Lokalisering av kommersiell service i landskapet Österbotten Konsekvensbedömning. Behandlad i Landskapsstyrelsen

Lokalisering av kommersiell service i landskapet Österbotten Konsekvensbedömning Behandlad i Landskapsstyrelsen 17.10.2011

2 ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN ETAPP 1 LOKALISERING AV KOMMERSIELL SERVICE I ÖSTERBOTTEN KONSEKVENSBEDÖMNING Behandlad i landskapsstyrelsen 17.10.2011

3 Innehållsförteckning: Etapplandskapsplanens konsekvenser... 5 1. Bedömning av etapplandskapsplanens innehåll och planprocessen... 6 1.1 Beaktande av markanvändnings- och bygglagens (MBL) samt markanvändnings- och byggförordningens (MBF) krav på landskapsplanens innehåll... 6 1.2 Beaktande av de riksomfattande målen för områdesanvändning... 7 1.3 Beaktande av mål i landskapsöversikten... 16 1.4 Beaktande av andra mål och strategier... 17 1.5 Beaktande av utredningen lokalisering av kommersiella tjänster i Österbotten... 18 1.6 Förhållande till angränsande landskapsplaner och till kommunal planering... 19 1.7 Planlösningens förhållande till helhetslandskapsplanen... 20 1.8 Allmän bedömning av planeringsprocessen... 20 2. Beskrivning och jämförelse av de olika planalternativen... 21 2.1 0-alternativet, dvs. helhetslandskapsplanen... 21 2.2 Alternativ 1, dvs. etapplandskapsplan 1... 23 Edsevö i Pedersöre kommun... 24 Stenhaga, Liselund och Risö i Vasa stad... 24 Högback och Nixback i Närpes... 25 Stora detaljhandelsenheter eller -koncentrationer för enbart utrymmeskrävande handel... 25 2.3 Jämförelse av 0-alternativet och alternativ 1... 27 3. Konsekvensbedömningen... 29 3.1 Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen... 29 Jakobstadsregionen... 29 Vasaregionen och Kyroland... 30 Sydösterbotten... 32 På landskapsnivå... 33 3.2 Konsekvenser för det kommersiella utbudet och tillgängligheten... 33 Jakobstadsregionen... 34 Vasaregionen och Kyroland... 35 Sydösterbotten... 36 På landskapsnivå... 36 3.3 Konsekvenser för köpkraftsöverföringarna... 36 Jakobstadsregionen... 36 Vasaregionen och Kyroland... 37 Sydösterbotten... 37 På landskapsnivå... 37 3.4 Konsekvenser för trafiken och den tekniska servicen... 37 Jakobstadsregionen... 38 Vasaregionen och Kyroland... 39 Sydösterbotten... 40

4 På landskapsnivå... 40 3.5 De samhällsekonomiska konsekvenserna och konsekvenserna för näringslivet... 41 3.6 Konsekvenser för naturen och naturresurserna... 42 3.7 Konsekvenser för landskapsbilden, kulturarvet och den bebyggda miljön... 42 3.8 Sociala konsekvenser... 44 Jakobstadsregionen... 45 Vasaregionen och Kyroland... 45 Logistikcentrumet... 45 Sydösterbotten... 45 3.9 Konsekvenser för Natura 2000-nätverket... 46 3.10 Beteckningarnas konsekvenser... 47 Vasa-Smedsby centrumutvecklingszon... 47 Utvecklingsriktning... 48 Område för centrumfunktioner, (C) och (c) samt sekundärcentrum för centrumfunktioner, (ca)... 48 Stor detaljhandelsenhet (km1) i Edsevö, Pedersöre... 48 Stor detaljhandelsenhet (km2) i Stenhaga, Vasa... 48 Stor detaljhandelsenhet (km3) i Liselund, Vasa... 49 Stor detaljhandelsenhet (km4) i Risö, Vasa... 49 Stor detaljhandelsenhet (km5) i Högback Nixbak, Närpes... 50 Stor detaljhandelsenhet för utrymmeskrävande handel (kmt1) vid Strandvägen, Vasa... 50 Stor detaljhandelsenhet för utrymmeskrävande handel (kmt2) i Tervajoki, Lillkyro-Storkyro... 50 Stor detaljhandelsenhet för utrymmeskrävande handel (kmt3) i Kronoby, i Vikby, Korsholm och i Lålby och Åsändan, Kristinestad.... 51 Logistikcenter (LM1)... 51 4. Sammandrag... 52

5 Etapplandskapsplanens konsekvenser Denna konsekvensbedömning utgör en viktig del av uppgörandet av etapplandskapsplanen, lokalisering av kommersiell service. Konsekvensbedömningens syfte är att åt beslutsfattarna, planerarna och andra berörda ta fram fakta om konsekvenserna av planens förverkligande och om möjligheterna att lindra de negativa konsekvenserna. Konsekvensbedömningen har gjorts i samarbete med Österbottens miljökonsekvensbedömningsgrupp med representanter för ELY-centralerna i Österbotten och Södra Österbotten, Museiverket, Österbottens museum, Kust-Österbottens företagare, Österbottens handelskammare, regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland (AVI) och Österbottens förbund. Utgångspunkten i en konsekvensbedömning är markanvändnings- och bygglagen (MBL) samt markanvändnings- och byggförordningen samt de mål, principer och krav som i dem ställs på landskapsplanen och dess innehåll. Enligt MBL bör en landskapsplan basera sig på tillräckliga utredningar. När en plan utarbetas ska planens miljökonsekvenser, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och eventuellt övriga konsekvenser utredas i tillräcklig omfattning. Konsekvensutredningen ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha konsekvenser. Vid bedömningen av en plans konsekvenser beaktas planens mål och syfte, tidigare gjorda planer och utredningar samt de omständigheter som inverkar på utredningarna. Utredningarna ska innehålla tillräckliga uppgifter för att det ska vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser förverkligandet av planen har för människornas levnadsförhållanden och livsmiljön, jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, växt- och djurarterna, naturens mångfald och naturresurserna, region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken samt för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. I denna konsekvensbedömning har också konsekvenserna för servicenätet, det kommersiella utbudet och tillgängligheten samt köpkraftsöverföringarna bedömts. Etapplandskapsplanens målår är 2030 och i konsekvensbedömningen har man på ett objektivt sätt och ur olika perspektiv bedömt konsekvenserna för förverkligandet av etapplandskapsplanen i förhållande till Österbottens landskapsplan 2030 och till den nuvarande markanvändningen. Konsekvensbedömningen är tudelad. I den första delen har bedömts hur väl planens innehåll och planprocessen möter internationella och nationella målsättningar och strategier samt den lagstiftning som gäller markanvändning. I den andra delen har bedömts de konsekvenser som förverkligandet av etapplandskapsplanen medför. I slutet av denna del finns en sammanställning av de beteckningar som finns medtaget i planen och vilka konsekvenser dessa beteckningar har. Denna sammanställning ger en överblick av planlösningen och dess konsekvenser.

