Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat. Det är nycklarna till säker etablering visar noggranna modellexperiment från förr. Nya försök bekräftar äldre resultat och visar att vårrapssådden bör ske lagom tidigt, inte för grunt och i välharvad jord. Värdefullt vatten. På våren går den blivande såbädden från nästintill vattenmättnad till att snabbt torka ut i ytan. Det gäller att hushålla med vattnet för att säkerställa groning. Foto: Jens Blomquist Av: Johan Arvidsson, SLU Oljeväxtfröet utmärks av en låg tusenkornvikt och därmed ett lågt innehåll av näring. Det gör att det måste sås relativt grunt. Torra förhållanden i ytlagret kan därför försvåra uppkomsten under både höst- och våretablering. Våroljeväxter odlas traditionellt till stor del i östra Sverige, i områden som ofta är drabbade av försommartorka. Detta ställer speciellt stora krav på såbäddens utformning. Både vått och torrt Förhållandena vid vårsådd utmärks av att jorden går från ett tillstånd nära vattenmättnad tidigt på våren till en profil med starka gradienter i vattenhalt. Framförallt styva jordar kan torka upp snabbt i ytan, vilket hindrar fortsatt avdunstning. Under ytskiktet är jorden däremot fortfarande för blöt för att kunna bearbetas. Därmed skapas en stark vattenhaltsgradient, där marken i ytlagret har en vattenhalt som kan ligga under vissningsgränsen, medan jorden på några centimeters djup fortfarande är plastisk. Såbäddsberedningen på våren syftar till att under dessa förhållanden skapa en såbädd och en utsädesplacering som ger en jämn, snabb och säker uppkomst, oavsett väder efter sådd. Ideal i 4 punkter På 1980-talet beskrevs den ideala såbädden, såsom den visas i figur 1. Figuren visar några viktiga egenskaper hos denna såbädd: 1. Fröet placeras på en fast såbotten, 18 Svensk Frötidning 2/12

Aggregaten styr avdunstningen. Efter 6 dagar i modellexperimentet kom nästan samtliga 20 rapsfrön upp när aggregaten i såbädden var < 2 mm (t h). I mitten, med aggregat 2 5 mm, och t v med aggregat > 5 mm, var däremot såbädden för grov. Det turbulenta luftflödet ovanför såbäddarna blev så stort att vattnet dunstade bort och uppkomsten uteblev. Foto: Jens Blomquist Försöksplan Ideal som står sig med tillräckligt hög vattenhalt för en säker groning och med god ledning av vatten fram till fröet. 2. Ett löst bearbetat lager av tillräcklig tjocklek ovan utsädet med fina aggregat för att ge ett bra avdunstningsskydd. 3. En grövre struktur i ytan som skydd mot skorpa. 4. Näring som placerats något djupare och vid sidan av utsädet för att ge en säker näringstillförsel. Behov av såbotten mindre Denna såbädd enligt figur 1 är i stort sett giltig också idag. Det som kan ifrågasättas är bl.a. behovet av ett grovt ytlager (punkt 3). I modellstudier har det visat sig tveksamt om detta verkligen minskar risken för skorpa. Den övergång som skett i såteknik, från i huvudsak släpbillar till belastade skivbillar, har också inneburit att behovet av en fast såbotten att placera utsädet på har minskat. Aggregatstorlekens betydelse för avdunstning och uppkomst framgår av fotot ovan. Partiklar med A = Tidig sådd B = Normal sådd C = Sen sådd 1 = Grund sådd (2 cm) 2 = Djup sådd (4 cm) a = 2 harvningar b = 4 harvningar diametern 1 2 mm förhindrar turbulent luftflöde i såbädden och minskar därmed avdunstningen jämfört med en grövre såbädd. Säkert på 4 cm Experiment för att studera uppkomst som funktion av såbäddens egenskaper utfördes vid SLU bl.a. av Inge Håkansson på 1970-talet. I ett stort antal modellförsök varierades bl.a. såbäddens tjocklek och aggregatstorleksfördelning samt vattenhalt i såbädd och såbotten. Försöken utfördes i backar som placerades utomhus, men under tak för att säkerställa torra förhållanden. Ett exempel från ett försök med höstraps ges i figur Figur 1. På 1980-talet framställdes den ideala såbädden som en förebild och måttstock för att lyckas med etableringen. Den biologiska grunden står sig fortfarande även om teknikutvecklingen gör att många såbäddar ser annorlunda ut idag utan en fast såbotten där utsädet placeras. Källa: Heinonen, R. 1985. Soil management and crop water supply. 2. Uppkomsten vid ett sådjup på 2 cm var otillfredsställande oavsett aggregatstorlek. Vid 4 cm sådjup var uppkomsten god om andelen fina aggregat (< 2 mm) var» Svensk Frötidning 2/12 19

