EXAMENSARBETE Energiutredning och energibesparande åtgärder i näringsfastighet Pet-food, Norrfjärden Jimmy Nordahl 2014 Högskoleingenjörsexamen Energiteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för teknikvetenskap och matematik
Förord Jag skulle vilja tacka personalen på Piteå näringsfastigheter (PNF) och då främst Bo Granberg och Kurt Nilsson. Tack för alla gånger ni ställt upp med tid, engagemang och kunskap. Vill även tacka Anders Sundqvist, Henry Olofsson och Tore Degerfalk, PNF, för ert intresse och tekniska kunnande. Vill skicka ett stort tack till Maria Lundberg och Marcus Bergström, Pet-food samt Olov Karlsson, LTU, för er hjälpsamhet och stora tålamod. i
Sammanfattning Mänskligheten står inför den stora utmaningen att stabilisera mängden växthusgaser i atmosfären. För att samhället ska klara av omställningen till ett miljövänligt och hållbart samhälle behöver man vidta stora energibesparande åtgärder. Ingen samhällssektor lämnas oberörd. I den här rapporten undersöks hur elförbrukningen på ett medelstort företag, Pet-food i Norrfjärden, Piteå kommun, kan minskas. Resultatet baseras på en genomgång av relationshandlingar, tekniska dokument, intervjuer och mätningar på plats på företaget. Jag har identifierat de största elförbrukarna samt gett förslag till förbättringar i det kontinuerliga rutinarbetet. Dessutom har jag tagit fram två energibesparande åtgärdspaket för belysning och ytterligare jämförelser för värmekablar. Med dessa visar jag hur verksamheten kan minska elförbrukningen med sammanlagt ca 118 000 kwh per år. Stora mängder energi kan sparas t.ex. genom att byta befintlig belysning till modernare teknik och bygga bort behovet av markvärmekablar. Nyckelord: Energibesparing, behovsstyrning, driftoptimering, dagsljusinlänkning, markvärmekablar. ii
Abstract Mankind is facing a huge challenge to stabilize the amount of greenhouse gases in the atmosphere. Large measures are needed for society to be able to cope with the transition to achieve a sustainable society. This report examines how the electricity consumption can be reduced of a medium sized company, Pet-food in Norrfjärden, Piteå. Examination of built documentation, technical documentation, interviews and onsite measurement lay the foundation for the achieved results. The company s largest electricity consumers are identified as well as opportunities for improvement in the continuous routine work for energy saving. Measures for saving energy in the warehouse lighting and operational optimization for the heating cables are investigated and shows how the business can reduce its electricity consumption by about 118 000 kwh per year. Large amounts of energy can be saved by changing existing lighting to more energy effective lighting and by eliminating the need for ground heating cables. Keywords: Energy saving, demand control, performance optimization, daylight insolation, ground heating cable. iii
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte och frågeställning... 1 1.3 Målsättning... 1 1.4 Avgränsningar... 1 1.5 Tidigare arbete... 2 2. Teori... 3 2.1 Klimatarbete och energianvändning... 3 2.2 Energibesparingar... 4 2.2.1 Driftoptimering... 4 2.2.2 Belysning... 4 2.2.2.1 Närvarostyrning... 6 2.2.2.2 Dagsljusinlänkning... 6 2.3 Ägandestruktur... 7 2.3.1 Piteå Näringsfastigheter AB... 7 2.3.2 Norrfab i Piteå AB... 7 2.3.3 Pet-food Fodertjänst i Piteå AB... 8 2.4 Fastigheten och verksamheten... 8 2.4.1 Uppvärmning... 10 2.4.2 Elförbrukning... 10 2.4.3 Ventilation... 11 2.4.4 Belysning... 12 2.4.5 Värmekablar... 13 2.4.6 Klimatskal... 13 2.4.7 Tidigare åtgärder... 14 2.4.8 Påtalade problem... 14 3. Metod... 15 3.1 Tillvägagångsätt för energiberäkningar... 15 3.1.1 Temperaturberoende... 15 3.1.1.1 Inställning av aktivt temperaturområde... 16 iv
