Kursbok till deltagarna som går utbildningen. om forsakringar

Transkript

1 Kursbok till deltagarna som går utbildningen om forsakringar 1

2 2

3 innehåll 4 Facket försäkrar 6 Lagstadgade försäkringar 7 Avtals försäkringar 8 Medlems försäkringar 10 Ar bet slös 12 Sjuk 15 Arbet sskada 16 Pension 18 Dödsfall 19 Ef tersk ydd 21 Osäker eller tvärsäker? 3

4 facket försäkrar Fackföreningens styrka är att vi går samman och är många. Det är på det sättet löntagarna blir en kraft som kan vara med och bestämma villkoren för arbetet. Det fackliga medlemskapet gör därmed också att varje individ blir starkare. Det är denna styrka som vi i facket använder oss av, också när vi förhandlar fram bra försäkringar. En del försäkringar får vi alla som bor och arbetar i Sverige automatiskt del av, de kallas för lagstadgade försäkringar. De här försäkringarna ger oss ett grundläggande skydd. Dessutom har facket tagit fram kompletterande försäkringar. De är av två slag: avtalsförsäkringar och medlemsförsäkringar. Avtalsförsäkringarna omfattar alla som arbetar på arbetsplatser som har kollektivavtal och de gäller vare sig man är medlem i facket eller inte. När det gäller avtalsförsäkringarna har vi anställda i tidigare löneförhandlingar avstått löneutrymme för att få försäkringarna. Det är en del av kollektivavtalets värde. Medlemsförsäkringarna däremot är något ett viktigt komplement till samhällets skydd. som ingår i medlemskapet. Tack vare att så många valt att vara med i facket finns möjligheten att förhandla fram bra villkor för alla medlemmar. Vissa medlemsförsäkringar är obligatoriska, det vill säga gäller alla medan andra kan vara frivilliga, det vill säga du väljer att ansluta dig till försäkringen. Det är en del av medlemskapets värde. Avtalsförsäkringar och medlemsförsäkringar utgör ett viktigt komplement till samhällets skydd. Till sist finns individuella försäkringar. De väljer du efter eget tycke och smak utifrån vad du har för behov. 4

5 Individuell försäkring Medlemsförsäkring (kollektiv försäkring) Avtalsförsäkring (försäkring enligt avtal) Allmän försäkring (försäkring enligt lag) Försäkringspyramiden Grunden består av de lagstadgade försäkringarna. Eftersom de omfattar alla i Sverige blir kostnaden per försäkrad person liksom risken låg. Solidariteten blir däremot hög just eftersom alla är med. På nästa våning i pyramiden finner vi avtalsförsäkringarna. Även för dessa blir kostnaden och risken låg men solidariteten hög eftersom så många är med i försäkringen. När det gäller medlemsförsäkringarna, som ofta är frivilliga att teckna, ökar kostnaden liksom risken något eftersom antalet försäkringstagare är lägre. Medlemsförsäkringarna ger dock ändå bättre villkor än de individuella försäkringar som finns högst upp i pyramiden. Dem kan var och en välja att teckna men eftersom ett mindre antal personer är med blir risken liksom priset högst för dem. 5

6 6 anteckningar

7 anteckningar 7

8 LagsTaDgaDE försäkringar De viktigaste försäkringarna som gäller för alla är sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, föräldraförsäkringen, ålderspensionen, arbetsskadeförsäkringen och efterlevandepensionen. alla är med och bidrar. Dessa försäkringar finansieras genom att arbetsgivarna betalar in det som i dagligt tal brukar kallas sociala avgifter eller arbetsgivaravgifter. Man kan alltså säga att vi alla är med och bidrar eftersom vi avstår ett visst löneutrymme för att arbetsgivarna ska betala avgifterna. Att de här försäkringarna styrs av lagar hörs nästan på namnet lagstadgade försäk- ringar. Det betyder att beslut om försäkringarna fattas av riksdagen. De påverkas därmed av politikernas syn på vilka försäkringar som ska finnas och på hur villkoren i de olika försäkringarna ska se ut. Till exempel har vi på senare år sett försämrade villkor i såväl sjuk- som arbetslöshetsförsäkringen och det är en följd av politiska beslut. Det finns också en ideologisk skiljelinje mellan höger och vänster. De borgerliga partierna är ofta för fler individuella lösningar och tycker att var och en ska ta ett stort eget ansvar för sitt liv och därmed för sina försäkringar. Partierna på vänsterkanten tror istället på fördelarna med kollektiva lösningar och på nyttan av solidaritet. De försäkringar vi har idag har huvudsakligen tillkommit under perioder av socialdemokratiskt styre men de försämringar vi sett under senare år har till största delen skett under borgerliga regeringar. 8

