RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny RUFS Samrådsförslag Utställningsförslag RUFS 2050 RUFS 2010 genomförande aktualitetsarbete Program Samråd Utställning Färdig plan Beslut ny RUFS Beslut att bedriva samråd Beslut utställningsförslag Antagande RUFS 2050
Samrådet om RUFS 2050 TRN fattar beslut att utan eget ställningstagande skicka ut samrådsförslaget RUFS 2050 (bedriva dialog) Dialog med interna och externa aktörer i regionen om innehåll och viktiga frågor för regionens utveckling och samsynen om vad som behöver prioriteras Skapa engagemang, delaktighet och transparens, samt att gå från känd, förankrad och gemensam till en mer genomförandeinriktad plan! Synpunkter tas sedan omhand och analyseras och TRN beslutar sedan om inriktning för utställningsförslaget RUFS 2050
Aktualitetsarbetet visade att RUFS 2010 var aktuell men Prioritera mer Bli mer genomförandeinriktad Förenkla målstrukturen och göra den tydligare Fördjupa resonemang kring landsbygd, klimat och hållbar utveckling Göra anpassningar till förändringar sedan 2010
Programmet den kommande planprocessen ska bidra till att utveckla formerna för en mer kontinuerlig planering och planprocess.samt lägga grunden för ett effektivt, samordnat och kraftfullt genomförande. Spelregler för planeringsprocessen: Arbetssätt genom hela planprocessen RUFS koppling till landstingets egna mål och planer Tidplan, deltagande och intressenter Förväntat resultat av processens olika faser Utveckling av innehållet i kommande plan: Flytta fram tidsperspektiven Etablera former för kontinuerliga uppdateringar Förtydliga målhierarkin Utvecklad RUP-dimension Principer och förhållningssätt
Nytt i RUFS 2050 Tidsperspektivet både längre sikt och i närtid Tydligare delmål tidssatta och kvantifierade Prioriterade åtgärder Förhållningssätt tydligare uttalade Tydligare kopplingar till utmaningarna Mindre omfattande Lättare att hitta sakfrågor
Tydligt ställningstaganden för stärkt hållbarhet och minskad klimatpåverkan
Uppbyggnad av samrådsförslaget Del 1 fokus på VAD som ska uppnås och hanteras; vision, utmaningar och mål. Del 2 fokus på HUR regionen ska uppnå målen och hantera utmaningarna; prioriterade åtgärder, förhållningssätt, vägval för den rumsliga strukturen och konsekvenser av planen.
Vision, mål, delmål och åtgärder kopplade till tidsperspektiven
Utmaningarna för regionen Utmaning 1: Utmaning 2: Utmaning 3: Utmaning 4: Utmaning 5: Utmaning 6: Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa Att vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande Att öka tryggheten i regionen samtidigt som världen upplevs som osäker Att minska klimatpåverkan och samtidigt möjliggöra ökad rörlighet och ekonomisk tillväxt Att åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa Att ha en fortsatt öppen region och samtidigt stärka inkluderingen
Mål på lång sikt mot 2050 1. En tillgänglig region med god livsmiljö 2. En öppen, jämlik och inkluderande region 3. En ledande tillväxt- och kunskapsregion 4. En resurseffektiv och resilient region
Mål på medellång sikt 2030 Exempel på delmål (totalt 20 delmål): Minst 9000 och upp mot 16 000 bostäder ska färdigställas varje år Alla pojkar och flickor ska nå behörighet till gymnasieskolan samt minst 4 av 5 ska fullfölja utbildningen BRP per sysselsatt ska vara i topp 5 inom EU De direkta utsläppen av växthusgaser ska vara under 2,3 ton per invånare
På kort sikt genomförandeperspektivet Knyt ihop samt bygg tätt, varierat och kollektivtrafiknära Säkra värden genom att leva klimatsmart, värna naturresurser och utveckla effektiva system Stärk konkurrenskraften med smart, grön och inkluderande tillväxt
Prioriterade åtgärder för stärkt genomförande under planperioden Exempel på åtgärder att genomföra 2018-2026 Förstärk och utveckla de regionala stadskärnorna med mer kollektivtrafik, bostäder, arbetsplatser, hälso- och sjukvård, kultur och andra samhällsfunktioner. Ta fram strategier och förhållningssätt för landsbygdens olika karaktärsområden. Underhåll och genomför åtgärder för att effektivare nyttja befintliga spår- och vägsystem. Underlätta matchningen på arbetsmarknaden för att stärka regionens konkurrenskraft.
