Lena Alm, Inger Ridderlind

Relevanta dokument
Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Katarina Kjellström och Inger Ridderlind

Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Tre centrala processer för formativ bedömning

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Nationella diagnosmaterial för skolår 2 och 7

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

7F Ma Planering v2-7: Geometri

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Utmanande uppgifter som utvecklar. Per Berggren och Maria Lindroth

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Kursplan för Matematik

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Plan för matematikutvecklingen

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

ARBETSPLAN MATEMATIK

Tummen upp! Matte ÅK 6

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Kursplan Grundläggande matematik

Lokal pedagogisk planering

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

PRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Bedömning - ett verktyg för lärande. Katarina Kjellström

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Del B, C och D samt gruppuppgifter

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Delprov A Muntligt delprov

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Lokal planering i matematik

Kursplanen i ämnet matematik

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Kursplanen i matematik grundskolan

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Förslag den 25 september Matematik

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

1. Vad är formativ bedömning? Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning...

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass:

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

48 p G: 29 p VG: 38 p

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande i matematik

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

TESTVERSION. Uppbyggnaden av utvecklingschemat Diamantdiagnoserna omfattar sex områden, de sex facetterna i diamanten. Dessa är

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Det nationella provet i årskurs 3 genomfördes första gången våren 2009

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematikutvecklingsschema

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

Bedömning för lärande

Pedagogisk planering i matematik

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Transkript:

Bedömning och dokumentation av matematikkunskaper Lena Alm, Inger Ridderlind

Läs mer på www.prim-gruppen.se Skriv till oss info@prim-gruppen.se

Innehåll i detta pass Lärande, bedömning och diagnostiskt synsätt Analys och Analysschemat Dokumentation Analysera uppgifter Elevers delaktighet i sin egen kunskapsutveckling

Vad är bedömning? Fälla ett värderande utlåtande över något (National encyklopedin) Att bedöma behöver inte vara värderande t ex att bedöma ett avstånd

LÄRANDE Undervisning Bedömning

Syn på lärande Att tillägna sig kunskaper - lära känna ett landskap Större kännedom om ett landskap - fler nyanser och detaljer - fler möjligheter att undersöka det Lärandet som en enskild och social process (Carlgren&Marton 2000 sid 195)

Bedömning Bedömning för kunskap (Formativ) Bedömning av kunskap (Summativ) Från att mäta kunskap till pedagogisk bedömning

Formativ bedömning Ge information som kan utveckla elevernas lärande. Fokuserar mer på kvaliteter i kunskap Under en arbetsprocess gång. Vägleda arbetsprocessen. Gipps 1994

Formativ bedömning 1. Feed-back Vad eleven kan och vilka kvaliteter som elevens prestationer visar. 2. Feed-forward Vad eleven bör fokusera sitt lärande på framöver. Nya och konkreta mål för sitt lärande. Black & Wiliam (1998)

Bedömning som förbättrar lärandet Att eleverna får effektiv feedback. Att eleverna engageras i sitt lärande. Att undervisningen anpassas till resultatet av bedömningen. Att bedömningens stora inflytande på motivation och självuppfattning erkänns, eftersom båda har avgörande betydelse för lärandet. Att eleverna behöver kunna bedöma sig själva och förstå hur de ska förbättra sig. www.prim-gruppen.se info@prim-gruppen.se

Vad bedöms och vad bedöms inte? Bedömningens inriktning Förmåga att använda, utveckla och uttrycka kunskaper i matematik Förmåga att följa, förstå och pröva matematiska resonemang Vad går man då miste om vid bedömningen om den främst fokuserar förmågan att lösa uppgifter, där endast ett svar är rätt? Astrid Petersson

Varför är det så väsentligt att lära sig analysera och bedöma? Analysera för att upptäcka vad eleven kan. Analysera för att upptäcka vad eleven inte kan. Analysera för att planera kommande undervisning utifrån analysen. Analysera för att bedöma måluppfyllelse / betyg.