3.1.1.2 Varaktighetsdiagram... 16 3.1.2 Ljusberoende... 17 3.1.3 Ingenjörsmässiga uppskattningar... 19 3.2 Drifttider... 19 3.2.1 Värmekablar... 19 3.2.2 Truckladdning... 20 3.3 Mätningar... 20 3.3.1 Elmätning... 20 3.3.2 IR-mätning... 21 3.4 Åtgärdsförslag... 21 3.3 Metodkritik... 21 3.3.1 Beloks Totalmetodik... 22 4 Resultat... 24 4.1 Utredning av elförbrukningen för 2013... 24 4.1.1 Elförbrukning... 24 4.1.2 Elmätningar... 26 4.1.2.2 Elmätning av TA1/FA1... 27 4.1.2.3 Elmätning av TA2/FA2 och TA3/FA3... 27 4.1.2.4 Elförbrukning för kontorselektronik... 28 4.1.3 Belysning... 29 4.1.3.1 Lagerbelysning... 29 4.1.3.2 Kontorsbelysning... 29 4.1.3.3 Utebelysning... 30 4.1.4 Vinterdrift... 30 4.1.4.1 Värmekablar... 30 4.1.4.1.1 Markvärme... 30 4.1.4.1.2 Värmekablar i stuprör, hängrännor och brunnar... 32 4.1.4.2 Motorvärmare... 33 4.2 Energibesparing med åtgärdsförslag... 34 4.2.1 Värmekabel... 34 4.2.1.1 Driftopitmering... 34 v
4.2.1.2 Optimering och åtgärder för markvärmekablar vid Lastkaj 2... 35 4.2.2 Belysning... 36 4.2.2.1 Elförbrukning med åtgärdspaket 1... 37 4.2.2.2 Åtgärdspaket 2, ljusinlänkning och konstantljusreglering... 38 4.2.3 Lokalvandring och diskussion kring generella åtgärdsförslag... 41 4.2.3.1 Klimatskalet... 41 4.2.3.2 Ventilation... 44 4.2.3.3 Belysning... 44 4.2.3.4 Värmekablar... 44 4.2.3.7 Uppvärmning av fastigheten... 45 6. Diskussion och slutsats... 46 6.1 Värmekablar... 46 6.2 Belysning... 47 7. Referenser... 49 8. Bilagor... 53 8.1 Varaktighet för olika temperaturer... 53 8.2 Soldata för Piteå 2014... 54 8.3 Förbrukningsutredning, beräkning av förbrukning hos ventilation... 56 8.4 Förbrukningsutredning, beräkning av förbrukning hos kontorselektronik... 58 8.5 Förbrukningsutredning, beräkning av förbrukning hos belysning... 59 8.6 Energiutredning, beräkning av förbrukning för vinterdrift... 61 8.7 Beräkningar för åtgärdsförslag, förbrukning av värmekablar... 62 8.8 Beräkningar för åtgärdsförslag, förbrukning av belysning... 64 vi
1. Inledning 1.1 Bakgrund För att världen ska ha en chans att lösa problemet med de pågående klimatförändringarna behöver stora åtgärder genomföras. Sverige har satt upp målsättningen att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2050 (Naturvårdsverket, u.å.). Med andra ord ska Sverige som helhet inte släppa ut mer växthusgaser än vad landets ekosystem kan absorbera. Målsättningen ställer krav på alla delar av samhället att minska sina utsläpp av växthusgaser och minska sin energianvändning. En rad styrmedel har införts för att hjälpa företag med att sänka sin energianvändning. Bland annat delar Energimyndigheten ut bidrag och stöd till både företag (Energimyndigheten, u.å. d) och kommuner (Energimyndigheten, u.å. a) som vill få hjälp med att sänka sin energianvändning, Med andra ord ligger det i tiden för företag och kommuner att vara medvetna om sin energianvändning. Genom att se över sin energiförbrukning kan företag öka sin konkurrenskraft gentemot sina konkurrenter eftersom att varje slösad kilowattimme (kwh) är i slutändan bortkastade pengar. 1.2 Syfte och frågeställning Rapporten har som syfte att ge en tydligare bild av energiförbrukningen för näringsidkaren Pet-food i Norrfjärden, Piteå kommun. Arbetet ska även leda fram till förslag på energibesparande åtgärder. Fokus har lagts på att ta fram åtgärdsförslag som inte är ekonomiskt kostsamma, men ändå energibesparande och som därmed borde utföras så snart det är möjligt. 1.3 Målsättning Målsättningen med arbetet var att ta fram energibesparande åtgärder för lokalen och verksamheten. Ursprungligen var målet med rapporten att ta fram ett paket med energibesparande åtgärder inom ramen för Beloks Totalmetodik, (Belok, u.å.). Tanken var att använda metodiken för Pet-food i Norrfjärden, Piteå kommun, men då behövdes först en förbrukningsutredning av verksamheten utföras. Efter en tid frångicks Totalmetodiken eftersom det ansågs bli ett för omfattande arbete inom ramen för examensarbetet. Eftersom att det saknades information om såväl historisk som nuvarande energiförbrukning fokuserades istället arbetet på att identifiera de stora elförbrukarna i verksamheten och ta fram åtgärdsförslag till dessa. 