INGEN TRODDE PÅ PERSSON!

Ingen trodde på Persson! INGEN TRODDE PÅ PERSSON! JOHAN MARTINSSON D en 16 november 2000 skickade statsminister Persson och näringsminister Rosengren stolta ut ett pressmeddelande om att målet att halvera den öppna arbetslösheten till fyra procent år 2000 var uppnått. Bakgrunden är den regeringsförklaring från den 17 september 1996 då Göran Persson fastslog att den främsta och allt annat överskuggande uppgiften för hans regering var att minska arbetslösheten. Den uttryckliga målsättningen var att halvera den öppna arbetslösheten till fyra procent till år 2000. I pressmeddelandet uttrycktes stolthet över att målet var uppnått, samtidigt som det betonades att de inte var nöjda utan skulle fortsätta arbeta för full sysselsättning. 1 Den politiska oppositionen var dock inte lika imponerade. Från bland annat moderaterna haglade kritiken mot regeringens statistikpolitik. De menade att Regeringen hade uppnått målet genom arbetsmarknadspolitiska program som på sikt skulle skada arbetsmarknaden. 2 På hösten 1996 tillfrågades svenska folket i SOM-undersökningarna 3 om de trodde att den öppna arbetslösheten skulle komma att vara halverad till år 2000 eller ej. Resultatet blev mycket tydligt. Endast sju procent av de tillfrågade trodde att arbetslösheten skulle komma att vara halverad till år 2000. 4 Nästan ingen trodde på Persson. Tilltron till regeringens målsättning skiljde sig inte heller särskilt mycket åt mellan de olika partiernas anhängare. Socialdemokraternas och folkpartiets anhängare var de som var mest optimistiska med tio procent av de svarande som sade sig tro att arbetslösheten skulle halveras till år 2000. Bland exempelvis moderaternas, vänsterpartiets och centerns sympatisörer var det däremot endast fem procent som trodde på en halvering. Tilltron till regeringens målsättning när den uttalades hösten 1996 var alltså ytterst låg bland folket. Nu kan dock diskuteras i vilken utsträckning Göran Perssons ambitiösa måldeklaration verkligen kan anses uppnådd. Den var endast med en hårsmån, inte förrän i oktober månad, den öppna arbetslösheten lyckades pressas ned till fyra procent under år 2000. Nedgången var dessutom tillfällig. Siffrorna steg snart upp över fyra procent igen. När det gäller arbetsmarknaden är dock säsongsvariationer ett tydligt och naturligt inslag. Däremot kan tilläggas att den öppna arbetslöshetens årsgenomsnitt för 2000 blev högre än fyra procent och alltså inte riktigt en halvering räknat från 1996. Årsgenomsnittet för år 2000 blev 4.7 procent av arbetskraften jämfört med 8.1 procent 1996. Faktum kvarstår dock: den öppna arbetslösheten sjönk under år 2000 ned till fyra procent av arbetskraften. 163

