Verksamhetsplan för Regionbibliotek Halland 2009

Datum 2008-10-15 Regionbiblioteket Verksamhetsplan för Regionbibliotek Halland 2009 Regionbibliotekets uppdrag är att stödja och komplettera regionens kommunala bibliotek, att arbeta med utveckling och samordning av regionens offentliga bibliotek, att medverka till att information och litteratur blir likvärdigt tillgänglig i regionen samt att öka intresset för läsning, se regional utvecklingsstrategi Halland bästa livsplatsen samt Överenskommelse om regional biblioteksverksamhet i Halland 2006-05-31. Uppdraget från Kulturrådet innebär att arbeta med kompletterande medieförsörjning, rådgivning och information, fortbildning, verksamhetsutveckling och specialtjänster, särskilt utifrån jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. Dessutom ska internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete öka. Biblioteken i Halland består av 44 kommunala folkbiblioteksenheter, sex huvudbibliotek, fem bokbussar och 33 filialer, varav 22 är integrerade med skolbibliotek, tio gymnasiebibliotek, skolbibliotek i grundskolor, två folkhögskolebibliotek, tre högskolebibliotek, två sjukhusbibliotek samt regionbiblioteket. Regionbibliotekets verksamhet utgår ifrån de halländska folkbibliotekens utvecklingstankar och behov. Biblioteksråd Halland, bestående av regionens bibliotekschefer samt företrädare för Hallands bildningsförbund träffas för erfarenhetsutbyte, information och för att diskutera strategiska frågor några gånger per år. Regionbibliotekets verksamhet i korthet under 2008 Som plattform för 2009 beskrivs nedan regionbibliotekets särskilda aktiviteter under 2008 förutom det löpande arbetet. Biblioteksverksamhet för barn och unga: Projekt Språkkedjan, fortsatte sitt andra projektår. Det syftar till att främja små barns språkutveckling, ett samarbete mellan bibliotek, barnhälsovård, förskolepedagoger och föräldrar i Halland. Projektet MVG - Metodutveckling, visioner, grunder för barnbibliotekariers lässtimulerande arbete, i samarbete med Västra Götaland och Sörmland, avslutades 2008 och utvärderas av en följeforskare. Erfarenheterna därifrån kommer att användas under 2009 års arbete med att synliggöra bibliotekens arbete med barn och unga. Projekten presenteras på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, september 2008 och på Mötesplatskonferensen i Borås, oktober 2008. Projekten har finansiellt stöd från Kulturrådet. Region Halland stödjer ett språkutvecklingsprojekt för barn i Falkenberg, ett samarbete mellan bibliotek och bostadsbolag. Ett skrivarläger för ungdomar i åldrarna 15-20 år har genomförts i samarbete med Halmstad och Varberg. Utvecklingsledaren har tillsammans med bibliotekspersonal gjort användarstudier med barn från årskurs 0-2 på den närliggande skolan i Oskarström, för att hjälpa till att utforma en ny barnavdelning. En projektplan för att arbeta med unga vuxna togs fram i samarbete med Regionbibliotek Kalmar och Länsbibliotek Sydost. 1

Bibliotekets rum och medier Utvecklingsområdet rum och medier fokuserade 2008 på biblioteket som mötesplats, ett kulturrådsstött projekt som initierades 2006. Några resultat är en studieresa till Finland samt en skrift som beskriver studieresan och de workshops som inledde och avslutade resan. Två kommuner utvecklar nu huvudbiblioteken som mötesplatser. All personal på biblioteken är inblandad och man har tagit hjälp av experter och forskning på området. En litteraturstudie produceras tillsammans med annan dokumentation av projektet. Ett annat projekt, Förstärkta medieinköp, genomfördes 2007-2008 för att stimulera en diskussion kring inköp och fjärrlån. Senast 2010 ska arbetet med Enkelt avhjälpta hinder, vara klart. Arbetet fortsätter tidigare arkitektinventering. På temat Bilder av bibliotek och profilering anordnades en studiedag om filialutveckling i augusti och en dag för bokbussverksamhet ordnades i Kungsbacka i februari. Sju bokbussar och 70 deltagare samlades, i samarbete med Regionbibliotek Västra Götaland. Digitala