Djup, cm Bäst uppkomst i finbrukad bädd Sådjup, cm 0 0 2 4 6 Uppkomst av raps, % 10 20 30 40 50 60 70 80 5 10 mm Figur 2. I modellexperiment testades kombinationer av sådjup och aggregatstorlek med höst raps som testgröda. Med bara 2 cm sådjup blev uppkomsten skral med alla aggregatstorlekar. Men när djupet ökades till 4 cm förbättrades uppkomsten och allra bäst blev den där aggregaten var < 2 mm. Ökade djupet ytterligare till 6 cm orkade inte rapsfröna upp till markytan och uppkomstprocenten sjönk igen. Källa: Håkansson, I. 2008. Modellförsök med såbäddens funktion, Rapporter från jordbearbetningsavdelningen 115. På gränsen till det omöjliga 0 2 4 6 0.12 g g -1 Såbäddens djup 2 5 mm 8 10 10 20 30 40 50 60 Lerhalt, % 50% aggregat<5 mm 0.06 g g -1 0.00 g g -1 <2 mm Figur 3. Figuren visar vattenhalten i 300 svenska såbäddar med olika lerhalter som ingick i en stickprovsundersökning på 1970-talet. Gränsen för att utsädet ska gro ligger på minst 6 procent växttillgängligt vatten (0,06 gg -1 i figuren). På jordar med lerhalter över 30 procent ler måste rapsfröet ner på 5 cm djup för att hitta så mycket vatten. Det stora djupet krockar med vad ett litet rapsfrö tål och tydliggör dilemmat på styvare jordar. Källa: Kritz, G. 1983. Såbäddar för vårstråsäd. SLU. Fakta, Mark/Växter nr 14. tillräckligt hög. Detta och andra experiment utfördes också vid olika vattenhalter i såbotten. Ett sammanfattande resultat från dessa modellstudier var: För en säker groning under torra förhållanden bör såbädden ha minst 50 procent aggregat <5 mm och vara minst 4 cm tjock, och jorden kring kärnan bör innehålla minst 6 procent växttillgängligt vatten. Bekymmersamt på lera Hur stämmer då detta med hur såbädden ser ut i fält? Detta testades också på SLU på 1970-talet av Göran Kritz i en mycket omfattande stickprovsundersökning av ca 300 svenska såbäddar. Han satte sedan såbäddens egenskaper i relation till bl.a. markens lerhalt. I figur 3 visas en sammanfattning av vattenförhållandena i såbädden. Av figuren framgår att vattenhalten i ytan på mellanleror och styva leror normalt sett ligger under markens vissningsgräns. Gränsen för 6 procent växttillgängligt vatten låg på 2 3 centimeter på lättleror medan den låg på ca 5 cm djup på styva leror. Det gör det svårt att etablera våroljeväxter på styva jordar vid ett normalt sådjup kring 3 cm! Många verktyg i lådan Men ingenting är omöjligt och våroljeväxtodlare kan spela med val av bearbetningssystem, såtid, sådjup och harvningsintensitet för att överkomma svårigheterna. En hel del av dessa faktorer studerades på SLU i Ultuna i samband med Svensk Raps Projekt 20/20. Försöken hade något olika utformning. Men år 2009 2011 genomfördes en försöksserie som kombinerade såtidpunkt, sådjup och harvningsintensitet (sid 21). Torrt avslutningsår Tidig sådd var första möjliga såtillfälle när jorden var bearbetningsbar, vilket inföll 20 25 april. Normal såtid var 1 vecka senare och sen sådd ytterligare en vecka senare. Sådden gjordes med en såmaskin med släpbillar som placerade fröet på den bearbetade såbotten. År 2009 och 2010 blev harvningen djupare än planerat (3 4 cm även i ledet med grund sådd). År 2011 blev sådjupet det planerade. Detta sista år följdes också sådden av mycket torrt väder. Första egentliga nederbörd efter sådd kom i mitten på juni 2011. Skillnaden i uppkomst mellan olika led blev enorm, vilket visas i bildsviten på sid 22. Anmärkningsvärt är dock att skillnaden i slutlig skörd inte blev större än den faktiskt blev. Det visar oljeväxternas förmåga att kompensera dåliga bestånd! Koll på tid, djup och harv I tabell 1 visas skörd och plant 20 Svensk Frötidning 2/12