6 1. Bedömning av etapplandskapsplanens innehåll och planprocessen 1.1 Beaktande av markanvändnings- och bygglagens (MBL) samt markanvändnings- och byggförordningens (MBF) krav på landskapsplanens innehåll Enligt markanvändnings- och bygglagen 25 bör i landskapsplanen anges principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen samt anges områden som är nödvändiga med tanke på landskapets utveckling. Vid planering på landskapsnivå beaktas de riksomfattande målen som samordnas med landskapets mål och de lokala målen för områdesanvändningen. Hur de riksomfattande målen har beaktats i uppgörandet av etapplandskapsplanen framgår ur kapitel 1.2 och hur andra mål och strategier beaktats beskrivs i kapitlen 1.3 och 1.4. Etapplandskapsplanen utgår från landskapets särskilda behov, och landskapsplanläggningen i grannlandskapen har, i första hand vad gäller de områden som gränsar till planområdet, beaktats. Områdesreserveringarna i etapplandskapsplanen har angetts med den noggrannhet som behövs med tanke på de riksomfattande målen och landskapets mål för områdesanvändningen. När etapplandskapsplanen utarbetats har, helt i enlighet med MBL, vikt fästs vid: att landskapets region- och samhällsstruktur blir ändamålsenlig, att områdesanvändningen är ekologiskt hållbar, att arrangemangen för trafiken är hållbara med tanke på miljö och ekonomi, att verksamhetsbetingelser för näringslivet i landskapet ordnas samt att landskapet, naturvärdena och kulturarvet värnas. Etapplandskapsplanens beskrivning uppfyller de krav på innehåll som stadgas i markanvändnings- och byggförordningen, dvs. planbeskrivningen innehåller: en utredning om förhållandena i området, en beskrivning av utgångspunkterna, målen och de aktuella planeringsalternativen, ett sammandrag av de utredningar som har gjorts för att bedöma konsekvenserna av planen, en bedömning av planens konsekvenser, en utredning om planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen, landskapsöversikten och de regionala utvecklingsprogrammen (landskapsprogram, enligt lagen om utveckling av regionerna) samt kommunernas planering, en beskrivning av planeringens olika faser och av förfarande för deltagande och bedömning, samt ett sammandrag av åsikter som framförts i olika faser av planläggningen, det centrala innehållet i den planlösning som valts och grunderna för valet, en utredning om hur resultaten av konsekvensutredningarna och olika åsikter har beaktats, en tidsplanering och en uppföljning av genomförandet av planen samt ett sammandrag av det centrala innehållet i beskrivningen. När en landskapsplan utarbetas ska, enligt MBL, även säkerställas att markägare eller andra rättsinnehavare inte orsakas oskäliga olägenheter. I skälighetsprövningen har de totala konsekvenserna av områdesreserveringarna beaktats. Det är svårt att uppnå absolut jämbördighet, men etapplandskapsplanen medför inte några oskäliga olägenheter.

7 Beaktande av lagen om ändring av markanvändnings- och bygglagen 319/2011 Lagen om ändring av markanvändnings- och bygglagen 319/2011 trädde i kraft 15.4.2011 och innehåller bl.a. förändringar i paragraferna om detaljhandeln. Efter förändringen innehåller markanvändnings- och bygglagen följande bestämmelser angående detaljhandeln. Bestämmelserna tillämpas på affärer för specialvaror som kräver mycket utrymme först efter en övergångsperiod på fyra år. När områden anvisas för stora detaljhandelsenheter i en landskapsplan ska ses till att: den planerade markanvändningen inte har några betydande skadliga konsekvenser för de kommersiella tjänsterna i centrumområden eller för utvecklingen av dessa tjänster, de tjänster som lokaliseras till områden, i möjligaste mån kan nås med kollektivtrafik och gång-, cykel- och mopedtrafik, samt att den planerade markanvändningen främjar möjligheterna att utveckla ett sådant servicenät där avstånden för uträttande av ärenden är skäliga och de skadliga konsekvenserna är så ringa som möjligt. I en landskapsplan ska anges den undre gränsen för storleken på stora detaljhandelsenheter av regional betydelse. Maximidimensioneringen av stora detaljhandelsenheter ska anges i landskapsplanen med tillräcklig exakthet. En stor detaljhandelsenhet ska i första hand förläggas till ett centrumområde, om inte något annat läge är motiverat med hänsyn till affärens art. För att en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse ska kunna placeras utanför ett område som i landskapsplanen är avsett för centrumfunktioner krävs det att det område där en sådan enhet avses bli placerad särskilt har anvisats för det ändamålet i landskapsplanen. Etapplandskapsplanen är uppgjord i enlighet med ovanstående lagparagrafer och sammanfattningsvis kan konstateras att etapplandskapsplanen uppfyller syftet med en landskapsplan och de krav på dess innehåll som avses i markanvändnings- och bygglagen samt markanvändnings- och byggförordningen. Även de ovan nämnda nya kraven på placering av en stor detaljhandelsenhet har beaktats i planen. Förverkligandet av de i etapplandskapsplanen anvisade stora detaljhandelsenheterna eller -koncentrationerna kan medföra skadliga konsekvenser för den kommersiella servicen i centrumområden. Detta gäller speciellt Risö. De nya handelsområdena ligger på ett skäligt avstånd från befintlig bebyggelse och kan nås med kollektivtrafik och med gång-, cykel- och mopedtrafik. 1.2 Beaktande av de riksomfattande målen för områdesanvändning När en landskapsplan uppgörs ska den uppfylla de riksomfattande målen för områdesanvändningen (reviderade 1.3.2009) som kan grupperas i följande helheter: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Specialfrågor i Helsingforsregionen (berör inte denna plan) Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer (landhöjningskusten).