biblioteksmiljöer: 2008 har arbetet med digitala biblioteksmiljöer pågått lokalt, regionalt och nationellt. Lokalt har enskilda rådgivningar varit vanligast. I det regionala arbetet har kursen Utforska webben, som innebär att all bibliotekspersonal i Halland erbjuds kompetensutveckling som kan anpassa efter egna behov, satt ljuset på webben som arbetsredskap, ökat och bekräftat kunskapen hos deltagarna och varit ett sätt för regionbiblioteket att testa en ny arbetsmetod. En samordningsutredning om hur digitala bibliotekstjänster potentiellt kan effektiviseras i regionen sammanställs hösten 2008. Engagemanget i det nationella projektet Bibliotek24 är stort och har resulterat i samarbete kring andra frågor utöver det vanliga nätverksarbetet mellan IT-konsulenterna i landet. Regionbiblioteket har arbetat för att sprida tillgänglighet av databaser. Användning av databaserna undersöks. Tillgängligheten på kommunbibliotekens webbplatser undersöktes och diskuterades med ansvariga. Vilket stöd kommunerna önskar när det gäller hantering av talböcker har undersökts 2008. Främja intresse för skönlitteratur och det litterära Halland: Regionbiblioteket arrangerar 2008 tillsammans med Falkenbergs bibliotek och Hembygdsrörelsen i Halland en halländsk bokmässa med tema Rötter. Där marknadsförs också bibliografin Halland i litteraturen, bland annat med lanseringen av en fulltextversion av ett viktigt halländskt verk. Skrivarlägret för unga, nämnt ovan syftade till att främja intresse för skönlitteratur och skrivande i Halland. Övrigt arbete Halmstadkonferensen Sälj biblioteket!, som samlade 270 deltagare två-tre dagar var viktig omvärldsbevakning och nätverksarbete, nationellt och internationellt. Konferensen var mycket uppskattad och används på olika sätt i det regionala arbetet. Arbetet med en regional biblioteksplan har fortsatt, liksom med att stödja framtagandet av biblioteksplan i en kommun. Regionbiblioteket har under året ökat kommunikationen med biblioteken i länet. Bloggen som startade 2007 har fler inlägg, vilket också innebär fler läsare. 2008 startade vi ett nyhetsbrev, som i korthet berättar om lokala, regionala och nationella nyheter. Det är ett försök att förbättra resultaten av att nå ut med omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyten mellan länets bibliotek. Regionbibliotekets övriga aktiviteter, t ex Assistentakademin och andra utbildningsdagar ordnades under temat Bilder av bibliotek. Under året har ett projekt om verksamhetsutveckling och marknadsföring arbetats fram. För att regionbibliotekets handledande och verksamhetsnära arbetssätt ska utvecklas vidare, går två av utvecklingsledarna en utbildning i processledarskap. Alla utbildar sig i redskapet Open Space, för att skapa mer deltagardelaktighet i konferens- och utbildningsverksamheten. En av 2

regionbibliotekets personal har utbildat sig i nya verktyg för lärplattformar, blogg, nyhetsbrev och utvärdering. Som omvärldsbevakning och redskap i arbetet används alltmer litteratur om bibliotek och närliggande områden, både forskning och erfarenhetsbaserad. Tema 2009 - Synliggör biblioteket - Identitet, image och profil 2008 diskuterades bilder av bibliotek, i pluralis. Vilka bilder har användare, politiker och bibliotekspersonal? Halmstadkonferensen Sälj biblioteket! Bilder - Föreställningar - handlade om detta. Bilderna skiljer sig åt och inom biblioteken finns parallella paradigm företrädda. 