9 AVTALS FÖrsÄkringar Det är förstås viktigt att grunden i pyramiden är stabil, annars riskerar hela systemet att falla ihop, och från fackligt håll kämpar vi ständigt för att bibehålla och utveckla goda villkor i de försäkringar vi bidrar till via skattsedeln. Idealet vore att alla är tillräckligt försäkrade genom dem men dit har vi en bra bit kvar. Därför erbjuder facket kompletterande avtalsförsäkringar. De omfattar alla som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal. Kollektivavtalen finns till för att komplettera den lagstiftning som rör villkor och förhållanden på arbetsplatserna (till exempel Lagen om anställningsskydd och Medbestämmandelagen). Tyvärr finns en del arbetsgivare som av ett eller annat skäl inte vill teckna kollektivavtal. Kanske gillar de inte kollektivavtalen av politiska skäl eller så tycker de att avtalen är för dyra. Det är förstås inte bra. Villkoren på avtalslösa arbetsplatser är sämre för de anställda. Om du inte har kollektivavtal betyder det faktiskt att du arbetar för lägre lön än en kompis med kollektivavtal. Bara till avtalspensionen som ingår i kollektivavtalet får din kompis inbetalningar på tusentals kronor varje år medan du får noll. Om din arbetsplats saknar kollektivavtal kontakta ditt fackförbund. Vilka försäkringar är det då som regleras i kollektivavtalet? Det kan se lite olika ut beroende på vilket avtalsområde din arbetsplats hör till. Vi brukar tala om Stat, Kommun och landsting. Kooperationen eller Privata arbetsgivare med mera. Försäkringarna kopplas till områden som sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet, pension och dödsfall. 9

10 10 anteckningar

11 anteckningar 11

12 MEDLEms FÖrsÄkringar Vilka medlemsförsäkringar som gäller dig och som just du kan teckna beror på vilket förbund du är med i men följande försäkringar finns hos många förbund: Hemförsäkring. Olycksfallsförsäkring Sjuk- och efterlevandeförsäkring. Barnförsäkring. Pensionsförsäkringar. Även om de här försäkringarna inte omfattar lika många människor som de som finansieras via skattsedeln och de vi har som en del av kollektivavtalen är de fortfarande mycket förmånliga för dig som medlem i facket. De blir nästan alltid billigare än om du skulle försäkra dig på egen hand och ofta är villkoren mer generösa. Till exempel slipper du vanligen lämna en hälsodeklaration när du tecknar en sjukförsäkring. Försäkringarna fortsätter också att gälla även om du blir sjuk eller arbetslös så länge du fortsätter vara med i facket förstås. De flesta av fackets medlemsförsäkringar administreras av försäkringsbolaget Folksam. Folksam har funnits i mer än 100 år och har sitt ursprung inom kooperationen. Bolaget startades för att försäkra medlemmarna om bränder skulle uppstå. Från och med år 1914 började Folksam också erbjuda livförsäkringar och sedan dess har utbudet vuxit. 12

13 Ännu idag ägs Folksam av medlemmarna genom organisationer och företag som till exempel KF, HSB, Riksbyggen, OKQ8, LO och TCO. Därmed har du De blir nästan alltid billigare än om du skulle försäkra dig på egen hand. genom ditt förbund och genom LO möjlighet att påverka vilka försäkringar som ska finnas och vilka villkor som ska gälla för dem. Att facket är med som ägare i Folksam betyder också att det finns en naturlig kontroll av att bolaget inte tar ut övervinster som skulle kunna medföra ökade kostnader för försäkringstagarna. 13