8 Fungerande regionstruktur Planeringen av områdesanvändningen bör stöda en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärka näringslivets konkurrenskraft genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer samt främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurser (riksomfattande mål för områdesanvändning). Etapplandskapsplanen utgår från befintlig regionstruktur. Planlösningen bygger på goda trafikförbindelser, vilket är en förutsättning för en fungerande regionstruktur. I planen har angivits en totaldimensionering för detaljhandeln i alla områden för centrumfunktioner och sekundärcentrum för centrumfunktioner, förutom i Vasa och Jakobstad centrum. En maximidimensionering för en detaljhandelsenhet eller -koncentration i områden för centrumfunktioner har också fastställs. Detta skapar goda förutsättningar för att nätverket av stadsregionernas och landsbygdens centrumområden även i framtiden kan utvecklas på ett balanserat sätt och förbli stommen i områdets regionstruktur. Nätverket av sekundärcentrum har förtätats då Sundom by i Vasa, Karperö by i Korsholm och Merikart by i Lillkyro har anvisats som sekundärcentrum för centrumfunktioner (ca). Det nya logistikcentret i Vasa och i Korsholm skapar bättre förutsättningar för ett starkare landskapscentrum, som en del av den landsomfattande regionstrukturen. Förverkligande av etapplandskapsplanen förstärker näringslivets konkurrenskraft utan att försvaga kommunernas och landsbygdens centrumområden vad gäller serviceutbudet. Planlösningen beaktar även handeln och dess utveckling i de omkringliggande landskapen. Bild 1: Bebyggelsen i Sundom centrum (Satellitbild: Google Earth, DigitalGlobe)

9 Bild 2: Bebyggelsen i Merikart centrum (Flygfoto: Kuvatoimisto Vastavalo 2009) Bild 3: Bebyggelsen i Karperö centrum (Foto: Pertti Malinen, Korsholms kommun 2005)

10 Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Planeringen av områdesanvändningen bör främja den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten genom att bl.a. nyttja befintliga samhällsstrukturer och göra stadsregionerna och tätorterna mer enhetliga, vilket i sin tur förbättrar kvaliteten på livsmiljön (riksomfattande mål för områdesanvändning). Då det gäller planering av kommersiell service är det viktigt att utgå från korrekta befolkningsprognoser för att planlösningen ska vara rätt dimensionerad. Etapplanlösningen grundar sig både på Statistikcentralens prognoser och på kommunernas egna bedömningar av befolkningsutvecklingen. Ifall kommunerna inte har egna befolkningsprognoser har Statistikcentralens prognoser använts, eftersom kommunerna själva använder dessa prognoser i sin egen planering. Vissa kommuner anser dock att Statistikcentralens prognoser inte är tillförlitliga då de endast utgår från förverkligad befolkningsutveckling och har därför uppgjort egna prognoser. I dessa fall har kommunernas egna prognoser även använts som grund för planläggningen. I vissa fall är dessa överoptimistiska medan Statistikcentralens prognoser för Österbotten har i allmänhet varit för negativa. För hela landskapets del kan ändå bedömningen av befolkningsutvecklingen anses välgrundad. Samhällsstrukturen bör utvecklas så att tjänster är lättillgängliga för alla befolkningsgrupper. Att befolkningen behandlas jämlikt är en av grundprinciperna i all planering av markanvändning. Alla invånare ska i princip ha samma möjligheter till service. Detta blir en utmaning då antalet åldringar, som inte använder bil, ökar. För att tillgodose de icke-bilburnas behov, måste det finnas service i närheten av bostadsområdena och då i första hand i kommun- och bycentrumen. Detta skapar etapplandskapsplanen goda förutsättningar för, bl.a. genom att förtäta centrumnätverket. Etapplandskapsplanens målsättning har varit att utnyttja befintlig och att främja en enhetligare samhällsstruktur och rätt långt har det också lyckats. I planen har en undre gräns för en detaljhandelsenhet eller -koncentration av regional betydelse utanför områden för centrumfunktioner fastställts på följande sätt: Den undre gränsen då det gäller specialvaror är 8 000 v-m 2 i Vasa-Smedsby utvecklingszon, 5 000 v-m 2 i Vasa och i Jakobstad och 3 000 v- m 2 i alla övriga kommuner. Ifall en handelsenhet eller -koncentration utanför områden för centrumfunktioner överstiger dessa gränser behövs en km-beteckning i landskapsplanen. Gällande utrymmeskrävande handel är gränsen 3 000 v-m 2 i hela landskapet och gällande dagligvaror i enlighet med markanvändnings- och bygglagen 2 000 v-m 2. Dessutom har i etapplandskapsplanen en dimensionering angetts för detaljhandelsenheterna eller koncentrationerna utanför centrumområdena. Dessa bestämmelser hjälper att förhindra en splittring av samhällsstrukturen. Då det gäller samhällsstrukturen är det i första hand dagligvaruhandeln och även i viss mån specialvaruhandeln, som kan leda till antingen en förtätning eller en splittring av den befintliga samhällsstrukturen och det är även dessa handelsformer som även leder till ökad trafik. Då det gäller utrymmeskrävande handeln är konsekvenserna för samhällsstrukturen inte lika stora. Den stora detaljhandelsenheten eller -koncentrationen i Risö, ca 7 km sydost om Vasa centrum, ligger visserligen utanför området för centrumfunktioner, men inom Vasa kvalitetskorridor, som ingår i Österbottens landskapsplan, och vid goda trafikförbindelser. Inom samma kvalitetskorridor men drygt 2 km närmare Vasa centrum ligger detaljhandelsenheten eller - koncentrationen i Liselund. Kvalitetskorridoren är en urban zon för kunnande och företagsverksamhet mellan Vasa flygplats, stadens centrum och universitetet. Förverkligandet av korridoren skapar goda förutsättningar för att utveckla näringslivet och den kommersiella servicen samt kollektivtrafiken. I förslaget till Vasa generalplan 2030 har även nya bostadsområden planerats till stadens sydöstra delar och dessutom skapar byggandet av den plane-

Vasa centrum Etapplandskapsplan 1, konsekvensbedömning 11 rade Hamnvägen mellan Vasklot och Vikby förutsättningar för nya bostadsområden. I närheten av dessa detaljhandelsenheter eller -koncentrationer ligger Vasa stads viktigaste och snabbast växande arbetsplatsområde samt ett campusområde för hela den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Området är i framtiden lättillgängligt med cykel, buss, bil och tåg. En etablering av de stora detaljhandelsenheterna eller -koncentrationerna enligt i etapplandskapsplanen angiven dimensionering, med liten andel dagligvaru- och specialvaruhandel som förverkligas i form av marketar, torde varken äventyra Vasa centrums eller de omkringliggande kommuncentrumens ställning i någon större utsträckning. De nya detaljhandelsenheterna eller -koncentrationerna kan sägas stöda den nuvarande samhällsstrukturen och placeringarna kan också motiveras med att de är de bästa av dem som står till buds. Förverkligandet av dessa områden ligger i stort sett i linje med en hållbar utveckling. Vasa centrum Liselund Risö Bild 4: Risö och Liselund i förhållande till Vasa stads centrum (Flygfotografi: Vasa stads webbplats) Den stora detaljhandelsenheten eller -koncentrationen som i planen finns på Högback Nixback i Närpes stad kan vid första anblicken verka svårare att motivera. Området ligger vid befintliga trafikförbindelser, några kilometer utanför Närpes centrum och är främst tillgängligt med bil. På Högback finns det nästan inget befolkningsunderlag som skulle motivera etableringen. Området är dock redan en handelsplats med flera olika affärer och förverkligandet av etapplandskapsplanen leder i praktiken endast till en liten utvidgning av dagligvaruhandeln i området. Etapplandskapsplanen bör också skapa förutsättningar för att området kan vidareutvecklas på rätt sätt. I framtiden är det dock viktigt att området utvidgas mot Närpes centrum och inte mot riksväg 8, så att samhällsstrukturen inte splittras ytterligare och att servicen i Närpes centrum inte blir lidande. En förtätning av Närpes centrum skulle öka även dess dragningskraft. Högback och Nixback Närpes centrum

