Bredbandskartan: Jennifer Sevallius,

Kontaktpersoner: Bredbandskartan: Jennifer Sevallius, jennifer.sevallius@pts.se Bredbandskartläggningen: Oscar Holmström, oscar.holmstrom@pts.se Jens Ingman, jens.ingman@pts.se Svensk Telemarknad, Prisrapporten, Individundersökningen: Karin Fransén, karin.fransen@pts.se Andreas Wigren, andreas.wigren@pts.se 1

Bredbandstillgången i Sverige visas i huvudsak i de två första kartorna: Tillgång till bredband? Olika tekniker Tillgång till bredband? Olika hastigheter Vem kan leverera bredband till min adress? Denna information visas i den tredje kartan: Köpa abonnemang? Hitta leverantörer Vem äger nät i mitt område? Denna information visas i den fjärde kartan: Ansluta till nät? Hitta nätägare Hur ansöker jag om stödmedel till mitt byanät? Denna information visas i den femte kartan: Bygga med stöd? Ansökningskartan Var finns byanäten? Denna information visas i den sjätte kartan: Lokala bredbandsprojekt/byanätskartan Bredbandsstrategier. Denna information visas i den sjunde kartan: Områden med bredbandsstrategi 7

I kartbilden till höger visas en inzoomad bild med större områden (kommuner i detta fall) och tillgången till vald teknik i det markerade området. Det finns filtrerings- och sökfunktioner i kartan. Du kan söka på en specifik adress i kartan. Vid sökning zoomas du in till rätt plats. Du kan filtrera på olika tekniker (Fiber, xdsl, VDSL, Cabel, 3G, 4G/LTE) Det är möjligt att zooma till en detaljnivå om 250x250 meter Färgerna i kartan är relaterade till siffrorna under kartan, röd betyder att 0-10% har tillgång till vad teknik i området, mörk grön betyder att minst 90% har tillgång till vald teknik i området. Informationen i kartan är baserad på Bredbandskartläggningen. 8

I kartbilden till vänster visas en närbild med 250x250 meters rutor som alla områden med fasta bostäder och arbetsställen är indelade i. Färgerna på de olika rutorna motsvarar tillgången till vald hastighet i det markerade området. Det finns filtrerings- och sökfunktioner i kartan. Du kan söka på en specifik adress i kartan. Vid sökning zoomas du in till rätt plats. Du kan filtrera på olika tekniker (Fiber, xdsl, VDSL, Cabel, 3G, 4G/LTE) Det är möjligt att zooma till en detaljnivå om 250x250 meter Färgerna i kartan är relaterade till siffrorna under kartan, röd betyder att 0-10% har tillgång till vad teknik i området, mörk grön betyder att minst 90% har tillgång till vald teknik i området. Informationen i kartan är baserad på Bredbandskartläggningen. 9

Denna bild används i Bredbandskartläggningen för att förklara vad en anslutningspunkt i fastigheten innebär. Det som räknas är när det finns internetanslutning indraget i fastigheten. Det krävs dock inte att den som bor/arbetar i fastigheten faktiskt har ett aktivt internetabonnemang. Om en anslutning endast är dragen fram till fastighetsgränsen så räknas det inte som att bostaden/arbetsplatsen har tillgång till en internetanslutning. Anteckningar: 10

Denna karta visar alla internetleverantörer i närområdet för en specifik adress, vilket gör att kartan är användbar för att hitta internetleverantörer nära bostad eller arbetsplats. Använd sökfältet för att söka fram önskad adress. Informationen i kartan är baserad på Bredbandskartläggningen. Anteckningar: 11

Kartan visar alla nätägare i området inom tre olika avstånd från en specifik adress, inom 500 meter, 500-1000 meter och 1000-10 000 meter. Användbart t.ex. om du ska flytta till en ny bostad utan internetanslutning och du vill veta vilka nätägare som eventuellt kan ansluta din fastighet. Informationen i kartan är baserad på Bredbandskartläggningen. Anteckningar: 12

Ansökningskartan är baserad på samma data som teknikkartan, men den inkluderar bara NGA-tekniker. I november 2015 inkluderar NGA-teknikerna anslutning via Fiber, Kabel DOCSIS 3.0 och VDSL. I senaste Landsbygdsprogrammet (2014-2020) som introducerats av Jordbruksverket kan stöd sökas för områden utanför tätorter, som tätort räknas orter med 200 invånare och uppåt. Alla områden inom tätort (som är exkluderade från programmet) är markerade med ett rött raster för att tydliggöra var det inte är möjligt att söka stöd. När ett område markerats i kartan kan kartan och den information som visas i informationsrutan sparas till en.pdf-fil för att kunna inkluderas i ansökan om stödmedel. Till vänster visas ett exempel på en markering i kartan. Till höger visas ett exempel på den.pdf-fil som kan sparas ner för att bifogas ansökan till Landsbygdsprogrammet 2014-2020. 14

