STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen med inriktning mot omsorg om äldre och funktionshindrade Torsdagen den 6 december 2007, 9.00 14.00 Ugglevikssalen, Frescati Namn:.. Lärare: Ann-Charlotte Ståhlberg Tentamensskrivningen består av 6 huvuduppgifter Skriv med kulspetspenna Vid behov skriv även på papperets baksida Skriv namn och personnummer på varje sida Glöm inte att motivering är den viktigaste delen av svaret SKRIV TYDLIGT! LYCKA TILL!!!
FRÅGA 1 Förmånerna i socialförsäkringssystemet kan utgå efter olika principer. En princip kan vara att garantera ett slags minimistandard, att ge ett grundskydd eller en grundtrygghet. Alla berättigade får t ex ett lika stort belopp oberoende av inkomstens storlek, eller så kan beloppet vara inkomst- eller behovsprövat. En annan princip är att ge ett inkomstrelaterat skydd. Försäkringstagaren ersätts då i proportion till inkomstbortfallets storlek. SVAR: a) Ge minst fyra exempel på förmåner enligt grundskyddsprincipen. b) Ge minst fyra exempel på förmåner enligt inkomstbortfallsprincipen (även kallad standardtrygghetsprincipen). c) Hur finansieras grundskyddet respektive det inkomstrelaterade skyddet? d) Hur skiljer sig de två typerna av stöd åt vad gäller de fördelningspolitiska effekterna? Motivera varför. e) Hur skiljer sig de två typerna av stöd åt vad avser påverkan på att förvärvsarbeta eller utöka förvärvsarbetstiden? Motivera varför.
FORTS.
FRÅGA 2 Den offentliga arbetsskadeförsäkringen gäller för dem som skadar sig i en olycka på sin arbetsplats eller på vägen till och från arbetet. Försäkringen gäller också för arbetssjukdomar, t ex om man får allergier efter kontakt med vissa ämnen eller ryggbesvär på grund av olämplig arbetsställning. Riskdifferentierade avgifter till den offentliga arbetsskadeförsäkringen förekommer på flera ställen i världen. I Sverige finansierades arbetsskadeförsäkringen med riskdifferentierade avgifter fram till slutet av 1960-talet. SVAR: a) Vilka kan fördelarna vara med en riskdifferentierad avgift i arbetsskadeförsäkringen? Motivera ditt svar. b) Det visar sig vara svårare att tillämpa riskdifferentierade avgifter vid försäkring mot arbetssjukdomar än mot arbetsskador. Förklara varför. c) På 1990-talet infördes sjuklön i stället för sjukförsäkring under ett inledande skede av en sjukperiod. Idag betalas sjuklön dag 2 - dag 14 i en sjukperiod. Vad vill staten uppnå med sjuklönen? Vilka tänkbara nackdelar har den? Glöm inte motivera svaret! d) Den av regeringen tillsatta Sjuk- och arbetsskadekommittén (SOU 1996:113) föreslog i ett betänkande 1996 att självrisken i arbetsskadeförsäkringen skulle vara lägre för den som drabbats av arbetsskada än för den som drabbats av arbetssjukdom. Vad skulle skälet till detta kunna vara (bortsett från att utgifterna för arbetssjukdomar skulle minska)?
FORTS.
FRÅGA 3 a) Politiken speglar olika mål med familjepolitiken. Socialpolitiken och skattepolitiken kan utformas så att de uppmuntrar till tvåförsörjarfamiljen (var och en ska försörja sig själv), alternativt enförsörjarfamiljen (den ena parten, oftast mannen, ska försörja familjen medan kvinnan tar hand om hemmet). Hur kan socialpolitik och skattepolitik utformas då det familjepolitiska målet är ett tvåförsörjarsamhälle? Ge exempel på olika åtgärder. Hur kan socialpolitik och skattepolitik utformas då det familjepolitiska målet är ett enförsörjarsamhälle? Ge exempel på olika åtgärder. b) I Sverige utgår barnbidragen med fasta belopp för varje barn oavsett föräldrarnas inkomst. Nära besläktat med barnbidrag är avdrag för barn vid beräkningen av inkomstskatten. Det systemet finns i bl a USA. Beskattade barnbidrag förekommer i vissa länder. Inkomstprövade bidrag har då och då föreslagits i den svenska debatten. Redogör för den fördelningspolitiska effekten av de fyra olika alternativen. SVAR:
FORTS.
FRÅGA 4 a) Den franska regeringen har stött på hårt motstånd i sina försök att reformera pensionssystemet. Den föreslår höjd pensionsålder för de grupper som kan gå i pension redan vid 50 53 års ålder och en längre intjänandetid. Vad är skälet till att de gamla villkoren nu omprövas? Löntagarna har ju avstått löner till sina pensioner? Och systemet har fungerat för tidigare generationer! Förklara vad det är i konstruktionen av pensionssystemet som inte längre tycks fungera. Var noga med att motivera ditt svar. b) Det nya svenska pensionssystemet knyter pensionsförmånerna tätt till inbetalningarna. Låga inkomster i livet ger låga pensioner. Men det finns vissa egenskaper i pensionssystemet som omfördelar inkomster från dem som har höga inkomster till dem som har låga inkomster och från män till kvinnor. Nämn minst tre sådana egenskaper och förklara på vilket sätt de är inkomstomfördelande. SVAR:
FORTS.
FRÅGA 5 Det finns inte bara socialförsäkringar utan även avtalsförsäkringar. a) Socialförsäkringarna omfattar alla. Vilka omfattas av avtalsförsäkringarna? b) På vilka områden finns avtalsförsäkringarna? c) Avtalsförsäkringarna är särskilt viktiga för dem som har höga inkomster. Förklara varför det är så. d) Enligt regeringens nyligen presenterade budget (hösten 2007) ska den offentliga sjukpenningen sänkas från 80 till 75 procent efter tolv månaders sjukskrivning. Det ska inte gå att fylla på sjukersättningen med någon form av annan försäkring. Vad är anledningen till att staten vill minska eller omöjliggöra kompletterande ersättningar? SVAR:
FORTS.
FRÅGA 6 SVAR: c) Socialpolitik finns i nästan alla länder, men socialpolitikens utformning skiljer sig åt mer eller mindre. För att beskriva olika typer av socialpolitik krävs att man schematiserar och bortser från en del avvikelser. Ett schema över socialpolitiska system kan göras på flera sätt. Ge exempel på en vanligt förekommande schematisk indelning, beskriv dess karakteristiska drag och ge exempel på länder som kan grupperas utifrån de olika sätten att utforma socialpolitiken. d) Det kan vara komplicerat att jämföra storleken på olika länders socialförsäkringsskydd. En vanlig jämförelse är dock att jämföra socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten. Men en sådan jämförelse är inte utan problem. Ge minst två exempel på när en sådan jämförelse kan vara missvisande.
FORTS.