MODELLER FÖR DRIFT OCH SKÖTSEL AV STÖRRE RIDANLÄGGNINGAR

LINKÖPINGS KOMMUNS ARBETSUNDERLAG BETRÄFFANDE MODELLER FÖR DRIFT OCH SKÖTSEL AV STÖRRE RIDANLÄGGNINGAR UTREDARE CHRISTINA RISSHYTT -COLLMAN KULT URA AB

1 INLEDNING 3 1.1 Uppdrag och arbetssätt 3 1.2 Rapportens innehåll och uppläggning 3 2 RIDSKOLORNAS UTVECKLING OCH DRIFTFORMER 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Olika driftsformer, olika historik 4 2.3 Avtalen i korthet 5 2.3.1 Linköping och Ånestad ridanläggning 5 2.3.2 Umeå och Hippologum 6 2.3.3 Helsingborg och Ridsportens Hus 6 2.3.4 Stockholm och Sätra ridanläggning 7 2.3.5 Jämförelse av hyreskontraktens avtalsvillkor i tabellform: 8 3 ÖVERSIKTLIG ANALYS AV FÖR- OCH NACKDELAR 9 3.1 Att driva ridskola 9 3.2 Största ekonomiska värdet ligger i anläggningsstödet 9 3.3 Statligt och kommunalt aktivitetsstöd 10 3.4 Jämförelse ridpriser 10 3.5 Det ideella arbetet 11 3.6 Summering 11 4 BILAGOR 12 4.1 RF sammanfattning av regler beträffande LOK-stöd 12 4.2 Svenska Ridsportförbundets ridskolepolicy 13 4.3 Presentation utredaren 14 2

1 INLEDNING 1.1 Uppdrag och arbetssätt Uppdraget avser en redovisning av tre exempel inklusive avtal (förutsatt offentliga handlingar) på modeller för drift och skötsel av större ridanläggningar motsvarande Linköpings nya ridsportanläggning. Aktuella modeller är; Renodlad föreningsdrift (exempelvis Umeåmodellen), föreningsdrift i kombination med bolagsdrift av ridskoleverksamheten (Helsingborg och Linköping, Ånestad) samt Stockholmsmodellen (Sätra nya ridanläggning) med drift och skötselavtal för hela anläggningen mellan kommunen och driftbolaget. Redovisningen ska också översiktligt belysa eventuella för- respektive nackdelar med respektive modell för berörda parter. Uppdraget har genomförts under perioden 22 oktober - 19 december 2012 och omfattat: Informationsinsamling bakgrundsbeskrivning Översiktlig analys av för- respektive nackdelar Dokumentation Information har inhämtats genom kontakter med Hans-Erik Bergström Umeå kommun, Stina Burström ridskolechef Umeå Fältrittklubb, Kurth Franzén Linköpings kommun, Maria Holm Helsingborgs Stad, Ulf Sankell och Kristina Köhler Stockholms Stad, ridskolechef Eva Netterberg Hårs AB/Sätra nya ridanläggning, Ann-Catrin Bengtsson Svenska Ridsportförbundet och Jan von Krusenstierna Ridskolornas Riksorganisation. 1.2 Rapportens innehåll och uppläggning Rapporten består av tre delar. Först en kortfattad bakgrundsbeskrivning över ridskolornas utveckling och driftformer. Därefter följer fyra exempel på avtalsmodellerför drift och skötsel av större kommunägda ridanläggningar exemplifierade med Ånestad Linköping, Hippologum i Umeå, Ridsportens Hus i Helsingborg och Sätra nya ridanläggning i Stockholm. Avslutningsvis redovisas ett resonemang och översiktlig analys av för- respektive nackdelar med respektive modell. 2 RIDSKOLORNAS UTVECKLING OCH DRIFTFORMER 2.1 Bakgrund Idag finns det cirka 360 000 hästar i landet vilket gör Sverige till ett av Europas hästtätaste länder. Hästar och hästsport fyller en viktig funktion för många människor och ridning har utvecklats till att bli en av landets mest populära fritidsaktiviteter. 1948 bildades Ridfrämjandet med syftet att främja ridning som folksport över hela landet. Både ungdom och vuxna skulle beredas möjlighet till billig och god undervisning i ridning och hästkännedom. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) samlar sedan 1993 ridskola, utbildning, bredd och elit inom ett förbund. 3