Individuella utvecklingsplaner 7kap.2 grundskoleförordningen Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklings-samtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanerna och kursplanerna

Skriftliga omdömen I varje ämne där eleven har undervisning ska det skrivas ett skriftligt omdöme som beskriver elevens kunskaper i nuläget. Syftet med ett skriftligt omdöme är att den blir en del i den formativa bedömningen. Skolverket

Diagnostiskt synsätt En strävan att optimalt tillgodose varje barns behov oavsett vilken utvecklings- eller förmågenivå barnet har uppnått. Bengt-Olov Ljung Allt medvetet sökande efter information i avsikt att förbättra undervisningen. Wiggo Kilborn

Analysschemat viktiga aspekter Stöd för att fånga det som eleven kan Präglas av läroplanens kunskapssyn och kursplanens ämnessyn Icke linjär struktur Olika användningsmöjligheter

Analysschemats innehåll matematiskt innehåll Taluppfattning Sortering, tabeller och diagram Mätning och rumsuppfattning Nya kursplanen centralt innehåll Taluppfattning och tals användning Sannolikhet och statistik Geometri Algebra Samband och förändring Problemlösning

Analysschema Mätning och rumsuppfattning I rutorna kan datum och analyser antecknas. Analyser omfattar såväl vad barnet kan som hur barnet visar sina kunskaper. Vilka rutor som fylls i beror framför allt på vad läraren väljer att fokusera i sin analys. Rutorna är inte ordnade i en progressionsordning vad gäller svårighetsgrad. Hanterar och löser problem Använder kunskap från Mätning och rumsuppfattning. Använder Mätning och rumsuppfattning I olika situationer t ex matlagning. Kommunicerar Mätning och rumsuppfattning Argumenterar för sina tankar. Med gester, bild, ord, symboler.

Grundläggande rumsuppfatt-ning Har uppfattning om kroppen. Uppfattar föremåls storlek, form, placering osv. Avbildning, förstoringar och förminskningar Tolkar, gör själv. Kartor och ritningar Tolkar ritningar och kartor, gör egna.

Kommunikationsformer Handling Bilder och former Prat Text Informella symboler Formella symboler

Olika situationer Enskilt arbete Par eller gruppuppgift Tematiskt arbete Matematiskt inriktat arbete Rutinsituationer Lek Arbete i andra ämnen Vardags och samhällsliv

Halsbandet Hur många vita pärlor fanns det i halsbandet?

Kunskaper eleverna kan visa Uppfatta mönster Fortsätta mönster Inse att det finns pärlor som inte syns Tolka Mias information Uttrycka mönstret 2 vita en svart Använda matematiskt symbolspråk Använda räknesätten som redskap

Bedömning Kvantitativ och kvalitativ Rätt Fel Generell Lokal Allvarliga Enkla

Att diskutera Vilket kunnande visar elevarbetet? Hur kan eleven ha tänkt? Vilka ev. missuppfattningar visar eleven? Vad skulle du ev. vilja fråga eleven? Vad är viktigt i undervisningen?

Elevlösning Äp5 07/08

1. Matematiskt innehåll? Analys av uppgifter 2. Diagnostiskt värde? Begreppsförståelse, färdigheter, matematiskt tänkande mm. 3. Öppenhet? Ett svar, en metod flera korrekta svar, flera lösningsmetoder. 4. Enskilt arbete eller par/gruppuppgift? 5. Redovisas skriftligt eller muntligt?

Uppgift Nova räknar sina pengar. Hon har 304 kr. Hur mycket har hon kvar om hon köper en ficklampa för 299 kr? Visa hur du räknar ut svaret

Uppgift 74 + 13 = Visa hur du räknar ut svaret.

Äp5 02

Dokumentation Katt i träd Hanterar och löser problem Tillämpar matematik Kommunicerar Längd, area, volym Räknemetoder Ja, även när inte alla fakta finns med. Ja i vardaglig situation Uttrycker sig väl med symboler, förklaringar. Använder referensmått, kan skatta längd och enhetsförvandla. Klarar mu.algoritmen med minnessiffra

Titta på figuren. Du ska beskriva den så noga att en kamrat skulle kunna rita en precis likadan figur, som är vänd på samma sätt och har samma storlek och form. (Äp5 03/04)

Beskrivning av triangel Elevarbetet kan innehålla beskrivningar av läge, storlek, form läge storlek form vänster/höger mäta med linjal triangel lodrät/vågrät enheter rätvinklig/oliksidig nedåt/snett uppåt ungefärliga mått vinkel (mått i grader) åt sidan omkrets sida/hörn m.m.

