Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 18 (38) Sammanträdesdatum 2015-06-10 Dnr KS 2015/202 10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga 108.15 Sammanfattning Kommunfullmäktige har 2014-12-08, 196, godkänt den politiska plattform för 2015-2018 som är gemensam för (S), (MP) och (C). I plattformen anges bland annat att en samlad näringslivsstrategi för fler och växande företag ska tas fram. I Haninge kommun finns ett stort antal dokument med inriktning på det kommunala näringslivsarbetet. Utvecklingen i kommunen som snabb tillväxt, aktivt bostadsbyggande, ökad tillgång till planlagd företagsmark samt utveckling av stadskvaliteter innebär goda förutsättningarna för fortsatt utveckling av näringslivet. Det finns därför ett behov av en uppdaterad och sammanhållen strategisk inriktning för näringslivsarbetet. Detta för att åstadkomma en aktuell strategi för en tydlig och effektiv styrning av näringslivsarbetet. Underlag för beslut Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-05-06, Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att ta fram en ny näringslivsstrategi, med sikte på antagande senast i november 2016. 2. Arbetet ska bedrivas i samverkan med företrädare för det regionala och lokala näringslivet och dess organisationer Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Samtliga nämnder
6 maj 2015 Dnr 2015/202 Kommunstyrelsen Samhällsutveckling Rune Andersson Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun Bakgrund Kommunfullmäktige har 2014-12-08, 196, godkänt den politiska plattform för 2015-2018 som är gemensam för (S), (MP) och (C). Fullmäktige beslutade vidare att kommunfullmäktiges beslut 2014-06-09, 108, om Mål och budget 2015-2016 fastställs med de förändringar som framgick av reciten i ärendet och av den politiska plattformen. I den politiska plattformen finns ett avsnitt om näringslivsfrågor. Där nämns bland annat följande som prioritering under mandatperioden 2014-2018: En samlad näringslivsstrategi för fler och växande företag ska tas fram. I denna bör särskilt för kommunen nya branscher beaktas (sid 9). Som komplement till kommunfullmäktiges beslut vill kommunstyrelseförvaltningen framföra även följande för att belysa behovet av en ny näringslivsstrategi. Stockholmsregionen har under en längre period haft en kraftfull tillväxt, med ökande krav på bostäder, kontor och infrastruktur, samtidigt som man velat behålla sin attraktivitet och en hög kvalitet i stadsmiljön. För att balansera tillväxten i den centrala stadskärnan introducerades för ett tiotal år sedan idén om en polycentrisk utveckling i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS). I RUFS2010 utpekas, förutom den centrala regionkärnan, även åtta yttre regionala stadskärnor. Ambitionen är att skapa kompletta stadskärnor, med arbetsplatser, bostäder och möjligheter till rekreation, som skulle kunna både avlasta och ta upp konkurrensen med innerstaden. Fokus har legat på tre huvudområden; ökad tillgänglighet i form av offentliga transporter, en ökad attraktivitet genom bland annat tätare stadsmiljöer i de utpekade områdena samt utveckling av näringslivet. En ambition är att de olika regionala stadskärnorna ska komplettera varandra. Varje stadskärna bör därför ha en bred ekonomisk bas, men samtidigt en tydlig profil. Kollektivtrafik och infrastruktur som länkar samman de olika delarna av Stockholmsregionen är en förutsättning för utvecklingen av en polycentrisk stadsregion. 1
Regionen är också en attraktiv plats för etablering av nya verksamheter, nationella såväl som internationella. Samarbetet inom ramen för Stockholm Business Alliance (SBA) har som mål att regionen skall vara i topp när det gäller attraktivitet för utländska investeringar. Efterfrågan på mark för olika typer av verksamheter är stort och samtidigt innebär utbyggnad av bostäder och infrastruktur ofta att företagsmark tas i anspråk för dessa ändamål. Haninges utveckling Under senare år har Haninge kommun i likhet med regionen i övrigt haft en kraftig befolkningstillväxt. En tillväxt som under senare år inneburit cirka 1500 nya Haningebor per år och resulterat i totalt 82 407 invånare 2014-12-31. Värt att notera är också att befolkningsökningen under de senaste åren inneburit en ökande nettoinflyttning från övriga länet utöver den redan tidigare starka utvecklingen av födelseöverskott och nettoinvandring. Ökad nettoinflyttning från övriga länet är ett tecken på ökande attraktivitet och bland annat en följd av ökat bostadsbyggande. Även i fråga om arbetstillfällen och företagande sker betydande ökning i kommunen, såväl i form av nyetableringar av ägarledda småföretag som i form av utifrån kommande etableringar. Under 2000-talet har tillväxten i antalet arbetstillfällen varit god liksom för Stockholms län i övrigt och 2012 fanns cirka 26 200 arbetstillfällen i kommunen inom cirka 7200 arbetsplatser. Haninge kommun har också i likhet med andra kommuner i länet en betydande pendling såväl