14 14 anteckningar

15 anteckningar 15

16 ARBETSLÖS Att bli arbetslös är verkligen inget konstigt eller ovanligt i dessa tider. Många har tidsbegränsade anställningar och måste söka nytt jobb stup i kvarten. Andra jobbar på arbetsplatser som drabbas av omorganisationer, nedskärningar eller outsourcing och upptäcker att det jobb som nyss kändes så tryggt inte längre finns. Oavsett anledningen till arbetslösheten kan den som drabbas få stöd från arbetslöshetsförsäkringen, det som vi till vardags kallar a-kassan. Tyvärr har ersättningen från a-kassan försämrats med tiden och många får inte ut så mycket pengar de skulle behöva. Samtidigt har de avgifter som var och en måste betala till a-kassan höjts vilket har gjort att en del inte längre tycker sig ha råd att vara med. Därför kämpar vi inom facket ständigt för att bevaka dina och alla andra medlemmars intressen när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. En försäkring som är bra för alla Arbetslöshetskassor har funnits i Sverige ända sedan 1600-talet. Då var det gesällerna som bildade a-kassor och när fackföreningarna startade på 1800-talet valde de att följa samma väg. Arbetslöshetsförsäkringen styrs idag av lagstiftning men den administreras av arbetslöshetskassorna, a-kassorna. Det finns för närvarande 31 arbetslöshetskassor och varje a-kassa försäkrar anställda inom sitt yrkes- eller verksamhetsområden. Att det finns en arbetslöshetsförsäkring är bra både för den som blir arbetslös och för samhället. Den som drabbas av arbetslöshet får en chans att klara försörjningen tills han eller hon kan hitta en ny anställning. Det betyder att även personer som är arbetslösa kan fortsätta att konsumera, köpa mat och annat som behövs, och därmed hålls samhällsekonomin under 16

17 armarna i dåliga tider. Men a-kassan är till nytta även för den som har turen att aldrig bli arbetslös. Genom att de som saknar arbete kan ha drägliga levnadsvillkor medan Arbetslöshetskassor har funnits i Sverige ända sedan talet. de söker nytt jobb minskar risken att de tvingas ta arbeten till allt för låga löner bara för att klara livhanken. Därmed blir det svårare för arbetsgivarna att dumpa lönerna och det är förstås bra för alla arbetare. A-kassan är alltså en viktig förutsättning för arbetstagare att klara av att hålla löftet de gett varandra ( Vi lovar och försäkrar ) Så funkar det Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. Grundförsäkringen gäller för alla som är minst 20 år gamla men inkomstbortfallsförsäkringen gäller bara om du är medlem i en a-kassa och om du har varit det i minst 12 månader. För att du ska kunna få några pengar alls måste du stå till arbetsmarknadens förfogande. Det betyder att du måste vara inskriven vid Arbetsförmedlingen och att du aktivt måste söka ett nytt arbete. Annat stöd vid arbetslöshet Om din arbetsplats har kollektivavtal kan du om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist också kanske få del av annat stöd och ersättning. Det stödet, som är kopplat till avtalsförsäkringar skiljer sig åt beroende på avtalsområde. Vill du veta mer om detta kan du vända dig till ditt fackförbund. 17

18 18 anteckningar

19 anteckningar 19

20 SJUK Det är få av oss förunnat att klara ett helt liv utan att bli sjuka någon gång. De flesta vaknar förr eller senare med ont i halsen, ryggvärk eller någon annan åkomma som visserligen inte är så allvarlig men som ändå gör det svårt att klara jobbet. Många drabbas dessutom av olyckor eller allvarligare sjukdomar som gör att arbetsförmågan blir nedsatt under lång tid eller i värsta fall för resten av livet. Och det svåra är att ingen kan veta vem som kommer att få cancer eller hjärtinfarkt eller råka ut för en trafikolycka därför är försäkringen ett smart sätt att skapa trygghet. Samtidigt finns det idag en hel del kritik mot sjukförsäkringen som sköts av Försäkringskassan, du har säkert läst om det i tidningen eller hört det i radio eller TV. Kritiken handlar om försämrade villkor och om att många sjuka har utförsäkrats. Deras rätt att få sjukpenning har tagits ifrån dem och de har tvingats anmäla sig hos arbetsförmedlingen trots att de egentligen är för sjuka för att kunna arbeta. Inom facket arbetar vi för en väl fungerande sjukförsäkring som gäller alla, som ger ersättningsnivåer som går att leva på och som ger även den som drabbas av sjukdom en möjlighet att leva ett värdigt liv. De första 14 dagarna som sjuk Om du har en anställning när du blir sjuk ska du alltid börja med att meddela din arbetsplats att du inte kan komma till jobbet. Den första sjukdagen får du ingen ersättning alls, det kallas karensdag. Därefter är arbetsgivaren skyldig att betala så kallad sjuklön under de därpå följande 13 dagarna av din sjukperiod. Om du har oturen att bli sjuk en längre period måste du från och med sjukdag 8 visa ett läkarintyg för din arbetsgivare för att 20