Aspekter Lägre kvalitet Högre kvalitet Läge Upp och nedvänd Vänster, höger Lodrät, vågrät Storlek Form Anger långa sidan, korta sidan osv. Trekant Anger sidornas längd i cm (mm) Rätvinklig triangel, oliksidig, två spetsiga vinklar en vinkel 90 grader

Beskrivning av en rätvinklig triangel. Olika kvalitativa nivåer, uppgift B3e Äp5 03/04 Nivå 1: I elevens beskrivning finns fakta som inte stämmer eller stämmer i mycket ringa grad. Nivå 2: I elevens beskrivning finns enbart viss relevant information om läget, storleken och/eller formen. Beskrivningen är riktig men ej tillräcklig. Nivå 3: Eleven gör en bra beskrivning av två egenskaper, t.ex. storlek och form. Men den tredje t.ex. läget beskrivs inte alls eller mycket otillräckligt. Nivå 4: Elevens beskrivning är sådan att en kamrat skulle kunna rita en likadan figur som triangeln. Till denna nivå kan även hänföras en bra beskrivning i vilken någon detalj har utelämnats som gör att figuren inte nödvändigtvis överensstämmer. Eleven kan visa förståelse av olika matematiska begrepp.

Att göra det viktigaste bedömbart inte det enkelt mätbara till det viktigaste.

Hur ska vi få eleverna att bli delaktiga i processen?

Min egen Matematik Elever värderar själva vad de kan Elevbok (skriva för att lära) Loggskrivande och klargöra målen Elevmedverkan i prov och bedömning

Självvärdering Hur säker känner du dig i följande situationer? Säker Ganska säker Osäker Mycket osäker Du ska mäta en sträcka och ange längden på olika sätt.

Självvärdering och planeringsschema

Självvärdering När lär du dig matematik bäst? (Äp5 2000) När vi jobbar två och två. Om jag inte förstår måste jag ta talet grundligt. Om någon bara lär mig snabbt så förstår jag inte. När vi har grupparbeten och när vi har genomgångar för hela klassen. Jag lyssnar och koncentrerar mig bäst då. När man sitter i lugn och ro och läraren visar med saker.

Självvärdering Eleverna fyllde i den enskilt innan de löste uppgiften De gjorde en ny självskattning efteråt Hur känner du dig när? Säker Ganska säker Du ska dela upp något mellan dig och dina kamrater. Du ska rita och visa hur du tänker. Du ska berätta för dina kamrater hur du löst uppgiften Du ska lyssna på kamrater och ge synpunkter Osäker

Dela lika Syfte Elevernas tillit till sin förmåga Få dem medvetna om vad de ska kunna Bedömning är inte samma sak som rätt och fel

Värderingar Vilka olika former av värderingar använder du i din undervisning? Hur kan lärare anpassa olika former av värderingar till olika åldrar?

Elevbok Syftet är att eleverna ska skriva tankar, ord, begrepp och regler som ska vara en hjälp och struktur för lärandet. Eleverna bestämmer vad som ska skrivas i elevboken, ibland med hjälp av läraren. Elevboken har lite olika funktion beroende på hur gammal eleven är

Exempel från Elevbok

Elevbok åk1

Exempel från Elev åk 5

Egen formulering av en elev i åk 6

Exempel från Elevbok

Avsikten med lärandet kriterier för framgång Vi ska lära oss att använda dubbelt och hälften i olika vardagssituationer. Kriterier för framgång Vi kan mer än ett sätt att halvera och dubblera tal i olika situationer

Reflektion/självvärdering Var det någon uppgift som var speciellt svår? Vad hjälpte dig vidare? en vän läraren hjälpmedel jag löste det själv Har du lärt dig något nytt? Har du några frågor? Vad tyckte du var roligast? Vad behöver du öva mer på?

Utvärdering efter ett avsnitt

Forskning om gensvar Gensvar (feedback) riktas mot uppgift, inte mot person Gensvar kan vara en fråga så att eleven får hjälp med nästa steg och inte en fullständig lösning av problemet Gensvar i form av kommentar poäng, betyg, two stars and a wish Feedback - feed forward Eleverna måste få tid att läsa, svara och agera på synpunkterna