in till Haninge som ut härifrån. Den största pendlingen sker till och från Stockholms kommun. Antalet arbetstillfällen i kommunen motsvarar cirka 67 % av Haningeborna som arbetar. Utöver den tillväxt som skett under senare år i fråga om nyetableringar finns en fortsatt stark efterfrågan på företagsmark för nya etableringar. Detta beror i hög grad på den ovan nämnda ökande attraktiviteten och Haninge kommuns läge i Stockholmsregionen. Efterfrågan förstärks också av att det i regionens centrala delar sker en betydande omvandling av företagsområden till bostäder. Många företag söker därför aktivt efter nya lokaliseringar. Detta tillsammans med den planerade utvecklingen med flytt av godstrafik från Frihamnen till den kommande storhamnen Stockholm-Norvik, innebär ett starkt behov av mark för företagsetableringar. Inte minst företag inom transportsektorn söker mark i trafiknära lägen. Befintliga program och planer Tillväxt- och utvecklingsfrågor ägnas stor uppmärksamhet inom politik och förvaltning på nationell, regional och lokal nivå. Regionalt kan vi notera ett flertal planer och dokument som alla syftar till tillväxt och utveckling som har återverkan även på lokala beslut och lokal planering. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS) är regionens gemensamt överenskomna plan för utvecklingen där strategier, planeringsmål och åtaganden pekas ut som alla ska leda till att visionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion kan uppnås. Under 2015 inleds arbetet med att revidera/ta fram en ny RUFS. 2 (6)
Utöver RUFS finns också andra regionala planer. För kommunsamarbetet inom Stockholm Business Alliance (SBA) finns en gemensam verksamhetsplan för näringslivsservice, investeringsfrämjande och marknadsföring av varumärket Stockholm the Capital of Scandinavia. Även SBA-avtalet ska förnyas och en ny verksamhetsplan arbetas fram. Utöver dessa planer kan nämnas den gemensamma strategin för Stockholmsregionens besöksnäring Skärgårdsstrategin med långsiktiga mål för näringslivsutveckling inom regionens skärgårdsområden. Likaså finns det Södertörnsgemensamma arbetet med utvecklingsfrågor konkretiserat i Södertörns Utvecklingsprogram 2013 (SUP), som även detta har uttalade ambitioner i fråga om näringslivsutveckling och tillväxt inom Södertörn. Lokala strategier och planer På kommunal nivå finns ett stort antal styrdokument, varav kommunens mål och budget är det främsta och det dokument mot vilket kommunens nämnder återrapporterar i uppföljningar och i kommunens årsredovisning. Mål och budget omfattar alla nämnder och förvaltningar och innehåller såväl mål som är gemensamma för alla som mål som är specifikt inriktade mot vissa nämnder och förvaltningar. Näringslivs- och tillväxtfrågorna återfinns i båda dessa kategorier, vilket kan exemplifieras av att målet om en attraktiv regional stadskärna gäller för alla nämnder medan målet Det ska vara enkelt att starta och utveckla företag i kommunen så att antalet arbetsplatser ökar, mera inriktas mot kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen. Därtill finns ett stort antal strategier och planer mera specifikt inriktade mot näringslivs- och tillväxtfrågor, ofta med krav på särskild återrapportering. Som exempel kan följande nämnas: Näringslivsstrategi (antagen 2012) Besöksnäringsstrategi (antagen 2012) Aktionsplan för Haninge 2010-2025 (antagen 2009) Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Haningestadskärnan (antaget 2011) Den regionala stadskärnan Haninge - Handlingsplan 2015 Handlingsplan för näringslivsservice (antagen 2014) Diverse policydokument och program med koppling till näringslivsutveckling: o policy för främjande av sociala företag o kulturpolitiskt program o upphandlingspolicy o hästpolicy 3 (6)
Vissa av dessa dokument är, som framgår av respektive beteckning, tydligt inriktade mot näringslivsfrågor, medan andra är mera övergripande, men med inslag av mer eller mindre omfattande näringslivsinriktning. I flera av dokumenten redovisas också visioner för utvecklingen. Visionerna är mer eller mindre omfattande, där Haninge kommuns vision som den uttrycks i kommunfullmäktiges mål och budget är den mest utförliga. Denna liksom visionerna i näringslivsstrategin och utvecklingsprogrammet för den regionala stadskärnan betonar stadskärneutvecklingen och särskilt stadskärnans regionala betydelse i Stockholmsregionen. Behov av ny näringslivsstrategi Av ovanstående redovisning framgår att det finns ett betydande antal dokument som på ett eller annat sätt anger riktningen för det kommunala näringslivsarbetet liksom planer på den regionala nivån som kommunen måste förhålla sig till. I de olika dokumenten pekas ett stort antal insatser och åtgärder ut, viktiga för näringslivsutvecklingen i Haninge. Många av dessa kan dock i olika avseenden ses som överlappande, vilket i sin tur både kan medföra dubbelarbete och suboptimering, genom brist på samlad systematik och struktur. En genomgång av de olika insatserna