KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Jän-Olof Lundqvist Enhet Vuxenutbildningen 2014-10-22

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Jän-Olof Lundqvist Enhet Vuxenutbildningen 2014-10-22

REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Beskriv i vilken grad eleverna inom din skolenhet når de nationella ämnesmålen och kunskapskraven. Ge en samlad resultatbild av din/dina skolform/skolformer. Kommentera eventuella skillnader och avvikelser. Underlag = betygsstatistik, arbetslagets analys Särskild utbildning för Vuxna. Verksamheten under våren har omfattat totalt 29 som har läst kurser på såväl grundläggande som gymnasial nivå. Totalt utfärdades 14 betyg. Vi har även haft en elev som studerat inom Särvux-lärling inom förskola. Denna elev har avslutat sin utbildning och fått en tidsbegränsad anställning inom kommunen i samarbete med Af. Av elevenkät framgår att eleverna känner sig nöjda med den utbildning de får. Analys: Vi marknadsför vår utbildning genom att lärarna besöker Aktivitetshus och arbetsplatser där vi har vår målgrupp. Upplever dock att det är tveksamt om vi lyckas nå de elever som bäst behöver vår utbildningsinsats. Vi behöver även utveckla de individuella studieplanerna och förmågan att göra en bättre kunskapsbedömning i de olika kurserna. Grundläggande utbildning Verksamheten omfattar totalt Svenska ca:75 Engelska ca:60 Matematik ca:40 Siffrorna varierar över tid eftersom vi har ett kontinuerligt intag med minst ett intag/månad. Analys: För att hjälpa eleverna att nå målen i de olika kurserna har vi under de senaste tre åren ökat lektionsomfattningen markant från 7-17,5h/vecka i Svenska grund från 4-6h Eng grund och från 4-10h i Ma grund. Detta för att möjliggöra att eleverna skall kunna uppnå målen inom den begränsade tid som CSN medger på max 40 eller 80 veckor beroende på tidigare skolbakgrund. Vi upplever att det varit värdefull med ökad undervisningstid som leder till snabbare genomströmning, men några problemområden kvarstår: Från arbetslagens rapporter har jag hämtat följande information. Från lärarna grundläggande svenska framgår att bristande datakunskaper och förkunskaper när det gäller skrivande som vanliga problem. När det gäller engelska så är hörförståelse för utlandsfödda elever områden som kräver mycket tid men även läsförståelse är problemområden inom svenska och engelska på grundläggande nivå. Vi har kontinuerligt intag inom grundläggande dvs intag i matematik varje vecka inom svenska och engelska en gång/månad. Vi har under sommaren haft igång en grupp i grundläggande med uppehåll v.29-30. Framgångsfaktorer: Förmåga att ta eget ansvar och förstå skillnaden mellan att ha gjort och att ha lärt sig är ofta avgörande för studieframgångar. Lärarna ser stark koppling mellan resultat och arbetsmetoder och därför är ett varierarat arbetssätt med individanpassning viktigt. Inom Grund engelska arbetar de mycket med gruppkänslan så eleverna kommer på lektionerna och fortsätter samarbetet mellan lektionerna. Analys: När det gäller det pedagogiska arbetet så sker ständig utvärdering och utveckling. Att läsa ett ämne tex svenska är enligt CSN:s regelverk heltidsstudier. Från Af:s sida bedöms detta som halvtidsstudier vilket innebär att de kräver att de studerande skall läsa åtminstone engelska och matematik alternativt göra praktik. Att läsa två nya språk samtidigt eng/sv medför ofta problem! Vi för en dialog med Af kring detta!