Johan Martinsson Medborgarnas bedömning av sysselsättningspolitiken Som vi sett var det nästan ingen som trodde på Persson när han uttalade regeringens målsättning. Men hur reagerar då opinionen när han väl har lyckats? Hur framgångsrik anses den socialdemokratiska regeringens arbetsmarknadspolitik vara bland allmänheten och tillskrivs arbetslöshetens nedgång främst regeringens insatser eller anser människor att den beror på andra faktorer? På frågan om människor tycker att det är ett riktigt eller felaktigt påstående att regeringens politik starkt har bidragit till att arbetslösheten minskat under senare år anger 34 procent att det huvudsakligen är ett riktigt påstående. 5 Med tanke på att frågan gällde om politiken starkt har bidragit får det nog anses vara en rätt stor andel. Till skillnad från förutsägelsefrågan om medborgarna trodde att målet om en halvering av arbetslösheten skulle uppnås varierar bedömningen av regeringspolitikens bidrag kraftigt mellan olika partiers sympatisörer. 6 Figur 1 Partiernas sympatisörers bedömning av påståendet: Regeringens politik har starkt bidragit till att arbetslösheten minskat under senare år helt m fp mp kd v c s helt felaktigt 3,8 4,5 4,5 5,0/5,1/5,2 6,7 riktigt Kommentar: Resultaten är medeltal på en skala mellan 0 (helt felaktigt) och 10 (helt riktigt). Socialdemokrater och moderater utgör ytterligheterna. Socialdemokraters verklighetsbild är i mycket större utsträckning än moderaters att regeringspolitiken starkt har bidragit till att minska arbetslösheten. Övriga partiers anhängare grupperar sig däremellan. Vi kan dock se att regeringens stödpartier, vänsterpartiet och miljöpartiet, långt ifrån i lika stor utsträckning tillskriver regeringspolitiken den minskade arbetslösheten. Särskilt gäller det miljöpartiet som grupperar sig med folkpartiet och till och med har närmare till moderaterna än till vänsterpartiet. Centern är det mest nöjda borgerliga partiet och även det parti vars sympatisörer ligger närmast regeringens anhängare i den här frågan. Om nu få trodde på Persson när han uttalade målsättningen om en halvering av arbetslösheten är det när han väl har lyckats bara det egna partiets anhängare som tror det var hans förtjänst. Övriga förhåller sig skeptiska till det förträffliga i regeringens insatser. Vi har nu även andra möjligheter att mäta folkets uppskattning av den minskade arbetslösheten än bedömningar av huruvida sysselsättningspolitiken har bidragit till minskningen eller inte. I takt med att arbetslösheten har minskat har även missnöjet med den politik som bedrivs inom arbetslöshetsområdet minskat. 164

Ingen trodde på Persson! Under flera år har frågor nu ställts om vad medborgarna tycker om den politik som bedrivs i Sverige inom många olika samhällsområden, däribland arbetslösheten. 1998 låg arbetslösheten, tillsammans med äldreomsorgen, i botten. Arbetslösheten var det område där flest bedömde politiken som dålig. År 2000 är läget ett annat. Medan äldreomsorgen ligger kvar i botten har arbetslösheten istället klättrat upp mot mitten av listan. Andelen medborgare som bedömer arbetslöshetspolitiken som dålig har gradvis minskat från 56 procent 1998 till 47 procent 1999 för att 2000 sjunka till 33 procent. Tabell 1 Åsikt om arbetslöshetspolitiken (procent, balansmått) Mycket bra/ Varken bra Mycket dåligt/ Summa Balansganska bra eller dåligt ganska dåligt procent mått Samtliga 30 37 33 100-3 Kön Man 33 36 31 100 +2 Kvinna 27 37 36 100-9 Ålder 15-29 30 34 36 100-6 30-49 26 41 33 100-7 50-64 29 36 35 100-6 65-85 37 32 31 100 +6 Utbildning Låg 30 38 32 100-2 Medel 29 35 36 100-7 Hög 30 36 34 100-4 Partisympati v 24 43 33 100-9 s 47 33 20 100 +27 c 22 51 27 100-5 fp 35 37 28 100 +7 m 20 32 48 100-28 kd 26 39 35 100-9 mp 23 30 47 100-24 Familjeklass Arbetare 29 38 33 100-4 Jordbrukare 31 36 33 100-2 Tjänsteman 33 37 30 100 +3 Högre tjänstem/ akademiker 31 32 37 100-6 Egen företagare 21 36 43 100-22 Erfarenhet av arbetslöshet Ja 26 32 42 100-16 Nej 30 38 32 100-2 Kommentar: Balansmåtten visar andelen bra minus andelen dåligt och kan således variera mellan 100 och +100. Med erfarenhet av arbetslöshet avses här de som antingen uppger sig vara arbetslösa nu, ha erhållit a-kassa under året eller varit i kontakt med arbetsförmedlingen under året samt alla som befinner sig i någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Således avses här en bredare grupp än de som i strikt mening är arbetslösa. 165