1.4 Avgränsningar Energiutredningen avgränsades till att enbart omfatta elförbrukningen då det ansågs finnas ett stort behov av att få en klarare bild av dagens förbrukning. Dittills fanns endast månadsvis totalförbrukning av elektricitet och detaljerad information om elförbrukningen saknades. Vid framtagning av olika åtgärdsförslag har ingen djupare ekonomisk kalkyl utförts för att undersöka lönsamheten hos åtgärden. I rapporten har istället energibesparingen för åtgärden varit i fokus. Målsättningen har varit att med små och enkla medel minska energibehovet i 1
verksamheten. Åtgärderna som tas upp här borde i ringa utsträckning påverka lönsamheten hos större framtida åtgärder. Vid rundvandring i lokalerna har flertalet åtgärdsförslag identifierats som rör generella åtgärder för att minska energiåtgången. Beräkningar för att visa energisvinnet för dessa generella åtgärder har inte gjorts. Detta eftersom att arbetet då hade blivit alltför omfattande. Istället har problemet dokumenterats med infraröd kamera och i rapporten visas bilder från dessa i samband med åtgärdsförslag. 1.5 Tidigare arbete Det har tidigare inte genomförts någon omfattande energiutredning av fastigheten. Under litteraturstudien hittades inga tidigare studier av lagerverksamheter som kunde användas i arbetet. Däremot användes Beloks Totalmetodik som utgångspunkt för utredningsarbetet. I verksamheten har det inte heller förekommit något dokumenterat kontinuerligt arbete för att hålla nere energiförbrukningen. Exempel på kontinuerligt arbete som påverkar elförbrukningen som tidigare utförts rör främst byte av filter i ventilationsaggregaten och att släcka belysning vid arbetsdagens slut. 2
2. Teori 2.1 Klimatarbete och energianvändning En av de största utmaningarna, för att inte säga den största utmaningen som världen står inför i dagsläget, är att stabilisera den av människan skapade klimatförändringen. FNs klimatpanel IPCC har uppskattat scenarion där en höjning av den globala medeltemperaturen inte får stiga med mer än +2 ºC jämfört med förindustriell tid. Detta för att undvika en skenande temperatur-ökning med katastrofala försämringar av det globala klimatsystemet och starkt förändrade vädermönster (IEA, 2012). Kyotoprotokollet som de flesta av världens länder skrivit under använder sig av detta scenario som en ledstjärna för det internationella klimatarbetet. Kyotoprotokollets målsättning var att sänka världens utsläpp av växthusgaser med sammanlagt 5,2 % under perioden 2008-2012 jämfört med referensåret 1990, (NE, u.å.). Detta mål uppnåddes, men arbetet måste gå vidare då världens utsläpp av växthusgaser måste sänkas med omkring 50 % jämfört med referensåret 1990 (IEA, 2012). Detta för att stabilisera mängden växthusgaser (främst koldioxid, CO2, och metan, CH4) i atmosfären som är klimatkonventionens huvudmål. Efter att Kyotoprotokollets projekttid löpt ut 2012 och nya bindande miljömål fortfarande diskuteras har EU på egen hand åtagit sig nya miljömål med ytterligare sänkningar av växthusgasutsläpp. I linje med EU:s miljöarbete antog Sverige 2005 16 nationella miljömål som beskrivs i Begränsad klimatpåverkan. I Begränsad klimatpåverkan preciseras målsättningen för koncentrationen av växthusgaser enligt Naturvårdsverket (u.å) som: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram underlag till en färdplan för ett Sverige som helhet inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2050 (Naturvårdsverket, u.å.). Energisektorn är den enskilt största källan till utsläpp av koldioxid. Energisektorn är också den näst största källan till utsläpp av CH4. Den energiproducerande sektorn stod 2013 för över 40 % av världens totala utsläpp av växthusgaser (Foster & Bedrosyan, 2014). Energisektorn omfattas energi som används till att producera värme och elektricitet. I rapporten Understanding CO2 emissions from the global energy sector visar författarna att kolanvändning 2010 stod för omkring 40 % av energisektorns energiproduktion, men samtidigt stod kol för 70 % av sektorns utsläpp av CO2. Trots detta har den globala utsläppsfaktorn i gco2e/kwh (gram koldioxid ekvivalent per kilowattimme) varit konstant de senaste decennierna samtidigt som mängden producerad energi stadigt ökat (Foster & Bedrosyan, 2014). Med andra ord har inte energiproduktionen blivit renare men behovet av nya energikällor stadigt ökat. Världens användning av fossila bränslen i energisektorn är således helt central i arbetet för att stabilisera växthusgaserna i atmosfären. 3
2.2 Energibesparingar För att nå det nationella huvudmålet har olika delmål stakats upp. Bl.a. ska Sverige till år 2020 ha minskat sin energianvändning genom energieffektivisering med 20 % jämfört med 2008. För att klara av detta måste energianvändningen i bygg- och fastighetssektorn minskas med 30 TWh till år 2020 och med 75 TWh till 2050 (Energimyndigheten, u.å. a). Enligt Energimyndigheten motsvarar besparingen till år 2020 lika mycket energi som 60 000 normalstora flerbostadshus använder. Som en del i Piteå kommuns miljöarbete var kommunen en av 25 kommuner i Sverige att år 2009 underteckna det internationella Borgmästaravtalet, Energimyndigheten (u.å. c). Avtalet innebär att kommunen frivilligt förbinder sig att göra extra insatser för att öka energieffektivisering och minska koldioxidutsläpp för att nå längre än kraven på en 20 % minskning fram till 2020 som definieras i EU:s klimatmål. Ett initiativ i linje med detta arbete är energisparprojektet Självklart som ska leda till att Piteå kommun minskar energianvändning i kommunens fastigheter med 30 procent fram till 2020 (Piteå kommun, u.å.). 2.2.1 Driftoptimering Enligt Energimyndigheten kan i princip allt i en fastighet som förbrukar energi driftoptimeras. Driftoptimeringen handlar om att låta utrustning vara igång endast då det finns behov för den i verksamheten. Alla fastigheter har behov av värme- och ventilationssystem. Dessa kan med fördel regleras för minimal drift då fastigheten är obemannad under kvällar och helger. Ljusinsläpp eller ljusavskärmning kan spara behovet av uppvärmning respektive kylning. En medveten personalstyrka kan enkelt spara energi genom att stänga dörrar vintertid, släcka lampor och minska användningen av varmvatten (Energimyndigheten, u.å. b). 2.2.2 Belysning Under det senaste decenniet har det skett en kraftfull teknisk utveckling av belysning, vilket bl.a. uppmärksammats i utdelningen av Nobelpriset i fysik 2014 som tilldelades Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura för deras upptäckter av den energisnåla blå ljusdioden (LED) (Nobelprize, u.å.). Genom att EU börjat ställa lagkrav på belysning har energianvändningen hos belysningen minskat. Sedan 1 september 2009 har matta glödlampor varit förbjudna på den europeiska marknaden och klara glödlampor har succesivt förbjudits fram till 1 september 2012 då glödlampor märkta med 40 W och lägre har förbjudits (Europeiska kommissionen, u.å.). Enligt Energi Effektiviserings Företagen (EEF, u.å.) kan elanvändningen för belysning i småoch medelstora industrier minskas med 60 % med hjälp av modern teknik och genomtänkt planering. Detta kan ge en positiv effekt på såväl energikostnaden som arbetsmiljö. En hög elförbrukning och dålig belysning ger goda skäl till att se över den befintliga belysningen anser EEF. En belysningsanläggning kan även behöva ses över om den kan anses som föråldrad, enligt EEF (u.å.) kan detta vara fallet med belysning där: Den installerade effekten är hög. Anläggningen är mer än 10 år gammal. Armaturerna saknar högfrekvensdrift. Armaturerna saknar reflektorer. 4
Med behovsstyrd drifttid kan också belysningens energianvändning minskas mycket eftersom brinntiden minskas hos belysning i lokaler som stundvis är obemannade. Det är även viktigt att se över belysningens funktion i lokalen, dess placering och skick (Energimyndigheten, u.å. b). Behovet för en viss belysning styrs av vad belysningen ska användas till. Punktbelysning till en arbetsplats eller allmänbelysning i en korridor till exempel. Konventionell belysning producerar en stor mängd värme samtidigt som ljuset alstras. Med måttet ljusflöde beskrivs hur mycket ljus som skickas ut i en viss riktning, ljusflöde mäts med enheten lumen (lm). Ljusutbyte (lm/w) kan användas för att jämföra hur effektivt olika typer av belysning producerar ljus (Figur 1). Figur 1: Ljusutbyte för olika typer av belysning och effekter. Källa: örebroregionen (u.å). Som ovanstående figur visar har T5-lysrör ett högre ljusutbyte än T8-lysrör, figur 1 visar även att högtrycknatriumlampor har en högre grad av ljusutbyte än kvicksilverlampor. Därmed lämpar sig T5-lysrör och högtrycksnatriumlampor bättre för att minska energianvändningen. Enligt Belysningsbranschens broschyr En ljusare framtid finns det stora möjligheter att minska energianvändningen genom att byta gammal belysning med T8-armaturer till nyare effektivare T5-lysrören. Sparpotentialen är så stor som 82 % om man jämför T8-armatuerer med konventionella driftdon och moderna T5-armaturer med dimfunktion, dagsljusavkänning och närvarostyrning. Trots den stora sparmöjligheten använder majoriteten av kontor, skolor och vårdlokaler i Sverige de gamla systemen med T8-lysrör (Belysningsbranschen, 2013). I broschyren beskrivs kostnaden sett utifrån ett livslångt kostnadsperspektiv (sk. LCC), då står elförbrukningen för omkring 70 % och investeringen för bara 10 % av kostnaden. Den moderna T5-tekniken har funnits på den svenska marknaden sedan 1995 och har jämfört med T8 förbättrats med ny optik som reflekterar mer ljus. T5 är dessutom mer effektiva och ger ett större ljusutbyte, vilket i sin tur gör att man behöver färre armaturer per rum. I En ljusare framtid går även att läsa att T5-lysrören har även en länge livslängd och innehåller betydligt mindre mängd kvicksilver. 5
2.2.2.1 Närvarostyrning Belysning i olika områden kan med fördel delas in i olika sektioner och regleras med närvarostyrning. Stora anläggningar med mycket belysning kan då spara stora mängder energi genom att reglera ljusstyrkan med så kallad dimning av oanvända utrymmen. För att inte förkorta livslängden hos armaturen släcks inte belysningen helt och hållet. Istället reduceras ljusflödes till omkring 10 % av det som genereras vid fulleffekt. För att kunna dimma belysningen måste armaturen vara utrustad med högfrekvensdon (HF-don) (Energimyndigheten, u.å. b). Genom att minska ljusflödet till 10 % kan energibesparingen uppgå till omkring 80 % (Figur 2). Figur 2: Ungefärlig energibesparing vid dimning av HF-don. Källa: Ljuskultur (2012). Belysningsbehovet i ett visst område av arbetsplatsen styrs inte bara av hur mycket området används utan också vad det används till. Vid mer synkrävande arbetsuppgifter som kontorsplatser behövs bättre belysning. Andra områden som exempelvis korridorer har inte ett lika stort behov av belysning. 2.2.2.2 Dagsljusinlänkning Enligt energimyndigheten kan dagsljusinlänkning minska energibehovet samtidigt som det höjer komforten i lokalen. Med dagsljusinlänkning försöker man som namnet antyder länka in naturligt ljus i byggnaden för att minska behovet av det artificiella ljus som belysningen står för. Når mycket ljus in i lokalen genom vägg- eller takfönster kan armaturerna regleras med ett s.k. konstantljussystem. Med ett konstantljussystem regleras ljusflödet från belysningen efter hur mycket dagsljus som når lokalen. Resultatet blir ett jämnt ljusflöde med hög komfort (Energimyndigheten, u.å. b). Stora lokaler som inte kan få in tillräckligt naturligt ljus genom väggplacerade fönster har möjlighet att istället länka in dagsljus genom takfönster. Detta kan t.ex. göras med fasta konstruktioner med kupolfönster, t.v. i figur 3, eller kombineras med öppningsbar karm för brandventilation eller daglig ventilation som kan ses t.h. i figur 3. Öppningsbar karm kan användas som rökgasventilering eller då det finns behov för daglig ventilation. 6
Figur 3: Dagsljusinlänkning med takljus, t.v. fast monterade akrylkupoler (klar), t.h. brandventilator med ett lock av polycarbonat (opac). Källa: Lufta (u.å.). Enligt tillverkaren har U-värdet 1,5 W/m 2 K för ett takljus på isolerad sarg med öppningsbar, (Lufta, u.å.). Detta kan jämföras med ett U-värde i intervallet 1,5-1,7 som gäller för ett nytt tvåglasfönster med ett lågemissionsskikt och luft mellan rutorna (Annika Ekstrand-Tobin & Agneta Olsson-Jonsson, u.å.). 2.3 Ägandestruktur 2.3.1 Piteå Näringsfastigheter AB Piteå Näringsfastighet är ett helägt kommunalt bolag. Enligt årsredovisningen från Piteå kommun gällande Piteå Näringsfastigheter AB hade bolaget 2013 en nettoomsättning på 114 388 000 SEK. Det går även att läsa verksamhetens art och inriktning (2014a); Piteå Näringsfastigheter har som uppgift att främja arbetsmarknaden i kommunen, verka för ett livskraftigt näringsliv, äga och förvalta fastigheter för industri-, kontors-, affärs- och utbildning samt offentlig verksamhet på ett lönsamt sätt och inom ramen för bolagets resurser, i vissa fall ta större risker än våra konkurrenter. Bolaget har verkat sedan 1964 och har idag 12 anställda. PNF står som ägare och förvaltare av 40 fastigheter med en yta på total 181 000 m 2. Uthyrning av lokaler sker till ett stort antal företag inom en rad olika näringar, (PNF, u.å.). 2.3.2 Norrfab i Piteå AB Fastigheten som undersöks i denna rapport ägs till 100 % av Norrfab AB som i sin tur ägs till 70 % av Piteå Näringsfastigheter och till 30 % Pet-food Fodertjänst i Piteå AB. Norrfab AB hade enligt årsredovisningen 2014 en nettoomsättning på 4 795 000 SEK (Piteå kommun, 2014b). Det delade ägandet gör att kostnader som rör fastigheten belastar bolaget Norrfab AB medan kostnader som kopplas till verksamheten betalas av Pet-food. 7
2.3.3 Pet-food Fodertjänst i Piteå AB Pet-food Fodertjänst i Piteå AB är ett privatägt aktiebolag och fullsortimentsgrossist för husdjur. Med det menas att företaget importerar, distribuerar och marknadsför olika foder och produkter för en mängd husdjur, däribland häst, hund, katt, fågel och fisk. Företaget är ett familjeföretag som startades 1981. Verksamhetens huvudsakliga försäljningsmarknader är idag Sverige och Norge, men företaget verkar i hela Norden, Pet-food (u.å.). Företaget har enligt lagerchef Marcus Bergström 22 anställda, varav 8 på lager och 14 på kontor. Omsättningen för 2013 uppgick till 92 448 000 SEK, Allabolag (u.å). 2.4 Fastigheten och verksamheten Pet-food nyttjar idag 100 % av ytorna i fastigheten och har brukat lokalerna ända sedan de första lokalerna byggdes 1991; en lagerdel på 390 m 2 och en kontorsdel på 118 m 2. Sedan dess har utbyggnader skett; 1999, 2002, 2005 och 2008. Se figur 4 nedan för omfattningen av de olika utbyggnaderna. Figur 4: Färgkodad ritning med tid för utbyggnader och deras utbredning, lager omsluts av blå linje, kontor omsluts av röd linje. Källa: PNF (2008a). Idag har lagerdelen vuxit till ca 6488 m 2 och kontorsdelen är idag ca 884 m 2. Lagret omsluts av en blå linje och kontorsdelen omsluts av den röda linjen. Ytor som faller utanför de röda och blå linjerna är lastkajer. Eftersom att fastigheten har byggts ut i flera etapper finns ingen etablerad namngivning av de olika lagerdelarna. Lagerpersonalen benämner de tre äldsta hallarna som Hall 1-3. För att enkelt kunna hänvisa till fastighetens olika delar har denna namngivning vidareutvecklats av författaren för övriga ytor (Figur 5). 8
Figur 5: Färgkodad ritning med författarens namngivning av fastighetens ytor. Källa: PNF (2008a). De olika områdena omfattar generellt inte så många rum förutom kontoret som inrymmer en rad olika kontor, matsal, konferensrum, utbildningssal osv. Då kontoret inte står för en omfattande del av verksamheten har dess ytor slagits samman till en. För tydligare beskrivning se tabell 1. Tabell 1: Gränsdragning från figur 5 omfattar utrymmen på ritning med ritningsbetekningar. Källa PNF (2008a). Namn Omfattar utrymmen på Namn Omfattar utrymmen på ritning ritning Hall 1 1030. Pallförsäljning Hall 4 1046. Lager 1030a. Servicerum Hall 5 1044. Lager tillbyggnad 1031. Städ 1044a/b. WC 1032. Elcentral Hall 6 1048. Embalage Hall 2 1033. Lager 2004. Fläktrum 1034. Omkl. Herr Truck 1049 Truckrum 1035. WC/D Inplastning 1044. Lager 1036. Omkl. Dam Kontor Flertal kontor, konf., matsal, osv. 1036a. WC/D Lastkaj 1 1040. Lastkaj 2002. Entresolplan 1041. Bef. Inlastning Hall 3 1045. Lager 1042. Bef. Inlastning 2001. Entresolplan 1043. Ny Inlastning 1045a. Kontor Lastkaj 2 1047. Lastbrygga 9
2.4.1 Uppvärmning Hela byggnaden värms idag upp av golvvärme genom ett antal shuntgrupper. Uppvärmningen kommer enbart från fjärrvärme med en totalårsförbrukningen 2013 av fjärrvärme på 258,2 MWh med ett totalflöde på 5 769 m 3 (PiteEnergi, 2014). Uppvärmningen av fastigheten visas figur 6. Det bör noteras att värdena från PiteEnergi inte är normalårskorrigerade, vilket betyder att ingen hänsyn tagits till temperaturvariationer mellan åren. Figur 6: Fjärrvärmeförbrukning i MWh under åren 2012-2013: Källa PiteEnergi (2014). I fastighetens undercentral sitter en fjärrvärmecentral som levererar hela värmebehovet för varmvatten och uppvärmning. Värmeväxlaren som används är tillverkad 2005 och installerades i bygganden 2012 enligt drifttekniker Bo Granberg på PNF. Då den primära verksamheten i lokalerna är lagerhållning av djurfoder kan temperaturen i lagret hållas relativt låg. Det är idag inställt på +17 ºC. Arbetsmiljöverket ställer krav och ger råd om bland annat innetemperatur på kontor där temperaturen bör regleras efter ansträngningsgraden för arbetet. I kontorslokaler bör riktvärden för den operativa (upplevda) temperaturen ligga på 22 ºC ± 2 ºC (Eklund, 2006). Uppvärmningen av kontorslokaler på Petfood ligger idag på +20 ºC, enligt Bo Granberg på PNF. 2.4.2 Elförbrukning Totalårsförbrukningen 2013 av elektricitet var 594,8 MWh för Pet-food, med en fördelning under året enligt figur 7. Det bör noteras att den stora skillnaden i förbrukning för våren 2013 och våren 2014 beror på driftoptimering av markvärme vid Lastkaj 2, se figur 5 i avsnitt 2.4. Elförbrukningen för vinterhalvåret är markant större än förbrukning under sommaren. Detta beror på att under vintern krävs stora elförbrukare som motorvärmare och värmekablar. Allmänt har verksamheten en basförbrukning på ca 30 MWh/månad. 10
Figur 7: Pet-foods elanvändning per månad under perioden januari 2013 till juni 2014. Källa: PiteEnergi (2014) Lagerhållningen av foder och djurprodukter kräver inga stora elförbrukande maskiner och inga kylrum eller andra energikrävande utrymmen är nödvändiga. Elförbrukande maskiner på lagret är främst truckar, i dagsläget används låglyftande åktruckar och motviktstruckar för in- och utlastning av lagervaror. Övriga elförbrukande maskiner som används på lagret är två stycken apparater för inplastning av lastpallar med produkter. På lagret finns även ett kontor, fem stycken lagerdatorer med diverse utrustning, exempelvis etikettskrivare. 2.4.3 Ventilation De fem befintliga ventilationsaggregaten är alla av typen till- och frånluftsaggregat, se tabell 1 för beskrivning. Eftersom verksamheten byggts ut i flera omgångar har ventilationen byggts på med ett nytt aggregat då ventilationsbehovet ökat. Tabell 2: Typ av ventilationsaggregat enligt apparatkort samt relevant information. Drifteffekt: 1 från maskintavla, 2 Drift och skötsel -dokument, 3 tillverkarens manual. Källa: PNF (2008a). Beteckning Typ Driveffekt, Betjänar Flöde, till/från VVX Ålder till/från (W) (m 3 /s) TA1/FA1 Novenco 1100/1100 1 Lager 0,7/0,7 Platt 1991 ZCQ 9/4 TA2/FA2 Kryotherm 3000 2 Kontor 0,84/1,0 Roterande 2008 GXL 10 SC TA3/FA3 Fläktwoods 1100/1100 1 Lager 0,7/0,7 Roterande 2005 EC TA4/TA4 Fläktwoods 1100/1100 1 Lager 1,2/1,2 Roterande 2008 EC TA5/TA5 Heru 75 S 235 3 Ombyt/dusch 0,0025/0,0025 Roterande 2008 11