2009 fortsätter arbetet med att utveckla bibliotekens roll i samhället och ta reda på i vilken mån hallands befolkning känner till bibliotekens utbud och i vilken mån biblioteken motsvarar hallänningars behov av mötesplatser, kultur, upplevelser och information. Ett sätt att öka användandet av bibliotekens utbud är att höja uppmärksamheten kring hur biblioteken arbetar och kommunicerar sin verksamhet. Den samordningsutredning kring digitala biblioteksmiljöer som genomförs 2008 resulterar i behov av att förankra och förbättra bibliotekens digitala tjänster i och utanför biblioteket. Projektet Synliggör biblioteket - Identitet, image och profil, genomförs för att få en ram att arbeta med frågor kring bibliotekens syn på sig själva, hur andra ser på biblioteken och i vilken mån man matchar och kompletterar omvärlden. Samspelet mellan biblioteken i kommunerna och mellan regionens olika bibliotekstyper preciseras i den regionala biblioteksplan som arbetas fram där bibliotekens roll för regional utveckling uppmärksammas. Ett verktyg kan vara ökad samverkan mellan biblioteken, men också mellan bibliotek och andra organisationer. Regionbiblioteks utvecklingsområden är från och med 2007 Bibliotekets rum och medier, Digitala biblioteksmiljöer, Biblioteksverksamhet för barn och unga, samt Det litterära Halland. Utvecklingsledarna arbetar alltmer med att stödja processer i biblioteken, ett exempel på det är Mötesplatsprojektet, där två kommuners bibliotek hela personalgrupp arbetar med att utveckla biblioteket som mötesplats, tillsammans med utvecklingsledaren för Rum och Medier. Bibliotekens roll för att skapa god tillgänglighet till kulturupplevelser, information samt fria mötesplatser är en del av de grundläggande förutsättningarna för den regionala visionen Halland Bästa Livsplatsen. Mångfaldsfrågor, tillgänglighet för funktionshindrade, jämställdhetsfrågor integreras i alla utvecklingsområden. Arbetet med att prioritera och utveckla barns och ungas inflytande och delaktighet blir naturligt för utvecklingsledaren för barn och unga, men blir givetvis aktuellt i andra områden. Internationellt och interkulturellt arbete sker genom den samnordiska planeringen av Halmstadkonferensen, som 2009 hamnar i Bergen. En studieresa till Holland planeras för att diskutera nya arbetssätt i biblioteken. I utvecklingsarbetet använder vi nationell såväl som internationell forskning. 2009 fortsätter regionbiblioteket regionalt samarbete med sydlänen, dvs LISA. Länsbibliotekarierna samarbetar genom Sveriges länsbibliotekarier, samt i en nordisk länsbibliotekskonferens i Odense januari 2009. Regionbiblioteket deltar i det nationella projektet Bibliotek24, under 2009 i begränsad skala pga föräldraledighet. Halmstadkonferensen samplaneras med Regionbibliotek Skåne och Västra Götaland, Länsbibliotek Sydost, Århus bibliotek samt Hordaland fylkesbibliotek. 3

1. Biblioteksverksamhet för barn och unga Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunernas handlingsplaner, de framhävs i bibliotekslagen och FN:s konvention om barnets rättigheter, dvs barnkonventionen ratificierades av Sverige 1990. Folkbibliotekens utlån består till cirka hälften av barn och ungdomslitteratur. Skol- och gymnasiebibliotekens målgrupp är barn och unga. I undersökningar om hur elever söker information och i vilken mån de förstår olika typer av texter blir resultaten allt sämre, liksom läsförmågan. Vilka strategiska mål finns för barns och ungas läsutveckling samt utveckling av informationskompetens? Hur kan skolbibliotekens bibliotekariekompetenser och skolbibliotekets resurser stödja skolans mål? Hur kan bibliotekarier och resurser på folkbiblioteken stimulera barns läsutveckling och rätt att på egen hand söka information i folkbiblioteket? Hur kan samverkan mellan bibliotekstyperna se utformas så att huvuduppdragen inte går förlorade och de unga får tillgång till den information i böcker, på nätet, i databaser osv som de behöver både för skolarbetet och fritiden samt den litteratur de behöver för att lära känna kulturarv, för att utvecklas som samhällsindivider och för att förstå andra i det lokala och globala samhället? Projekt MVG - Metodutveckling, visioner och grunder pågick under 2007 och 2008. Projektet utvärderas av Barbro Johansson, etnolog från Göteborgs universitet. Erfarenheterna används i det regionala arbetet under 2009. Ett strategiskt program för att arbeta med kontinuerlig omvärldsbevakning och nätverksarbete kring barn och unga inom regionen tas fram. Projekt Språkkedjan fortsätter och fördjupar samarbetet mellan bibliotek och