Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Relevanta dokument
Finanspolitiska rådets rapport 2014

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Finanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Svensk finanspolitik 2013

Finanspolitiska rådets rapport Arbetsmarknaden

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Svensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Är finanspolitiken expansiv?

Finanspolitiska rådets rapport Statskontoret 3 juni 2015

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Utvecklingen fram till 2020

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Alternativ finanspolitik: Effekter på konjunkturåterhämtning och offentligt finansiellt sparande

Samhällsbygget Investera för framtiden

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4)

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem

Finanspolitiska rådets rapport 2015

Kommentar på Finanspolitiska rådets rapport

Granskning av oppositionens politik

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden

Det ekonomiska läget. Magdalena Andersson 27 april Foto: Maskot / Folio

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Finanspolitiska rådets rapport Konferens 15 maj 2012

Utmaningar på arbetsmarknaden

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Statsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)

Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten. Lars Calmfors LO 19 juni 2013

Svensk finanspolitik Sammanfattning 1

SNS konjunkturrådsrapport 2015

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Helena Svaleryd, 18 maj

Metod för beräkning av potentiella variabler

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 juni Finansdepartementet

Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015

EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot?

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

Transkript:

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl avvägd finanspolitik 2. Regeringens aktiva politik för att dämpa krisens effekter har varit tidsmässigt träffsäker 3. Svensk arbetsmarknad har utvecklats väl under krisen, bland annat mot bakgrund av regeringens reformer och den aktiva stabiliseringspolitiken 4. Överskottmålet bör kvarstå Utdragen lågkonjunktur motiverar tillfällig avvikelse från överskottsmålet som inte skadar målets trovärdighet Finansiering krona för krona bidrar till att upprätthålla förtroendet för finanspolitiska ramverket

USA Japan USA Japan har stark position Ackumulerad BNP-tillväxt 2006-2014 EU14 samt USA och Japan. Procent Ackumulerad BNP-tillväxt 2010-2014 EU14 samt USA och Japan. Procent 12,6 10,9 9,6 9,0 6,8 4,7 4,1 4,0 3,5 0,4 9,7 8,4 6,4 5,9 5,9 4,1 3,8 3,4 3,3 2,7 0,6 0,0-1,1-1,3-1,5-3,3-6,5-20,5-1,7-3,2-4,6-16,4 Genomsnittligt finansiellt sparande 2006-2014 Procent av BNP Genomsnittligt finansiellt sparande 2010-2014 Procent av BNP 0,3 0,0-0,1-1,1-2,4-2,5-2,7-0,8-1,0-2,2-2,2-2,8-3,2-3,5-3,7-3,2-4,6-5,7-6,0-6,3-5,1-5,9-6,9-9,1-9,2-8,5-8,8-12,7 Källa: EU-kommissionens vårprognos 2014

UK * Sysselsatta, 15 74 år Förändring (%) 2006Kv3 2013Kv4 (s.j.) Sysselsättningsgrad 15-74 år, Q4 2013 Procent 8,8 6,1 6,1 5,3 3,7 2,5 0,7 65,9 65,7 64,3 64,1 63,9 63,5 60,1 56,8 56,7 56,4 54,6 48,5 48,4 43,2 Källa: OECD -0,1-2,9-4,6-7,3-12,0-15,5-19,4 Källa: Eurostat Arbetskraften, 15 74 år Förändring (%) 2006Kv3 2013Kv4 (s.j.) Real disponibelinkomst Procentuell förändring 2007 2012 7,4 6,7 6,0 5,5 5,0 4,3 3,6 3,4 3,4 1,3 0,9 0,7-1,6-3,7 19,1 11,5 6,5 5,5 4,9 4,7 3,5 3,1 1,7 0,3-1,3-4,2-8,3 Källa: OECD Källa: Eurostat -24,6

