Ansvarig tjänsteman: Malin Ekstedt

Kommunstyrelsen Marie Leandersson, samhällsbyggnadschef Marie Leandersson, samhällsbyggnadschef, Jan Lagerqvist, kommundirektör, Malin Ekstedt, projektledare Malin Ekstedt, exploateringschef 2

Historik 5 Varför riktlinjer för efterbehandling? 6 Visioner och mål 7 Lagar och regler 8 Arbetet med förorenade områden 9 Länsstyrelsens prioriterade objekt priolistan 11 Identifiering och riskklassning av objekt i Nybro kommun 12 Nedlagda glasbruk 14 Prioritering av objekt 16 Objekt, grupp 1 17 Objekt, grupp 2 18 Objekt, grupp 3 19 3

Ett förorenat område är mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnad där halten av något miljöfarligt ämne är så hög att det kan en innebära en risk för miljön och/eller människors hälsa. Orsaken till föroreningarna kan ofta kopplas till industrier eller annan verksamhet som påverkat miljön negativt, till exempel en gammal deponi. Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön Förorenad mark finns ofta på platser där själva verksamheten inte längre finns kvar, eller på platser som har en lång fortfarande pågående industrihistoria. Nybro kommun har en stark botten i sin industrihistoria. Kommunen är belägen i en skogrik trakt och skogen var en förutsättning för nästan all förindustriell verksamhet. Nybros första industrier var de järnbruk som anlades i början av 1700-talet, på vad som skulle komma att bli orterna Orrefors och Flerohopp. Inte bara i Nybro, utan även på andra håll i kommunen tog industrigrundandet fart på 1860- och 1870-talen. Glasbruk startades. snickerifabriker, tändsticksfabriker och bobinfabriker grundades på flera platser. På 1930- och 1940-talen startades speciellt många företag i Nybro kommun, särskilt inom glas-, snickeri- och möbelbranscherna. Nybro stad kännetecknas av en rik företagsflora, med tillverkningsindustrier i olika branscher och av olika storlek. I den övriga kommunen har situationen till stor del varit en annan, på många orter har glasbruket varit i det närmaste synonymt med livet på orten. Utvecklingen av Nybro kommun som en industrikommun har efterlämnat områden som är förorenade. Dessa områden behöver undersökas, riskbedömas, och ibland även efterbehandlas. 5

Under hösten 2011 påbörjades arbetet med en övergripande kommunplan, med syfte att skapa en sammanhållen och målmedveten riktning i det utvecklings- och förändringsarbete som Nybro kommun behöver genomföra. Kommunplan 2013 2015 bygger delvis på tidigare plan men tillfördes även nya uppdrag för att stärka visionsarbetet och tydliggöra de politiska prioriteringarna. Uppdrag 2 i ovanstående kommunplan anger: 2. Upprätta en handlingsplan som stöder visionsarbetet under de närmaste fem åren. Handlingsplanen ska ta sin utgångspunkt i följande huvudområden: Boende Infrastruktur/kommunikation Hållbarhet Trygghet Näringsliv Demokrati Utifrån ovanstående föreslogs, som en av ett flertal åtgärder, att en saneringsplan med tillhörande kommunikationsplan ska upprättas. Kommunstyrelsen fattade därefter beslut i februari 2013 om att godkänna förslag till åtgärder med anledning av uppdrag 2 och 3 i Kommunplan 2013-2015 och därmed lämna klartecken för fortsatt arbete i enlighet med rapportens innehåll. Kommunstyrelsen antog i augusti 2014 projektdirektivet för Strategi saneringsplan. Enligt kommunens klassificeringssystem av styrdokument har planen omarbetats till riktlinjer. 6