12 Bild 5: Högback-Nixback i förhållande till Närpes centrum (Karta: Närpes stads webbplats) En etablering av en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration i Edsevö i Pedersöre kommun strider till vissa delar mot principerna för hållbar utveckling. Förverkligandet av handelsområdet kan splittra den befintliga samhällsstrukturen och försämra förutsättningarna för utvecklandet av den kommersiella servicen i Bennäs och Kållby samt äventyra servicenivån i Jakobstad centrum. De negativa konsekvenserna för samhällstrukturen minskas dock tack vare etapplandskapsplanens dimensionering som tillåter ytterst lite dagligvaru- och specialvaruhandel. Edsevö Bennäs Kållby Bild 6: Edsevö i förhållande till kommuncentrumet Bennäs och sekundärcentrumet Kållby (Satellitbild: Google Earth) Jakobstads centrum Edsevö Bild 7: Edsevö i förhållande till Jakobstads centrum (Satellitbild: Google Earth)

13 Detaljhandelsenheter eller -koncentrationer för enbart utrymmeskrävande handel har i etapplandskapsplanen anvisats i närheten av flygplatsen i Kronoby, vid Strandvägen i Vasa, i Vikby i Korsholm, i Tervajoki på gränsen mellan Storkyro och Lillkyro samt i Lålby och Åsändan utanför Kristinestads centrum. Alla dessa områden är mer eller mindre befintliga handelsplatser och etapplandskapsplanen möjliggör en vidare utveckling av områdena. Förverkligandet av planen vad gäller dessa områden har inga större negativa konsekvenser för samhällsstrukturen. Det nuvarande logistikcentret i Vasaregionen har i etapplandskapsplanen förflyttats till östra sidan av flygplatsen. Det nya området för landtrafikterminalen är till sin yta mycket större än nu och ligger trafikmässigt mycket väl till. I och med förflyttningen frigörs det gamla logistikområdet som ligger närmare centrum och befintlig samhällsstruktur för mer ändamålsenlig markanvändning. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Planeringen av områdesanvändningen bör bidra till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Områdesanvändningen bör vara inriktad på att naturen används för rekreation, gynna natur- och kulturturism på ett ekologiskt hållbart sätt samt att trygga en hållbar användning av naturresurser (riksomfattande mål för områdesanvändning). De i Österbottens landskapsplan upptagna rekreationsområdena påverkas på intet sätt av etapplandskapsplanens förverkligande. Visserligen har förverkligandet av det nya logistikområdet mellan Vasa och Korsholm inverkan på rekreationsmöjligheterna, men området har varken i landskapsplanen eller i de kommunala planerna reserverats för rekreationsändamål. Bild 8: De höga reklampelarna kan påverka den öppna landskapsbilden. (Bild: Anna-Karin Pensar 2010).

14 Av de i etapplandskapsplanen föreslagna handelsområdena är det i första hand detaljhandelsenheterna eller -koncentrationerna i Liselund och Risö som kan ha negativa konsekvenser för kulturlandskapsområden och byggda kulturmiljöer. I närheten ligger den nationellt värdefulla byggda kulturmiljön Gamla Vasa och Korsholms kyrka med sina värdefulla byggnader, miljöer, kanalen till Gamla Vasa och Gamla Vasa hamn. Gamla Vasa har också klassats som ett nationellt värdefullt landskapsområde. Området utgör en mångsidig landskapssevärdhet med natur-, kultur-, bosättnings- och fornhistoriska värden. På grund av etapplandskapsplanens övergripande karaktär är det svårt att bedöma planens slutgiltiga konsekvenser för kulturområdena och därför är det ytterst viktigt att all övrig planering på området beaktar den värdefulla kulturmiljön och landskapet. Det samma gäller planens konsekvenser för naturmiljön. Vid mer detaljerad planering bör förekomsten av arter tillhörande habitatdirektivets bilaga IVa tryggas. Bild 9: Gamla vasa kanal (Bild: Museiverket) Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Trafiksystemet ska planeras och utvecklas som en helhet och sammanjämkas med områdesanvändningen så att behovet av privatbiltrafiken minskar och förutsättningarna för andra trafikformer med mindre miljöbelastning förbättras. Behovet av trafikförbindelser tillgodoses i första hand genom att utveckla befintliga huvudtrafikleder och -nätverk (riksomfattande mål för områdesanvändning). All planläggning bör sträva efter att skapa förutsättningar för utvecklandet av kollektivtrafiken. Etapplandskapsplanen uppfyller detta krav då det gäller de stora detaljhandelsenheterna eller -koncentrationerna i Risö och i Liselund, vars förverkligande skapar ett större underlag för kollektivtrafiken. Då det gäller de övriga handelsenheterna eller -koncentrationerna utanför centrum leder en utvidgning och en ökad omsättning till ökad privatbilism. En bättre balans mellan tillgång och efterfrågan i handelsutbudet i Österbotten medför dock ett minskat trafikbehov både på landskapsnivå och på kommunal nivå. Det i etapplandskapsplanen anvisade logistikcentret samt de tillhörande nya trafikarrangemangen som planen skapar förutsättningar för, dvs. järnvägens nya sidospår, Hamnvägen till Vasklot hamn och vägsträckningen norrut till Vassorfjärden, har positiva konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten i Vasa centrum. I och med det nya logistikcentret minskas den tunga trafiken till hamnen drastiskt eftersom av- och pålastning inte längre behöver äga rum