Sammanfattning Några av lärdomarna från både äldre och nyare försök är: Säker uppkomst av våroljeväxter på styva jordar är på gränsen till vad som fysikaliskt är möjligt. Sådd på 4 cm ger säkrare uppkomst än grundare sådd. Så tidigt, men undvik att så när det är kallt väder eller väntas bli kallt. Oljeväxter är känsligare än spannmål för låga temperaturer efter sådd. Extra harvning höjer skörden vid torka efter sådd. Våroljeväxter fungerar bra i plöjningsfri odling. Men man får inte slarva med såbäddsberedningen! Tallrikskultivator på hösten kan ge alltför grund bearbetning och sämre såbädd jämfört med pinnkultivator. antal för de olika såtiderna i försöken 2008 2011. I medeltal gav mellantidpunkten högst skörd, medan sådd 1 vecka senare gav klart lägre skörd och sämre etablering. Effekt av sådjup visas i tabell 2. Tydligast utslag erhölls 2011, tidigare år gjordes dock den grunda sådden något för djupt (ca 3 cm). Harvningens betydelse visas i tabell 3. I genomsnitt blev skörden 4 procent högre för extra harvning, med tydligast utslag 2011, men effekten på antalet plantor var liten. Skördehöjningen kan både bero på ett bättre avdunstningsskydd och på en kraftigare återpackning. Passar med plöjningsfritt Ibland anses oljeväxter packningskänsliga och att de därför inte skulle passa i ett plöjningsfritt system. Skörderesultat från ett stort antal försök visar dock på samma skörd av oljeväxter som för plöjning (tabell 4). Ett Lagom tidigt är bäst Skörd, relativ 2008 2009 2010 2011 Medel A. Tidig sådd 100 100 100 100 100 B. Normal såtid 93 100 105 114 103 C. Sen sådd 71 92 110 87 90 A. Tidig sådd 112 97 121 87 104 B. Normal såtid 141 97 149 55 110 C. Sen sådd 82 79 152 34 87 Tabell 1. Sådd ca 1 vecka efter första möjliga tillfälle blev i genomsnitt bäst över åren. År 2010 blev det ganska kallt efter första sådden och det gynnade den sena sådden. Djup sådd ger säkerhet Skörd, relativ 2008 2009 2010 2011 Medel 1=Grund sådd 100 100 100 100 100 2=Djup sådd 93 97 102 109 100 1=Grund sådd 110 93 137 33 93 2=Djup sådd 105 88 157 84 109 Tabell 2. Djup sådd (4 cm) gav påtagligast positiv effekt det försommartorra 2011, men tidigare år gjordes den grunda sådden något för djupt (ca 3 cm) så led 1 med grund sådd (2 cm) fick hjälp på traven. Låt harven jobba Skörd, relativ 2009 2009 2010 2011 Medel a=2 harvningar 100 100 100 100 100 b=4 harvningar 104 102 100 110 104 a=2 harvningar 62 85 134 57 85 b=4 harvningar 67 83 147 60 89 Tabell 3. Inget år var det någon skördemässig nackdel att harva 2 gånger extra. År 2011 när det inte regnade förrän i mitten av juni gav 2 överfarter extra stort utslag med 10 procent i merskörd. Samma vårrapsskörd med och utan plog Gröda Relativ skörd plöjningsfri odling. Plöjning = 100 Antal försök Höstvete 97 284 Vårvete 102 44 Korn 100 241 Havre 98 126 Höstoljeväxter 96 47 Våroljeväxter 100 34 Ärter 90 15 Potatis 95 11 Sockerbetor 95 23 Tabell 4. Relativ skörd av olika grödor i försök med plöjningsfri odling där plöjning=100. Resultat från försök åren 1986 2011.» bildsvit nästa sida Svensk Frötidning 2/12 21

» plöjningsfritt system skulle kunna ge bättre etablering p.g.a. att marken lämnas jämnare efter hösten. Men det gäller att se upp. Under försök på Ultuna, framförallt den torra våren 2008 kunde vi ibland konstatera sämre uppkomst för plöjningsfritt. Orsaken är säkert att såbädden på våren ofta blir något grövre än i ett plöjt system och därmed ger ett sämre avdunstningsskydd. Man kan alltså inte hoppa över såbäddsberedningen för att man använder reducerad bearbetning. «Uppkomst i fältförsök våren 2011. Siffrorna anger slutlig skörd. Samtliga rutor harvade fyra gånger. Foton tagna 13 juni. Såtidpunkt 18/4 25/4 2/5 4 cm 2 cm 1940 kg/ha 2190 kg/ha 1830 kg/ha 2000 kg/ha 2470 kg/ha 2130 kg/ha