Svensk arbetsmarknad hur utvecklats förhållandevis väl Arbetslöshet 25-74 år 2013 Procent 8,8 4,3 5,0 5,4 5,7 5,9 5,9 6,5 7,1 10,3 11,6 14,8 24,0 25,2 Arbetslöshet 15-24 år 2013 Procent 19,9 20,5 23,4 23,7 24,8 26,8 7,9 9,2 11,0 13,0 37,7 40,0 55,7 58,6 Andel inaktiva unga* 2013 Procent av befolkningen 18-24 år 6,7 8,1 8,7 8,8 9,9 14,6 16,0 12,6 17,3 18,8 20,5 24,0 28,6 29,3 Förändring, andel inaktiva unga, 2006-2013 Procentenheter -0,1 10,4 8,7 8,7 6,4 6,8 3,5 1,3 1,4 1,9 12,5-5,0-2,4-0,6 * ) Unga som varken studerar, arbetar eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program (NEET) Källa: Eurostat

Rådets slutsatser om inkomstfördelning Trendmässig ökning av inkomstskillnader från 1995 till 2006 Marginell ökning av inkomstspridningen efter 2006 Ginikoefficienten för disponibla inkomster ökade från ca 0,23 till 0,29 1995-2012, i stort sett hela ökningen ägde rum 1995-2006 Disponibel inkomst i decil 10 fördubblades 1995-2012, 85 procent av ökningen ägde rum 1995-2006 Reala disponibla inkomster har samtidigt utvecklats väl Högsta och lägsta inkomsterna har ökat långsammare än inkomsterna i mitten

Jobbskatteavdragets långsiktiga fördelningseffekter Rådets slutsatser: De långt ner i inkomstfördelningen före jobbskatteavdrag får på längre sikt den största inkomstökningen De samlade inkomstskillnaderna (mätt med Gini-koefficienten) minskar något Avståndet ökar något mellan medianinkomsten och de lägre inkomsterna och minskar mellan de högre inkomsterna och medianinkomsten Kommentar: Resultaten överensstämmer med de bedömningar som regeringen gör Fördelningseffekten av att gå från utanförskap till egen försörjning handlar om mer än bara disponibelinkomst

Utanförskapet minskar från höga nivåer Andel av befolkningen 20-64 år som får sin huvudsakliga försörjning från transfereringssystemen för arbetslöshet och ohälsa eller ekonomiskt bistånd 1990-2018 35 30 25 Utanförskapet som andel av befolkningen 20-64 år 2006: 20% (FiDep) 2006: 19% (SCB) 20 15 10 Andel av befolkningen FiDep Andel av befolkningen SCB Prognos 5 0 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Såväl Finansdepartementet som SCB publicerar statistik avseende utanförskapet och måtten skiljer sig något. För att ge en rättvisande bild uttrycker både FiDep och SCB utanförskapet i termer av helårsekvivalenter, dvs tider i utanförskap som är kortare en ett år slås ihop så att exempelvis två personer som befinner sig i utanförskap under ett halvt år vardera motsvarar en helårsekvivelent. SCB inkluderar inte sjuklönedagar och etableringsersättning (ca 71 000 helårsekv. 2013) eller individer i utanförskap som är under 20 år eller över 64 år (4 400 helårsekv. 2013).

UK Gini-koefficient, inkomstår 2011 Exklusive kapitalvinster 24,8 25,4 25,9 26,6 27,6 28,1 28,3 29,8 30,5 31,9 32,8 34,3 34,5 35 Real disponibelinkomst Procentuell förändring 2006-2012 19,1 11,5 6,5 5,5 4,9 4,7 3,5 3,1 1,7 0,3-1,3-4,2-8,3 Källa: Eurostat Låg materiell standard Andel med svår materiell deprivation 2012. Procent. 14,5 19,5 Källa: Eurostat/Nationalräkenskaperna Förändring andel med låg materiell standard 2006-2012 Medelvärde per år, procent. 8,4 9,2 9,6 14,9-24,6 1,3 2,3 2,8 2,9 4 4,9 5,3 5,8 6,5 7,8 7,8 8,6 0,0 0,3 1,0 1,8 6,0-2,1-1,7-0,9-0,7 Källa: Eurostat -7,7 Källa: Eurostat