Gymnasiala kurser: Under det gångna läsåret har vi satt drygt 1800 betyg varav ca 88% är E eller högre. (Antal studerande HT12 442 elever, VT13 428 elever, HT13 505elever VT14 617 elever och HT14 651 elever. Varav Hermodselever HT13 103 och VT14 196) Lägg märke till att vi har ca 200 elever mer 2014 jämfört med 2012! Under hösten 2013 fullföljde ca 78% av eleverna sina studier och 8% förlängde dessa till kommande termin. Under våren 2014 har 84% fullföljt studierna och 5% har förlängt studierna. En förklaring till detta kan vara att det varit färre schemakrockar under våren. Nationella prov har genomförts i aktuella kurser. Problem att kunna genomföra nationella prov för de som studerar via Hermods. För att förbättra förutsättningarna för de som läser engelska har vi under fem veckor i sommar språkstuga där vi inbjudit elever som läser engelska att förbättra sin läsförståelse med lärarstöd en gång i veckan. För att förbättra resultaten försöker lärarna bygga kunskap på kunskap med en tydlig struktur från start till mål där fokus ligger på helheten och inte på detaljer. Variation av olika lärandeaktiviteter och en lämplig motivationsmiljö. Särskild vikt läggs på individuella lösningar så att alla får möjligheter att nå målen.(vi har även ett nära samarbete med Texas när det gäller elever med NPF-problematik) Analys: Ett gemensamt problemområde inom många av våra kurser är språkets betydelse, då speciellt med tanke på att många av våra studerande har svenska som andraspråk. Denna problematik har inte minst visat sig inom Matamatik1. Vi har satt in extra resurserna i form av individuellt stöd (Kerstin Tiburzi) och dubbla lärare på Ma1 har varit ett sätt att hantera detta. Generellt bra överenstämmelse med resultaten i de nationella proven i matematik och satta betyg. Nationella provet i Ma2 som upplevdes som svårt och avvikande i förhållande till kursens mål och innehåll, gällde även delvis Ma3. För att underlätta för de elever som läser på distans kommer vi att genomföra nationella prov en gång i månaden. Ett problem är att få eleverna som läser distanskurer att anmäla sig till sitt prov. När det gäller de olika studieformerna så kan vi konstatera att de elever som läser dagkurser lyckas bäst när det gäller studieresultat. Det är vanligare att elever på närdistans och distanselever avbryter studierna. Här behövs ytterligare insatser när det gäller vägledning. När det gäller distansutbildningarna via Hermods är det svårt att bedöma kvalitén. Vi upplever att särskilt laborativa kurser och kurser i matematik innebär stora svårigheter för många elever. Av denna anledning har vi startat egen distansutbildning i Kemi2. Yrkesvux vård: Vi har tagit in drygt 25 elever både höst och vår till grundläggande undersköterskeutbildning. Ytterst få av hopp från denna utbildning. Dessutom har vi i samverkan med Skellefteå kommun utbildat ett 50-tal undersköterskor inom ramen för Omvårdnadslyftet. Ett försök med fördjupningskurser i Psykiatri lockade endast 6 studerande trots att vi under några år utarbetat denna utbildning tillsammans med både Landstinget och Umeå och Skellefteå kommun. Kursen Vårdpedagogik och handledning 100p har genomfört si samarbete med Balderskolan och 25 elever har fått betyg i denna kurs. Validering inom Vårdkurser har totalt omfattat 3850p under läsåret. Analys: Vi ser ett ökat stödbehov i denna elevgrupp har ökat starkt och vi har fått ett ökat antal elever från gymnasieskolan som kommer till Vux för att slutföra sina studier här. Vi har under våren infört stödgrupper inom vårdämnen en dag i veckan. Yrkeshögskolan: Vi bedriver i dagsläget fyra Yh utbildningar. Under hösten skickade vi in tre nya ansökningar, alla tre beviljades! Tekniker tunga maskiner(ttm): Två grupper under hösten. 17 avslutade i december varav 2 med restuppgifter. 19 i pågående grupp och 15 startat hösten 2014. Badmästare verksamhetsledare inom fritid (BV): Två grupper 19 avslutade i maj varav 6 med restuppgifter. 15 i gruppen som startade i höstas och 13 startar hösten 2014. Demens specialiserad Usk (DUVO): Två grupper 25 examinerades i maj och 28 studerande i gruppen som startade hösten 2013. Hösten 2014 har vi antagit 27 elever.

TRAC-resekonsult: Två grupper, 12 avslutade studierna i maj varav 4 med restuppgiftet och 16 i gruppen som startade i höstas. Hösten 2014 har vi antagit 20 elever. Analys: Alla grupper har varit föremål för inledande inspektion från Yh-myndigheten utan anmärkning. Det ekonomiska läget för utbildningarna ser mer ljust ut än tidigare tack vare det startstöd om vi fått till ej fyllda platser. Inom DUVO har vi mycket god tillströmning av sökande. Inom TRAC kan vi se en positiv trend där vi har fler sökande än på många år och räknar med att kunna fylla gruppen. Inom TTM och framförallt inom BV är antalet sökande ej tillfredställande. Utbildningsledarna upplever det stressande med osäkerheten kring lokaler. Två av utbildningarna bedrivs på distans och behöver lokaler endast sporadiskt vilket komplicerar frågan. När det gäller TTM så har de behov av verkstadslokaler som vi lyckats lösa i samverkan med A-torpsgymnasiet, men här råder en osäkerhet kring långsiktiglösning. Viss problematik finns även när det gäller IT-support. Basår: Vi har underåret sålt lärartjänster till LTU för att genomföra deras basårskurser. Vi har ett nära samarbete med LTU och försöker bygga en Skellefteåmodell för de elever som behöver en naturvetenskaplig komplettering till sina gymnasiebetyg. 2 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN 2.1 Hur arbetar ni vid skolenheten för att elever ska ha kännedom om målen för utbildningen såsom ämnesmål, kunskapskrav samt andra föreskrifter om elevens rättigheter? Vi har informerat vid lektionstillfällen vid kursstarten, delat ut information om målen i pappersform och/eller lagt ut det på samarbeta. Under kursens gång följs kopplingen mellan kursens aktiviteter och målen. 2.2 Beskriv hur ni har organiserat arbetet för att ge stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet, exempelvis avseende hur elever med behov av särskilt stöd identifieras, hur behovet av stöd utreds. Underlag= Specialpedagogs sammanställning av vilka insatser som gjorts och uppskattade effekter Eleverna informeras om möjligheten till extra hjälp vid speciella behov som t ex funktionsnedsättningar. Vi har en stor grupp som har problematik i form av NPF eller socialproblematik. Många lärare efterlyser någon form av kuratorsfunktion. Vi försöker lösa denna problematik genom att använda oss av speciallärare, nära samarbete med Texas, Syv och hänvisa till ungdomshälsa i förkommande fall. Specialpedagog skriver: Dyslexigruppen: Omfattar ett drygt tiotal elever som har en till tre lektioner i veckan. Stavningsgruppen: Ett tiotal elever företrädesvis från SAG där eleverna arbetar med lämplig träning en lärare i svenska ansvarade därefter för undervisningen. Läs och skrivutredningar: Fem fullständiga utredningar och fem inför körkort Individuellt stöd till enskilda elever efter initiativ från lärare. Utvecklingsområden Förbättrad information till CV så att rätt elever blir informerade om vilka stödresurser som finns. Bättre rutiner vid överlämningar mellan grupper, både på och mellan SFI och VUX, särskilt gällande elever med diagnoser eller behov av stöd i någon form. Övrig stödverksamhet:

Sommarkurs engelska med speciellt fokus på problemområden har genomförts under sommaren med blandat resultat. Rutiner kring elever med speciella svårigheter bör förbättras. T.ex. att undervisande lärare kan få information om ev. utredning/diagnos i början av kursen för att kunna stötta på bästa sätt. 2.3 Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Underlag = arbetslagets analys vad har man gjort i ordinarie undervisning, vad har gett bra resultat? Vad ska vi göra mer av? Vad erbjuder vi för studieformer, stöd, variation i undervisning, tidsfaktorn. Vilken roll spelar SYV? Motiverande samtal Vi har tre studieformer, dagkurs, närdistans som innebär att vi har en schemalagdlektion/vecka och distansundervisning i samverkan med Hermods. Jag upplever att vi har goda förutsättningar att stödja eleverna i sitt lärande. Lärarna Arbetar flexibelt och strukturerat. Tydlig struktur, individanpassad studietakt är framgångsfaktorer. Inför kursstart får alla elever en studieplanering där det framgår vilka delmoment som skall bearbetas varje vecka, detta ger en struktur som hjälper eleverna att ta ansvar för sina studier. Denna planering ligger i regel utlagd på Samarbeta. På samarbeta kan de även finna stödmaterial i form av länkar eller filmer. Ett antal lärare producerar även egna kort filmer som kan fungera som stöd när det gäller särskilt svåra moment i ex matematik, kemi eller fysik. Vi har även ett nära samarbetet med TEXAS för våra studerande med särskilda behov vilket har varit en framgångsfaktor för många elever. Ett problem som många elever upplever är att det uppstår schemakrockar. Eftersom eleverna kan önska kurser helt efter egna önskemål är detta oundvikligt. Lärarna försöker på olika sätt mildra konsekvenserna av denna olägenhet genom att hjälpa eleverna att prioritera vilka lektioner de skall gå på samt lägga ut lektionsmateral på Samarbeta. Under året har 5-8% av eleverna fått förlängd studiegång, d.v.s. de planerade studierna har förlängts för att eleverna skall ha möjlighet att nå målen. En kurs där detta har varit extra tydligt är Mat1. När det gäller Hermodskurserna har vi haft problem med samordning av Nationella prov. Detta innebär att vi inte levt upp till den nya förordningen ang. obligatoriska Np för dessa elever. Vi har haft en dialog med såväl Skolverket som Hermods i detta ärende. Inför kommande läsår har vi schemalagt NP en gång/månad för dessa elever. Det känns dock inte tillfredställande ur sekretess synpunkt att skicka prov mellan oss och Hermods. Vi upplever även bristande kvalitet när det gäller de laborativa kurserna hos Hermods av denna anledning kommer vi att starta Kemi2 på distans och erbjuda denna kurs inom Västerbottensvux. Alla elever skall ha en individuell studieplan och de har de rent formellt, men vi ser ett stort behov av studievägledning farmförallt när det gäller gymnasiala kurser. För att SYV resursen skall räcka till önskar jag mer studieinformation i grupp riktat mot de elever som läser på grundläggande nivå. 3 NORMER OCH VÄRDEN 3.1 Beskriv situationen på skolenheten utifrån ett värdegrundsperspektiv, exempelvis när det gäller relationen mellan elever och mellan personal och elever, förekomst av kränkningar samt elevers ansvarstagande för sin studiemiljö.

Underlag = genomgång av skollag, plan mot kränkande behandling. Erfarenheter från lektionsbesök förhållningssätt till elever. Arbetslagets analyser I samband med upprop första dagen och i den informationsskrift som alla elever får när de börjar på Vux understryks vikten av att vi alla tillsammans skall hjälpas åt att moteverka kränkning. (Här redovisas vad lagen säger). Här är några röster från arbetslagen. Känns som en naturlig del av vårt arbete och vår kompetens att behandla alla lika utifrån kön, ålder, etnicitet, o.s.v. Upplevs som en av vux starka sidor! Vi upplever det också som att det i allra högsta grad även gäller kollegor emellan. Sällan vi har upplevt kränkningar men det är viktigt att agera då det förekommer. Av vårens elevenkät framgår: Jag trivs Bra/mycket bra på skolan svara 93% (0% trivs inte alls) (277 svarande) Jag känner mig trygg i skolan. 94% svarade positivt på denna fråga Förekommer mobbning på skolan? 47% svarade Nej, 48% Vet ej och 5% Ja (272 svarande) Under våren har även eleverna uppmanats att skriva brev till skolledningen ang sina upplevelser av att studera på Vux. Vi har fått ett 50-tal brev och dessa har på stor tacksamhet för de möjligheter till studier som Vux erbjuder och det goda arbete lärarna gör. De klagomål som framförts har främst rört sig om önskemål kring elevuppehåll och dylikt. Med tanke på den mångkulturella arbetsplats som Vux innebär och med många individer som är traumatiserade i sin flyktingsituation eller sitt utanförskap av andra orsaker så fungerar verksamheten mycket bra. 3.2 Beskriv värdegrundsarbetet när det gäller kontinuerliga insatser, specifika insatser under pågående verksamhetsår, insatser för att motverka kränkningar samt insatser när kränkning förekommit. Vi har nedskrivna rutiner för hur vi skall agera om vi får kännedom om någon form av kränkande behandling. Vi har även ett Likabehandlingsteam som består av lärare och skolledning. Vi sammanträder regelbundet en gång termin och på förekommen anledning. Under det gångna verksamhetsåret har vi inte haft något ärende av kränkande behandling som kommit till vår kännedom. För att stärka gemenskap och förståelse för andra kulturer har vi under ett par terminer genomfört kulturdagar med syfte att se mångfald som en tillgång. 4 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Hur har ni arbetat för att ge elevernas inflytande över sin utbildning? Här följer några klipp ur arbetslagens redovisningar: SAG: Eleverna har möjlighet att påverka studietakt och form och i vissa fall även innehåll. Ma/No: Vi upplever att våra elever i regel har stort inflytande över sina studier t ex deras studietakt, provtillfällen, i och med att vi tillsammans med eleverna (ofta) gör individuella studieplaner Vård: För att ge eleverna inflytande över sin utbildning så ges dom möjlighet att uttrycka önskemål, dessa önskemål tar vi fasta på i den mån det är möjligt beroende på bl a organisatoriska omständigheter, tidsramar osv. SO: Tyvärr ger den begränsade kurstiden inte utrymme för särskilt mycket elevinflytande. Däremot ger samtal och kursutvärderingar inspiration till förbättringarna inför kommande terminer. Vi är också flexibla runt elevernas individuella studieplaner.

I min dialog med eleverna upplever jag att kurserna är ganska hårt styrda eftersom de i regel är koncentrerade till en termin och till följd av detta så ges inte stora möjligheter till att påverka upplägget. 5 BEDÖMNING OCH BETYG 5.1 Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål och kunskaps-krav. Här följer några exempel från arbetslagen: Vad gäller bedömning och betygssättning så synliggör vi det genom kunskapsmatriser i alla uppgifter, skriftliga återkopplingar och kontinuerlig dialog med eleverna och inom arbetslaget. Detta är ett område som jag känner att vi utveckla ytterligare. Eleverna får information om deras utveckling genom muntlig återkoppling, skriftlig återkoppling via Samarbeta, mail och samtal i telefon och på raster. Jag har även kunnat iaktta detta när elever har kommit till mig för att de vill ifrågasätta lärarens betygsättning. Då kan lärarna hänvisa till de bedömningsmatriser som de använder och visar eleverna innan kursstart. 5.2 Hur säkerställer du att lärarna använder resultaten från de nationella proven för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning? I de kurser där Nationella prov är obligatoriska används dessa som vägledning inför betygsättning. Vi har även använt oss av de ämnesprov som Skolverket tillhandahåller i Fysik och Kemi. Jag har samlat in betygsuppgifter i samtliga kurser och uppgifter om resultat när det gäller nationella prov och finner inget anmärkningsvärt när det gäller korrelationen betyg/nationella prov i aktuella kurser. Lärarna har även haft möjlighet att kommentera eventuella avvikelser när det gäller betygsättning. 6 REKTORS ANSVAR Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder. Ange 3-5 prioriterade förbättringsområden som du tänker genomföra kommande läsår, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till (max ½ sida text). FÖRSLAG 1. Fortsatt satsning på formativ bedömning och kollegialt lärande. Detta arbete bedrivs i nära samarbete med en av mina förstelärare. Vi har planerat in regelbundna träffar med arbetslagen inom mitt ansvarsområde. Förväntad effekt: Pedagogisk utveckling för alla lärare. 2. Verka för att kontinuerlig utbildning kan bedrivas på ett effektivt och kvalitativt bra sätt. Här gäller det att fundera på vilka grupper som är angeläget att hålla i gång under sommaren. Hitta en permanent lösning när det gäller arbetstid för lärare inom Vuxenutbildningen Förväntad effekt: Beslut kring arbetstid maj 2015

3. Fortsatt nära samarbete med LTU för att möjliggöra för fler Skelleftebor att komplettera sina betyg för att kunna vidareutbilda sin inom natur och teknik. Effekt: Plan för basår under hösten 2014 4. Utveckla distansutbildningar inom grundläggande kurser Effekt: Sökande från hela Västerbotten till några av våra distansutbildnignar 5. Verka för gemensamt kursutbud inom Västerbottensvux Effekt: Ett närmare samarbete mellan kommunerna i Västerbotten när det gäller vuxenutbildning. Skellefte den 22/8 2014 Jan-Olof Lundqvist