Det är möjligt att spara ner en länk direkt till markeringen i kartan. Ett exempel på detta visas till vänster. Det är även möjligt att spara ner de olika rutorna och deras koordinater till en Excel-fil för t.ex. import till annat kartprogram. Bilden till höger visar ett exempel på detta. Anteckningar: 15

Byanätskartan visar många av Sveriges lokala bredbandsprojekt. Till vänster visas byanätskartan med en informationsruta i högra delen av bilden som visar en lista över de bredbandsprojekt som finns i det valda länet. Det är möjligt att klicka på ett projekt i listan och då zoomas kartan in till det projektet där det går att se mer exakt var projektet finns och vilken information som finns om det. Till höger visas byanätskartan inzoomad på projektnivå. I högra delen av bilden visas information om det markerade projektet (den blåa projektikonen till vänster i bilden). Det är möjligt att söka på en specifik adress/område genom att skriva i fältet Sök plats. Det är möjligt att filtrera på projekt som fått stödmedel från olika parter. Filtrera genom att välja i fältet Visa urval. Kort information om varje projekt presenteras i en informationsruta till höger när projektet markerats. 17

Denna karta visar status för arbetet med bredbandsstrategier per län och per kommun i Sverige. Röd färg visar att länet/kommunen meddelat PTS att de inte har någon strategi Gul färg visar att länet/kommunen meddelat PTS att de har en strategi på gång Grön färg visar att länet/kommunen meddelat PTS att de har en strategi Grå färg visar att länet/kommunen inte meddelat PTS någonting och att vi därför inte vet status. Om länet/kommunen skickat in sin strategi som ett dokument så visas en länk till detta dokument i informationsrutan. Denna karta uppdateras en gång per år när län- och kommunenkäten genomförts och löpande om länet/kommunen själva kontaktar oss och vill uppdatera sin status. 18

Bredbandskartan består 2016 av 7 olika kartor där de flesta kartorna är baserade på information från PTS årliga bredbandskartläggning. Information om vilka nätägare, operatörer och leverantörer som har privatkunder hämtas från undersökningen Svensk Telemarknad och det är endast dessa som visas i kartorna. De bredbandsprojekt som finns med i byanätskartan är sammanställda ifrån flera olika källor bl.a. PTS, Jordbruksverket och Bredbandsforum. Bredbandsstrategierna frågar vi kommuner och län om i en årlig enkät. Vi uppdaterar också löpande när kommuner och län kontaktar oss med information. 19

Idén till Ledningskollen kom 2006, från en av teleoperatörerna som ville att PTS skulle ta initiativ till ett projekt om hur grävskadorna skulle kunna minskas. När projektet startade, identifierades följande olika användningsområden för tjänsten: Huvudsyftet, dvs. att få reda på vem som har ledningar där man ska gräva Alla ledningsägare som är med i tjänsten och finns i det område där det ska grävas, får alltid en fråga innan grävningen påbörjas Möjligheter att samordna grävarbeten Möjlighet att få information om var andra aktörer planerar att bygga 34

Ledningsägares information om ledningar sparas i kilometerrutor dvs. ingen detaljinformation sparas i Ledningskollens databas. En ledningsägare kan lägga in informationen i ledningskollen på olika sätt: 1. De kan rita in området direkt i kartan i Ledningskollen (baserat på den informationen skapas sedan ett intresseområde som omfattar kilometerrutor). 2. De kan ladda upp informationen i olika GIS-format (bra för större ledningsägare. 3. De kan föra över informationen via ett API (gränssnitt). Om någon tänker gräva inom det området där ledningsägaren har ett intresseområde, kommer Ledningsägaren få ett ärende, som de kan besvara enligt följande: 1. Ej berörd, dvs de har inga ledningar i de området. 2. Berörd, dvs ledningsägaren har ledningar där det ska grävas, och de kan då skicka det en karta, eller göra en utsättning (markera var ledningen finns på plats). 36

Ledningskollen kan inte bara användas för att skydda ledningarna, den kan också användas som verktyg för planering, samordning och utbyggnad av infrastruktur. Ledningsägare som har behov av att bygga ut sitt nät kan abonnera på specifika områden genom att skapa ett bevakningsområde. Ett sådant område kan antingen vara en hel kommun, ett valfritt mindre område eller t.ex. en sträckning längs en väg. Denna funktion kan också användas för: En bredbandssamordnare som kan identifiera projekt som kan underlätta bredbandsutbyggnad i eftersatta områden. Grävtillståndsprocessen i en kommun kan koordineras. Byanät kan hitta möjligheter till samordning. 37

För ledningsägare får frågan i förväg, elektroniskt och alltid i samma format får endast relevanta frågor möjlighet till effektivare hantering av ärenden i sin egen organisation För samhället reducerar antalet grävskador robustare system, undvika grävskador kraftigt minskade skadekostnader För frågare når alla som är med i Ledningskollen med en enda förfrågan enkelt, gratis, tillgängligt dygnet runt undviker att orsaka skador som fördyrar projekt 38