Till en början startades ridskolor av klubbar genom att försvaret upplät stallar och ridhus till verksamheten. Exempel Linköping, Eksjö, Helsingborg, Stockholm och Umeå. Nästa expansionsfas kom då kommuner köpte upp tätortnära jordbruksfastigheter som omvandlades till ridskolor. Senare år har skärpta myndighetskrav, begränsade möjligheter att modernisera gamla stallar (ofta tidigare kostallar), samt ökad konkurrens om den tätortnära marken lett till byggnation av nya ridanläggningar på flera platser i landet. En rikstäckande undersökning hösten 2010 visade att tio procent av landets kommuner planerar att investera i nybyggnation under de närmaste tre åren och att drygt trettio procent planerar att investera i utveckling av befintliga anläggningar. Den svenska ridskolan är unik i ett internationellt perspektiv genom att vara; tillgänglig för många barn, unga och vuxna, vilket grundlagt en folkrörelse. kombinerad idrotts- och utbildningsanläggning, fritidsgård för barn och unga och samlingsplats för häst- och ridsportintresserade. Till grund ligger samhällets anläggnings- och ekonomiska stöd i kombination med ett omfattande ideellt föreningsarbete och en verksamhet som drivs av anställd personal. Svenska Ridsportförbundet har idag 435 ridskolor anslutna varav; drygt 70 % drivs av föreningar och 30 % av arrendatorer (bolag), vanligtvis i samverkan med ideell förening. cirka 80 % har verksamheten förlagd vid kommunala anläggningar. cirka 50 % disponerar anläggningen hyresfritt eller med en symbolisk hyra samt med kommunalt underhållsstöd. Enligt SvRF typstadgar, som ligger till grund för medlemskap i ridklubben, ska föreningens styrelse ha möjlighet att positivt kunna inverka på ridskoleverksamheten och hästarnas skötsel och vård, antingen ridverksamheten drivs i föreningens regi, föreningen anlitar av annan driven ridverksamhet eller bedrivs på medlemmarnas egna hästar. All ridning vid den av föreningen drivna eller anlitade ridverksamheten skall ske under ansvarig och kunnig ledare, i första hand godkänd ridinstruktör eller auktoriserad ridlärare. Det ligger inom ramen för SvRF:s kvalitetsarbete att säkerställa att verksamheten bedrivs med yrkeskompetent personal. (Se SvRF ridskolepolicy bilaga 1) Ridskoleverksamhet faller under Produktsäkerhetslagen, där det ställs krav på att tjänster som säljs till konsument är säkra. Konsumentverket är tillsynsmyndighet. 2.2 Olika driftsformer, olika historik Exemplen visar att varje driftmodell har sin egen bakgrund som ofta är stabil över en längre tid. Linköpings Fältrittklubb (LFK) som har haft sin verksamhet förlagd till Ånestad sedan början av 1960- talet, har en lång tradition av samarbete med arrendatorer för ridskoledriften. Magnus Andersson Marsab tog över driften 1996 och innan dess drevs ridskolan av Lars-Olof Axén under drygt 20 års tid. Fastigheten ägs av Linköpings Sportfastigheter. Kultur- och fritidsnämnden hyr ut Ånestad ridanläggning i andra hand till LFK för ridskole-, kurs- och ungdomsverksamhet samt tävlingar. Fältrittklubben vidareuthyr anläggningen till Marsab som driver ridskoleverksamheten. Fn löper verksamheten på övertid eftersom stallarna inte uppfyller Djurskyddslagens krav vid nuvarande 4