barnhälsovård, förskola och föräldrar i Halland när det gäller kompetensutveckling kring barns språkutveckling samt ett material som kan användas i träning av språket. Baserat på resultaten av den statistik över användning av skolbibliotek som Kulturrådet tar fram hösten 2008 kommer vi att se över skolbiblioteken som läs- och lärmiljöer i Halland, för att uppmärksamma skolbibliotekens möjligheter att stärka kvaliteten i undervisningen. Regionbiblioteket planerar att tillsammans med Regionbibliotek Kalmar och Länsbibliotek Sydost genomföra ett projekt för att utveckla bibliotekens service till unga vuxna. Dessutom kommer arbetet med att utveckla barn- och ungdomsverksamheten att tas fram, baserat på erfarenheter från tidigare projekt och statistik om läsning etc. Regionbibliotekets verksamhet för barn och unga arbetar löpande med att: - Stödja kommunbibliotekens arbete för barn och unga genom nätverksarbete och studieverksamhet för att främja språkutveckling, läsning och lärande. - Delta i nätverksmöte för gymnasiebibliotekarier - Arbeta för att utveckla skolbiblioteksfunktionen i regionen - Inspirera biblioteken att arbeta mer med användarinteraktion, för att utveckla barns- och ungas intresse för ökat deltagande, inflytande och känsla av delaktighet. Prioriteringar 2009 under temat Att synliggöra biblioteket - Fortsätta projekt Språkkedjan, se ovan - Ta tillvara erfarenheterna från bland annat projekt MVG, för strategiskt utvecklingsarbete - Arbeta med projekt kring biblioteksverksamhet för unga - Undersöka hur biblioteksservice för barn och unga i regionen ser ut. Finns det några glömda grupper? 4

2. Bibliotekets rum och medier Bibliotekens betydelse som fri, neutral och kravlös plats eller rum blir allt viktigare i samhället. Få offentliga institutioner är så inbjudande och har så låga trösklar som folkbibliotek. De är den mest besökta kulturinstitutionen, där många människor möts kring kulturella upplevelser, information, läsning, föreläsningar, debatt, möten med offentliga personer, litterära samtal osv. Biblioteket som mötesplats har under 2008 stått i fokus. Erfarenheterna används 2009 för fortsatt diskussion kring betydelsen av rummet och dess utformning för bibliotekens profil, image och identitet. Biblioteken har av tradition arbetat med att undanröja hinder för användning av bibliotekets lokaler och medier. Alla ska ha tillgång, men vid analys av statistik kring biblioteksanvändning märks att det finns stora skillnader i vilka som använder bibliotek. Om det beror på att man inte har intresse eller behov av bibliotekens service, eller om det beror på att verksamheten inte är anpassad tillräckligt väl behöver undersökas. Invånare i Halland ska få likvärdig tillgång till böcker och information, oberoende av bostadsort eller arbetsplats. Kompletterande medieförsörjning är en av regionbibliotekets uppgifter. Regionbiblioteket för samtal med biblioteken i regionen för att den kompletterande medieförsörjningen ska fungera så effektivt som möjligt. Transporterna mellan biblioteken är viktiga för fjärrlåneverksamheten. Samtliga kommunbibliotek får sändningar via regionbiblioteket två gånger per vecka. En nationell utredning om fjärrlån är på gång nationellt, av Kungliga biblioteket och Kulturrådet. ILS, Informations- och lånecentralen i Malmö genomför också en undersökning av medieströmmarna i sydlänen. Tack vare att biblioteken i ökande grad själva laddar ner titlar från TPB, minskar efterfrågan av fjärrlån av talböcker inom regionen med stöd av regionbiblioteket. Konsekvenser är förbättrade möjligheter för kommunernas bibliotek att själva tillgodose användarnas behov. Nya sätt att stödja bibliotekens arbete för att öka tillgängligheten för användarna undersöks. Regionbibliotekets verksamhet kring bibliotekets rum och medier arbetar löpande med att: - Inspirera till utveckling av bibliotek som fysisk miljö i relation till användares livsvärld - Stödja kommunernas arbete med att anpassa den fysiska biblioteksmiljön samt bibliotekens utbud och tjänster till såväl funktionshindrades, som andra gruppers särskilda behov - Arbeta för effektiva medieprocesser - Arbeta med relevanta nätverk inom utvecklingsområdet - Arbeta med kompletterande mediaförsörjning - Organisera transport av fjärrlån inom regionen - Samarbeta med nationella och regionala nätverk och institutioner för att erbjuda kommunbiblioteken en effektivare förmedling av medier och information Prioriteringar 2009 under temat Att synliggöra biblioteket - Arbeta med hur bibliotekets rum och medier uppfattas och används av olika grupper, samt hur biblioteksservice och kommunikation med användare kan utvecklas - Arbeta med att synliggöra medierna genom att genom processledning stödja utvecklad medieplanering i arbetslag som önskar sådant stöd - Fördjupa och utveckla erfarenheter från Mötesplatsprojektet - Se över försörjning av mångspråkig litteratur mot bakgrund av den nationella medieförsörjningsplanen för mångspråkig litteratur utarbetad av Internationella biblioteket 5

3. Digitala biblioteksmiljöer Digitala biblioteksmiljöer har ännu inte samma status som de fysiska bibliotekstjänsterna, vilket är naturligt, då de digitala möjligheterna att bedriva biblioteksverksamhet är relativt sett nya och utvecklas ständigt. Därför är en viktig del av regionbibliotekets verksamhet att stödja utveckling av bibliotekens digitala tjänster. Erfarenheter från samordningsutredningen 2008, visar att de digitala tjänsterna behöver förankras bland bibliotekens personal samt kommuniceras med potentiella användare. Teknik och programutveckling medger fantastiska förbättringar för användarna, samt för biblioteket att visa upp samlingar och sin kompetens, men det är en fråga om kostnader och prioriteringar. Det krävs också kompetens att skapa fördelar genom ny teknik. Databaser med ett rikt innehåll av information inom en mängd ämnesområden erbjuds av biblioteken, delvis med stöd från regionbiblioteket. Undersökningar visar att databaserna kan användas i högre grad, både av användare samt bibliotekets personal. Regionbibliotekets verksamhet kring digitala biblioteksmiljöer arbetar löpande med att stödja bibliotekens arbete med att: - Att skapa tydligare kopplingar mellan fysiska och digitala samlingar - Förbättra interaktionen med det fysiska rummet och dess samlingar - Integrera splittrade samlingar - Synliggöra nya typer av litteratur och berättelser - Förbättra interaktionen med biblioteket på Internet - Inventera användning av nättjänster såsom exempelvis databaser. - Samordna inköp av databaser och andra nättjänster. - På sikt öka beställarkompetensen av digitala tjänster - Arbeta med att utifrån bibliotekens behov av kompetensutveckling stödja detta Prioriteringar 2009 under temat Att synliggöra biblioteket - Synliggöra och förankra digitala tjänster, t ex genom samordningsarbete, undersökningar av personal och användares attityder och vanor, eventuellt starta pilotprojekt samt arrangera workshops eller kursdagar. Bland annat genom att skapa en fortsättning/fördjupning av kursen Utforska webben samt att arrangera en större eller flera mindre Un-conference Nya medier, nya verktyg och nya prylar, gärna i samarbete med andra regioner. 4. Det litterära Halland Folkbiblioteken har traditionsenligt ansvar för förmedling av såväl klassisk som samtida skönlitteratur. Regionbiblioteket har ett särskilt ansvar för att litteratur med halländsk anknytning blir uppmärksammad och görs tillgänglig. Regionbiblioteket ska under 2009 arbeta med följande områden för att främja intresse för skönlitteratur och det litterära Halland: - Inspirera till metodutveckling av bibliotekens förmedling av skönlitteratur till barn och unga, vuxna samt särskilda användargrupper utifrån behov, under 2009 särskilt genom att använda erfarenheter från MVG, ett metodutvecklingsprojekt för barn- och ungdomsbibliotekarier, samt erfarenheter från MUSA. - Producera hallandslitteratur som talböcker. - Uppmärksamma halländsk litteratur genom marknadsföring av litteraturen och databasen Halland i litteraturen/hallandsbibliografin, samt fortsätta nätverket kring Halland i litteraturen. - Under 2009 undersöka möjligheterna att tillsammans med biblioteken i länet skapa en halländsk webbplats för litteratur och kanske också kultur. 6

5. Omvärldsbevakning, kompetensutveckling och övrigt Regionbibliotekets uppdrag är att bidra till att Halland blir bästa livsplatsen när det gäller informations- och litteraturtillgång, samt att arbeta för utveckling och samordning av de offentliga biblioteken i Halland. Dessutom ska regionbiblioteket arbeta med kompletterande medieförsörjning, rådgivning, information, fortbildning och specialtjänster ur flera perspektiv. I stort sett allt som regionbiblioteket gör är en del av kontinuerlig om- och invärldsbevakning. Viktiga källor är erfarenhetsutbyten med andra bibliotek samt med andra sektorer, forskning, goda exempel från bibliotek och andra relevanta områden, studieresor och studiebesök samt att bjuda in intressanta personer till Halland. Halmstadkonferensen i Bergen 2009 är ett spännande exempel på omvärldsbevakning, liksom de nätverk regionbibliotekets personal är involverade i. Regionbibliotekets sätt att kommunicera omvärldsbevakning är förutom formella och informella samtal och möten, att arbeta med webbplats och att skriva på bloggen, Bibliotek i Halland. 2008 ökade inläggen markant. 2008 startades ett nyhetsbrev som är kopplat till webbplats och blogg. Regionbiblioteket arbetar ständigt med att förbättra kommunikationen, genom att ta del av forskning och best praxis för att berätta vidare om detta i regionen. Detta blir särskilt viktigt 2009, då synliggörande av bibliotek utgör tema. 2009 genomförs en uppföljning av den användarundersökning (bibliotekspersonal i länet) som genomfördes 2007 för att ytterligare utveckla kommunikationen. Som komplement eller alternativ till övrig verksamhet fortsätter regionbiblioteket att utveckla ett mer processinriktat eller handledande arbetssätt, vilket innebär att antal utbildningsdagar som erbjuds kommunerna minskar. Huvudmännen för kommunala och landstingsägda bibliotek är sedan 2004 enligt Bibliotekslagen ålagda att ta fram biblioteksplaner. Regionbiblioteket arbetar med att på Region Hallands uppdrag fram en regional biblioteksplan. Regionbiblioteket har under 2008 stöttat arbetet att ta fram en biblioteksplan i en kommun. Regionbiblioteket driver eller medverkar i följande nätverk och grupper 2008/2009: Nätverk inom regionen - Tillgänglighetsfrågor i vid bemärkelse - Nättjänstgrupp - Medieplaneringsgrupp - Fjärrlånegrupp - Barn och unga - Halland i litteraturen - Biblioteksråd Halland - Nätverket för regionala kulturkonsulenter - Styrgrupp och projektledningsgrupp för Språkkedjan (projektägare) - Deltar i nätverk för gymnasiebibliotekarier - Hallands Bildningsförbunds styrelse (styrelsemedlem med suppleant) - Chefskollegium för kulturinstitutionerna i Halland Regionala nätverk - Länsbibliotek i samverkan, LISA nätverk för läns/regionbibliotek i södra Sverige (styr- samt arbetsgrupp) - Projektgrupp MVG (styrgrupp) Nationella nätverk - Nationell arbetsgrupp för barnkulturfrågor - Nationella nätverk för social-, barn-, IT- och mångkulturfrågor 7

- Föreningen Sveriges länsbibliotekarier - Bibliotek24 - Kulda-nätverket - Sveriges biblioteksförening (styrelseledamot, deltagare i ett utvecklingsråd, samt deltagare i verksamhetsgruppen för barn och unga) - TPB medlem i referensgrupp Prioriteringar 2009 under temat Att synliggöra biblioteket - Arbeta med temat Synliggör biblioteken - Identitet, image och profil - Lägga fram en regional biblioteksplan - Planera och genomföra Halmstadkonferensen i Bergen 22-24 april 2009 - Utveckla kommunikationen med och mellan biblioteken i Halland samt göra en användarundersökning av hur kommunikationen fungerar - Skapa kunskapsunderlag för biblioteksutveckling genom att undersöka och sammanställa kunskapsunderlag inom olika utvecklingsområden Halmstad 2008-10-15 Anette Eliasson Regionbibliotekschef 8