21 du ska ha rätt till sjuklön. I vissa fall har arbetsgivaren till och med rätt att kräva ett läkarintyg från den första sjukdagen och då måste du ordna ett sådant. Sjuklönen ska motsvara 80 % av den ordinarie lönen och det finns inget tak för hur hög den kan vara. Om du är arbetslös när du blir sjuk kan du ha rätt till sjukpenning från Försäkringskassan. Ett villkor som då måste vara uppfyllt är att du har en så kallad sjukpenninggrundande inkomst, SGI. SGI är det belopp som Försäkringskassan använder för att räkna ut vilken sjukpenning du ska ha. Sjuk en längre period Om du är sjuk mer än 14 dagar övertar Försäkringskassan ansvaret för att betala ut ekonomisk ersättning till dig, ersättningen kallas nu för sjukpenning. Om du har rätt till sjukpenning bestäms av Försäkringskassan. Sjukpenningens storlek sjunker, precis som arbetslöshetsersättningen, efter hand som tiden går. De första 364 dagarna ska sjukpenningen vara cirka 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten det kallas för normalnivån. Men också i sjukförsäkringen finns ett så kallat tak. Det betyder att du kan få ut cirka 80 % endast upp till en högsta månadslön på kronor. Tjänar du mer än så får du alltså ut en mindre andel av din ordinarie lön. Har du oturen att vara sjuk ännu längre sjunker ersättningsnivån till cirka 75 % Annat stöd vid sjukdom Om din arbetsplats har kollektivavtal kan du om du blir sjuk kanske kan få del av annat stöd och ersättning. Det stödet, som är kopplat till avtalsförsäkringar skiljer sig åt beroende på avtalsområde. Vill du veta mer om detta kan du vända dig till ditt fackförbund. 21

22 22 anteckningar

23 anteckningar 23

24 24

25 ARBETsskaDA Att bli sjuk eller att skada sig i en olycka är förstås alltid eländigt och trist men tänk om det dessutom sker på grund av jobbet? Tyvärr händer det oftare än vi skulle önska att arbetare i Sverige drabbas av något slags arbetsskada. Enligt Arbetsmiljöverkets statistik rapporterades cirka arbetsskador år 2010, varav cirka ett dödsfall per vecka. Det är verkligen ingen rolig siffra och vi i facket gör vad vi kan för att se till att alla arbetsplatser och arbetsuppgifter är så säkra som möjligt. För att den som ändå råkar ut för en skada eller sjukdom på grund av sitt arbete ska kunna ha en trygg försörjning finns den statliga arbetsskadeförsäkringen. Arbetsskadad så funkar det Arbetsskadeförsäkringen gäller för all fysisk eller psykisk ohälsa som du kan få till följd av ditt arbete. Också om du blir skadad på väg till eller från jobbet samt om du får någon smittsam sjukdom genom ditt arbete gäller försäkringen. Om du råkar ut för en olycka som har samband med arbetet eller om du blir sjuk och tror att det kan bero på jobbet ska du genast anmäla det till din arbetsgivare. Du, arbetsgivaren och skyddsombudet ska sedan anmäla det som hänt till Försäkringskassan på en särskild blankett. Annat stöd vid arbetsskada Du har en försäkring till och den är viktig! Facket har en kompletterande försäkring vid arbetsskada. Försäkringen heter lite olika beroende på avtalsområde. Vill du veta mer om detta kan du vända dig till ditt fackförbund. 25

26 26 anteckningar

27 anteckningar 27

28 PEnsion I dessa dagar läser vi allt oftare om människor som fyller 100 år och chansen finns att också du får leva lika länge. Eftersom den vanligaste pensioneringsåldern är 65 betyder det att din pension i så fall måste räcka i närmare 35 år, har du tänkt på det? Det svenska pensionssystemet består av olika delar men du som är ung berörs framför allt av det som kallas inkomst pension och premiepension. Den del av dina pensionspengar som går till inkomstpensionen redovisas som ett konto just för dig och betalas sedan skillnaden mellan att kunna resa till Borås eller Bahamas. ut när du går i pension. Delen som avsätts till premiepensionen har du däremot möjlighet att påverka själv genom att placera den i en eller flera fonder. Dessutom beror pensionens storlek på den genom- snittliga livslängden. Några garantier för hur mycket just du kan få finns det inte, bara prognoser som uppdateras årligen. Det allmänna pensionssystemet administreras av Pensionsmyndigheten, kontaktuppgifter till dem hittar du i slutet av det här materialet. Vill du ha en guldkant på tillvaron? Om du har turen att få bli en pigg pensionär vill du säkert fortsätta göra roliga saker. Exakt vad det kan vara är förstås individuellt men faktum är att det mesta som är kul kostar pengar. Då kan fackets avtalspension vara det som gör skillnaden mellan att kunna resa till Borås eller Bahamas eller mellan att köra elmoped eller Harley Davidson. 28