hästhållning (Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2007:6 råd om hästhållning 5 m.fl.). Umeå Ryttarförening (URF) har en lång tradition av ridskoledrift i föreningsregi. Sedan 1999 bedriver föreningen verksamhet vid Hippologum som kostade 53 mkr att bygga och som föreningen hyr av kommunen. Verksamheten inrymdes tidigare i regementet K4:as gamla militäranläggning mitt i Umeå. Allt eftersom staden växte blev ridområdet gradvis kringbyggt och verksamhetens miljö sämre, samtidigt som det fanns ett betydande exploateringsintresse från kommunens sida beträffande marken. URF är en ideell förening med uppgift att främja ridning, körning och hästkunskap för sport och rekreationsändamål. Föreningen bedriver utbildnings- och tävlingsverksamhet och fungerar som stor fritidsgård. Därutöver samarbetar föreningen med Forslundagymnasiet som har sin ridundervisning hos URF. Helsingborgs Fältrittklubb (HFRK) har en ridanläggning som stod klar 1995 med kapacitet för stora inomhustävlingar på nationell nivå. Anläggningen kostade 34 miljoner kronor att bygga och HFRK hyr anläggningen av staden. Byggnationen var en del i en exploateringsaffär i likhet med Umeås. Ridskoledriften är utlagd på entreprenad sedan 1985 då nuvarande arrendator köpte ridskolan med hästar och material av föreningen. I samband med nybyggnationen bildades driftbolaget Helsingborg Rid och Sport AB med egen styrelse för den kommersiella verksamheten åtskild från HFKs ideella föreningsverksamhet. Stockholms stad skiljer sig från landet i övrigt genom att samtliga fem ridanläggningar som ägs av staden drivs i privat regi sedan 60-talet av stabila driftbolag med ett fåtal överlåtelser under en lång period av år. I slutet av 90-talet bestämde sig stadens politiker att satsa på flickors idrott och beslutade om ett omfattande investeringsprogram för ridanläggningar. Sätra Ridanläggning blev klar för inflyttning november 2012 och beräknas ha kostat totalt ca 120 mkr. Stockholms stad hyr ut hela anläggningen till Mälarhöjdens Ridskola/Hårs AB som hade hyresavtalet på den gamla anläggningen. Tjänsten har inte upphandlats. 2.3 Avtalen i korthet Respektive avtal biläggs rapporten. 2.3.1 Linköping och Ånestad ridanläggning Avtalet tecknades november 1999 mellan Linköpings kommun och LFK och omfattar: Objekt och syfte dvs upplåtelse av ridhusanläggningen för Linköpings Fältrittklubbs ridskole-, kurs och ungdomsverksamhet samt tävling Hyresperiod 3 år i taget, automatisk förlängning om kontraktet ej sägs upp Årshyra Ansvars- och kostnadsfördelning beträffande anläggningens verksamhetsanknutna drift, skötsel och underhåll, förbrukningsavgifter och abonnemang samt el, värme och vatten År 2012 fick föreningen 918 tkr i lokalsubvention, 230 tkr för anläggningens skötsel och 407 tkr till anläggningens drift, varav 380 tkr avser el och 27 tkr vatten och avlopp. Kommunen betalar i hyra till fastighetsbolaget 1 024 tkr/år och LFK betalar 106 tkr/år i hyra till kommunen. 5

År 2012 uppgick kommunens kostnad totalt till 1 625 tkr, varav 1 555 tkr i anläggningssubvention och 70 tkr i verksamhetsstöd. LFK beviljas inte kommunalt aktivitetsbidrag för ridskoleverksamheten som drivs i Marsab:s regi. 2.3.2 Umeå och Hippologum Hyresavtal och tilläggsavtal avseende fastighetsskötsel, förebyggande och avhjälpande underhåll samt fördelning av driftkostnader tecknades 1997. Avtalet togs fram i nära samverkan mellan kommunen och föreningen med villkor i syfte att trygga föreningens och verksamhetens långsiktiga överlevnad. Avtalet omfattar i korthet: Objekt och syfte dvs. att anläggningen upplåts för hästverksamhet. Förutom föreningens verksamhet ska det finnas möjlighet för andra klubbar som saknar ridhus, särskilt vintertid, att få tillgång till ridhustider. Bashyra Hyresperiod Ansvarsfördelning av enklare fastighets- och markskötsel och underhåll, personalkostnad anläggningsvaktmästare, avhjälpande underhåll, mer kvalificerade förbyggande underhållsarbete samt kostnadsfördelning Kostnadsfördelning el, värme, vatten- och avlopp Anläggningens hyra reviderades 2012 till 35 tkr/år i samband med byggnation av boxar i gäststallet. URF kostnad