Här följer några av de visioner och mål som berör riktlinjerna: Miljömålet Giftfri miljö "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Precisering: Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Det regionala miljömålet för Kalmar län har samma lydelse som det nationella. Miljömålet Grundvatten av god kvalitet "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Visioner och mål i Nybro kommuns översiktsplan Befolkningen i Nybro kommun ska öka - "Jag vill bo i Nybro År 2030 ska Nybro kommun ha 25 000 invånare En av norra Europas starkaste regioner inom besöksnäringen Kommunfullmäktiges mål Medborgarna ska uppleva att de har goda möjligheter att påverka kommunens utveckling Medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i Företagarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv kommun att verka i Kommunstyrelsens mål Vi ska bidra till att stärka kommunens varumärke Befolkningen i Nybro kommun ska öka En långsiktigt god hushållning med mark, vatten och naturresurser. Vision 2030 med sikte på 25 000 Nybro kommun har 25 000 invånare och är centrum i Glasriket mellan Kalmar och Växjö. Hela Nybro kommun kännetecknas av hållbarhet i alla avseenden ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens mål Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö Fler ska välja att bosätta sig i Nybro kommun Sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten ska skyddas 7

Efterbehandlingsarbetet av förorenade områden utgår från de fastställda nationella miljömålen och miljöbalken med tillhörande förordningar. Lagstiftningen är komplex och här följer en sammanfattning av några av de viktigaste reglerna. De bestämmelser i miljöbalken som är grunden för ansvaret för utredning och efterbehandling finns huvudsakligen i 2, 9, 10 och 26 kapitlet. I 2 kapitlet finns. Dessa regler gäller för all verksamhet och alla åtgärder av betydelse för att miljöbalkens mål ska uppnås. I 9 kapitlet finns bestämmelser om En nedlagd deponi kan ses som en pågående miljöfarlig verksamhet, enligt miljöbalkens 9 kapitel, fast den inte är i bruk. Det beror på att det läcker/kan läcka föroreningar till närmiljön. I första hand är det den som drivit en verksamhet som är ansvarig för undersökningar och eventuella åtgärder. Ibland kan även en fastighetsägare bli ansvarig. I 10 kapitlet finns bestämmelser som reglerar verksamhetsutövares och fastighetsägares ansvar för I 26 kapitlet finns bestämmelser om. Alla deponier som är i drift idag omfattas av förordningen om deponering av avfall Nybro kommun har inte drivit någon deponi så pass länge att den omfattas av förordningen. De deponier som finns i kommunen är flertalet fall äldre, och är nedlagda sedan en längre tid. 8

Arbetet med förorenade områden sker i flera olika steg. Det första steget är att identifiera potentiellt förorenade områden. Identifiering innebär att hitta områden där det funnits en verksamhet som skulle kunna förorenat området. Ett identifierat område, behöver alltså inte vara förorenat i praktiken, eller komma att kräva efterbehandlingsåtgärder. Sen följer inventeringsfasen. Inventering och riskklassning görs enligt en metodik som kallas MIFO metodik för inventering av förorenade områden. MIFO fas 1 omfattar en orienterande studie och resulterar i en riskklassning. MIFO fas 2 omfattar en översiktlig undersökning och vid behov en ny riskklassning. Riskklassningen är en översiktlig bedömning av de risker för människors hälsa och miljön som det förorenade området kan innebära idag och i framtiden. Det finns fyra olika riskklasser: Det är huvudsakligen länsstyrelserna i respektive län som inventerar de förorenade områdena. Länsstyrelserna samlar information om länets förorenade områden i EBH-stödet, som är länsstyrelsens databas över potentiellt eller konstaterat förorenade områden. Runt 80 000 objekt finns registrerade i hela Sverige. EBH är en förkortning för efterbehandling. Med hjälp av riskklassningen gör länsstyrelserna sedan en prioritering för hur områdena ska hanteras vidare. Det är i första hand objekt i riskklass 1 och 2 som prioriteras vidare för utredningar och vid behov efterbehandlingsåtgärder. Länsstyrelsens arbete med förorenade områden sammanfattas i ett regionalt program som lämnas till Naturvårdsverket varje år. I programmet beskrivs bakgrund, mål, strategi och organisation för arbetet med förorenade områden. Programmet ger även information om vad Länsstyrelsen planerar att arbeta med under de närmaste åren och en lista över de mest prioriterade objekten i länet. När ett förorenat område så småningom har prioriteras för åtgärd är grundprincipen att den som bedrivit den förorenande verksamheten ska bekosta undersökning och åtgärd, i andra hand fastighetsägaren. Ofta saneras områden i samband med att de ska bebyggas. När det inte finns någon ansvarig för ett förorenat områden kan statliga bidrag sökas för efterbehandling. Det är länsstyrelserna som hanterar en sådan ansökan. Riskklassningen är ett första steg för att avgöra vilka områden man bör gå vidare med. 9