Tematisk fördjupning och förhållningssätt till dessa Klimatpåverkan Bostadsförsörjning Transportsystemet Tekniska försörjningssystem Regional ekonomi och förnyelse av näringslivet Bebyggelsestruktur och social sammanhållning E-samhället Landsbygd och skärgård Grön- och blåstruktur, ekosystemtjänster Kultur och kulturmiljö Storregional samverkan Säkerhet och beredskap
Rumslig struktur med utgångspunkt i RUFS 2010
Bebyggelsestrukturens fördelning och utformning påverkar regionens utveckling
Samrådet är en möjlighet att diskutera några av regionens vägval
Vilken utveckling vill vi ha och vilka åtgärder ska vi prioritera då
Alternativ A och Alternativ B innebär båda en flerkärnig utveckling men med olika regional fördelning av bebyggelse och infrastruktur
Strukturalternativ A och B
Strukturbild för östra Mellansverige
Strukturbilder som pekar på Regionala stadskärnornas roll Behovet av kollektivtrafik Trafikinfrastrukturens kapacitet Klimatpåverkan mm
Landsbygden Ett förstärkt fokus på bebyggelse utanför de centrala delarna Fortsatt diskussion om hur man kan stärka strategiska noder
Samlad konsekvensbeskrivning Hanterar olika aspekter av hållbarhet. Görs löpande och är ett stöd att integrera stärkt hållbarhet i RUFS 2050.
Fortsatt process fram till antagen plan
Nya Handlingsprogram för genomförande RUFS 2010 TRN 28 januari 2016
Bakgrund För att få till ett mer kraftfullt genomförande så beslutade Regioplane- och trafiknämnden år 2009 om principer för handlingsprogram under RUFS 2010. Handlingsprogrammen ska användas inom områden där det inte finns någon självklar aktör eller program för genomförandet. Syftet med handlingsprogrammen är att tillföra handlingskraft och förstärka det regionala arbetet. Tanken är att de ska komplettera de program och processer som redan drivs i regionen och vara en central del av genomförandet av planen. Handlingsprogrammen är tänkta att pågå under en begränsad tid för att sedan övergå i annan form.
Förslag till fortsatt arbete Handlingsprogram som arbetsmetod har utvärderats. Slutsatsen är att dessa kan ha avsedd kraftsamlande effekt, men får inte bli för många eller långdragna med hänsyn till behovet av fokus och kraftsamling. Förvaltningen ser en möjlighet i att använda nya handlingsprogram dels för att stärka genomförande av nu gällande RUFS, dels för att bidra som brygga för regionalt utvecklingsarbete under den RUFS-lösa period som uppstår september 2016. Förvaltningen planerar att föreslå två till tre handlingsprogram inom genomförande RUFS 2010, med start 2016 och som även ska fungera som ovannämnda brygga.
Från aktörsdialoger ang handlingsprogram Mobility Management (ta omhand erfarenheter från tidigare initiativ) Integration - social hållbarhet kompetensförsörjning (och livskvalitet/folkhälsa?) Genomföra cykelplanens inriktning (bl. a cykelkansli) Gods och logistik Regional FoUI-koordinering (stärka samordningen inom SLL, med regionens aktörer, kommersialisering och näringslivsutveckling) Digitalisering inkl. IT-infrastruktur (tas omhand i genomförande av den regionala digitala agendan?) Bostadsförsörjning (behov och möjlighet utöver uppdragen som finns i budgeten?) Folkhälsoperspektiv livskvalitet (förstärks i kommande RUFS, ev koppling till integration och social hållbarhet ovan?) Skärgårds- och landsbygdsekonomi förutsättningar för entreprenörskap och service (kommer vara en del av kommande landsbygds- och skärgårdsstrategi)