Finanspolitikens inriktning Rådets slutsatser: Inriktningen för BP14 förenlig med väl avvägd finanspolitik givet konjunkturbilden i höstas Avvikelse från mål om 1 procents överskott över konjunkturcykeln motiverat sett till lång och djup lågkonjunktur Krona för krona värdefullt bidrag till att upprätthålla förtroendet för finanspolitiska ramverket Kommentar: Regeringen delar bedömningen att finanspolitiken ska stötta ekonomin vid lågt resursutnyttjande Långsiktigt riktiga åtgärder för jobb och tillväxt bör prioriteras Lågt resursutnyttjande 2014, viktigt inte undergräva återhämtning Inriktning för BP14: Stötta återhämtning och varaktigt förbättra ekonomins funktionssätt Skyddsvallarna ska stärkas när konjunkturläget normaliseras Resursutnyttjandet stärks förhållandevis snabbt 2015 och 2016

Överskottsmålet Rådets slutsats: Överskottsmålet bör ligga fast Lägre mål ger sämre marginaler för att möta en kraftig lågkonjunktur och minskar säkerhetsmarginalen till stabilitets- och tillväxtpaktens krav Lägre mål riskerar skada finanspolitikens trovärdighet Kommentar: Regeringen delar rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast Liten exportorienterad ekonomi med förhållandevis stor banksektor behöver skyddsvallar Omvärlden möter nästa kris med kraftigt beskuret utrymme för aktiv stabiliseringspolitik

Överskottsmålet Det finansiella sparandet är förenligt med överskottsmålet Överskottsmålet innebär att sparandet ska variera med konjunkturläget Samlad bedömning beaktar osäkerhet i bedömningen, riskbilden och vad som är en väl avvägd finanspolitik ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv

Hur ska överskottsmålet förstås? Överskottsmålet används främst framåtblickande Att kompensera tidigare avvikelser riskerar att destabilisera ekonomin En väl balanserad finanspolitik hänger samman med måluppfyllelse Måste vara trovärdigt att sparandet återvänder till målsatt nivå när resursutnyttjandet går mot balans Takten måste dock anpassas efter konjunkturläget Gäller vid såväl högt som lågt resursutnyttjande

Exempel: Budgetarbetet hösten 2007 Högt resursutnyttjande Betydande utrymme för ofinansierade reformer gängse indikatorer visade på ett sparande väl över 1 procent Regeringens bedömning i BP08: Olämpligt riskera obalanser med starkt expansiv budget Behov av säkerhetsmarginaler för framtiden Ofinansierade reformer endast ca 0,1 % av BNP i BP08 BNP-gap Finansiellt sparande Genomsnitt sedan 2000 7-års indikatorn Strukturellt sparande % av BNP 0,9 2,8 1,5 2,3 2,0

Strukturellt sparande Rådets slutsats om strukturellt sparande: Centralt beslutsunderlag för finanspolitiken Svårbedömt men beräkningarna kan förbättras Kommentar: Bedömningar av strukturellt sparande alltid kringgärdade av mycket stor osäkerhet Finanspolitiska beslut måste bygga på ett bredare beslutsunderlag Viktigt ändå bilda sig en uppfattning om strukturellt sparande och löpande se över beräkningsmetoder

5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 Stor osäkerhet i bedömningarna av resursutnyttjandet s BNP-gap i EU-kommissionens tillbakablickande bedömningar. Procent 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Anm. Diagrammet visar de olika bedömningar av BNP-gap som publicerats för åren 2000-2014, för de år där kommissionen publicerar ett utfall för BNP och det finansiella sparandet. Källa: EU-kommissionens höst- och vårprognoser.

Sammanfattning Överskottsmålet bör ligga fast Viktigt att finanspolitiken stärker svensk ekonomi och varaktigt ökar sysselsättningen Finanspolitiken väl avvägd under krisen