15 i hamnen. Hamnvägen från motorvägen via Sundom till Vasklot hamn styr den tunga trafiken från hamnen bort från Vasa centrum. Vägsträckningen mellan motorvägen och Vassorfjärden leder all norrutgående trafik förbi Vasa centrum. Det nya sidospåret från Vasa- Seinäjokibanan möjliggör en ökning av järnvägstransporter. Dessa trafikarrangemang följer principerna för hållbar utveckling och har en mycket positiv inverkan på livsmiljön och trafiksäkerheten i första hand i Vasa centrum, men också i de omkringliggande bostadsområdena. Bild 10: Vasa logistikcentrum (B), flyglogistikcentrum (A) och hamnen (C) (Bild: Projektet Vaasa Airport Part Logistics Center) Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljö (landhöjningskusten) Planeringen av områdesanvändningen bör bidra till att bevara kustområdet som särskilt betydelsefull helhet med hänsyn till dess natur- och kulturvärde. Vid landhöjningskusten bör de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av landhöjningen uppmärksammas i samband med att den befintliga strukturen förnyas och den nya planeras. Byggandet bör styras så att de regionala dragen i den naturliga utvecklingsprocessen som är karaktäristiskt för landhöjningskusten finns representerad (Riksomfattande mål för områdesanvändning). Förverkligandet av etapplandskapsplanen har inga väsentliga konsekvenser för landhöjningskustens natur- och kulturvärden eller områdets naturliga utvecklingsprocess. Sammanfattningsvis kan konstateras att etapplandskapsplanen relativt väl har beaktat de riksomfattande målen för områdesanvändningen.

16 1.3 Beaktande av mål i landskapsöversikten Planeringen på landskapsnivå omfattar en landskapsöversikt, en landskapsplan och ett regionalt utvecklingsprogram dvs. landskapsprogram och förverkligandeprogram. I landskapsöversikten anges den utveckling som eftersträvas i landskapet och dess mål gällande markanvändning, byggande och infrastruktur förverkligas med hjälp av landskapsplanen. Därför är landskapsöversikten en av de viktigaste utgångspunkterna vid uppgörandet av en landskapsplan. Österbottens landskapsöversikt 2040 Ny energi i Österbotten - Kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning har fem strategiska riktlinjer: Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen. Landskapsöversikten är ett mycket omfattande dokument och innehåller många strategier för att uppnå visionen. Nedan beskrivs på vilket sätt etapplandskapsplanen bidrar till detta. Uppdelningen är gjord enligt samma princip som i landskapsöversikten och utgår från det centrala budskapet i varje strategisk riktlinje. Konkurrenskraft och image Förverkligandet av etapplandskapsplanen har en positiv inverkan på Österbottens image och gör landskapet till en mer attraktiv, och vad gäller regionstrukturen, starkare region, som erbjuder sina invånare en god arbets- och boendemiljö. De nya handelsetableringarna stärker regionen då de minskar köpkraftsströmmarna ut från regionen. Genom att säkerställa servicen i landsortcentrumen skapas förutsättningar för en god och jämlik boendemiljö. Vasa stads ställning i landskapet och även nationellt stärks tack vare de stora detaljhandelsenheterna eller -koncentrationerna i Risö och i Liselund samt det nya logistikcentret på gränsen mellan Vasa och Korsholm. Etapplandskapsplanen ökar serviceutbudet och skapar nya sysselsättningsmöjligheter. Tillgänglighet och balanserad regionstruktur Förverkligandet av etapplandskapsplanen stärker de båda stadsregionernas, Vasaregionens och Jakobstadsregionens, ställning samtidigt som landsortscentrumens ställning inte försvagas. Planeringsprocessen har varit övergripande och planeringen betjänar framtida markanvändningsbehov för boendet, trafiksystemen och näringslivet. Det nya logistikcentret stärker Vasa stads logistiska betydelse även nationellt och internationellt. Förverkligandet av etapplandskapsplanen leder Österbotten mot en mer koldioxidneutral energianvändning, genom att skapa möjligheter för minskad privatbilism. Genom att tillgodose efterfrågan av handeln inom regionen och kommunerna minskas antalet handelsresor ut ur regionen och kommunerna. Etableringarna av de stora detaljhandelsenheterna eller -koncentrationerna i Risö och i Liselund skapar förutsättningar för utökad kollektivtrafik i området samtidigt som den totala trafikmängden oftast ändå ökar vid en eta-

17 blering av en stor handelsenhet. Det nya logistikcentret minskar avsevärt den tunga trafiken genom Vasa stads centrum. Välfärd, kultur och socialt kapital En av utgångspunkterna för planläggningen har varit att minska de regionala skillnaderna. De ekonomiska regionerna har behandlats separat, så att handelsutbudet i dem i framtiden i så stor utsträckning som möjligt svarar mot efterfrågan. En annan utgångspunkt har varit att minimera de befolkningsgruppsspecifika skillnaderna, dvs. att försöka se till att alla har samma möjlighet till service. Etapplandskapsplanen beaktar den förändrade befolkningsstrukturen genom att skapa förutsättningar för bevarandet och utvecklandet av service även i landsortscentrumen, där den åldrande befolkningen ofta bor. Naturens och miljöns välbefinnande Etapplandskapsplanen skapar förutsättningar för en balanserad regional utveckling och en homogen samhällsstruktur som i sin tur tryggar livskraften i den bebyggda miljön. 1.4 Beaktande av andra mål och strategier Klimatmål Enligt EU:s energi- och klimatpaket från år 2007 ska EU:s medlemsländer åta sig att skära ner växthusgasutsläppen med minst 20 %, jämfört med år 1990 fram till år 2020. Ifall flera länder går inför att effektivare försöka begränsa den globala uppvärmningen höjer EU målet till 30 %. Finland uppgjorde en nationell energi- och klimatstrategi år 2008. I strategin fastställs de centrala målen för Finlands klimat- och energipolitik som en del av EU:s målsättningar. År 2009 godkändes den nationella klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen, som ska visa vägen mot ett utsläppssnålt Finland år 2050. Redogörelsen ställer som mål att Finland som en del av det internationella samarbetet fram till år 2050 ska minska sina klimatutsläpp med minst 80 % jämfört med 1990 års nivå. Skapar etapplandskapsplanen förutsättningar för att komma närmare de fastställda målen? Eftersom förverkligandet av etapplandskapsplanen medför att utbudet inom handeln så väl i landskapet som helhet som i de ekonomiska regionerna och i de enskilda kommunerna bättre svarar mot efterfrågan, minskas köpkraftsöverföringarna och därigenom också långa butiksresorna ut från landskapet, regionen eller kommunen. Å andra sidan leder etableringar av stora handelsenheter i allmänhet till ökad privatbilism. Förverkligandet av det nya logistikcentret i Vasaregionen har positiva konsekvenser för klimatet eftersom det minskar oändamålsenlig trafik. Västra-Finlands miljöstrategi 2007-2013 Västra Finlands miljöstrategi är en linjedragning för framtiden och är gemensam för förbunden i Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten samt ELY-centralen. Visionen är en europeisk föregångsregion för hållbar utveckling. Detta ska ske genom: att vattnets tillstånd förbättras att mångfalden tryggas att den bebyggda miljöns livskraft tryggas miljöansvar i energiproduktionen och stävjandet av klimatförändringen att miljömedvetenheten främjas. Förverkligandet av etapplandskapsplanen försämrar inte vattnens ekologiska status eller grundvattnets tillstånd och äventyrar inte naturens mångfald. En av etapplandskapsplanens målsättningar är en balanserad regionutveckling och en mer enhetlig samhällsstruktur. Detta