Johan Martinsson Ett visst missnöje bland allmänheten torde dock inte förvåna. Vi får inte glömma att den totala arbetslösheten år 2000 fortfarande var närmare åtta procent. Dessutom tål det att påpekas att den öppna arbetslösheten fortfarande är mer än dubbelt så hög som 1990, innan krisens början. Vilka är fortfarande missnöjda? Vi ska nu undersöka hur missnöjet med regeringens politik på arbetslöshetsområdet fördelar sig mellan olika sociala grupper. Vad som är intressant är även hur bedömningar av sysselsättningspolitiken ser ut bland dem som har drabbats av arbetslöshet för egen del jämfört med övriga samt hur stor roll detta spelar jämfört med mer ideologiska faktorer såsom partisympati. Av tabellen ser vi att kvinnor är något mindre nöjda med arbetslöshetspolitiken än män, att egenföretagarna skiljer ut sig från övriga förvärvsgrupper genom ett större missnöje samt att de som själva har erfarenhet av arbetslöshet är mer missnöjda med politiken på området än de som inte har arbetslöshetserfarenhet. 7 När det gäller partierna är det socialdemokrater som är mest nöjda medan moderater är minst nöjda, dock med viss konkurrens från miljöpartisterna. Skillnaderna mellan olika partiers sympatisörer är i många fall större än skillnaden mellan dem som berörs personligen av arbetslösheten och de som inte berörts. Det tycks alltså som att ideologin, via partisympati, betyder mer för medborgarnas utvärdering av arbetsmarknadspolitiken än den egna situationen. Om nu socialdemokrater är så mycket mer nöjda med arbetsmarknadspolitiken än till exempel moderater och miljöpartister kan man fråga sig om det även gäller för dem som personligen har berörts av arbetslösheten. Är det så att arbetslösa socialdemokrater är mer nöjda med sysselsättningspolitiken än moderater som inte är arbetslösa? Eller är kanske effekten av partisympatin lägre bland personer som personligen berörs av arbetslöshet? Tabell 2 Bedömning av arbetslöshetspolitiken (balansmått) s m Effekt av parti erfarenhet av arbetslöshet 2-44 46 ej erfarenhet av arbetslöshet 31-26 57 Effekt av arbetsmarknadsposition -29-18 Kommentar: Balansmåtten visar andelen som bedömer politiken som bra minus andelen som bedömer den som dålig och kan således variera mellan 100 och +100. 166

Ingen trodde på Persson! Som vi kan se i tabell 2 består den kraftiga effekten av partisympatin och finns bland både arbetslösa och andra. Den är dock starkast bland personer utan erfarenhet av arbetslöshet, även om skillnaden är liten. Vi ser även att effekten av att ha erfarenhet av arbetslöshet är något större bland socialdemokrater än bland moderater. Och visst var det mycket riktigt så att arbetslösa socialdemokrater är mer nöjda med den politik som bedrivs inom arbetsmarknadsområdet än vad icke-arbetslösa moderater är. Regionala skillnader regional opinion? De stora regionala skillnaderna när det gäller arbetsmarknaden är något som ofta brukar betonas i den allmänna debatten. Arbetslösheten är fortfarande långt mer än dubbelt så hög i exempelvis Västernorrlands och Värmlands län än i Stockholms län. Hur förhåller det sig då med den allmänna opinionen? Som vi tidigare har sett betyder partisympati mer för medborgarnas bedömning av arbetsmarknadspolitiken än deras personliga situation på arbetsmarknaden. Hur förhåller det sig med de regionala skillnaderna, påverkar den lokala arbetslöshetsnivån medborgarnas bedömning eller är det kanske så att den allmänna känslan av att det går bra för Sverige har spritt sig till hela landet? I ett första steg skall jag undersöka regionala skillnader när det gäller bedömningen av sysselsättningspolitiken och i ett andra steg kontrollera om ett eventuellt samband även består efter kontroll för faktorer vi tidigare sett är betydelsefulla för bedömningen. Figur 2 Genomsnittlig nöjdhet med sysselsättningspolitiken efter arbetslöshet i länet nöjdhet (1-5) 3,4 3,3 3,2 3,1 3 2,9 2,8 2,7 2 3 4 5 6 arbetslöshet (%) Kommentar: Nöjdhetsmåttet går från 1 till 5 där 1 betyder att arbetslöshetspolitiken bedöms som mycket bra och 5 betyder att den bedöms som mycket dålig. Norrbottens län har uteslutits ur figuren. 8 167