Prio Objekt Kommun Riskklass Status Oskarshamns hamnbassäng Oskarshamn 1 Åtgärd Björkshults glasbruk Högsby 1 Åtgärd Pukebergs glasbruk Nybro 1 Förberedelse 1 Impregneringsverket, Hultsfred Hultsfred 1 Huvudstudie 2 Flygsfors glasbruk Nybro 1 Förstudie 3 Flerohopp glasbruk Nybro 1 Förstudie 4 Gadderås glasbruk Nybro 1 Huvudstudie 5 Alsterbro glasbruk Nybro 1 Förstudie 6 Batterifabriken, Hultsfred Hultsfred 1 Huvudstudie 7 Vassmolösa Ångsåg Kalmar 1 Huvudstudie 8 Einar Johanssons Trävaru AB Vimmerby 1 Huvudstudie 9 Bockara Sågverk Oskarshamn 1 Förstudie 10 Impregneringsverket i Södra Vi Vimmerby 1 Huvudstudie 11 Kopparverket Oskarshamn 1 Huvudstudie 12 Orrefors glasbruk Nybro 1 Förstudie 13 Åfors glasbruk Emmaboda 1 Förstudie 14 Gasverket Sandås Kalmar 1 Förstudie 15 PAH-förorening Ankarsrum Västervik 1 Huvudstudie 21 Gullaskruvs glasbruk Nybro 1 Förstudie 17 Målerås glasbruk Nybro 1 Förstudie 18 Emåns nedre delar Mönsterås, Oskarshamn 1 Huvudstudie 19 Johansfors glasbruk Emmaboda 1 Förstudie 20 Upsala Armaturfabrik I Hultsfred 1 Förstudie 21 Emnabo grundvattenförorening Torsås 1 Huvudstudie 22 Batterifabriken Oskarshamn (SAFT) Oskarshamn 1 Förstudie 23 Rasslebygd Emmaboda 1 Förberedelse 24 Sediment i Vapenbäcksån Nybro 1 Förstudie 25 Boda glasbruk Emmaboda 1 Förstudie 26 Hälgenäs hamn Västervik 1 Förberedelse 27 Emmaboda glasverk och GLASMA Emmaboda 1 Förstudie 28 Nedsjön Hultsfred 1 Huvudstudie 29 Hulingen Hultsfred 1 Huvudstudie 30 Lovers Alunbruk Kalmar 1 Förstudie 31 Upsala Armaturfabrik II Hultsfred 1 Förstudie 32 H. Johanssons/Källenäs Vimmerby 1 Inventering 33 Nötöfjärden Oskarshamn 1 Huvudstudie 34 kv Skeppet m. fl. - Västerviks Ångtvätt Västervik 1 Huvudstudie 35 Fågelfors bruk Högsby 1 Förstudie 36 Orrefors sågverk Nybro 1 Inventering 37 Yttre hamnen, Nordväst Borgholm 1 Förstudie 38 Åbe:s Verkstäder Vimmerby 1 Inventering 39 Skeppsbrofjärden Västervik 1 Förstudie 40 Bergs Timber AB, Mörlunda Hultsfred 1 Inventering 41 Kvillsfors trä Hultsfred 1 Inventering 42 Ljunghäll AB Vimmerby 1 Inventering 43 Serp AB, tidigare Sibä Emmaboda 2 Inventering 44 76 Plantskolor Hela länet 2 Inventering 11