för el och värme är 2012 budgeterad till 224 tkr och vatten/avlopp 48 tkr. Föreningen har en vaktmästare anställd på heltid som ansvarar för daglig skötsel och enklare underhåll. Större reparationer och avhjälpning av fel på exempelvis tekniska anläggningar görs av kommunen som också svarar för snöröjning av tak. URF har ett årligt bidrag på 160 tkr till främst ridhusunderlag. Föreningen har en kontaktperson på kommunen med anläggningsansvar och som hänvisar ärenden vidare internt. URF omsätter årligen ca 9 mkr, varav ridskolan 4 mkr. Övriga intäkter; medlemsuppstallning inkl foder 2,3 mkr, tävling 1 mkr, LOK-stöd 700-800 tkr utbildningstjänster naturbruksgymnasiet. Personalkostnad inkl sociala avgifter; ca 4 mkr. Kommunens kostnad för el, värme, va, stöd ridhusunderlag uppgår till ca 550 tkr/år, kapitalhyra ca 5 mkr/år, långtidsplanerat underhåll och övriga underhållsåtgärder som sköts av Tekniska kontorets personal. 2.3.3 Helsingborg och Ridsportens Hus Samverkansavtalet mellan Helsingborgs Stad, Bildningsnämnden och HFK skrevs 2003, men bygger på det ursprungliga avtalet från mitten av 90-talet när Ridsportens Hus stod klart. Avtalet omfattar i korthet: Objekt och syfte dvs. för ridsport- och ridskoleverksamhet genom HFK helägda bolag Helsingborgs Rid och Sport AB Verksamhetens inriktning samt HFKs ansvar för drift, skötsel och löpande underhåll 6

Erforderliga myndighetstillstånd och försäkringar Ekonomiska förhållanden i form av hyresfri upplåtelse (kallhyra) och årligt driftbidrag Avtalsperiod och uppsägning, tvist samt förbud mot överlåtelse Från och med 2006 beslutade nämnden att fastställa stadens årliga bidrag till 400 tkr per år. 2.3.4 Stockholm och Sätra ridanläggning Hyreskontraktet mellan Stockholms stad, Idrottsförvaltningen och Hårs AB undertecknades den 21 oktober 2012. Avtalet omfattar i korthet: Objekt och användning för ridskoleverksamhet Driftvillkor beträffande verksamhetens inriktning, omfattning samt tillgänglighet Hyresperiod, uppsägning och hyra, indexklausul Driftvillkor och driftkostnader, oförutsedda kostnader Ansvar för underhåll av fasta tekniska installationer, underhåll byggnader, mark utvändigt inklusive staket Brandskyddsarbete Skada Erforderliga myndighetstillstånd och försäkringar Hyran är 375 tkr/år (av hyran är 31% momspliktig). År 1 utgår en hyresrabatt med 225 tkr och år 2 med 115 tkr. 7

2.3.5 Jämförelse av hyreskontraktens avtalsvillkor i tabellform: Ånestad Linköping Hippologum Umeå Ridsportens Hus Helsingborg Sätra Stockholm. Typ avtal Upplåtelseavtal Hyresavtal Samverkansavtal Hyresavtal Avtalsparter Linköpings kommun, Linköpings Fältrittklubb Umeå kommun, Umeå ryttarförening Helsingborgs Stad, Helsingborgs Fältrittklubb, Helsingborgs Rid och Sport AB Stockholms Stad, Hårs AB Objekt Ridhusanläggning med mark Ridsportanläggning med mark Ridsportanläggning med mark Ridhus med markområde Användning Ridskole-, kurs-, ungdoms-, tävlingsverksamhet Egen hästverksamhet Ridsport- och ridverksamhet Ridskoleverksamhet Hyrestid 3 år i taget, automatisk förlängning 20 år, därefter 5 år i taget 1 år i taget, automatisk förlängning 5 år Uppsägning 9 mån. 9 mån 9 mån 12 mån Hyresgästens hyra till kommunen 106 tkr/år 35 tkr/år Hyresfritt År 1 150 tkr, år 2 260 tkr, därefter 375 tkr Kostnad el, värme, va 407 tkr 1/3 föreningen, 2/3 kommunen Föreningen med driftbidrag 400 tkr/år Hårs AB Löpande skötsel, inre underhåll Föreningen med bidrag 230 tkr/år Föreningen med bidrag 160 tkr/år Föreningen Hårs AB Yttre underhåll byggnader, tekniska installationer Kommunens fastighetsbolag Kommunen Ingen uppgift Stockholms Stad 8

3 ÖVERSIKTLIG ANALYS AV FÖR- OCH NACKDELAR 3.1 Att driva ridskola Skillnaden mellan ridning och annan idrottsverksamhet är det levande redskapet och läromedlet hästen. En ridskola behöver både anläggningar som är funktionella och säkra för både hästar och människor och yrkesutbildad personal. Ridskoleverksamhet är kapitalintensiv på grund av investeringar i hästar, inventarier, byggnader och övriga anläggningstillgångar. Avgörande för ridskolans ekonomi är anläggningens kostnader och hur väl de fasta resurserna används: Hur väl utnyttjas anläggningen och personalen? Antal lektioner varje häst presterar per dag? Antal hästar och ryttare per lektion? Antal ridande elever per vecka? Varje driftsform har styrkor och svagheter. Föreningsdrift fordrar anställd ridskolechef som under styrelsen leder och ansvarar för verksamheten. Styrkan är allmännyttan, medlemsinflytandet, det ideella arbetet och att verksamheten drivs utan vinstintresse. Dock måste även föreningsdriften generera ett överskott som beredskap att klara oförutsedda kostnader eller intäktsminskningar. Utmaningen kan vara att trygga ridskolans långsiktiga stabilitet vad gäller ledning, organisation, verksamhet och ekonomi. Föreningens rörelseinkomster är skattefria om de till huvudsaklig del kommer från verksamhet som har ett naturligt samband med föreningens allmännyttiga ändamål: Föreningsdriven verksamhet är inte momspliktig i och med att verksamheten är undantagen från skatteplikt. OBS - skattereglerna för ideella föreningar är föremål för översyn och anpassning till EU-praxis. Ridskolor som drivs av arrendatorer har ofta en hög grad av professionalism i ledningen och en stabil verksamhet med en låg personalomsättning. Svagheten är ett mindre medlemsinflytande över verksamhet och ekonomi. Om samarbetsrelationen mellan förening och arrendator vad gäller ekonomi, ansvarsområden och roller är väl definierade, kan föreningen koncentrera den ideella insatsen till barn- och ungdomsverksamhet, tävlings- och utbildningsarrangemang samt andra medlemsaktiviteter. 3.2 Största ekonomiska värdet ligger i anläggningsstödet Idrotter som bedriver verksamhet i kommunalt ägda anläggningar är vinnare vad gäller samhällets ekonomiska stöd. Ett förhållande som ofta gynnar större pojkidrotter visar studier. År 2010 uppgick Linköpings kommuns nettokostnad till 53,9 miljoner kronor till idrotts- och friluftsanläggningar samt tempererade bad och 16,4 miljoner kronor till föreningsstöd. Det totala kommunala stödet till ridsporten inklusive lokalsubvention uppgick verksamhetsåret 2009 till 3, 3 miljoner kronor. Andra faktorer av betydelse är tillgång till kommunal kompetens vid reparationer och underhållsarbeten. En förhållandevis vanlig avtalskonstruktion enligt SvRF är att 9

hyresvärden/kommunen svarar för det yttre och inre byggnadsunderhållet samt för underhåll av fasta installationer för ventilation, värme och vatten liksom utvändiga ledningar mm. Hyresgästen svarar för inredning, stängsel, vård, tillsyn och egenkontroll. 3.3 Statligt och kommunalt aktivitetsstöd Även det lokala aktivitetsstödet LOK-stödet har betydelse för föreningarnas möjligheter att bedriva organiserade aktiviteter. Det är därför angeläget att väga in hur LOK-stödet till den uppsuttna verksamheten påverkas av ridskolans driftform. I Linköping följer också det kommunala stödet det statliga, vilket inte är fallet i Stockholm. Inom Svenska Ridsportförbundet finns ett antal föreningar som inte driver egen ridskola utan samarbetar med extern ridskola. Flera av de föreningarna har uttryckt en frustration över att RF:s regler med kommentarer för LOK-stöd är svåra att tolka och det avser särskilt 2 kap 2 i LOKstödsreglerna. Där stadgas att bidrag utgår för sammankomster och deltagartillfällen som sker i föreningens regi och i kommentaren till paragrafen förtydligas bland annat att inget hinder föreligger mot att föreningen i sin verksamhet köper externa tjänster eller utrustning i någon form. 3.4 Jämförelse ridpriser Enligt RF (2004)är ridsport den dyraste verksamheten för barn och ungdomar som tränar en gång per vecka. Totalt sett är ishockey dyrast beroende på att ishockeyspelare tränar oftare jämfört med jämnåriga ryttare. Även i fördelningen mellan olika typer av kostnader finns det stora skillnader mellan idrotterna. I fyra idrotter tennis, ridsport, gymnastik och golf är avgifter den dominerande kostnaden. I de övriga sex simning, ishockey, innebandy, friidrott, fotboll och basket kostar resorna mest. Nedanstående tabell visar en jämförelse av ridpriser mellan de olika exemplen. Ridpriset avser terminsabonnemang och är omräknat till 60 minuters lektioner. Exemplet visar att Hippologum Umeå erbjuder juniorer lägsta ridpris och Linköping Ånestad lägsta pris för seniorer. Stockholm Sätra har ännu inte fastställt nya ridpriser varför Vällingby ridanläggning tagits som jämförelse. Junior Junior fortsättning Junior häst Senior Senior fortsättning Linköping 192 224 198 220 - Umeå 187 196-232 252 Helsingborg 346* 246* - 328* - Sthlm Sätra Sthlm Vby 280 246 284 328 294 *) Inklusive teori 10

3.5 Det ideella arbetet Den stora volymen ideellt arbete har varit och är basen för den svenska ridsporten. Utan ideella insatser skulle inte ridsporten ha en verksamhet där så många barn och ungdomar får tillfälle att rida och umgås med hästar. Hela tävlingsverksamheten vilar också på att människor vill och tycker att det är roligt att göra en insats. En anläggningssituation där det ideella arbetet kan fokusera på verksamheten är gynnsamt. 3.6 Summering Ridskolan är en utpräglad breddverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Ridsport är fortfarande en av de absolut största flickidrotterna, trots att den i högsta grad har alla förutsättningar att vara jämlik. Majoriteten rider en gång per vecka, men de flesta ridskolor har generösa öppettider, personal på plats och förutsättningar att fungera som mötesplats för hästintresserade oavsett ålder. Stallmiljön ger barn och ungdomar möjligheten att tillsammans med hästen utveckla empati och ansvar. Kartläggningen beskriver olika modeller för drift och skötsel av kommunala ridanläggningar. Varje modell har ofta en lokalt förankrad bakgrund och tradition. Det är också vad utredaren känner till fortfarande mycket sällsynt att ridskolans drift upphandlas. Detta göra också att det ännu saknas vedertagna modeller och upphandlingsunderlag i form av kvalitetskriterier mm. Det är viktigt för alla parter (kommunen, föreningen och eventuell entreprenör) att finna en avtalsmodell som skapar förutsättningar för en långsiktigt stabil drift, erbjuder medlemmarna ett för orten rimligt ridpris och främjar det ideella föreningsarbetet. Hans-Erik Bergström vid Fritidsförvaltningen, Umeå kommun och ansvarig för upprättandet av avtalet med Umeå Ryttarförening uttryckte; Det är viktigt att hitta en modell som alla tror på. Exemplen visar att ridskolans driftkalkyl i huvudsak bär verksamhetens direkta kostnader. Ridskolornas Riksorganisation (vars medlemmar främst består av företagsdrivna ridskolor) lyfter också betydelsen av fleråriga upplåtelseavtal för att kunna bedriva en målinriktad verksamhet. Renodlade ridskoleverksamheter saknar i huvudsak affärsmöjligheter i form av sponsor- och publikintäkter. Det är däremot vanligt att inhysa kompletterande verksamheter dagtid som skolsamarbeten, social rehabverksamhet, arbetsträning och sysselsättningsstöd. Det kan därför vara skäl att tänka nytt, över förvaltningsgränserna och i dialog med LFK samt eventuell entreprenör, för att förstärka verksamhetens ekonomiska bas och optimera samhällsnyttan. Svenska Ridsportförbundet arbetar också med att utveckla modeller och metoder för att tillsammans med föreningar och distrikt kunna erbjuda stöd för utveckling av verksamheter i dialog med framförallt kommuner. Ridskolan öppnar möjligheten för många människor att komma i kontakt med hästar. Idag ägnar sig cirka 25 000 personer i Östergötland aktivt åt hästar och hästsport som fritidsintresse och livsstil. Det ökade hästintresset och antalet hästar i länet genererar också andra effekter och samhällsvinster som exempelvis; 1 300 arbetstillfällen, 25 000 ha öppet landskap, affärsmöjligheter för landsbygdsföretagare och en levande landsbygd genom att mindre gårdar omvandlas till hästgårdar. 11

4 BILAGOR 4.1 RF sammanfattning av regler beträffande LOK-stöd RF sammanfattning av regler beträffande LOK-stöd till förening som samarbetar med bolag för bedrivande av verksamhet För att verksamheten ska vara berättigad LOK-stöd ska verksamheten bedrivas i föreningens regi enligt LOK-stödsreglerna 2 kap, 2. Utifrån ovan nämnda LOK-stödsregel har RF publicerat en sammanfattning av de krav som ställs på en förening som väljer att samarbeta med ett bolag för bedrivande av verksamhet. Kraven gäller så snart föreningen och bolaget inte är samma juridiska person och oavsett bolagets associationsform och ägarstruktur. 1. Avtal ska finnas mellan bolaget och föreningen. Avtalet rekommenderas vara skriftligt för båda parters skull och i händelse av eventuell tvist mellan parterna (dessutom med avseende på eventuell kontroll som kan komma att utföras av LOK-stödsgruppen). 2. Avtalet ska vara utformat så att det går att säga upp med en rimlig uppsägningstid från föreningens sida om bolaget inte fullgör vad de åtagit sig enligt avtalet och inte rättar sig efter påpekande därom. 3. Det ska av avtalet och det praktiska förfarandet vara helt klarlagt att de medel som inflyter till föreningen i form av LOK-stöd ska vara föreningens medel. För den händelse föreningen önskar nyttja viss del av dessa medel för att köpa varor eller tjänster av bolaget ska beslut härom tas vid varje tillfälle. Det ska därmed inte vara reglerat i avtalet mellan parterna om att föreningen måste eller har skyldighet att vidarebefordra LOK-stödsmedel till bolaget. 4. Avtalet ska vidare reglera; a. Vilken omfattning, angivet i timmar, träningstillfällen eller liknande, som bolaget på föreningens uppdrag ska bedriva verksamhet som skulle kunna vara LOK-stödsgrundande, b. Kvalitetskrav på eventuella redskap och anläggning, c. Eventuella kvalitetskrav och utbildningsnivå på instruktörer/ledare, samt d. Eventuellt övriga villkor eller krav för verksamhetens bedrivande. 5. Frågan om ansvar för säkerhet ska vara särskilt reglerad liksom frågor om försäkringar rörande deltagare och verksamhetens bedrivande. Det är viktigt att det finns försäkringar och att det är klarlagt vem av parterna som tecknar sådana försäkringar. 6. Nyttjandet av befintliga lokaler ska vara reglerat i avtalet liksom eventuell ersättning för nyttjandet. 7. Det ska i avtalet klart framgå hur betalningsströmmarna mellan förening, bolag och medlem ska ske. 12

8. Beträffande ekonomi/pengar ska i övrigt gälla; a. Det ska klart framgå att medlemsavgift till föreningen alltid är separat från eventuell träningsavgift/deltagaravgift eller liknande. b. Det ska klart framgå att en medlems betalning för i föreningens regi köpta tjänster samt för medlemsavgift sker till föreningen. Föreningen har att betala bolaget för genomförd verksamhet. Föreningen kan välja att: i. Själv administrera betalningen för tjänsterna och/eller medlemsavgifter; eller ii. Uppdra till annan, t.ex. bolaget, att för föreningens räkning och mot marknadsmässig ersättning administrera betalningen för tjänsten och/eller för medlemsavgiften. 9. Av avtalet ska framgå att det regelbundet sker en uppföljning av det som avtalet reglerar med främsta avsikt att kontrollera att bolaget har uppfyllt de krav som framgår av avtalet. I händelse av bristande uppfyllande av avtalsvillkoren är det sannolikt lämpligt att i avtalet föra in att det ska ske en skriftlig anmärkning från föreningen om vad som inte uppfyllts samt att om rättelse inte skett inom viss klart angiven tid, avtalet kommer att sägas upp. 4.2 Svenska Ridsportförbundets ridskolepolicy Svenska Ridsportförbundets styrelse fastställde den 20 september 2010 nedanstående ridskolepolicy. Den gäller för föreningar anslutna till SvRF, som i egen regi driver, eller i samverkan med näringsidkare erbjuder ridskoleverksamhet för föreningens medlemmar. Ridskolan skall utbilda i ridning, hästhantering och hästkunskap med inriktning mot Svenska Ridsportförbundets tävlingsdiscipliner. För detta krävs: Att verksamheten leds av personal med relevant kompetens och att ridskolan förfogar över lämpliga och väl skolade hästar. Att verksamheten bedrivs vid en ändamålsenlig anläggning som uppfyller kraven för en god och säker hästhållning. Ridskolan skall vara en naturlig plats för kunskapsinhämtning. För detta krävs: Att ridskolan skall ge god grundutbildning. Att ridskolan också skall ge möjligheter till individuell sportslig utveckling. Att ridskolans utbildning skall följa en utbildningsplan med tydliga mål. Ridskolan skall erbjuda möjligheter för människor oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund eller eventuell funktionsnedsättning att lära sig hantera hästen i olika situationer. För detta krävs: Att all verksamhet genomförs på ett för såväl människa som häst säkert och beprövat sätt. Att verksamheten aktivt värnar den sociala miljön. 13

Att verksamheten bedrivs i linje med idéprogrammet Ridsporten Vill. Att såväl ideella ledare som personal i verksamheten förstår vikten av ridskolans sociala betydelse i samhället. Ridskolan skall vara ett föredöme i hästhållning. För detta krävs: Att verksamheten uppfyller SvRF:s Hästhållningspolicy samt Code of conduct. Att verksamhetens hästhållning baseras på SvRF:s definition av god hästhållning. Att hästhållning och anläggning uppfyller djurskyddslagstiftningens krav. 4.3 Presentation utredaren Christina Risshytt-Collman är civilekonom, grundare av och verksam inom Kultura AB sedan 1989 som konsult och processledare med hästsektorn som specialinriktning. Tidigare personalchef vid AB Trav och Galopp, ledamot i Lantbruksuniversitetets styrelse (SLU) och Veterinära Ansvarsnämnden. Bland uppdragen den senaste perioden kan nämnas; Utredare och ämnessakkunnig vid Regeringskansliet, Enheten för landsbygdens tillväxt, projektkoordinator Regionala Hästforum, Hästnäringens Nationella Stiftelse, projektledning seminarieserien Hästen i samhällsutvecklingen och planeringen. Har medverkat som författare: Driva ridskola, SISU Idrottsböcker, Hästhållnings med kvalitet för inackorderingsföretag, Ha häst guiden och Vägledning till säkrare häst- och ridverksamhet, Konsumentverket. 14