18 tillsammans med ett fungerande och livskraftigt centrumnätverk, som etapplandskapsplanen skapar förutsättningar för, tryggar den bebyggda miljöns livskraft. Kommuncentrumens och sekundärcentrumens ställning då det gäller service förstärks då en undre gräns för en detaljhandelsenhet eller -koncentration av regional betydelse fastställts. Ifall den stora detaljhandelsenheten eller -koncentrationen i Edsevö förverkligas på ett bra sätt kompletteras serviceutbudet i de kringliggande byarna. Bristfällig planering och dåligt förverkligande kan dock äventyra den byggda miljöns livskraft. Förverkligandet av det nya logistikcentret i Vasa bidrar till att stävja klimatförändringen. De nya stora detaljhandelsenheterna eller - koncentrationerna i Liselund och i Risö i Vasa skapar bättre förutsättningar för utökad kollektivtrafiken. Å andra sidan visar utredningar att en etablering av en stor handelsenhet eller - koncentration i allmänhet leder till ökad trafik, eftersom de flesta använder sig av privatbil vid uppköp i stora handelsenheter. Ett säkert liv för alla - Program för den inre säkerheten Målet med programmet är att Finland ska vara det säkraste landet i Europa 2015 och programmet innehåller följande områden som tangerar planering av kommersiell service: större säkerhet i hemmen, på fritiden och när man rör sig bättre konkurrenskraft genom större säkerhet i företagsverksamheten förebyggande av storolyckor och miljöförstörelse. Säkerhet är ett centralt mål inom samhällsplaneringen. En god miljö karakteriseras av att den känns trygg. Det ska inte finnas områden i omgivningen där man undviker att röra sig eller uppehålla sig i av rädsla för att bli utsatt för brott. Rädslan urholkar livskvaliteten, ett områdes anseende, den lokala sysselsättningen, fastighetsvärdet och affärsverksamheten. Säkerheten har en stor betydelse för näringslivet och därigenom hela samhällets konkurrenskraft. Säkerhetsaspekterna har beaktats i den mån det är möjligt i en landskapsplan, med tanke på planens övergripande karaktär. I de mer detaljerade kommunala planerna bör uppmärksamhet fästas vid säkerhetsfrågorna. 1.5 Beaktande av utredningen lokalisering av kommersiella tjänster i Österbotten Tuomas Santasalo Kb har på uppdrag av Österbottens förbund efter genomförd upphandling gjort en utredning av lokalisering av kommersiella tjänster i Österbotten. Utredningen består av tre delar. Den första gjordes innan själva etapplandskapsplanplanprocessen påbörjades och utgör därmed en av de viktigaste utgångspunkterna för planlösningen. Utredningen gjordes 2008 2009 och syftet med den var att för etapplandskapsplanen ta fram information om kommersiella tjänster och deras utveckling. Handelns dåvarande servicenät beskrevs och aktuella handelsprojekt utreddes. Dessutom utreddes köpkraften och dess utveckling samt köpkraftens flöden. Planlösningen bygger helt på det behov av tilläggsyta för handeln fram till år 2030 som handelsutredningen har tagit fram. Under planprocessens gång uppstod ett behov av att noggrannare undersöka de nya stora detaljhandelsenheterna eller -koncentrationerna i Liselund och Risö samt att utreda de konsekvenser förverkligandet av dessa har. Konsekvenserna bedömdes för hela landskapet, men i synnerhet för Vasa centrum och grannkommunerna Malax, Laihela och Lillkyro. Utredningen gjordes av Tuomas Santasalo Kb våren 2011. Etapplanlösningen följer de rekommendationer handelsutredningen ger för dimensionering av handelsområdena i Liselund, medan den rekommenderade dimensioneringen för Risö överskrids gällande specialvaruhandeln. Den ändrade lagen (se 1.1) ställer nya krav på innehållet i en landskapsplan gällande kommersiell service. Tuomas Santasalo Kb gjorde sommaren 2011 en utredning om stora detalj-

19 handelsenheter i Österbotten och vilken den undre gränsen för en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse är. Planförslaget följer de gränser som utredningen tog fram. 1.6 Förhållande till angränsande landskapsplaner och till kommunal planering Österbottens landskap gränsar till landskapen Mellersta Österbotten, Södra Österbotten och Satakunta. Etapp 3 av Mellersta Österbottens landskapsplan som kompletterar de två tidigare etapplandskapsplanerna och tillsammans med dem bildar en helhetslandskapsplan, godkändes av landskapsfullmäktige 22.4.2010 och har skickats till miljöministeriet för fastställelse. Etapp 2 fastställdes av stadsrådet 29.11.2007 och behandlar bl.a. handeln, vilken kompletteras i etapplandskapsplan 3. Södra Österbottens landskapsplan, där även handeln behandlas, fastställdes av miljöministeriet 23.5.2005 och uppdateras som bäst vad gäller handeln. Satakuntas helhetslandskapsplan, som 17.12.2009 godkändes av landskapsfullmäktige och har skickats till miljöministeriet för fastställelse, behandlar handeln som ett av sina teman. MELLERSTA ÖSTERBOTTEN KESKI-POHJANMAA ÖSTERBOTTEN POHJANMAA SÖDRA ÖSTERBOTTEN ETELÄ-POHJANMAA SATAKUNDA SATAKUNTA Bild 10: Landskapet Österbotten och grannlandskapen Etapplandskapsplanen beaktar landskapsplaneringen i grannlandskapen. Eftersom det i planen i närheten av landskapets gränser inte finns några beteckningar för områdesreserveringar eller objektsbeteckningar behövs ingen samordning av landskapsplanerna gällande handeln. Handelsutredningen bygger på köpkraftsutvecklingen i Österbotten och på vilken efterfrågan på kommersiell service den skapar. Etapplandskapsplanen skapar förutsättningar för att svara mot denna efterfrågan utan att vara överdimensionerad och därigenom eventuellt äventyra det kommersiella utbudet i grannlandskapen. Uppgörandet av etapplandskapsplanen har skett i ett tätt samarbete med kommunerna.

20 1.7 Planlösningens förhållande till helhetslandskapsplanen Planlösningens förhållande till helhetslandskapsplanen framgår ur kapitel 2, där de olika alternativa lösningarna jämförs sinsemellan. Helhetslandskapsplanen är 0-alternativet. 1.8 Allmän bedömning av planeringsprocessen Den allmänna bedömningen av planeringsprocessen omfattar en bedömning av genomförandet av samarbetet, myndighetsverksamheten, det offentliga framläggandet, utlåtande- och behandlingsprocessen samt av uppföljningen. Planeringsprocessen har framskridit i enlighet med markanvändnings- och bygglagen samt markanvändnings- och byggförordningen. Angående etapplandskapsplanen arrangerades i december 2008 ett samråd för myndigheter i enlighet med MBF 11. Landskapsplanens program för deltagande och bedömning var offentligt framlagt 2.2 3.3.2009. Kommunerna och invånarna informerades om planen i enlighet med MBF 15 i februari 2009. Planutkastet var offentligt framlagt 14.10 13.11.2009 och i samband med det informerades såväl kommunerna som kommuninvånarna. Det första planförslaget var i enlighet med MBF 12 offentligt framlagt 17.1 25.2.2011 och utlåtanden begärdes i enlighet med MBF 13. Samtidigt informerades kommunerna och invånarna i enlighet med MBF 15 om planförslaget regionvis. Ett andra planförslag har utarbetats och är i enlighet med MBF 12 offentligt framlagt 7.11 7.12.2011 och utlåtanden begärs i enlighet med MBF 13. Växelverkan har i första hand genomförts genom offentliga framlägganden av etapplanen och genom att arrangera informationsmöten. Under planprocessen har många möten med kommunerna hållits och allmänna informationsmöten i hörandefaserna. Information om etapplandskapsplanen har funnits tillgänglig på Österbottens förbunds webbsidor och på byrån under hela processens gång. Dessutom har arbetsmöten med kommunerna, ELYcentralen och med miljöministeriet ägt rum. Arbetsmötena med ELY-centralen har varit många och ELY-centralens åsikter har beaktats i planprocessen. Ett lagstadgat myndighetsmöte hölls i inledningsfasen och ett andra myndighetsmöte hålls efter att planförslag 2 har varit framlagt. Handelsutredningen, som blev klar 2009 och som etapplandskapsplanen bygger på, har gjorts i samarbete med alla kommuner och Södra Österbottens ELY-central. Konsekvensbedömningen har gjorts i samarbete med miljökonsekvensbedömningsarbetsgruppen, bestående av representanter från Österbottens förbund (enheten för regionutveckling och enheten för områdesplanering), ELY-centralerna i Österbotten och Södra Österbotten, Museiverket, Österbottens museum, Kust-Österbottens företagare, Österbottens handelskammare, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland (RFV).

21 2. Beskrivning och jämförelse av de olika planalternativen Under själva planeringsprocessen har alternativa planlösningar inte utarbetats. Men för att komma fram till den etapplanlösning som i denna jämförelse är alternativ 1 har dels de i handelsutredningen presenterade maximi- och minimialternativen för de totala tilläggsetableringarna i regionen jämförts och dels olika dimensioneringsalternativ för vissa områden (se handelsutredningens tilläggsutredning). Dessa beskrivs nedan i kapitel 2.2. I denna jämförelse utgör helhetslandskapsplanen 0-alternativet. 2.1 0-alternativet, dvs. helhetslandskapsplanen Helhetslandskapsplanen strävar efter att utnyttja och förtäta befintlig samhällsstruktur. När det gäller den kommersiella servicen har målsättningen varit att bibehålla ett så heltäckande servicenätverk som möjligt. Större detaljhandelsenheter har lokaliserats i eller i anslutning till större stads- och kommuncentrum. I helhetslandskapsplanen har städernas centrum anvisats som område för centrumfunktioner (C) och kommuncentrumen med objektsbeteckningen område för centrumfunktioner (c). En elementär skillnad mellan bestämmelserna för de två beteckningssätten är att etableringen av en stor detaljhandelsenhet i stadscentrumen inte regleras av planen, utan där är det främst den byggda miljön och dess skala som sätter gränser för etableringens omfattning. I kommuncentrumen är storleken på stora detaljhandelsenheter begränsad till 5 000 v-m² (våningskvadratmeter). Städernas och kommunernas sekundärcentrum har i helhetslandskapsplanen betecknats som sekundärcentrum för centrumfunktioner (ca). Enligt planbestämmelserna får inga stora detaljhandelsenheter lokaliseras på dessa områden, vilket betyder att detaljhandelsenheter på dessa, och alla övriga områden, enligt MBL får vara högst 2 000 v-m². I helhetslandskapsplanen har man inte tagit ställning till en undre gräns för en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse. Planen kan tolkas så att den undre gränsen i ett område för centrumfunktioner (c) är 5 000 v-m² och utanför dessa områden 2 000 v-m². I städernas områden för centrumfunktioner (C) är det främst den byggda miljön som sätter gränser för etableringarnas storlek. I helhetslandskapsplanen har endast en stor detaljhandelsenhet anvisats utanför områden för centrumfunktioner, nämligen i Stenhaga, nordost om Vasa centrum. För detta område finns i helhetslandskapsplanen inga bestämmelser gällande dimensioneringen. Området för en stor detaljhandelsenhet i Liselund lämnades av miljöministeriet utan fastställelse. I helhetslandskapsplanen har områden för service (p), som i första hand är tänkta för utrymmeskrävande specialhandel, anvisats i anslutning till goda trafikförbindelser och i trafikkorsningar. Dessa områden är Edsevö i Pedersöre kommun, Vikby i Korsholms kommun samt Tervajoki i Lillkyro kommun och Storkyro kommun. Området för service (p) i Högback i Närpes lämnades av miljöministeriet utan fastställelse. Två terminaler för landtrafik (LM) har anvisats i helhetslandskapsplanen, en i korsningen mellan Flygfältsvägen och riksväg 8 i Kronoby och en intill motorvägen ca 7 km söder om Vasa centrum inom Vasa kvalitetskorridor.

22 Bild 11: Handelns servicenätverk år 2009 (Källa: Lokalisering av kommersiella tjänster i Österbotten 2010)

23 2.2 Alternativ 1, dvs. etapplandskapsplan 1 Som ovan redan nämnts har de i handelsutredningen presenterade regionvisa maximi- och minimialternativen jämförts och beaktats i planen. Inget val har gjorts av alternativen utan målsättningen har varit att planlösningen ska hålla sig inom dessa gränser. Då det gäller planering på landskapsnivå är det ändå maximialternativet som är det mest ändamålsenliga för att skapa en planlösning med alternativa lokaliseringsmöjligheter och flexibilitet. Eftersom planerna sällan förverkligas i sin helhet kan planerna överdimensioneras med 30 %, vilket har gjorts i etapplandskapsplanen. Eftersom uppgörandet av helhetslandskapsplanen var en utdragen process kunde man redan under processens gång konstatera att uppskattningen av den kommande utvecklingen gällande handeln var för blygsam. Detta dels för att befolkningsökningen i Österbotten har varit snabbare än prognoserna förutspådde och dels för att konsumtionen har ökat snabbare än väntat. Österbotten påverkades inte heller av den senaste lågkonjunkturen lika starkt som det övriga Finland. Redan tidigt i planprocessen konstaterades att helhetslandskapsplanens lösningar inte svarar mot utvecklingsbehoven inom handeln i Österbotten. Förverkligandet av helhetslandskapsplanen skulle leda till att utvecklingen av handeln i Österbotten blir lidande och kunde i längden bidra till en okontrollerad utveckling av handeln där särskilt mindre samhällen skulle bli lidande på grund av dålig tillgång till service. I och med uppgörandet av en etapplandskapsplan har man tagit ställning till de konflikter som dels finns mellan lagstiftningens mål och handelns intressen och dels mellan kommunerna. Etapplandskapsplanen strävar efter en balanserad utveckling av hela landskapet, utan att beakta kommungränserna. De ändringar som berör områden för centrumfunktioner (C, c) gäller Vasaregionen. Vasa stads område för centrumfunktioner omfattar redan i dagens läge Brändö centrum, norr om stadscentrum och i en nära framtid även det tidigare travbaneområdet i stadsdelen Sandviken sydost om stadens centrum. Vasas område för centrumfunktioner har därför i etapplandskapsplanen utvidgats att omfatta även dessa områden. I och med den nya dragningen av riksväg-8 skapas möjligheter att utveckla Smedsby centrum i Korsholm. Eftersom Smedsby centrum ligger endast 5 km från Vasa centrum är det önskvärt att Smedsby utvidgas mot Vasa centrum. Detta för att skapa en tätare samhällsstruktur och därigenom förbättra den kommersiella servicens tillgänglighet och skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafiken. Denna önskvärda utveckling avbildas på plankartan i form av Vasa-Smedsby stadsutvecklingszon och en pil från Smedsby mot Vasa centrum. I jämförelse med helhetslandskapsplanen har sekundärcentrumnätverket förtätats i och med att Sundom i Vasa stad, Karperö i Korsholms kommun och Merikart i Lillkyro kommun har fått ca-beteckning. Sekundärcentrumen för centrumfunktioner (ca) bildar tillsammans med områdena för centrumfunktioner (C, c) ett heltäckande nätverk i landskapet. Den undre gränsen för en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration av regional betydelse utanför områden för centrumfunktioner har i etapplandskapsplanen fastställts på följande sätt: Den undre gränsen då det gäller specialvaror är 8 000 v-m 2 i Vasa-Smedsby centrumutvecklingszon, 5 000 v-m 2 i Vasa och i Jakobstad och 3 000 v-m 2 i övriga kommuner. Gällande utrymmeskrävande handel är gränsen 3 000 v-m 2 i hela landskapet och gällande dagligvaror 2 000 v-m 2. Detaljhandelsenheter eller -koncentrationer som överstiger dessa gränser kräver en km-beteckning i landskapsplanen. I etapplandskapsplanen har den totala dimensioneringen av handeln i områden för centrumfunktioner fastställts på följande sätt:

24 Centrumområde Dimensionering (v-m 2 ) Vasa centrum Ingen Jakobstad centrum Ingen Korsholm centrum Smedsby 50 000 Nykarleby centrum 30 000 Närpes centrum 50 000 Kristinestad centrum 30 000 Kaskö centrum 20 000 Kronoby centrum 10 000 Larsmo centrum 10 000 Pedersöre centrum Bennäs 20 000 Vörå centrum 20 000 Lillkyro centrum 20 000 Storkyro centrum 20 000 Laihela centrum 30 000 Malax centrum 20 000 Korsnäs centrum 10 000 Sekundärcentrum 8 000 Maximidimensioneringen av en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration i centrumområden har fastställts på följande sätt: Centrumområde Dimensionering (v-m 2 ) Vasa centrum Ingen Jakobstad centrum 10 000 Korsholm centrum Smedsby 10 000 Övriga stads- o. kommuncentrum 5 000 Oravais centrum 5 000 Sekundärcentrum 3 000 varav 2 000 dagligvaror I helhetslandskapsplanen finns det endast en stor detaljhandelsenhet utanför områden för centrumfunktioner. Denna reservering finns i Stenhaga och är utan dimensionering. I etapplandskapsplanen har Stenhaga handelsområde dimensionerats samtidigt som ytterligare fyra stora detaljhandelsenheter eller -koncentrationer som tillåter dagligvaruhandel anvisats, nämligen i Edsevö, i Liselund, i Risö och i Högback-Nixback. Edsevö i Pedersöre kommun En stor detaljhandelsenhet eller -koncentration i Edsevö är motiverad för att stävja utflödet av köpkraft från kommunen. Helhetslandskapsplanen tillåter endast utrymmeskrävande handel utan dimensionering och eventuell dagligvaruhandel på högst 2 000 v-m 2. Vid uppgörandet av etapplandskapsplanen har olika alternativa lösningar med olika dimensioneringar jämförts. Eftersom Edsevö ligger så nära Jakobstad centrum är det viktigt att handeln i Edsevö dimensioneras så att den inte äventyrar den kommersiella servicen i Jakobstad. I etapplandskapsplanen har Edsevö handelsplats beteckningen stor detaljhandelsenhet (km1) på totalt 40 000 v-m 2, varav 3 000 v-m 2 får vara dagligvaruhandel, 3 000 v-m 2 specialvaruhandel och 34 000 v-m 2 utrymmeskrävande handel, varav 15 000 v-m 2 borde vara bilhandel. Området är idag så gott som obebyggt. Stenhaga, Liselund och Risö i Vasa stad Stenhaga har i helhetslandskapsplanen beteckningen stor detaljhandelsenhet (km) utan dimensionering. Området är i stor utsträckning redan förverkligat. I etapplandskapsplanen har området fått beteckningen stor detaljhandelsenhet (km2) på totalt 115 000 v-m 2, varav