Göta älvutredningen 2009-2011
Göta älvutredningen (GÄU) Regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om skredrisker längs Göta älvdal. För att kunna bemöta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom Göta älv, krävs förbättrad kunskap om stabilitetsförhållandena längs hela Göta älv. Anslagsposten används för att förbättra och ta fram skredanalyser och stabilitetskarteringar längs Göta älv. Bild:Sjöfartsverket
Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångar i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenser vid skred kan bli stora
Utredningens organisation Stabilitetsutredningar utfördes i 10 st geografiska delområden
Skredrisk Sannolikhet för skred + Konsekvenser vid skred
F=1 F S-klass F Sannolikhet för skred
Förekomst av kvicklera F=1,3 (1,2) Bakåtgripande skred Första skred Älv Lager med kvick lera 1:n Lera Friktionsmaterial Berg
Inventering Liv Bebyggelse Näringsliv Energi Vatten Väg och järnväg Sjöfart Miljöfarliga ämnen Sammanställning konsekvenser Värdering Statistiskt liv Taxeringsvärde Betingad/teknisk sårbarhet Konsekvens Liv < 0,04-0,1 Skada på fastighet 1 Skada på väg 1 s Konsekvens = (Resultat av inventering) x (Resultat av värdering) x (Resultat av betingad sårbarhet) Sammanställning konsekvenser/ytenhet (Mkr per hektar) Rutor 100x100 m
Kartering konsekvenser Den totala konsekvensen av ett skred är beroende på skredets storlek! K1 K2 K3 K4 K5 MSEK <6 Göta 6-35 älvutredningen, 35-150 GÄU 150-650 >650
Exempel Riskkarta
Resultat dagens klimat Många områden med hög risk (röda) Hög risk i bebyggda områden (hög sannolikhet / höga konsekvenser) Hög risk för storskred (hög sannolikhet / kvicklera) Många områden med låg sannolikhet och stora konsekvenser (gula)
Klimatförändring Förändrad tillrinning till Vänern Vinter Vår Sommar Höst
Sedimenttransport och erosion Foto: LTH Stranderosion (uppströms Lilla Edet) Bottenerosion (nedströms Lilla Edet) Beräkningar baserade på: Uppmätt bottennivåförändring 2006-2011 Kritisk bottenskjuvspänning flöde Erosion vid dagens flöde till år 2010: 0,4 m resp 1-15 m Erosion vid ett förändrat flöde till år 2010 0,9-2 m resp 2-3 m
Klimatförändring Nederbörd och temperatur Årsmedeltemperaturen kan förväntas öka med 4-5 C. Nederbörden bedöms öka med 20-30 % Grundvattenförändring: högsta värden ökar i undre grundvattenmagasinet med 0,3 m
Pf efter erosion Jämförelse Pf före och efter erosion (3m) Pf före = Pf efter 1,E+00 S5 1,E-01 1,E-02 S4 1,E-03 S3 1,E-04 1,E-05 S2 1,E-06 S1 1,E-07 S1 S2 S3 S4 S5 1,E-08 1,E-08 1,E-07 1,E-06 1,E-05 1,E-04 1,E-03 1,E-02 1,E-01 1,E+00 Pf i dagens situation
Klimatpåverkan
Riskkarta med klimateffekt
Resultat - Klimatpåverkan Stabiliteten kan komma att försämras upp till 10-15% Många områden med hög risk (röda) försämras ytterligare (små marginaler) Många områden med låg sannolikhet och stora konsekvenser (gula) försämras avsevärt
Åtgärder Stabilitetshöjande åtgärder Erosionskydd?
Åtgärder Stabilitetsförbättrande åtgärder, erosionsskydd, invallningar Dagens situation, max tappning 1030 m 3 /s (MSEK) Framtida förhållanden, max tappning 1500 m 3 /s (MSEK) 3 600-4 300 4 300-5 200 Utredningar 400-450 450-500 Totalt (Mkr) 4 000-4 750 4 750-5 700 Årligt underhåll 4-5 5,5-6,5 Årlig övervakning 1,5-2 1,5-2 Totalt (MSEK/år) 5,5-7 7-8,5
Sammanfattningsvis. Många områden har hög risknivå för dagens förhållanden Stabiliteten kan komma att försämras upp till 10-15% (klimatpåverkan) Behov av detaljerade utredningar för erosionsskydd och stabilitetshöjande åtgärder Ökat flöde endast möjligt om skydd och åtgärder utförs Ansvar? Finansiering? Prioritering? Några av våra samarbetspartner inom Göta älvutredningen