Inom Nybro kommun finns ca 370 identifierade objekt i EBH databasen. Objekten/ verksamheterna kan vara både pågående och avslutade. Att ett objekt är identifierat innebär att det finns uppgifter om vad verksamheten har sysslat med, samt det geografiska läget. För en verksamhet som är identifierad har det pågått verksamhet som kan ha gett upphov till föroreningar, men det behöver inte vara så. För att säkert veta behöver man gå vidare med inventeringar och undersökningar enligt MIFO metodiken. I Nybro kommun är det i nuläget ca 76 objekt i EBH stödet som fått en riskklass enligt MIFO 1 eller MIFO 2. Ca 27 av dessa har tilldelats riskklass 1 eller 2. Uppgifterna i EBH stödet är inte helt uppdaterade. Ett projekt drevs inom ramen för Miljösamverkan Sydost under 2010 2013, med syftet att inventera och prioritera gamla nedlagda hushållsdeponier. Tillsynsmyndigheterna förelade verksamhetsutövarna (kommunerna) att riskklassa de nedlagda deponierna. De deponier som nu riskklassats som 1 och 2 bör undersökas vidare. Arbetet med att undersöka deponierna planeras att påbörjas 2015, och kommer pågå under flera år. Undersökningarna är beroende av att kommunala medel avsätts. I samband med bildandet av KSRR avtalades att ansvaret för gamla nedlagda hushålsdeponier skulle ligga kvar på kommunerna, och inte följa med i övergången till förbundet, dvs, Nybro kommun har således ansvaret för flertalet av de deponier som inventerats och riskklassats. Bilden ovan anger de nedlagda deponier som inventerats och riskklassats inom Nybro kommun. 14 stycken har tilldelats riskklass 1 eller 2 och bör undersökas vidare. 12

Ett flertal projekt har avslutats, eller pågår, med Regeringen utsåg Länsstyrelsen i Kronobergs län kopplingar till förorenad mark inom glasbruksom- till samordnare av uppdraget. De fyra glasbruksråden. kommunerna har inordnats. genomfördes under 2006-2007, och var ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelserna i Kronobergs län, Kalmar län, och kommunerna Nybro, Uppvidinge, Emmaboda och Lessebo. Syftet var att ta fram underlag för att avgränsa och kvantifiera föroreningsmängderna vid ett antal prioriterade glasbruk. Man undersökte även ett antal glasbruksåar, bland annat Alsterån och Ljungbyån. Projektet utredde även vilket åtgärdsbehov som fanns, och vilken efterbehandling som möjligen kan vidtas. I Nybro kommun ingick bruken Målerås, Gullaskruv, Orrefors, Flygsfors, Gadderås, Flerohopp samt Pukeberg. Projektet riskklassade (enligt MIFO 2) alla ingående bruk i Nybro kommun till Riskklass 1, mycket hög risk. Under 2012 beslutade regeringen att ge länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län, samt erbjuda samverkansorganen i de båda länen att för regeringens räkning genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. SGU (Sveriges geologiska undersökning) har inom ramen för regeringsuppdraget accepterat att agera huvudman för det fortsatta arbetet med att utreda och efterbehandla före detta glasbruk i Glasriket. Uppgiften innebär att SGU och de organisationer som Styrgruppen företräder, gemensamt och på lång sikt, ska arbeta med glasbruken i Glasriket i det övergripande projektet Sanering av glasbruk - Ett samverkansprojekt i Glasrikekommunerna. Det övergripande syftet med projektet är att så långt möjligt utreda, och vid behov åtgärda, förorenade områden i eller intill glasbruk i Glasriket. Projektet är pågående och i dagsläget drivs en förstudie om avfallshantering, samt huvudstudier för Gadderås (Nybro kommun) och Björkå glasbruk (Uppvidinge kommun). 14