visar också på behov av uppdateringar, både genom att åtgärder genomförts så att strategier förverkligats och att åtgärder har blivit inaktuella på grund av utvecklingen i kommunen. Särskilt i Aktionsplan 2010-2025, som spänner över en lång tidsperiod finns exempel på bådadera. I näringslivsstrategin från 2012 lyfts samordning av förvaltningarnas näringslivsarbete fram som viktig och här har en särskild arbetsgrupp och handlingsplan tagits fram för detta arbete. Pågående arbete och utvecklingen i kommunen innebär också till en del nya förutsättningar för tillväxt- och utvecklingsarbetet och då inte minst näringslivsfrågornas hantering. Albyberg Exploatering av etapp 1 i det nya företagsområdet Albyberg har påbörjats och detaljplanering av etapp 2 pågår. Efterfrågan på företagsmark är stor och omfattar ett stort antal branscher och innebär en stor variation på tomtstorlekar och exploateringsgrader. Det är viktigt att en fortsatt utveckling av det strategiska arbetet sker för att stödja arbetet med företagsetableringar. En sådan utveckling innebär bland annat att skapa en sammanhängande kedja från översiktsplan via detaljplan till marknadsföring och etableringsplaner. Ny översiktsplan Ett förslag till ny översiktsplan har tagits fram och i denna har bland annat noterats inriktning mot ökat bostadsbyggande, handelsutveckling, nya arbetstillfällen, behov av ny företagsmark, landsbygds- och skärgårdsutveckling, m m. Det finns därför behov av att utveckla arbetet med konkretiseringar och aktivt arbete med förverkligande av intentionerna i den nya översiktsplanen när den fastställts. Bland annat är 4 (6)
förutsättningarna för näringslivsutveckling i hela kommunen viktiga att utveckla, särskilt vad gäller infrastrukturella förutsättningar. I förslaget till översiktsplan framhålls inte minst en väl utbyggd IT-infrastruktur som nödvändig för tillväxten i Haninge och för en levande landsbygd och skärgård. Stadskärneutveckling Utvecklingen av den regionala stadskärnan Haninge fortgår. Den nya stadsdelen Vega är under utveckling och inflyttning pågår. Här öppnas nya förutsättningar för handel och andra servicenäringar. Ett stort antal projekt har startats och omfattande förändringsarbete pågår i stadskärnan. Detta ska nu vidareutvecklas i en stadsutvecklingsplan för att skapa en sammanhållen bild över den framväxande stadskärnan. Frågan om en stadsutvecklingsplan behandlas i ett separat ärende till kommunstyrelsen. En viktig faktor i stadskärneutvecklingen är näringslivstillväxt, särskilt inom tjänstenäringar, handel och service, varför en utveckling av näringslivsarbetet inriktat på stadskärnan och dessa näringar är angelägen. Ett formaliserat samarbete har startat mellan kommunen och de större fastighetsägarna omkring utvecklingsarbetet i de centrala delarna av stadskärnan. För att få full effekt av samverkan mellan kommunens och fastighetsägarnas insatser bör näringslivsarbetet och stadskärneutvecklingen, inklusive pågående varumärkesarbete, drivas i nära samarbete. Detta förstärker möjligheterna till att utveckla stadskärnans regionala roll och attraktivitet. Sammantaget pekar ovanstående diskussion på behovet av att samordna planer och strategier med inriktning på näringslivsarbetet. De ovan refererade dokumenten, som alla innehåller riktlinjer för näringslivsarbetet är ofta inriktade främst på olika verksamhetsgrenar som besöksnäring, kulturella näringar, handel, mm liksom på vissa företagstyper som sociala företag. Den snabba tillväxten, tillgången till planlagd företagsmark samt utveckling av stadskvaliteter ökar också förutsättningarna för att attrahera verksamheter inom branscher som hittills varit mindre vanliga i kommunen. För att säkerställa möjligheterna till näringslivsutveckling i hela kommunen bör de infrastrukturella frågorna uppmärksammas. Bredbandsutvecklingen är en viktig del av infrastrukturen. För näringslivsutveckling på landsbygd och i skärgård är såväl fysisk som digital infrastruktur därmed av stor betydelse. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför i enlighet med vad som uttrycks i kommunfullmäktiges beslut 2014-12-08 angående den politiska plattformen 2014-2018 att en ny samlad näringslivsstrategi ska tas fram. Arbetet ska bedrivas i nära samverkan med företrädare för näringslivet och dess organisationer. Arbetet bör också inriktas på att i en och samma strategi inkludera de näringslivsrelaterade frågor som behandlas i ovan nämnda dokument. Därigenom kan antalet styrdokument inom näringslivsområdet begränsas till att huvudsakligen omfatta 5 (6)
näringslivsstrategi och stadskärneutveckling. Detta för att åstadkomma en mera samlad strategi och tydligare styrning av kommunens näringslivsarbete. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att ta fram en ny näringslivsstrategi, med sikte på antagande senast i november 2016 arbetet ska bedrivas i samverkan med företrädare för det regionala och lokala näringslivet och dess organisationer. 6 (6)