Johan Martinsson Som vi ser av figur 2 finns en svag men märkbar tendens till att missnöjet med sysselsättningspolitiken bland medborgarna ökar i takt med arbetslöshetsnivån i det egna länet. Sambandet är dock tämligen svagt och uppnår inte riktigt statistisk signifikans på säkerhetsnivån 95 procent. Tabell 3 Den lokala arbetslöshetens inverkan på bedömningen av sysselsättningspolitiken (regressionskoefficienter) Model 1 endast Model 2 arbetslöshet arbetslöshet med kontrollvariabler b p-värde b p-värde Länsarbetslöshet (i %).04.05.05**.01 Kvinna -.15**.00 Ålderspensionär - -.14*.01 Socialdemokrat - -.33**.00 Moderat -.33**.00 Kommentar: *=koefficienten är signifikant på 99 procentsnivån. **=koefficienten är signifikant på 99 proentsnivån. Effekten av den lokala arbetslösheten på medborgarnas bedömning av sysselsättningspolitiken, som vid första anblicken inte uppnådde statistisk signifikans, visar sig under kontroll för ett antal andra betydelsefulla variabler bli signifikant och öka i betydelse. Men av storleken på b-värdet kan vi se att effekten av arbetslösheten i länet, även om den är märkbar, är tämligen svag och på det stora hela mycket begränsad. Vilket parti människor föredrar är uppenbart mer betydelsefullt än den lokala arbetslöshetsnivån. Sammanfattningsvis har vi i sett att det finns utrymme för både ideologiska faktorer och mer objektiva inslag, som personlig erfarenhet av arbetslöshet eller den lokala arbetslöshetsnivån, när medborgarna bedömer den politik som bedrivs på arbetslöshetsområdet. Det står dock klart att de mer objektiva faktorerna lätt hamnar i skymundan och att ideologin istället tenderar att ta överhanden. Noter 1 Pressmeddelande från Näringsdepartementet 001116, se även På väg mot full sysselsättning från Näringsdepartementet, november 2000 2 Se till exempel Pressmeddelande från moderaterna 001116 3 SOM-undersökningarna är en årlig rikstäckande postenkät som genomförs sedan 1986 av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. SOM-institutet är 168

Ingen trodde på Persson! ett samarbete mellan statsvetenskapliga institutionen, förvaltningshögskolan och institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. 4 Respondenterna ombads välja mellan fyra alternativ: Ja, absolut, Ja, troligen, Nej, troligen inte och Nej, absolut inte. 5 Respondenterna ombads svara genom att bedöma påståendets riktighet på en elvagradig skala från noll till tio. Där noll står för helt felaktigt och tio står för helt riktigt. Med huvudsakligen riktigt påstående avser jag här personer som svarat från sju till tio på skalan. 6 Eta-värdet uppgår till 0.39 vilket i sådana här sammanhang är relativt högt. 7 Detta resultat kan vara väntat de arbetslösa har drabbats personligen av en politik som inte till fullo har lyckats uppnå önskat resultat. I princip kan man dock hysa rakt motsatt förväntning. De arbetslösa är även de som personligen får del av de olika stödformer som politiken möjliggör. 8 Anledningen till att Norrbottens län uteslutits är att det kraftigt bryter det generella mönstret och att relativt få respondenter i urvalet tillhörde Norrbottens län. Avvikelsen från mönstret beror sannolikt på en kombination av slumpfaktorer och substantiella förklaringar som länets speciella situation. Jag intresserar mig här främst för det generella mönstret och är inte i första hand ute efter att förklara eventuella avvikande fall. 169