Ventilationsaggregat TA3/FA3 har varit oanvänt sedan november 2013. Orsaken är delvis oklar, men överdimensionerad ventilation och buller till kontorslandskap beläget våningen under är delorsaker, enligt Bo Granberg. Alla ventilationsaggregaten är frekvensstyrda förutom TA1/FA1 som ger ventilation vid konstant flöde. Alla aggregaten är utrustade med värmeväxlare för att tillvarata energin i den varma frånluften. Alla ventilationsaggregaten förutom TA1/FA1 har roterande värmeväxlare. TA1/FA1 är utrustad med en platt korsströmsvärmeväxlare (Tabell 2). Enligt uppgifter i tabell 1 är ventilationen i dagsläget dimensionerad för att totalt leverera ett tilluftsflöde på 12 390 m 3 /h (el. 3,443 m 3 /s). Alla ventilationsaggregat i fastigheten har ett värmebatteri för tilluften som drivs med fjärrvärme. 2.4.4 Belysning Belysningen som idag används i lagret är uteslutande lysrör av en äldre och enklare modell, kallad T8. I den äldsta lagerdelen ( Hall 1, se Figur 5 i avsnitt 2.4) har lysrörsarmaturerna glimtändare. I övrigt är armaturerna utrustade med elektriska HF-don (högfrekvens don). Totalt omfattar lagerbelysningen minst 440 lysrörsarmaturer med effekter på 80 watt, 58 watt och 36 watt. För belysningen är den installerade effekten totalt 61,8 kw. Belysningsarmaturerna sitter direkt fast mot taket eller hänger i vajrar. Se figur 8 för exempel på belysning i Hall 4 där de ursprungliga lysrörsarmaturerna om 3 linjer med kallvitt ljus (4100 K) har förstärkts med en linje lysrörsarmaturer med varmvitt ljus (3000 K). Figur 8: Takmonterade belysningslinjer med kallvitt respektive varmvitt ljus i Hall 4. Källa: Egen. Upplysning av lastkajer och fasad görs idag med kvicksilverlampor och omfattar totalt 3,1 kw installerad effekt. Fasadbelysningen är tänkt att endast lysa då det är mörkt och ska regleras med ett skymningsrelä, under arbetet upptäcktes att detta var ur funktion. 12
2.4.5 Värmekablar Fastigheten har ett antal värmekablar som har till uppgift att förhindra isbildning. För att förhindra isproppar finns värmekablar belägna i stuprör, stuprännor, spygatter, dagvattenbrunnar och takbrunnar. I dagsläget är hela baksidan på fastigheten utrustad med värmekablar i hängrännor och stuprör. Planer finns även på placera värmekablar i hängrännor och stuprör på fastighetens framsida, då främst längs med Hall 5 och Hall 6 (Figur 5) enligt Henry Olofsson, drifttekniker på PNF. För att förhindra isbildning och halka för människor och lastbilar har markvärmekablar lagts ner under asfalten vid huvudentré samt vid Lastkaj 1 och delar av Lastkaj 2, se figur 5. I tabell 3 visas den installerade effekten för de olika markvärmeslingorna. Den totalt installerade effekten för dessa värmekablar är ca 29 kw. Tabell 3: Placering och installerad effekt för markvärmekablar. Källa: PNF (2008a). Placering av markvärmekablar Installerad effekt (W) Lastkaj 1 5 975 Lastkaj 2 21 784 Entré 1 250 Summa 29 009 2.4.6 Klimatskal Nedan följer en lista för hur klimatskalet är utformat. Fastighetens golv består av en armerad stålglättad betongplatta med 180 mm markisolering. Kantbalkarna är markisolerade med L-segment som ska förhindra köldbryggor in grunden. Taket är av en självbärande konstruktion som ytterst har asfaltspapp och därefter 20 mm mineralullboard, 150 mm cellplast, ångspärr och sist 50 mm mineralull liggandes ovanpå plåten, se figur 9. Det uppskattade U-värdet är 0,56 W/m 2 K, (Roockwool, u.å.). Väggarna är en förfabricerad sektionsvägg av plåtar med 150 mm mineralull mellan som isolering med ett U-värde på 0,28 W/m 2 K, (Lindab, 2013). Fönster i fastigheten finns på kontorsdelen och består av fönster från SP fönster (Classic). Glaserad med 3-glas isolerruta T4-12 med U-värde på 1,5 W/m 2 K (PNF, 2005). Portar till lagret består av elektriskt manövrerade Crawfordportar med U-värde omkring 0,78 W/m 2 K (PNF, 2005). Vid takfoten ska övergången mellan tak och vägg vara konstruerad med ett obrutet fuktskydd som ska undvika köldbryggor i takfoten (Figur 9). 13