Vilka objekt som bör prioriteras i det fortsatta arbetet med att undersöka och efterbehandla förorenade områden anges i följande avsnitt. Prioriteringen är gjord oberoende av fastighetsägare och ansvarsbild. Objekt med riskklass 3 och 4 prioriteras inte, utan hanteras då objektet riskerar att påverkas tex i samband med planläggning, exploateringar osv. När det gäller ansvarsbilden så finns det i nuläget preliminära ansvarsutredningar för de nedlagda glasbruk som ingick i det tidigare glasbruksprojektet. För övriga objekt finns i normalfallet inte någon ansvarsutredning alls, dock kan man utgå från att Nybro kommun har det fulla ansvaret för flertalet av de gamla nedlagda hushållsdeponierna, i egenskap av den som drivit verksamheten. Så länge ansvarsutredningar inte fastställda kan de ses som en indikation. Riktlinjerna kommer att uppdateras kontinuerligt utifrån ansvarsförhållanden. Prioriteringen utgörs av tre grupper: är de objekt som riskklassats i högsta riskklass 1 och bör undersökas, och vid behov efterbehandlas, i första hand. är objekt med riskklass 2 inom vattenskyddsområde. Dessa har enbart genomgått MIFO fas 1. Då processerna för efterbehandling i många fall är långa, bör dessa objekt prioriteras att undersökas parallellt med arbetet med objekten inom grupp 1. är objekt med riskklass 2 utanför vattenskyddsområde. Även dessa har i flertalet fall enbart genomgått MIFO fas 1, ett fåtal MIFO fas 2. 16

Pukebergs glasbruk (Hyttan 1 m.fl) Svartbäcksmåla nedlagd hushållsdeponi (Svartbäcksmåla 1:1) Flygsfors glasbruk (Flögstorp 1:47, 1:161) Gadderås glasbruk (Gislatorp 1.43) Flerohopps glasbruk (Rås 5:1) Alsterbro glasbruk, med sediment i Alsterån ( Fröjdekulla 2:1) Orrefors glasbruk (Tikaskruv 2:1 m.fl) Gullaskruvs glasbruk (Gullaskruvs bruksområde 1:27) Målerås glasbruk (Mårtensryd 7.1, 1:111) Vapenbäcksån sediment Orrefors sågverk (Bråtemåla 1:8, 1:4) 17

Nedlagd hushållsdeponi Örsjö 2 (Örsjö 1:3) Nedlagda hushållsdeponier Bäckebo 2 och 3 (Bäckebo 2:78) Nedlagd hushållsdeponi Alsjö (Alsjö 3:1 området utreds för kommande vattenskyddsområde) Bendinggroup (Örsjö 1:187) 18

Nedlagd hushållsdeponi Nybro 1, Ljusaberg (Ljusaberg 1.7) Nedlagd hushållsdeponi Sandslätt 1 och 2 (Sandslätt 1:41, Hinsaryd 1:28) Nedlagd hushållsdeponi Kristvalla 1 och 3 (Siggemåla 1.7, Östingstorp 1.29) Nedlagd hushållsdeponi Nybro 4, kv Tallen (Tallen 50) Nedlagd hushållsdeponi Nybro 2, Desamåla (Desamåla 1:5) Nedlagd hushållsdeponi Kråksmåla 2 (Kråksmåla 1:43) Nedlagd hushållsdeponi Nybro 5 Madesjötippen (Madesjö 3:145) Nedlagd hushållsdeponi Nybro 7, kv Släggan (Släggan 3,5 och 7) Nedlagd hushållsdeponi Orrefors (Fröneskruv 5:21) KB Thures Trä (Rugstorp 1:97, 1:91) Nybro armaturfabrik, Bhure&Dahnå, (Röret 2) Nybro kostympress, (Lönnen 9) Olssons hytta (Södra industriområdet 9) Orrefors järnbruk (Tikaskruv 9:1, Orrefors 1:1, Orrefors 1:2) Stena Gotthard AB (Snickaren 2) Kristvallabrunn såg, Valter Carlssons (Stjärnamo 1:18, 1:10) Verkstadsbolaget E. Nyvall (Köpmannen 3) Åbro handelsträdgård (Bondetorp 2:6, 2.13) Örsjö industri AB (Örsjö 1:241) Örsjö träförädling (Örsjö 6:1) Bitus (Stolpen 1) Bäckebo sågverk (Bäckebo 2:73) Engströms/Engshyttan (Ängen 2) F.d bensinmack Örsjö, Örsjö 1.39 Jonsryds Sågverk, Bäckebo-Jonsryd 1.14 19