförsäkring och karriärportfölj fanns inte med bland svarsalternativen 2012). Verktyg för självhjälp Inkomstförsäkring Karriärportfölj Ett samlat fortbildningsutbud för att hålla sig uppdaterad inom professionen 83 Personlig karriärrådgivning Möjlighet att kommunicera med andra sjukgymnaster på LSR:s webbplats 30 33 Frukostseminarium/lunchseminarium 17 Annat, specificera gärna vad du önskar 9 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 2007 2012 31

12. Politik och påverkan Många medlemmar anser att det är mycket eller ganska viktigt att känna till förbundets politiska ställningstaganden (67 %). Endast 7 % anser att det inte är så viktigt! Sektor, förtroendeuppdrag, hur ofta man kontaktat LSR: Framförallt anställda inom statlig sektor tycker detta är mycket viktigt (76 %), liksom chefer (73 %), förtroendevalda (74 %) och de som ofta kontaktar förbundet (82 %). Företagare: Företagarna tycker det är ännu viktigare än anställda att känna till förbundets politiska ställningstaganden, 80 % anser det i jämförelse med 65 % av de anställda. Fråga: Är det viktigt att, som medlem känna till förbundets ställningstaganden i olika frågor i den hälso- och sjukvårdspolitiska debatten? 1= inte alls viktigt och 5= mycket viktigt 1 3% 2 4% 3 26% 4 33% 5 34% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 32

Kampanjen remissfritt.se En stor del av medlemmarna, 46 %, känner väl eller mycket väl till LSR:s kampanj remissfritt.se, som pågått under nästan två år. Sektor, förtroendeuppdrag, hur ofta man kontaktat LSR: Kampanjen är mest känd inom landstings- och kommunal sektor. Förtroendevalda känner till kampanjen i högre utsträckning (62 %), liksom de som kontaktat förbundet ofta (74 %). Företagare: Kampanjen är mer känd bland företagarna. 53 % uppger att de känner till den väl eller mycket väl i jämförelse med 46 % av de anställda. Fråga: I hur hög grad känner du till förbundets kampanj remissfritt.se 1= inte alls och 5= mycket väl 1 12% 2 16% 3 25% 4 23% 5 23% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 33

13. Chefers syn på medlemsvärdet 290 chefer har svarat på enkäten. De har fått svara på frågan vad de anser skulle öka medlemsvärdet för dem och andra chefer. Cheferna önskar främst ha ett nätverk för chefer, följt av särskilda kurser och stöd i rollen som chef. Fråga: Vad skulle få dig som chef/ledare att uppleva ett större värde av medlemskapet? Nätverk för chefer Särskilda kurser för chefer 62 61 Stöd i chefsrollen 49 En särskild tidning för chefer Karriärrådgivning Särskild central ombudsman för chefer Att mina erfarenheter och kompetens som chef tas tillvara av förbundet 26 25 25 22 Annat, specificera gärna 8 0 10 20 30 40 50 60 70 2007 2012 34

14. Nyexades syn på medlemsvärdet och utbildningen Av respondenterna återfinns 624 personer i gruppen nyexade, de som tagit examen 2006 eller senare. 36 % av dessa anger att de genom grundutbildningen känner sig väl eller mycket väl förberedda för de krav som ställs inom arbetslivet. Det är inga stora skillnader nu jämfört med hur man svarade 2007, förutom möjligen på frågan om de tycker att de fått tillräckliga kunskaper inom området ledarskap, där mer än dubbelt så många anser sig ha fått det idag, se diagrammet längst ner. Fråga: I vilken grad har grundutbildningen förberett dig för de krav som ställs inom arbetslivet. (1= inte alls och 5= mycket väl) 60 50 52 58 40 30 33 29 20 10 0 11 9 1 1 3 1 2 3 4 5 3 2007 2012 Fråga: I vilken utsträckning har du fått tillräckliga kunskaper genom grundutbildningen inom följande områden? I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 4 eller 5 på en skala där 1= inte alls och 5= mycket väl. Teoretisk kunskapsbas 75 Analys- och problemlösningsförmåga 53 Interprofessionell färdighet (arbeta i team) 43 Forskning och utvecklingsarbete Färdighet i kommunikation och undervisning 39 39 Färdighet i bedömning och sjukgymnastisk intervention 35 Ledarskap 11 Entreprenörskap och marknadsföring av sjukgymnastisk 5 0 10 20 30 40 50 60 70 80 2007 2012 35

De som tagit examen 2006 eller senare har fått svara på frågan vad de tror skulle öka värdet av medlemskapet för denna grupp. Det man främst efterfrågar är mentorer, riktat lokalt stöd i löneförhandlingar och nätverk eller forum för nyblivna sjukgymnaster. Fråga: Vad skulle få dig som är i början av din karriär att uppleva ett större värde av medlemskapet? Mentorer, stöd från mer erfarna kollegor 74 Riktat lokalt stöd i löneförhandlingar 68 Nätverk/forum för nyblivna sjukgymnaster 54 Karriärrådgivning Riktat stöd till nyexade sjukgymnaster via webb och mejl 43 46 Annat, specificera gärna 4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 2007 2012 36