29 Avtalspensioner gäller för alla som arbetar hos arbetsgivare som har kollektivavtal. Den fungerar så att arbetsgivaren betalar in pensionspengar på ett pensionskonto, hur mycket som sätts in beräknas genom en procentandel av din lön. Annat stöd vid pensionering Om din arbetsplats har kollektivavtal kan det finnas försäkring som påverkar din kommande pension. Det stödet, som är kopplat till avtalsförsäkringar skiljer sig åt beroende på avtalsområde. Vill du veta mer om detta kan du vända dig till ditt fackförbund 29

30 30 anteckningar

31 anteckningar 31

32 DÖDsfaLL Döden är inget vi gärna pratar om eller tänker på till vardags men förr eller senare kommer den till oss alla, det vet vi säkert. För dem som blir kvar, familj och vänner, betyder det förstås en stor förlust att förlora någon man håller av. Vill det sig illa kan en nära anhörigs bortgång också innebära ekonomiska påfrestningar som är svåra att klara för de efterlevande. Därför har facket tecknat en kompletterande försäkring, den kallas för efterlevandeskydd. För den som blir kvar Inom det lagstadgade försäkringssystemet finns viss hjälp att få för den som drabbas av en nära anhörigs dödsfall. Den består av en så kallad omställningspension samt av barnpension och i vissa fall änkepension. Tanken med omställningspensionen är att ge den som blir kvar möjlighet att anpassa ekonomi, bostad och arbetsförhållanden till den nya livssituationen. För att få omställningspension ska man vara make/maka eller har ingått registrerat partnerskap med den som har avlidit. Omställningspensionen betalas ut i 12 månader. Barnpensionen betalas ut till barn som förlorar någon eller båda av sina föräldrar och utbetalning sker tills barnet blir 18 år. Änkepensionen avskaffades egentligen redan år 1990 men med hjälp av övergångsbestämmelser betalas sådan pension fortfarande ut. Annat stöd vid dödsfall Om din arbetsplats har kollektivavtal kan du och dina anhöriga få del av andra stöd och ersättningar. Det stödet, som är kopplat till avtalsförsäkringar skiljer sig åt beroende på avtalsområde. Vill du veta mer om detta kan du vända dig till ditt fackförbund. 32

33 EFTERSKYDD Det kan finnas något som kallas efterskydd om du av någon anledning blir uppsagd. Om det finns ett efterskydd eller inte gällande vissa av dina avtalsförsäkringar kan ditt fackförbund, svara på. 33

34 34 anteckningar

35 anteckningar 35

36 osäker ELLEr TVÄrsÄkEr? När det gäller ditt försäkringsskydd kan du aldrig bli för säker. Det är smart att veta vilka rättigheter och möjligheter du har om det värsta skulle hända och något drabbar dig eller din familj. Därför gör vi vad vi kan för att sprida kunskap om de försäkringar som finns och om hur de fungerar. Information hittar du i olika skriftliga material och förstås på webben men ibland kan det vara bra att få prata med någon som vet vad som gäller. De flesta LO-förbund har speciella förtroendevalda som är duktiga på försäkringsfrågor. I vissa förbund kallas de försäkringsrådgivare och i vissa försäkringsinformatörer. Om du är intresserad av att få veta mer om just dina försäkringar kan du Om du är intresserad av att få veta mer om just dina försäkringar kan du kontakta ditt förbund. kontakta ditt förbund. 36

37 anteckningar 37

38 VILL DU VETA MER? Mer information om viktiga försäkringar kan du få från ditt förbund eller av försäkringsrådgivaren/försäkringsinformatören på din arbetsplats. Mer information går även att hitta här: Det går förstås också bra att ringa: LO AFA Försäkringar Fora Folksam Försäkringskassan

39 39

40 40 FORM OCH PRODUKTION: ETC FOTO: LARS FORSSTEDT TRYCK: LO-TRYCKERIET, STOCKHOLM 2011 ISBN: